Verksamhetsberättelse med Kvalitetsredovisning

2007 Verksamhetsberättelse med Kvalitetsredovisning Barn- och utbildningsnämnden Falkenbergs kommun

Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Omvärldsanalys 2.1 Lokalt 2.2 Nationellt 2.3 Globalt 2.4 Analys 3. Verksamhetsperspektiv och prioriterade mål 3.1 Jamställdhet och likabehandling 3.2 Inflytande, delaktighet och ansvar 3.3 Baskunskaper för alla 3.4 Gymnasieskola 07 och vuxnas utbildning 4. Medborgarperspektiv och prioriterade mål 5. Miljö- och folkhälsoperspektivet 6. Personalperspektivet 6.1 Ledarskap och medarbetarskap 6.2 Arbetsmiljöarbetet 6.3 Baskunskaper för alla 6.4 Gymnasieskola 07 och vuxnas utbildning 7. Ekonomiperspektivet 7.1 Nämndens reslutat totalt Politiskt behandlad i Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott och nämnd. Beslutad i barn- och utbildningsnämnden 2008-01-29.

1. Inledning För verksamheten inom barn och utbildningsnämnden ansvarsområde gäller följande författningar och styrdokument: Nationella läroplaner för samtliga skolformer, kollagen och skolförordningarna Kommunens skolplan: Plan för lärande 1 Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för respektive år som innehåller prioriterade mål för verksamheten. Uppföljning och utvärdering av verksamhetens resultat genomförs under läsåret och sammanfattas årligen i kvalitetsredovisningen och verksamhetsberättelsen. Kvalitetsredovisning upprättas årligen enligt Förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) för varje skola, förskola och fritidshem med kommunen som huvudman. Verksamhetsberättelse upprättas varje år för samtliga skolområde, gymnasieskolan/vuxen - utbildningen och Rodret (stöd- och utredningsenheten för Falkenbergs förskolor och skolor samt resursskolorna). Områdenas verksamhetsberättelse grundar sig på skolornas kvalitetsredovisningar och målsättningar i nämndens verksamhetsplan. Dessa ligger i sin tur som grund för barn- och utbildningsnämndens verksamhets - berättelse. Målen i verksamhetsplanen är utformade för att stämma överens med flera delar i läroplanerna. Falkenbergs kommun och nämndens organisation Falkenberg präglas av ett brett näringsliv med små och medelstora företag. En stark och levande landsbygd sysselsätter många. I Ullared ligger Sveriges största turistmål, varuhuset GeKås med ca 3 miljoner besökare årligen. Turismen är en av kommunens viktigaste näringar. Det vackra kulturlandskapet, närheten till hav och stränder, skogar och sjöar, inbjuder till friluftsliv och turism. I Falkenberg är det barn- och utbildningsnämnden med dess förvaltning som svarar för all omsorgs- och utbildningsverksamhet för barn från 1-20 år, samt för kultur - skolan och kommunal vuxenutbildning. Verksamheten är organiserad i 5 rektorsområden (Tullbro, Tånga, Skogstorp, Söder och Ullared) där områdena svarar för både barn - omsorg, fritidshem, förskoleklass (år 0), särskola och grundskola. Gymnasieskolan och Komvux bildar en enhet. Nämndens totala budgetram uppgick 2007 till 727 miljoner kronor. Verksamheterna omfattade 2007 totalt ca 8800 individer fördelat på: Förskola och familjedaghem 1852 Gymnasieskolan 1851 Grundskolan 4590 Särskolan 71 Förskoleklass 420 Verksamheten består av 26 grundskolor varav fem är för år 6-9 och två är särskolor. I kommunen finns 35 förskolor. Skogstorp Skogstorpsområdet är beläget utanför stadskärnan, med närhet till både hav och skog. Upptagningsområdet omfattar landsbygd, villor och hyreslägenheter. Här finns i nuläget tre skolor. Skogstorpsskolan/fritids är en av kommunens största 0-9 skolor. Långavekaskolan/fritids är en 0-5 skola vilket även Långåsskolan/fritids är. I området finns sju förskolor med totalt 12 avdelningar, en familje - central och en öppen förskola samt fem familjedaghem. 1 Gällands skolplan fastställdes av kommunfullmäktige 2004-03-25. En ny skolplan kommer att fastställas innan sommaren 2008 4

Skogstorpsskolan är uppdelad på tre spår, 0-9. Personalen träffas regelbundet i ett mötesnätverk där skolutvecklingen med barnet/eleven alltid står i centrum. Det finns också ett aktivt elevhälsoteam bestående av skolledning, specialpedagoger, skolsköterska och kuratorer som träffas regelbundet varje vecka. Varje spår i Skogstorps - skolan, Långavekaskolan och Långåsskolan har elevhälsokonferens en gång i månaden. Inom förskolan har varje avdelning uppföljande avdelningssamtal regelbundet med skolledningen. Området har en ledningsgrupp bestående av fyra rektorer. Söder Söderområdet är det geografiska område som ligger söder om Falkenberg. Fyra skolor ingår i Söderområdet. På Slöingeskolan, Årstadskolan och Vessigebroskolan går eleverna år 0 till 5. På Söderskolan går eleverna år 0 till 9. De flesta skolbarnen åker skolbuss. I anslutning till Söderskolan finns en regional hörselskola (år 0-9) och en regional hörselförskola, som båda är anpassade för barn och ungdomar med hörselnedsättning. Upptagningsområdet för dessa är hela regionen. I området har vi också två resursskolor, "Rönnen" i Vessigebro med elever från år 0 till år 5 och "Zeta" på Söderskolan med elever från år 6 till år 9. Till dessa båda enheter kommer elever från hela Falkenbergs kommun. Söderområdet har elva förskoleavdelningar i Vessigebro, Slöinge, Heberg och Skrea. Två dagbarnvårdare arbetar också i området. Kommunens tal- språk- och hörselteam har tillhört området fram till och med juni 2007. Teamet består utav fem tal- och språkpedagoger (varav en tal- och språk - pedagog som är knuten till särskolan), en hörselpedagog samt en logoped. Teamet tillsammans täcker upp samtliga skolor i Falkenbergs kommun. Deras ansvarsområde är från förskola till gymnasieskola. Områdets ledningsgrupp består av fyra rektorer. Tullbro Tullbroområdet är det största rektorsområdet och ligger mitt i Falkenberg. Närheten till hav, sandstrand, skog och Falkenbergs centrum gör läget unikt. Området präglas av flera villaområden med kommande generationsskiften i tilllägg till de planerade nybyggnationerna. Sammantaget ser elevprognosen väldigt positiv ut för Tullbros rektorsområde. Området består av fem skolor, integrerad särskola och 10 förskolor samt 11 dagbarnvårdare. På tre skolor finns det även fritidshem för barn upp till skolår 5. Inom förskole - verksamheten finns bland annat två profilförskolor, en med utomhuspedagogik (I ur och skur) samt en Reggio Emiliainspirerad förskola med estetisk inriktning. Området har också en öppen förskola. Spårtanken genomsyrar arbetet och det finns ett väl utvecklat samarbete i alla verksamheter från 1 16 år. Sex spår leder från förskolorna, via 0 5 - skolorna, in på Tullbroskolan. Särskolan bildar ett sjunde spår. Personalen arbetar i arbetslag och på alla skolor finns elevhälsoteam. Tullbroområdet har nio rektorer och en intendent. Under läsåret 2007/08 förstärktes rektorsteamet med 50 % rektor. Orsaken var bl.a. att arbetsbelastningen för ledningen av förskolan för ansvariga chefer, med ett omfattande pågående utvecklingsarbete, tog allt för mycket kraft och tid i anspråk, utöver vad som kan betraktas som rimligt. Detta fick till följd att några varit sjukskrivna under längre tid. För att stödja teamet i arbetet med att fullgöra omstrukturerings arbetet med några förskolor, tillsattes den tids - begränsade tjänsten. Rektorerna är placerade på två områdeskontor, varav det ena finns på Tullbroskolan och det andra i anslutning till Hjortbergsskolan. Tånga Området bestod under läsåret 06/07 av tre F-5-skolor: Möllevägsskolan, Ljungbyskolan och Vinbergsskolan, en F-9- skola (Montessori) och en 6-9-skola. Området hade även åtta fritidshemsavdelningar kopplade till respektive skola, sex förskolor samt 16 dagbarnvårdare. Inom skolområdet pågår en stark byggnation av småhus, detta i direkt anslutning till den plats där kommunens nya järnvägsstation anläggs. Skolledningen bedömer att detta kommer att leda till en ökad inflyttning av barnfamiljer. I vilken mån och hur detta kommer att påverka Tångaområdets skolor eller kommunens upptagnings - områden är svårt att överblicka. Rektorsteamet bestod under läsåret 2006-07 av sju rektorer. Tångaområdet har två områdeskontor - ett på Möllevägsskolan och ett på Tångaskolan. 5

