Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet framlagd vid Linköpings universitet Våren 1997. Studien undersöker hur dramapedagogik influerar stress på vård personal. Reaktionerna mättes med tre metoder, systoliskt- och diastolisktblodtryck och puls. Huvudvärdena visar en signifikant minskning mellan mätning i alla tre metoderna tagna före och efter dramapedagogik passet. Nyckel ord: Dramapedagogik, stress, kardiovaskulär. Introduktion Betydelsen av psyko-social arbetsmiljö för hälsa och välmående av personal har återkommande bekräftats i undersökningar om friskvård från olika länder (La Ferla &Levi, 1993). Man har funnit att psyko-biologiska stress reaktioner är kopplade till arbetssituationen (Frankenhaeuser & Johansson, 1986). Igenkännande stressorer i vård yrket är hög arbetsbelastning, tidspress och ansvar för patienter. (Heim, 1991, Rees & Cooper, 1992). Syfte Syftet med den här pilot studien var att utforska effekterna av dramapedagogik på stress reaktioner hos vård personal. Dramapedagogik När man arbetar med dramapedagogik görs det i grupp. Deltagarna är i en grupp process, grupparbetet är beroende av alla involverade. Därför är det processen som är viktigare än resultatet som i många teatersituationer. I dramapedagogiken arbetar man i en grupp för gruppen och i teatern arbetar man för publiken. Basen i dramapedagogiken är gruppdynamik och man arbetar med hela människan genom känslor, tankar och handlingar. Det finns många olika områden där man kan använda sig av dramapedagogik som inom skolan, vården och kulturen. Målet är att få insikt om människan, utveckla kreativiteten och arbeta för en djupare förståelse gentemot varandra och samhället. Varje ledare har sitt unika tillvägagångssätt och väljer metoder efter mål och syfte som passar den tilltänkta gruppen. Stress Den första definition av stress syftar på stress reaktioner i organismens strävan att upprätthålla intern jämvikt för extern störning (Cannon, 1932) eller fokusera på organismens icke specificerade reaktioner till någon typ av stressorer (Selye, 1976). I synen på stress idag är att stressreaktioner är en utveckling mellan individen och dess miljö. Stress har en potential att orsaka skada och associationen mellan stress och sjukdom är vedertagen (Elliot & Eisdorfer, 1982). I forskningen runt stress har intresset riktats mot relationen mellan hälsa och arbetsförhållanden (Eckenrode & Bolger,
1995). Arbetskaraktärer som är associerade till kardiovaskulär nedsatthet var riskfyllda situationer och ansvar för andras säkerhet (Murphy 1991). Människor som arbetar på sjukhus är i många fall ansvariga för patienternas välbefinnande. Metoder för att mäta psyko-fysiologiska stress reaktioner Ett potentiellt hot tvingar organismen in i ett tillstånd av beredskap som ökar blodflödet till musklerna och accelererar hjärthastigheten. De systoliska blodtrycket reflekterar hjärtats sammandragning när artärerna är maximalt hopklämda och trycket är som störst. Det diastoliska trycket mäter hjärtats avslappning då trycket är som lägst och blodet strömmar fritt igen. Dessa båda varierar med graden av stressfaktorer (Bishop, 1994). Vuxen överspänning är diagnosticerad när blodtryckets värde överstiger 140/90 mmhg i vilande tillstånd. Test i undersökningen 24 personal medlemmar från två sjukhus deltog i undersökningen. Deras blodtryck och puls var tagna före och efter ett dramapedagogiskt pass på tre timmar inklusive paus.
