Kvalitetsredovisning 2010 Brattbergsskolan Grundskola F-4 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Åsa Cekr 2011-05-18
Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar 7 3.1 Ansvarsområden och verksamhet... 7 4 Arbetet i verksamheten 8 4.1 Normer och värden... 8 4.2 Kunskaper Utveckling och lärande... 10 4.3 Elevernas ansvar och inflytande... 1 4.4 Övergång och samverkan... 13 4.5 Betyg och bedömning... 1 5 Arbetet i verksamheten 15 6 Elever i behov av särskilt stöd 1 7 Elever med annat modersmål än svenska 19 8 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 20 9 Livsstil och hälsa 1 10 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet 23 10.1 Åtgärder för förbättring... 23 3
1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Resultat och analys är grundat på gemensamma reflektioner i arbetslagen, observationer i den dagliga verksamheten, samtal med elever och föräldrar under utvecklingssamtal samt elevernas IUP (individuella utvecklingsplanen). All personal på skolan bidrar till underlaget. I slutet av höstterminen utvärderar vi vår verksamhet i Lärande samtal. Där samlar vi in intryck, observationer och erfarenheter från året som gått. Eleverna fyller i trivselenkäter. Resultaten används sedan som underlag för vidare samtal och åtgärder kring hur vi på bästa sätt kan hjälpa barnen att nå målen. 5
2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning All personal är med i studiecirklar, där vi arbetar med Pauline Gibbons material Stärk språket, stärk lärandet. 6
3 Verksamhetens förutsättningar 3.1 Ansvarsområden och verksamhet Grundskolan Söder är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning på Gäddgårdsskolan år F-9, Brattbergsskolan år F-4 och Götlunda skola F-5. Till samtliga skolor hör även fritidshem. Styrning Förskoleklassernas, fritidshemmens och skolornas verksamhet styrs ytterst av nationella mål, som formuleras av regeringen och riksdag. De nationella målen finns i skollagen och Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen Lpo 94 samt i kursplanerna och timplanerna för grundskolan. Varje skolenhet har en lokal arbetsplan, som revideras varje år. Av arbetsplanen framgår hur uppdraget förverkligas d.v.s. hur skolledarna och pedagogerna på bästa sätt bidrar till barns/elevers utveckling och lärande. Lärare har att ska, utifrån uppdraget, formulera och fördjupa förståelsen av vardagliga problem och dilemman kring elevernas utveckling. Dessutom ska läraren utforma verksamheten så att eleverna når de nationella målen. Ledning Barn- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för verksamheterna. För varje skola finns kontaktpolitiker utsedda. Barn- och utbildningsförvaltningen med sitt kontor är nämndens verkställande organisation för de verksamheter som skolplanen omfattar. Förvaltningen leds av skolchef och biträdande skolchef. Barn- och utbildningskontoret ansvarar för övergripandeplanering, utveckling, uppföljning, utvärdering och samordning inom nämnda verksamheter. Grundskolan Söder har en skolledning med två årsarbetare, en rektor och en biträdande rektor. Personal På Brattbergsskolan arbetar det 18 personal. Kompetensutveckling All personal är med i studiecirklar, där vi arbetar med Pauline Gibbons material Stärk språket, stärk lärandet. Tre av våra pedagoger har utbildat sig i läs-och skrivinlärning Språkbiten. Vår specialpedagog går lärarlyftet där hon läser läs-och skrivinlärning. Några ur personalen har utbildat sig på några temalådor inom satsningen på Naturvetenskap och Teknik för Alla. Våra IT-värdar läser Digital kompetens - framtidens lärande på Mälardalens högskola. Elever F-4 Antal elever Fritidshem Fskl Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Brattbergsskolan 110 31 39 34 34 24 7
4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Alla barn angår all personal. Barnen är alla vuxnas ansvar. Vid varje termins start arbetar alla klasser med temaarbete mot kränkande ord och handlingar. Vid varje läsårs start får föräldrarna ta del av en skriftlig information som undertecknas för godkännande. En information, där vi tydliggör att inget barn på Brattbergsskolan ska bli utsatt för kränkande behandling. Alla föräldrar informeras om vikten av ett gemensamt arbete mellan skola och hem mot kränkande ord och handlingar. Vi arbetar kontinuerligt med social- och emotionell träning. Alla vuxna på skolan har ett gemensamt förhållningssätt där ingen låter ett kränkande ord eller handling passera utan åtgärd. All personal stöttar varandra i detta arbete. Alla klasser arbetar med social och emotionell träning varje vecka. På utvecklingssamtal varje termin talar personal, barn och föräldrar om våra sociala mål. Vi ger tid till samtal för att lösa problem samt uppföljning vid behov. Vi lyssnar aktivt på alla inblandade. Barnen får hjälp med att lösa sina konflikter. Personalen finns alltid ute på rasterna. Regler kring vad som ska gälla i olika bollspel har diskuterats i elevrådet och förankrats i klasserna. Detta har också hjälpt barnen att vara trygga på skolan. Att barnens stopptekniker finns anslagna på skolan så att alla kan se dem, har gjort att diskussioner kring vad man får göra när man blir arg har lyfts. Barnen är medvetna om att det är tillåtet att bli arg men det är aldrig tillåtet att kränka någon annan vare sig i ord, blickar eller handling. 8