Ullared Ullaredsområdet har ett stort upptagningsområde då området utgör halva kommunens yta. I orterna Okome, Ullared och Ätran finns kommunala förskolor. Dessutom finns kooperativa förskolor i Fagered, Älvsered och Ätran. Skolorna och fritidshemmen är belägna i Ullared, Fagered, Okome, Älvsered och Ätran. Endast Apelskolan i Ullared har elever i de senare åren. Ullaredsområdet leds av ett rektorsteam, som består av fyra rektorer. Gymnasieskolan På Falkenbergs gymnasieskola möts nästan 2000 ungdomar och vuxna varje dag. Skolan består av ett flertal byggnader som ligger i Falkenbergs centrum, med närhet till allt staden har att erbjuda. Falkenbergs gymnasieskola erbjuder fr o m höstterminen-07 13 av 17 nationella programmen. Samverkan med Varbergs kommun och Peder Skrivares gymnasium sker kring livsmedels- och omvårdnads - programmet Skolan har också ett individuellt program samt ett specialutformat idrottsprogram. 2. Omvärldsanalys 2.1 Lokalt Falkenbergs kommun passerade 40 000 invånare under 2007. Den ökande befolkningen återspeglas inom barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområde genom att efterfrågan har ökat inom barnomsorgen samtidigt som vissa skolor visar ett ökande eller stabilare elevantal jämfört med tidigare prognoser. Den ökade efterfrågan på barnomsorg kan även vara en följd av den förbättrade arbetsmarknaden. I de äldre åldrarna sjunker dock elev - antalet vilket bl.a. återspeglas på gymnasieskolan där elev - antalet inom något år når en topp för att därefter sjunka. Under de senaste åren har nybyggnationen inom kommunen ökat samtidigt som ett generationsskifte har inletts i delar av innerstad. Detta har redan idag inneburit ökat elevantal på vissa enheter. De demografiska förändringarna i kommunen kommer även i fortsättning att påverka verksamheterna inom barn- och utbildningsnämnden. 2.2 Nationellt Utbildningsområdet påverkas i stor utsträckning av beslut och förändringar på nationell nivå. I och med regerings - skiftet har det på utbildningsområdet aviserat en rad förslag till förändringar och utredningar: - Den planerade gymnasiereformen -07 avbröts och istället kommer frågan att utredas på nytt. Genomförandet av en gymnasiereform är för närvarande förlagd fram till 2010. - Regeringen vill ändra lagstiftningen så att offentliga och fristående skolor ska kunna bedriva verksamhet på lika villkor. Utredningen kring detta kommer framför allt att fokusera på hur storleken på kommunernas bidrag till enskild verksamhet ska beräknas på ett öppet och förutsägbart sätt. Utredningen ska bl.a. även undersöka möjligheterna att förändra ansöknings- och tillståndsförfarandet genom att minska kommunernas inblandning i detta. - Utredning som ska föreslå hur ett system med fristående utbildningsverksamhet motsvarande skolformerna inom det offentliga skolväsendet för vuxna (komvux, särvux och sfi) ska införas. Systemet kommer att ha formen för fristående grund- och gymnasieskolor som förebild. Andra aviserade förändringar på nationell nivå rör skollagen, läroplanerna och försöksverksamhet med lärlingsutbildning, rektorsutbildning. Myndighetsstrukturen inom skolväsendet kommer under 2008 att förändras. Bland annat kommer Myndigheten för skolutveckling att läggas ner och det bildas en egen myndighet för skolinspektionen. Regeringen anser att huvudansvaret för den enskilda skolans utvecklingsarbete måste vila på de professionella i skolorna, dvs. skolledare och lärare. Skolutvecklingen bör bedrivas på skolorna hos varje huvudman och även genom lokalt samarbete med högskolorna och lärarutbildningen. Det bidrar till att höja kvaliteten på utvecklingsarbetet, ger det forsknings - anknytning och lokal förankring. Det senaste året har mycket uppmärksamhet riktats på skolan område och i synnerhet frågor om ordning och reda. Regeringen har även genomfört förändringar i skollagen som har förtydligat vilka befogenheter och rättigheter personalen har i fråga om att vidta åtgärder under lektioner och övrig skoltid. Skolverkets undersökning 6

av elevernas attityd till skolan ger dock en positiv bild jämfört med tidigare år. Undersökningen visar bl.a. att fler elever än tidigare upplever skolarbetet som engagerande och fler än åtta av tio av såväl de yngre som de äldre eleverna uppger att de trivs bra med skolarbetet. Sju av tio av de yngre eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan varje dag eller en eller flera gånger i veckan. Skolverkets undersökning beskriver även arbetsmiljön i skolorna. Många elever uppger att arbetsron är ett problem. Drygt hälften av de yngre eleverna anser att det bara ibland är lugnt i klassrummet under lektionerna och att de ibland har arbetsro. Bland de äldre eleverna menar två av tre att det finns arbetsro på nästan alla eller de flesta av lektionerna. 2.3 Globalt Digital kompetens anses vara lika viktig som de tidigare definierade baskunskaperna skriva, läsa och räkna. Den digitala utvecklingen i samhället och omvärlden i stort måste avspegla sig i skolan. De lärmiljöer som skapas i skolan och som inkluderar IT, får därför inte ses som en exklusivitet utan som en naturlig följd av samhälls - utvecklingen, vilken skolan är en del av. Tekniken påverkar/förändrar skolans spelregler genom att erbjuda en stor variation av möjligheter att arbeta med och i kontakt med omvärlden. Det skapas nya arenor, samtalsoch mötesplatser vilket bidrar till att flytta fokus och förskjuta perspektivet i skolan från undervisning till elevens eget lärande. Detta visar att lärande i allra högsta grad förutsätter aktivitet hos eleven. Lärande kan inte förmedlas utan är en process hos varje individ. IT kan därmed inte ses som en genväg till lärande istället som ännu ett redskap för att hantera lärande och omvärlden. 2.4 Analys Förändringar i omvärlden på lokal, nationell och global nivå får återverkningar på barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Det gäller att se möjligheterna i förändringarna och ta till vara och utveckla verksamheterna efter bästa förmåga. Delarna i kommunen växer i olika takt och förändringar av elevantalen är återkommande företeelser som det gäller att utveckla och forma verksamheterna efter. Genom flexibla långsiktiga lösningar gäller det att skapa verksamheter som tillgodoser medborgarnas och kommunens behov samt statens krav, samtidigt som det är kopplat till en hållbar ekonomi. Följderna av regeringens utredningar kommer i olika utsträckning att inverka på och stimulera verksamheten i Falkenbergs kommun. Genom att uppmärksamma de nationella processerna går det att förbereda sig för förändringarna och ta del av de positiva effekterna. Genom ett regelbundet utbyte med myndigheter och intressenter går det att förbereda sig för framtiden och dess utveckling. Den globala IT-utvecklingen och kraven på individuell digital kompetens påverkar även verksamheten i Falkenbergs skolor. Här pågår ett intensivt utvecklings arbete på alla nivåer inom skolan. Mycket uppmärksammat har det så kallade En-till-En projektet fått. 60 pedagoger och 550 elever i år 7-9 på Söderskolan och Skogstorpsskolan har getts tillgång och fått ansvar för personliga arbetsdatorer att nyttja i såväl skola som hem. Projektet har som mål att utveckla skolans arbetsformer och metoder, öka lusten att lära och bidra till en högre måluppfyllelse för eleverna. 3. Verksamhetsperspektiv och prioriterade mål Kommunens vision Förskoleverksamheten och grundskolan i kommunen ska bli en av de allra bästa i landet. Alla barn ska ha rätt till en trygg förskola med hög kvalitet. Lärandet ska präglas av ett undersökande, ämnesövergripande och problemlösande arbetssätt, som betonar samband, stimulerar nyfikenhet och får eleverna att aktivt söka kunskap. Gymnasieskolan i kommunen ska bli en av landets bästa med hög kvalitet där ungdomar blir väl förberedda för högskola, universitet och arbetsliv. 2 Attityder till skolan 2006 Elevernas och lärarnas attityder till skolan, Skolverket 7