Resultat Bortfallet uppgick till 7 personer p.g.a. misslyckande i mätning av blodtrycket. Resultatet måste därför tolkas som preliminärt. Diastolic pressure 150 130 110 90 70 50 30 10-10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Participants Serie2 Serie3 Korths-Aspegren & Sigrell 1997 Diagram 1. Diastoliskt tryck taget före dramapedagogiskt pass ( mörk serie) och efter dramapedagogiskt pass (ljus serie) Systolic pressure 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Participants Serie2 Serie3 Korths-Aspegren & Sigrell 1997 Diagram 2. Systoliskt tryck taget före dramapedagogiskt pass ( mörk serie) och efter dramapedagogiskt pass (ljus serie)
150 puls 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Participants Serie2 Serie3 Korths-Aspegren & Sigrell 1997 Diagram 3. Puls taget före dramapedagogiskt pass ( mörk serie) och efter dramapedagogiskt pass (ljus serie) Statistisk analys Table 1. Stress reaktioner tagna före och efter dramapedagogiskt pass. Before after group (n=17) t Variable M SD M SD Measures recording before and after dramapedagogy session. Systolic blood pressure, mmhg 129,29 9,95 123,76 14,20 3,13* Diastolic blood pressure, mmhg 80,88 6,39 80,76 7,25 0,08* Heart rate, beats/min 81,26 13,71 75,76 14,11 1,82* p<0,01 Slutsatser Som man kan tyda av signifikationsanalysen är resultaten inte slumpmässiga vilket gör denna undersökning intressant. Så vad kan vi då dra för slutsatser av de siffror som vi har fått fram? Att en förändring har skett, ja, men att det beror enbart på övningarna vet vi ej. Vi som ledare påverkar omedvetet resultatet genom vår blotta närvaro. Våra personligheter speglar sig i vårt ledarskap,
någon annan hade kanske fått ett helt annat resultat. Därför måste vi erkänna att byta ut forskare och få samma resultat i denna kvantitativa studie skulle förmodligen inte fungera i detta fall. Detsamma gäller utbyte av deltagare, en eller flera. Man kanske t.o.m. kan säga att om deltagare nr 8 druckit te istället för kaffe den morgonen hade gruppen påverkats och så även resultatet. Ändå vill vi fundera kring det vi har fått fram. Det intressanta är att både puls och blodtryck har sänkts generellt hos alla deltagarna. Det tolkar vi som att passet hade en övergripande effekt. Skulle samma resultat uppmätts av någon annan form av aktivitet? Ja, det tror vi, men undersökningen bevisar att dramapedagogiken har en fysiologisk effekt. REFERENSER Bishop, G. (1994). Health psychology: Integrating Mind and Body. Boston: Allyn and Bacon Cannon, W. (1932). The Wisdom of the body. New York: Norton. Eckenrode, J., & Bolger, N. (1995). Daily and within-day event measurement. In S. Cohen, R. Kessler and L, Gordon (Eds.), Measuring stress: A guide for health and Social Scientists (pp. 80-101). New York and Oxford: Oxford University Press. Elliott, G., & Eisdorfer, G. (1982). Conceptual Issues in Stress Research. In G. Elliott and G. Eisendorfer (Eds.), Stress and Human Health (pp.11-24). New York: Springer Publishing Company. Frankenhaeuser, M., & Johansson, G. (1986). Stress at work: Psychobiological and psychological aspect. International Reveu of Applied Psychology, 35, 287-299. Heim, E. (1991). Job stressors and coping in health professions. Psycchother Psychosom 55, 90-99. Korths-Aspegren,C. & Sigrell, A. (1997). Hälsopuls - Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet (A Healthy Pulse - Active relaxation or relaxed activity). Paper University of Linköping. La Ferla, F. & Levi, L. (Eds.), (1993). A healthier work Environment. Basic concepts, and methods of measurement. Copenhagen. WHO Regional Office for Europe. Murphy, L. (1991). Job dimensions associated with severe disability due to cardiovascular disease. Journal of Clinical Epidemiology 44. 155-166. Rees, D. & Cooper, CL. (1992). Occupational stress in health service workers in UK. Stress Medicine, 8, 79-90. Selye, H. (1976). Stress in Health and Disease. Reading, MA: Buttersworth.