Resultat Enkäten visar på att barnen känner sig trygga på Brattbergsskolan och att de är trygga på rasterna. Det visar på att vårt arbete med värdegrunden har gett gott resultat. Analys Vi tycker att vi har ett mycket bra arbetssätt med värdegrunden. Vårt arbete ger goda resultat och vi tänker därför fortsätta arbeta på detta sätt. Det är vår övertygelse att trygga barn har mycket större förutsättning att lära sig saker. Åtgärder för förbättring Till nästa år ska personalen ordna med översättningar på vår skriftliga information till hemmen gällande kränkande ord och handlingar. 9
4.2 Kunskaper Utveckling och lärande Arbetet För att eleverna ska uppnå sina mål och få en positiv attityd till ämnet så är det viktigt att all personal har en gemensam kunskapssyn och intar ett gemensamt förhållningssätt. På Brattbergsskolan tror vi att alla elever kan lära sig. Eleverna lär genom delaktighet och genom att vara aktiva. Vi tror att eleverna hittar en inre drivkraft för inlärning. All personal arbetar för att eleverna ska få känna att de kan lyckas i sitt skolarbete och i det sociala samspelet. På skolan finns ett stort specialpedagogiskt engagemang hos personalen, vilket bidrar till att vi snabbt kan fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att eleverna får insikt om sin egen delaktighet i sitt lärande. Det är viktigt att eleverna är förtrogna med sina egna mål. Vi arbetar med målen återkommande och på olika sätt. Vi försöker göra så att målen blir överskådliga och lätt tillgängliga för elever, personal och föräldrar. Lärprocessen hos varje elev bygger på att eleven vill lära sig. Genom att tidigt upptäcka de elever som riskerar att inte nå målen och sätta in stöd, gynnar vi barnens möjligheter att behålla lusten att lära, så att de kan nå målen. Vi använder olika modeller för skriv- och läsinlärning för att eleverna ska kunna finna sitt eget sätt att lära. När vi upptäcker barn som har svårigheter i sin läsutveckling sätter vi omedelbart fokus på läsinlärningen. Alla klasser har inplanerade läspass där barnen läser böcker som de själva väljer. Det ger en lustfylld läsning. Vi har ett inbjudande bibliotek där barnen kan välja fritt bland böcker under inplanerade boklån varje vecka i år 1 och 2. Från år 3 och 4 har eleverna fri tillgång till biblioteket. Samtliga elever i åk 4 deltog i screening av automatiserad ordavkodning, som är ett av flera sätt att bedöma läsförmågan. Ordavkodningen säger ingenting om läsförståelsen, men att ha en automatiserad ord avkodning, d.v.s. att själva avläsningen går av sig självt är ett av de viktigaste redskapen för skolarbetet. Resultat Grundskolan år 4 2008 Antal elever i år 4, 22 st 2009 Antal elever i år 4, 24 st 2010 Antal elever i år 4, st Screening alla elever i år 4 Säkra På god väg Osäkra Säkra På god väg Osäkra Säkra På god väg Andel elever i % 100 100 98 2 Osäkra 10
Nationella prov för år 3 Mål: Alla elever skall Andel i % som uppnått uppnå målen i svenska, målen matematik och engelska i år 9 Läsåret 08/09 Antal elever totalt Läsåret 08/09 Andel i % som uppnått målen Läsåret 09/10 Antal elever totalt Läsåret 09/10 SVENSKA 55 % 24 92 % 24 MATEMATIK 67 % 24 83 % 24 Mål: Alla elever skall uppnå målen i svenska och matematik i år 3 Skolverkets diagnostiska material för år Andel i % som kom- Antal elever totalt 2 mit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Andel i % som kommit så långt i år 2, att man kan förutsäga att de når målen i år 5 Antal elever totalt Läsåret 08/09 Läsåret 09/10 Läsåret 09/10 Läsåret 08/09 SVENSKA 100 % 28 100 % 34 MATEMATIK 100 % 28 100 % 34 Samtliga elever i årskurs 2 genomförde diagnoserna i svenska och matematik i april 2010. Arbetet ger goda resultat. Vi får barnen att vilja vara med och lära sig. Barnen skriver nya mål i sina utvecklingsplaner. Vi arbetar i våra klasser så att eleverna blir delaktiga i planering av verksamheten. Vi ser då elever som känner meningsfullhet och vill lära mer. Bedömning Med utgångspunkt i läroplanen och skolplanens mål bedömer vi resultatet på målområdet kunskaper som bra. Lärdomar Det är viktigt att direkt ta tag i när en elev riskerar att inte nå målen. Att sätta in stöd och att få med föräldrarna till att stötta eleven hemma. Åtgärder för förbättring Förbättra samarbetet med hemmen för att eleverna behöver ett stort stöd hemifrån. Kontinuerligt stöd från personal med specialpedagogiska kunskaper Arbeta mer utifrån Lokal pedagogisk planering. 11