3.1 Jämställdhet och likabehandling Mål All personal ska vara medveten om och aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor, och hinder för jämställdhet ska kartläggas och bearbetas. Barn och ungdomar ska stimuleras till att utveckla egenskaper och färdigheter, oberoende av traditionella könsmönster, samt även våga bryta könsbundna studie- och yrkesval. Bristande kunskaper kring frågor om homo/bi/transsexuella ska aktivt bearbetas, så att ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt utvecklas hos såväl vuxna som barn och ungdomar. Samtliga områden/skolor ska senast 2007-06-30 ha upprättat en likabehandlingsplan. Resultat Jämställdhetsarbetet har under läsåret 07/08 haft en framskjuten roll i verksamheterna och samtliga områden har på olika sätt arbetat med jämställdhetsfrågor. Ämnet har framför allt genomsyrat verksamheten i förskolan men även på grundskolorna och gymnasieskolan har det skett ett utvecklingsarbete. Arbetet har bedrivits i personal - grupperna men även i samspel mellan barn/elever och personal. Föräldrarna har i vissa sammanhang också engagerats och varit delaktiga. Flertalet föreläsningar och gruppövningar har genomförts där personalen bl.a. har reflekterat över sitt agerande i olika situationer. Förskollärare och lärare på grundskolan från några områden har gått en 5-poängskurs i genus-pedagogik. Dessa medarbetare kommer sedan att bidra till att arbetet med jämställdhet och genus utvecklas ytterligare. Arbetet med genusfrågorna har på flera håll resulterat i bättre arbetsmiljöer för både barn och vuxna. Konflikter mellan barn har mildrats och barnen vågar oftare välja lekar och leksaker efter sina egna intressen, fritt från könsuppdelade kategoriseringar. Förskola I förskolan har personalen tillsammans med barnen uppmärksammat genusfrågorna genom lek och handlings - planer. Flera förskolor i Ullaredsområdet har använt sig av aktivitetskort (foton på olika aktiviteter och material). Detta bidrog till att barnen fick prova på andra aktiviteter, material och lekkompisar som de själva tidigare kanske inte hade valt. Förskolorna försöker dela in barnen i mindre grupper för att varje barn ska få mer uppmärksamhet och mer egen tid. När barnen pratar med varandra i leken kan personalen ifrågasätta och diskutera vidare med dem. Några förskolor inom Tångaområdet har prövat att arbeta med uppdelning i pojk- och flickgrupper i syfte att stärka självförtroendet och framförallt ge flickorna större utrymme. Detta har fallit väl ut. Samarbetsförmågan har stärkts genom de styrda grupperna. Genom s.k. kompislek har den traditionella könsuppdelningen vid val av lek luckrats upp. Barnen leker numera i högre utsträckning på sina egna villkor och väljer lek utifrån sina egna önskemål. Arbetet på förskolorna har resulterat i att personalen på flera avdelningar har börjat reflektera över hur de agerar och uttrycker sig gentemot barnen samt hur detta varierar beroende på om det är en pojke eller flicka. Genom att bli medveten om sitt agerande har de vuxna börjat ändra sig för att behandla varje barn utifrån barnets behov och inte utifrån stereotypa uppfattningar om pojkar och flickors lekar och leksaker. Grundskola Samtliga grundskolor har en likabehandlingsplan som utvecklats genom samarbete mellan elever, föräldrar och personal. Kommunens genuspedagoger har arbetat nära skolorna i detta utvecklingsarbete vilket har uppfattas som mycket positivt och lärorikt. Grundskolorna har på olika sätt använt genusperspektivet i flera sammanhang och ämnen. Bland annat har eleverna läst litteratur i anknytning till genusfrågor och det har varit grupp-diskussioner i samband med dilemmaspel och specifika tjej/kill-frågor. Andra metoder har varit arbete med elevernas sittplacering för att skapa acceptans att sitta bredvid andra kamrater och att kunna samarbeta två och två - kille och tjej. Vilka som har talutrymmet i klassrummen är också något som man uppmärksammat på vissa skolor. Filmanalys med diskussion är ett annat tydligt och konkret sätt att visa hur män och kvinnor kan framställas. 8

Både förskolor och skolor har tagit hjälp av RAK 3 för att arbete med frågor om mobbning, konflikter och trakasserier. Metoderna har ofta varit i form av dilemma - spel och gruppdiskussioner för både personal och elever. Elever och personal ställs inför ett scenario och får diskutera händelseförloppet och individernas agerande samt ge förslag på förändringar i dessa. Genom övningarna blir problem och brister konkretiserade vilket ligger till grund för diskussionerna. På Skogstorpsskolan har strävan varit att arbeta med genus utifrån två plan, dels att granska varandras beteende som pedagoger i klassrummen och dels med ett gemensamt genusprojekt för ett helt spår. Ett mål har varit att eleverna ska se varandra som olika individer och inte som representanter för ett kön. Elevernas förväntningar på varandra ska inte hänga samman med kön och acceptansen för olika sätt att vara ska bli mer utbredd. Skolan vill främja att en jämn könsfördelning av höga betyg i alla ämnen eftersträvas, att killar och tjejer umgås mer över könsgränserna även då pedagogerna inte styr över gruppindelningen och att eleverna självmant reflekterar över dessa frågor i mötet med varandra, med personal, föräldrar och media. Gymnasieskola På gymnasieskolan pågår jämställdhetsarbetet genom arbetet kring likabehandlingsplanen. Arbetet bedrivs genom kompetensutbildning och arbetsgrupper bestående av elever och personal. Inledningsvis genomfördes en enkätundersökning för att skapa en bild av nuläget. Det visade sig att elever och vuxna i skolan upplever skolmiljön på olika sätt. Utifrån resultatet har en arbetsgrupp bestående av elever och personal färdigställt strukturen för likabehandlingsplanen. Arbetet med planen har lyft frågorna om jämställdhet och lika behandling utanför arbetsgruppen och skapat engagemang på flera ställen. Analys Målen under året har till stor del varit inriktat på jämställdhets- och genusfrågor. Detta återspeglas i verksamheterna som har fokuserat på dessa frågor på olika sätt. Det går i nuläget inte att fastslå att samtliga områden/skolor har upprättat en likabehandlingsplan. Samtliga skolor och områden har dock arbetat med lika - behandlingsplanen. I arbetet har elever och personal arbetat tillsammans. Jämställdhetsperspektivet, som ska vara en del i likabehandlingsplanen, har genomsyrat flera verksamheter. Genom att även arbete med bemötande och respekt för andra har frågor kring mobbning och trakasserier diskuterats. Arbetet med de aktuella frågorna har skett genom personal- och elevgrupper men även med elever och personal tillsammans. På detta sätt kan en bredare förståelse och gemenskap mellan personal och elever skapas. Frågeställningar och uppfattningar kring homo/bi/ - transsexuella har inte tydligt bearbetats. Istället har mycket arbetet fokuserats på traditionella jämställdhetsfrågor. Ämnet kan delvis ha berörts i det pågående jämställdhetsarbetet och arbetet med respekt och ansvar men detta är ett tydligt utvecklingsområde. Åtgärder för vidareutveckling Sprida och ytterligare förankra likabehandlingsplanerna hos personal, barn, elever och föräldrar. Föra in frågor om homo/bi/transsexuella i likabehandlingsarbetet. 3.2 Inflytande, delaktighet och ansvar Mål Barn, elever och föräldrar ska ha ett aktivt medansvar i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna. Planerna ska användas som utgångspunkt vid utvecklingssamtal. Elevernas inflytande över sin arbetssituation ska stärkas och utvecklas. Resultat Delaktighet från barn, elever och föräldrar är en viktig förutsättning i flera sammanhang i skolan. Genom delaktigheten skapas förtroende och förståelse mellan skolan och barnen/eleverna och deras föräldrar. I arbetet 3 RAK Respekt, Ansvar och Kommunikation. Arbeta med att främja positiva sociala relationer och skapa väl-fungerande grupper med trygga och starka individer. Arbetar med både elevgrupper och pedagoger. Tanken är att pedagogerna ska vara delaktiga för att de sedan själva kan föra detta arbete vidare. 9

med de individuella utvecklingsplanerna har Falkenbergs kommun haft ett mångårigt utvecklingsarbete. De individuella utvecklingsplanerna är ett inarbetat verktyg som personal och barn/elever känner sig vana vid. Varje termin har varje barn/elev minst ett utvecklingssamtal tillsammans med lärare och föräldrar. Utvecklingssamtalen grundar sig bl.a. på den individuella utvecklingsplanen. Enkätundersökningar på några skolor visar att de flesta föräldrar känner sig delaktiga i arbetet med den individ - uella utvecklingsplanen och att de är tillfreds med kontakterna med skolan. Enligt Skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. I det demokratiska uppdraget ingår att förskolor och skolor ska verka i demokratiska arbetsformer, där såväl elever som personal har ett reellt inflytande över och delaktighet i sitt skolarbete och sin lärmiljö. Detta inflytande kan både vara formellt, t.ex. genom olika råd, och informellt, t.ex. genom möjlighet att diskutera och påverka arbetssätt och innehåll i under visningen. Förskola Möjligheten till inflytande, delaktighet och ansvar för barnen i förskolorna är begränsade när det gäller de övergripande ramarna. Däremot finns det stort utrymme och många möjligheter när det gäller den egna dagliga verksamheten. Barnen är delaktiga i de vardagliga sysslorna med egna uppgifter. Efterhand får barnen ta mer och mer ansvar för sig och sina handlingar utifrån mognad. Förskolorna i Tullbroområdet arbetar för att deras barn ska ta ett ansvar i leken och att de ska utvecklas och mer och mer ta ett eget ansvar för sig och sina handlingar utifrån mognad. När barnen börjar i förskoleklass tränas de medvetet att ta ett större ansvar för sig själva. De får också sätta delmål i sitt lärande. Liknande förhållande råder i Ullaredsområdet där barnen är duktiga på att komma med egna förslag och de är vana vid att själva välja sina aktiviteter och att ta ansvar för sina val. Barnen växer genom att de inser att de kan själva och tillsammans. Fritidshem I Skogstorpsområdet ges stora möjligheter för barnen att kunna påverka och ha inflytande över sin fritid och vistelse i verksamheten. Önskemål från barnen på aktiviteter och utflyktsmål tas tillvara i planeringen för terminen. Barnen tränas i att ta ansvar, utveckla sin sociala kompetens och bli självständiga individer. Grundskola De individuella utvecklingsplanerna (IUP) används på samtliga skolor. Förfarandet kring IUP är liknande inom alla områden. Inom Tullbroområdet används IUP i alla skolformer från för-skolan till skolår 9 och i särskolan används port folio och den individuell utvecklingsplan. Dessa verktyg ger barn/elever och deras föräldrar en insyn i verksamheten vilket är ett första steg för att uppleva delaktighet. På Skogstorpsområdet har varje elev minst ett utvecklingssamtal tillsammans med lärare och föräldrar varje termin. Samtalet grundar sig på elevens IUP som inom området är väl inarbetade och välkänd hos alla inblandade. Området upplever att IUP:n har gjort både elever och föräldrar mer aktiva i utvecklingssamtalet och därmed blir samtalen mer jämställda. Elevers och föräldrars delaktighet och inflytande över skolsituationen har ökat med hjälp av arbetet med IUP. Ullaredsområdet har med hjälp av IUP:n ökat elevernas uppmärksamhet på sitt eget lärande. Vid utvecklingssamtalen används IUP:n som utgångspunkt för diskussionen. I de äldre åldrarna förekommer även regelbundna individuella reflektioner och samtal mellan elever och lärare. Den formella rätten för elever att få medinflytande över de övergripande frågorna under sin skolgång sker bl.a. genom elevråd på grundskolan. Skolorna i Falkenberg har även andra råd där elever och personal gemensamt arbetar och diskuterar olika frågor. Rådens ämnesområde och sammansättning varierar mellan skolorna och områdena. Råden har fått barn och elever engagerade i olika frågor som skolmåltiderna, skolornas lokaler och rastmiljöer. I de traditionella klass-, spår- och elevråden har vissa skolornas 10

försökt engagera eleverna i pedagogiska frågor men bara lyckats till viss del. I november 2006 genomförde år 8 Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning. Undersökningen frågade bland annat om elevernas vilja och möjlighet att påverka på sin skola. Eleverna (56-60 %) har bedömt att elevrådet tas på allvar av skolans personal och att man lyssnar på elevrådet. Färre än 20 % av de svarande menar att det stämmer dåligt. Mellan 30-40 % av eleverna anser att har fått information om elevers rätt till medbestämmande och 45 % menar att de blir uppmuntrade till att aktivt medverka i klassråd och elevråd. Mer än hälften av pojkarna tycker att de har inflytande över elevens val, medan det är något färre bland flickorna. I övriga frågor anger mellan 63 % och 80 % av eleverna att de vill vara med och bestämma väldigt mycket eller ganska mycket kring frågor som har med lärandet och arbetet att göra och kring skolmiljön, maten och reglerna på skolan. Andel elever som vill ha inflytande i förhållande till uppfattning om de får inflytande 90% 80% 70% 60% 50% VILL ha inflytande FÅR ha inflytande 40% 30% 20% 10% 0% Schemat Vad du får lära dig Läromedel Hur ni ska arbeta Läxor Prov Skolmiljö inne Skolmiljö ute Reglerna i skolan Skolmaten Delaktighet via Internet är något som utvecklats mycket de senaste åren. I Falkenbergs kommun har samtliga elever från och med år 3 tillgång till First Class. Via First Class har de en individuell e-postadress samt möjlighet att kommunicera med lärare och andra elever genom konferenser och chattrum. Gymnasieskola Falkenbergs Gymnasieskola hade fram till sommaren 2007 en lokal styrelse som under läsåret 06/07 genomförde sitt uppdrag i enlighet med försöksförordningen och sin arbetsordning. Styrelsen påverkade skolan vad avsåg vissa frågor genom elevmajoritet. Den enskilda elevens frågor gick genom klassråd/programråd till den lokala styrelsen för att beslutas där. En av svårigheter för den lokala styrelsen var att få ut sitt budskap till eleverna utanför styrelsen för att skapa förståelse för vilken funktion och reell påverkansmöjlighet som styrelse hade på gymnasieskolans verksamheter. 11

Efter regeringsskiftet 2006 beslöt regeringen att den försöksperiod som gjort det möjligt att delegera vissa beslut från utbildningsnämnder till lokala styrelser skulle upphöra i juni 2007. Detta påverkade på ett mycket negativt sätt elevers påverkansmöjlighet. Det positiva intresse som tidigare funnits för att arbeta inom den lokala styrelsen vändes till uppgivenhet och minskat engagemang. Detta märktes även i andra grupper med elevmedverkan. Föräldrarnas inflytande på gymnasieskolan är begränsat pga elevernas ålder. Föräldrarna bjuds in till utvecklingssamtal två gånger per läsår. Efter att elever blivit myndig avgör eleven om föräldrar ska delta. De föräldramöten som arrangeras sker företrädesvis i år 1. Analys I arbetet med de individuella utvecklingsplanerna deltar barn, elever och föräldrar. Utvecklingsplanernas möjlig - heter har visat sig vara många vilket har skapar ett brett engagemang hos pedagoger, barn, elever och föräldrar. Det gemensamma arbetet kommer att vidareutvecklas genom att utvecklingsplanerna kommer att föras via Internet. Detta ökar genomsynligheten och förutsättningarna för föräldrarnas engagemang förbättras. LUPP-enkäten visar att eleverna i år 8 (läsåret 06/07) anser att de inte har så mycket inflytande över sin arbetssituation och arbetet i skolan som de skulle vilja ha. Barn och elevers reella förmåga att påverka och ha inflytande är svår att kartlägga. De formella vägarna, i form av olika råd och församlingar, ger ett visst inflytande på övergripande processer. Inflytande och möjligheter till påverkan ser olika ut i den dagliga undervisningen och i klassrummet. Elevernas delaktighet och inflytande ökar med elevernas mognad. På gymnasieskolan är det viktigt att elevfrågorna som tidigare beslutats i lokala styrelsen/programråden och klassråden på gymnasieskolan upplevs som meningsfulla. För detta behöver en ny form för elevdemokrati på skolan utvecklas i form av elevråd/skolråd. Programråden bör fortsättningsvis visa på en väg för eleverna att föra upp frågor från klassen till det nya elevrådet/skolrådet. Åtgärder för vidareutveckling Utveckla de individuella utvecklingsplanerna till ett digitalt format och därmed öka deras tillgänglighet för föräldrarna. Fortsätta utvecklingen av förvaltningens samarbete med de lokala styrelserna bl.a. genom att förbättra kommunikationen t.ex. via First Class. Gymnasieskolan fortsätter arbetet med att förnya formerna för elevinflytande. 3.3 Baskunskaper för alla Mål Barn och elever ska kunna utveckla sin läsförmåga så att de kan läsa flytande både högt och tyst samt förstå och bearbeta innehåll och budskap i för ålder och erfarenhet lämplig text, kunna skriva olika sorters texter, både för hand och med dator, så att innehållet framgår tydligt och då tillämpa gällande normer för skriftspråk och stavning. Barn och elever i behov av särskilt stöd inom samtliga skolformer ska få den hjälp de behöver för att klara uppsatta mål och kunna fullfölja sin utbildning Lärandet ska vara utformat så att alla elever efter år 9 kan uppnå behörighet för nationellt program i gymnasieskolan. Den pedagogiska verksamheten inom gymnasieskolan ska utformas och utvecklas så att alla elever har möjlighet att bli godkända på gymnasieskolans nationella program. Resultat Förskola Förskoleverksamhet vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan. Kommunen är skyldig att tillhandahålla förskoleverksamhet till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller då barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten omfattar även barn till arbetslösa eller föräldralediga under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Kommunen ansvarar för förskoleverksamhetens kvalitet samt att det finnas personal med utbildning eller erfarenhet så att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet tillgodoses. 12

Falkenberg 2007 Snitt för Falkenberg 2006 Falkenberg 2005 kommungruppen 2007 Andel (%) inskrivna barn 78 79 76 75 av samtliga barn i åldrarna 1-5 Inskrivna barn per årsarbetare 5,7 5,2 5,6 5,8 Antal inskrivna barn per avdelning 20 17 22 22 Uppgifter från Skolverkets kommunblad 2005-2007, Förskola Andelen inskrivna barn i förskolan har ökat sedan 2006 samtidigt som antalet barn per avdelning har minskat. Detta är ett resultat av att det finns fler avdelningar 2007 jämfört med 2006. Samtidigt ligger Falkenbergs kommun över den genomsnittliga beläggningen på förskolorna i landet vilket pekar på att kommunen har få avdelningar i förhållande till antalet barn. Detta är ett känt faktum och kommunen planerar 10 nya förskoleavdelningar fram till 2012. Under läsåret har utvecklingen med att sammanföra förskolor och skola i angränsade lokaler fortsatt. Utvecklingen möts inledningsvis ofta av viss misstänksamhet och farhågor. Efterhand kan dock både personal och föräldrar se vinsterna för barnen och personalen både på skolan och i förskolan. Bland annat förekommer ett pedagogiskt utbyte och inskolningen underlättas. På förskolan tränas barnen att bli självständiga. För barnen är det baskunskaper att kunna klä sig själv, duka och plocka undan efter sig. Barnen får planera sin egen lek och lära sig hålla fast vid sin planering. Detta ökar barnens möjlighet att klara sig själv samtidigt som självkänslan stärks. Genom lässtunderna, sång, dialog, resonemang, rim och följdfrågor tränas barnens språkförståelse. Genom olika sorterings- och räkneövningar övas och utvecklas det matematiska tänkandet. I arbetet med språkförståelse och matematiken har pedagogerna sett ett ökat intresse för språk och matematik. Barnen räknar på egen hand och pratar om bokstäver i namn och saker. Falkenberg har under året ingått i en utvecklingsinsats för kvalitetsarbete i förskolan. Insatsen har genomförts i samarbete med Myndigheten för skolutveckling och flera andra kommuner. Falkenberg har deltagit med två representanter. Parallellt med denna nationella satsning har ett utvecklingsarbete pågått inom Falkenbergs kommun där 11 kommunala och 13 enskilda förskolor har deltagit. Utvecklingsprojektet i kommunen delades i två grupper, en för de kommunala och en för de enskilda förskolorna. Huvudfrågan i projektet har varit Hur ökar man möjligheten till fördjupad kunskap om kvalitetsarbete bland personal på förskolan? Målet med satsningen var att fördjupa insikten om kvalitetsarbete i förskolan och medvetande - göra personalen i syfte att utveckla verksamheten. De två representanterna som deltagit i myndighetens nationella satsning har fungerat som processledare för de lokala grupperna och ansvarat för de kontinuerliga fortbildningsträffarna i syftet att: vidarebefordra den kunskap som erhållits i den nationella satsningen med handledarträffar och seminarieserien Kvalitetsarbete i förskolan koppla kvalitetsarbetet i förskolan till läroplanen och andra styrdokument utveckla/fördjupa kunskaperna i olika utvärderingsmetoder ge möjligheter till pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyte Teorin i utvecklingsarbetet har haft sin grund i aktions - lärande, där man utgår från verksamhetens arbete som kopplas mot läroplanens mål. Aktionslärande syftar till att förbättra, öka förståelsen i den egna praktiken och för den egna praktiken samt öka förståelse för samman hanget, där den egna praktiken ingår. Gruppen har granskat olika styrdokument som t.ex. läroplan, skolplan och skollag. Diskussioner har förts i de två utvecklingsgrupperna för att skapa en samsyn i förskolans uppdrag. Mellan fortbildningstillfällena har deltagarna haft hemläxa att läsa, pröva något på den egna förskolan och sprida nyvunnen kunskap. Efter genomförd uppgifter har arbetet utvärderats muntligt i fortbildningsgruppen, där deltagarna har lyft framgångsfaktorer och svårigheter med uppdraget. 13

14 Gruppdeltagarna har fått genomgång av olika metoder som stöd för att öka möjligheten att utveckla verksam - heten på sin förskola. Varje metod har de därefter prövat på sin förskola tillsammans med sina kolleger. Metoderna har bl.a. varit LOTUS-diagram och flödesschema. Syftet med fortbildningen var att öka möjligheten till en utvecklad kunskap om kvalitetsarbete på förskolorna i Falkenbergs kommun. Handledning och erfarenhetsutbyte i kvalitetsarbetet har gjort att det egna tänkandet kommit igång. Samtalen i fortbildningsgruppen har stärkt insikten i att kvalitetsarbete ingår i den dagliga verksamheten och medvetandegjort tankar kring barn och hur barn lär. Diskussioner, erfarenhetsutbyte och kunskap om olika metoder har utvecklat medvetenheten kring arbetet samt hur pedagogen talar, till vem och på vilket sätt. Tankeprocessen har startat genom arbetet med enkla metoder som synliggjort arbetet och gett bra stöd i arbetslaget kring ett gemensamt synsätt. Förståelsen för kvalitetsarbete har ökat genom samtal kring vardagliga situationer och hur de kan förbättras. Genom uppdraget att vidarebefordra kunskapen till de egna kollegerna på förskolan har delaktigheten och förståelsen ökat ute på de olika förskolorna. Kvalitetsarbetet på den egna förskolan har tydliggjorts i användandet av olika enkla metoder, som strukturerat utvärderingen på ett påtagligt sätt. Barn i behov av stöd Ullared Området har många barn med rätt till särskilt stöd och mycket görs för att tillgodose allas behov. Området konstaterar dock att detta inte är tillräckligt. En satsning som genomfördes under läsåret var att ta hänsyn till de stora behov som fanns hos eleverna i ett särskilt skolår. Istället för att göra tre stora grupper beslöts att dela dem på fyra. Elever med annat modersmål än svenska är resurskrävande på så sätt att de ofta kommer in i verksamheten under pågående läsår. De har inte funnits med i tjänsteplaneringen vid läsårsstarten. De är alltid i behov av extra stöd som t.ex. studiehandledning. Området kommer att arbeta för en ökad måluppfyllelse genom att pedagoger i arbetslag och specialpedagoger tidigt upptäcker barn i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska upprättas tillsammans med föräldrar så tidigt som möjligt både när det handlar om kunskaper och social kompetens. Skogstorp Under året har samarbete med olika yrkeskategorier byggts upp för att kunna stödja barn i behov av särskilt stöd och dess familj på bästa möjliga vis och för att förebygga eventuella kommande svårigheter. Samarbete sker nu med familjecentralens olika kompetenser, landstingets logopeder och områdets specialpedagog. Syftet är att samverka och ta tillvara på varandras kompetens och kunskaper i arbetet med barn med språksvårigheter men även att utveckla den generella kompetensen så att de uppställda målen nås. Söder Under läsåret 06/07 har området gjort en utökning av tjänster i form av fler elevassistenter och lärare, cirka fyra heltidstjänster. Det har även satsats på IT-stöd med programvaror som är anpassad för barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Kompetensutvecklat personal i ett verktyg som heter "Cogmed Arbetsminnesträning för skolor". Pedagoger har utbildats i ART, som innehåller de tre komponenterna, ilskekontoll - träning, interpersonell färdighetsträning samt moral - träning. Under året har det även varit möjligt att ha tillfälliga små undervisningsgrupper i olika ämnen. Tullbro Kunskaper och förståelse i svenska är grunden för att kunna tillgodogöra sig kunskaper i många andra ämnen. Detta stimuleras på alla skolor i området. Målsättningen är att tidigt tydliggöra elevernas läs- och skrivutveckling för att möta deras eventuella behov av särskilt stöd. Tånga Så gott som samtliga elever inom området kan läsa efter år 2, med några undantag. I senare skolår upplever skol - ledningen dock att läsförståelsen inte utvecklats till en tillräckligt god nivå. Alla elever har inte klarat de nationella målen i skolår 5 och 9, trots ett medvetet och intensivt arbete från all personal. Personalen anger bl. a. att elever med särskilda behov inte fått det stöd de har rätt till i tid.

Skola och kommun Denna del redovisar framför allt resultaten i år 9 utifrån ett övergripande kommunperspektiv och därefter utifrån ett skolperspektiv. Redovisningen bygger på material från Skolverkets databaser SIRIS och SALSA. Läsårets resultat kommer under våren 2008 att närmare analyseras för att skapa en helhetsbild både på kommunnivå men även på skola och på områdesnivå. Falkenberg 2007 Genomsnitt kommungruppen Falkenberg 2006 Falkenberg 2005 Antal lärare per 100 elever (Grundskolan) 7,9 8,4 7,7 7,8 Antal lärare per 100 elever (Gymnasieskolan) 9,3 8,5 8,6 8,8 Uppgifter från Skolverkets kommunblad 2007-2005 Betygsresultatet i år 9 för 06/07 visar i jämförelsen med tidigare år en generell försämring. Även om det genomsnittliga meritvärdet har ökat jämfört med 2006 så har 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Totalt antal elever 587 611 590 527 527 532 508 495 445 flickor 291 287 267 251 254 257 235 245 211 pojkar 296 324 323 276 273 275 273 250 234 Antal elever med utländsk bakgrund 80 59 73 75 79 76 67 61 54 Genomsnittligt meritvärde 202,7 201,5 205,6 205,6 203,7 200,7 200,3 203,6 196,4 Andel (%) behörig till nationellt pgm 86,5 90 89,2 87,7 89,2 86,1 87,2 91,7 88,8 Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen 73,1 76,6 76,6 78,2 78,4 74,4 74,4 83,8 80,7 Andel (%) som ej uppnått målen i ett ämne 11,2 10,5 11,5 8,3 10,6 9,8 14,6 6,5 5,8 Andel (%) som ej uppnått målen i två eller fler ämnen 14,3 12,1 10,8 12,5 10,8 14,3 10,8 9,1 11,2 Andel (%) som saknar betyg i alla ämnen 1,4 0,8 1 0,9 0,2 1,5 0,2 0,6 2,2 Grundskola - jämförelse av betygsresultat över tid - år 9 (SIRIS) andelen elever som uppnått målen sjunkit. Även andelenbehöriga till nationella program har sjunkit. År Rikssnitt Faktiskt antal elever i Modellberäknat Avvikelse Falkenberg som uppnått målen värde 4, Falkenberg 2003 75 % 78 % 74 % + 4 % 2004 76 % 78 % 73 % + 5 % 2005 76 % 77 % 74 % + 3 % 2006 76 % 77 % 75 % + 2 % 2007 76 % 73 % 75 % - 2 % Andel elever i Falkenbergs kommun som uppnått målen i grundskolan, åren 2003-2007 (SALSA) 4 Modellberäknat värde har tagits fram i en regressionsmodell där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Värdet kan sägas ange ett förväntat värde utifrån de ovan nämnda variablerna. 15

Det modellberäknade värdet för Falkenbergs kommun säger att 75 % av eleverna bör uppnå målet utifrån de sociala bakgrundsfaktorerna. Det faktiska resultatet ligger på 73 % vilket är en försämring i jämförelse med tidigare år och lägre än det modellberäknade värdet. År Rikssnitt Genomsnittligt Modellberäknat Avvikelse meritvärde, Falkenberg meritvärde, Falkenberg 2003 205 204 201 3 2004 207 200 206 6 2005 206 206 199 7 2006 206 202 201 1 2007 207 203 202 1 Genomsnittligt meritvärde för Falkenbergs grundskolor åren 2003-2007 (SALSA) Samtidigt som andelen elever som uppnått målen sjunker, stiger det genomsnittliga meritvärdet. Att det genomsnittliga meritvärdet stiger samtidigt som andel som uppnår målen sjunker kan tolkas som om andel elever som presterar höga betyg har ökat samtidigt som andel som inte når målen också har ökat. Ytterligheterna i fråga om måluppfyllelse har förstärkts. Det genomsnittliga betygsvärdet utgörs av summan av betygsvärdet för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg dividerat med antalet elever. Antal Genomsnittligt Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) elever meritvärde behörig till som nått som ej nått som ej nått som saknar nat pgm målen i alla målen i ett målen i två betyg i alla ämnen ämne eller flera ämnen ämnen Skolor Apelskolan 76 202,1 86,8 80,3 9,2 10,5 0 Falkenbergs Montessoriskola 20 232,8 95 90 5 5 0 Skogstorpsskolan 77 203 85,7 77,9 10,4 10,4 1,3 Söderskolan 113 205,1 88,5 75,2 10,6 14,2 0 Tullbroskolan 181 200,7 87,8 75,1 8,3 15,5 1,1 Tångaskolan 120 198,7 81,7 57,5 19,2 19,2 4,2 Riket (samtliga huvudmän) 125 620 207,3 89,1 76,1 8,7 14,1 1,1 Grundskolan, slutbetyg år 9 (SIRIS) Läsårets resultat på skolnivå visar på en förhållandevis jämn nivå när det gäller det genomsnittliga meritvärdet. Fem av sex skolor ligger dock under det genomsnittliga värdet för riket. 16

Skola Faktiskt Modell- Avvikelse Avvikelse Avvikelse Avvikelse andel elever beräknat 2007 2006 2005 2004 som uppnått värde 2007 målen 2007 Kommunvärde 73 % 75 % -2 % 2 % 3 % 5 % Apelskolan 80 % 72 % 8 % 1 % 8 % 10 % Skogstorpsskolan 78 % 70 % 8 % 20 % 4 % 21 % Söderskolan 75 % 78 % -3 % 3 % 7 % 1 % Tullbroskolan 75 % 78 % -3 % 4 % -3 % 12 % Tångaskolan 58 % 65 % -8 % -9 % 11 % -4 % Montessoriskolan 90 % 85 % 5 % -- -- 11 % Andel (%) elever som uppnått målen för respektive skola åren 2004-2007 (SALSA) Kommunen som helhet ligger för läsåret under modell - beräknat värdet. Trenden sedan 2004 är ett närmande av det modellberäknade värdet från en nivå som låg strax över. På skolnivå är det svårare att se någon direkt trend då förhållandet mellan det faktiska värdet och modellberäknat värde varierar mycket mellan åren. Skola Faktiskt Modellvärde Avvikelse år Avvikelse år Avvikelse år meritvärde för resp. skola 2007 2006 2005 för resp. skola år 2007 år 2007 Apelskolan 202 192 10 12 17 Skogstorpsskolan 203 194 9 10 6 Söderskolan 205 205 0-1 10 Tullbroskolan 201 209-9 -5 4 Tångaskolan 199 187 12 3 12 Montessoriskolan 233 227 5 -- -- Meritvärde år 2007 för varje grundskola i Falkenbergs med avgångsklass (SALSA) Det genomsnittliga meritvärdet har en relativt stabilare trend än måluppfyllelsen. Samtliga skolor utom Tullbroskolan ligger över modellvärdet. Apelskolan har sjunkit något i förhållande till tidigare år. Skogstorpsskolan och Söderskolan har inte förändrats mycket jämfört med 2006. Tullbroskolan har en sjunkande tendens medan Tångaskolan hämtade upp förra årets svacka till samma nivå som 2005. 17

Gymnasieskolan Betygstatistik avgångsklasser 2005-2006 Vårterminen -05 Vårterminen -06 Totalt Kvinnor Män Andel Andel Andel Andel Antal behöriga Antal behöriga Antal Andel behöriga Antal Andel behöriga elever elever elever elever kvinnor kvinnor kvinnor män män män Gymnasieskolan totalt 369 75 % 392 68 % 184 47 % 80 % 208 53 % 58 % Yrkesförberedande program 181 67 % 177 61 % 65 37 % 82 % 112 63 % 49 % Studieförberedande program 188 82 % 215 74 % 119 55 % 79 % 96 45 % 68 % Betygsstatistik avgångsklass 2007 Vårterminen -07 Totalt Kvinnor Män Andel Andel Antal Antal behöriga Antal Andel behöriga Antal Andel behöriga elever elever kvinnor kvinnor kvinnor män män män Gymnasieskolan totalt 366 76 % 167 46 % 74 % 199 54 % 78 % Yrkesförberedande program 160 75 % 61 38 % 69 % 99 61 % 79 % Studieförberedande program 206 77 % 106 51 % 76 % 100 49 % 78 % Gymnasieskolan har under året genomfört en kartläggning av elevers val av högre kurser i språk och matematik. När det gäller moderna språk är högre kurser definierat som att eleven läser steg 3 eller högre eftersom det är steg 3 som i de flesta fall är behörighetskravet för studier i dessa språk vid universitet och högskola. När det gäller matematik läser samtliga elever på gymnasieskolans nationella program kurs A. På de samhälls - vetenskapliga (SP), estetiska (ES) och specialutformade idrottsprogrammen (SM) är det obligatoriskt att även läsa kurs B. På teknikprogrammet (TE) är det obligatoriskt att läsa t.o.m. kurs C och på det naturvetenskapliga programmet (NV) att läsa t.o.m. kurs D. Inom naturvetenskapligaoch tekniska utbildningar på eftergymnasial nivå har undersökningar visat att elever som valt att läsa kurs E lyckas bättre med sina studier. Därför är för elever på NV och TE högre kurs definierat som kursen matematik kurs E. Eftersom flera högre samhällsvetenskapliga utbildningar på eftergymnasial nivå kräver matematik C så har vi valt att definiera högre kurser för elever på SP, ES, SM och övriga program som kursen matematik C. För eleverna som höstterminen 2007 går i år 3 ser valen ut så här med 2006 års resultat inom parantes, för övriga program redovisades ingen uppgift 2006.Det föreligger 18

ES NV SM SP TE Övriga Antal elever total 56 (50) 46 (49) 8 (4) 72 (90) 29 (16) Antal elever som valt högre 12 (8) 34 (26) 0 (0) 27 (46) 7 (7) 3 kurs i matematik Antal elever som valt högre 10 (5) 31 (33) 2 (4) 44 (57) 1 (0) 8 kurs i språk ingen större förändring från föregående år. När det gäller högre språkkurser konstateras att andelen elever som läser detta ligger kvar på samma nivå trots att andelen elever som väljer modersmål har ökat just på dessa program. Totalt har språkundervisningen ökat. Analys Skogstorp Det går att se att ett idogt arbete kring läs- och skriv - processen ger resultat. Personal har dock framfört en viss oro med att hög andel invandrarbarn i gruppen riskerar att det svenska språket blir torftigare. Detta måste beaktas vid grupperingar och även i framtidens diskussioner kring skolornas upptagningsområde. Området är framgångsrikt i att kartlägga varje elev. Personalen är engagerad i att försöka hitta möjligheter till att gruppera på olika sätt vid olika tillfällen det vill säga pendla mellan stora grupper ibland och mindre grupper ibland. Ett vinnande koncept är att dagligen skapa variation i arbetssätt så att olika lärstilar kan tillgodoses. Trygghet och lust är fortfarande de ingredienser i vårt arbete som fungerar som ledstjärnor i vår verksamhet. Effekterna och resultaten av fortbildningen kring utomhuspedagogik är att varje fritidsavdelning har minst en eftermiddag i veckan som de är utomhus. Avdelningarna har även börjat samla på sig material som lätt går att ta med sig vid utomhusverksamhet. Personalen har även delgivit varandra tips och idéer som genom erfarenhet har visat sig vara vinnande koncept och börjat att utöka samarbetet inom hela området gällande aktiviteter vid loven. Ett tydligt forum är skapat för att driva utveckling av fridshemmen och personalens pedagogiska roll i verksamheten. Årets resultat i år 5 visar ett högre måluppnående än förra läsåret. Den medvetna satsningen på läsning fortsätter. Läsutvecklingsschema (LUS) enligt Lundberg 5 är ett edskap som tydliggör vad var och en elev kan samtidigt som det ger nya individuella utmaningar för att gå vidare i sin lärprocess. Årets resultat i år 9 är ingen överraskning. Skolan har arbetat intensivt med dessa elever men har tyvärr inte nått ända fram. Mycket kraft har lagts på att de ska få grundläggande språkkunskaper som är en förutsättning för att nå målen i andra ämnen. Dessa elever behöver mer tid på sig för att nå målen. Några har sämre förutsättningarna för att kunna nå dem och några elever skulle lätt kunna nå målen om de kom till skolan eller hade en lugnare och stabilare social situation. Det är dock intressant att var och ens utvecklingskurva pekar uppåt. Var och en har efter sin förmåga lyckats att ta sig närmare målen för år 9. Söder Pedagogerna har i större utsträckning valt att fokusera på svenska när det gäller baskunskaper samtidigt som det konstateras att samlärande måste utnyttjas i allt större grad. Då äldre elever hjälper yngre elever ger detta bättre resultat, stärker självkänslan och skapar studiero. Det är viktigt att matematikpedagogiken utvecklas så att fler elever uppnår målen och under kommande läsår kommer det att läggas mer fokus på matematik. Det är viktigt att starta tidigt i åldrarna med matematik. Den ökande användningen av datorer i de senare åldrarna kan innebära att eleverna kan hitta fler metoder för att tillgodogöra sig det engelska språket. 5 Läsutvecklingsschema är ett mätinstrument som består av nitton punkter indelade i tre faser; Utforskande, Expanderande och Litterat läsande. 19

20 Tullbro Förskolor och skolor i området lägger extra resurser och tid för att alla elever ska nå resultatet G i slutbetyg skolår nio. Avstämningar görs i skolår 2, 5, 7 och 9. Eleverna följer sitt lärande i sin portfolio och genom att få utmanande och realistiska mål i sin IUP. Det målmedvetna skriv- läs- och matematikförberedande arbetet med de yngre barnen ger resultat. Många kan läsa när de börjar i skolår 1 och de har en förståelse för varför de ska lära sig och vad de ska använda sina kunskaper till. De fortlöpande insatserna för att möta elevernas behov och göra undervisningen utmanande och intressant ger resultat för de yngre eleverna. Eleverna följer sitt eget lärande och utveckling. Trots detta når inte alla eleverna upp till målen för godkänt i ämnena svenska, matematik och engelska. Detta upplevs som frustrerande av elever, föräldrar och pedagoger. En begränsning av ekonomiska resurser för inköp av hjälpmedel och/eller extra personalresurser - kan vara ett hinder för att eleverna ska få rätt stöd utifrån deras behov i sitt lärande. Annat kan vara att pedagogerna inte har tillräcklig kunskap och eller stöd/samarbete av speciallärare/pedagog för att förstå och möta eleverna på bästa sätt. Tånga En positiv trend är att allt fler elever når målen i de nationella proven i år 5. Dock kan konstateras att elever från f.d. Möllevägsskolan har ett lägre måluppfyllelse. En förklaring kan vara att många elever i den gruppen inte har svenska som modersmål. Generellt har grupperna i barnskolor varit stora och detta kan vara orsak till att inte alla barn nått målen i år 5. Läsutvecklingsschemat (LUS) är ett hjälpmedel när det gäller att klarlägga vilken nivå elevernas läsfärdigheter ligger på. LUS har införts i Tångaområdet och har redan givit resultat, såtillvida att medvetandet hos pedagogerna om elevernas läsförståelse ökat. I vissa arbetslag vittnar man om konkreta resultat, att eleverna diskuterar böcker och läsning på ett annat sätt än tidigare. I ett kommunalt och även i ett riksperspektiv har Tångaskolans resultat legat under genomsnittet åren 1998-2006. Årets resultat visar att denna trend håller i sig. Avgörande faktorer för detta kan vara: - Hög andel elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige. - Hög andel elever med utländsk bakgrund, födda utomlands. - Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. En annan tydlig tendens är att det är svårt att nå ett antal elever som mer eller mindre väljer bort skolan. Ett fåtal elever saknar helt betyg och ett tiotal elever har en poängsumma som ligger under 100 poäng. Ett avgörande arbete måste komma igång för hur dessa elever ska fångas upp. Detta är givetvis en grupp som påverkar Tångaskolans genomsnittliga värde negativt. När det gäller högpresterande elever har flera stycken som kommer upp i eller över 250 poäng, vilket innebär VG i snitt. Ullared För fjärde året i rad ökar antalet elever som får MVG i sina betyg på det nationella provet för år nio. Detta kan ha att göra med arbetat med delaktighet och elevinflytande tillsammans med elever och personal på skolan. Samtidigt har andelen behörig personal ökat till nästan hundra procent. I dag finns det endast en obehörig personal på 6-9. Under året har det även jobbats med att få full ämneskompetens i varje arbetslag. Idag är det endast några pedagoger som arbetar i mer än ett arbetslag, undantagsvis är slöjd och musikpedagoger. Detta har gett en positiv och engagerad personalgrupp som ser ut att trivas med sina uppgifter, vilket i längden ger eleverna en högre studie - motivation och därmed ett högre resultat. Det finns ett antal elever som ej uppnått målen. Av dessa finns elever som inte har svenska som modersmål och som har varit i Sverige i mindre än 1 år. Det handlar även om elever som har fått särskilt stöd genom resursskolan samt elever med sociala problem. Gymnasieskolan På gymnasieskolan bedöms att andelen fullständiga slutbetyg har ökat genom att fler elever valt modersmål som språkval. Under året har samtidigt antalet elever som läser svenska som andraspråk minskat. Detta kan ha motverkat delar av förbättringar av andelen fullständiga slutbetyg. Fler elever erbjuds och tar möjligheten att komplettera sina övriga kurser för att uppnå godkända betyg och därmed fullständiga slutbetyg. Satsningen på att ha en native speaker i engelskresursen har medfört ett effektivare utnyttjande av lärarresurserna och ett större incitament för eleverna att tala engelska. Åtgärder för vidareutveckling Årets resultat behöver analyseras ytterligare med hjälp av fler bakgrundsfaktorer.