4.3 Elevernas ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträv efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Vi arbetar för att alla elever ska känna delaktighet, så att skolan på så vis ska bli meningsfull för varje barn. En plats där man lär sig hur demokrati fungerar. En plats där eleverna lär sig diskutera och uttrycka sina åsikter samt lära sig lyssna och respektera vad andra tycker. I skolan lär vi barnen vilka skyldigheter och rättigheter de har i ett demokratiskt samhälle. Personalen lyssnar aktivt på varje barn och är goda förebilder. Vi ger ansvar utifrån barnens förutsättningar. Vi arbetar med individuella utvecklingsplaner där eleverna är med och samtalar kring sin egen lärprocess. Vi har klassråd varje vecka, kompisstödjarmöte år 3 och 4, mat- och hälsoråd och elevråd. Eleverna uttrycker att de känner sig trygga i skolan och att de vuxna lyssnar på dem. De vet också vilka regler som finns på skolan. I arbetet med att eleven får vara med och bestämma vilka regler vi ska ha på skolan så tycker de flesta att de får vara med och bestämma. Åtgärder för förbättringar: Arbeta i klasserna kring hur en demokratisk process går till. Det är även viktigt att diskutera i klasserna kring kunskapsmålen utifrån Hur ska vi lära oss detta? 12
4.4 Övergång och samverkan Samarbete mellan personal, elevgrupper och fritidshem gör att barn och personal känner varandra. De vuxna på skolan går in i många olika grupper och årskurser. Alla barn angår alla vuxna på skolan, det gör att barnen känner sig trygg med all personal och gör på så sätt övergångarna smidigare. Barnen känner till alla lokaler och hur verksamheterna ser ut där. Det gör övergångarna smidiga. Eftersom all personal arbetar med alla barn så är det viktigt att all personal har kunskap om alla barn. Mycket tid läggs i början av läsåret för att lära känna eleverna. När personalen samarbetar i klassrum, kapprum, matsal, ute på raster och till och från olika aktiviteter så har vi sett att det hjälpt barnen på bästa sätt. 13
4.5 Betyg och bedömning Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och Utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Läraren skall genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Arbetet Vi utvärderar och bedömer elevernas kunskapsutveckling och redovisar skriftligt på Rexnet, där alla föräldrar kan ta del av sitt barns kunskapsutveckling. Vi har utvecklingssamtal med varje elev minst en gång per termin där föräldrarna informeras muntligt. Vi fokuserar på framåtsyftande utvecklingssamtal. Det blir fler möten med föräldrar och barn om åtgärdsprogram upprättas. 14
5 Arbetet i verksamheten Lärgrupp 1och 2 Strävansmål i kursplanen för svenska som andra språk: Skolan skall i sin undervisning i svenska som andraspråk sträva efter att eleven utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang. Samt genom skrivandet erövra ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan. Svenska som andra språk Personalgruppen har under en längre period uttryckt ett behov av att öka kunskapen kring svenska som andraspråk, man kände en osäkerhet för vad det står för. Under höstterminen startade vi på skolan två lärgrupper kring svenska som andraspråk utifrån boken Stärk språket - stärk lärandet, av Pauline Gibbons. Tre pedagoger har gått en kurs i ämnet och leder nu arbetet i skolans lärgrupper. Arbetet i dessa grupper kommer att fortsätta under vårterminen 2011. Utveckla arbetet med internationalisering och globalisering: Brattbergsskolan har skaffat fadderbarn i Indien. Vi har stora samlingar i matsalen där barnen uppträder med sång och musik. Vid dessatillfällen samlar vi in pengarna från de olika klasserna och läser brev eller annan information från våra fadderbarn. År 3 och 4 har även skaffat sig vänklasser Afrika och Indien. Barnen brevväxlar med varandra kontinuerligt. En kollega och SO-lärare från Gäddgårdsskolan har varit hos i år 4 och berättat om sitt arbete på FN i Geneve. 15
6 Elever i behov av särskilt stöd Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen, organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar.. Arbetet Eftersom Brattbergsskolan är en liten enhet F-4 har vi goda möjligheter att tillsammans prata om och direkt ta tag i de eventuella svårigheter som uppstår. Personalen på Brattbergsskolan arbetar utifrån att alla bär ett gemensamt ansvar för barnen under hela deras skoldag och vistelse på fritidshem. Det gör också att vi kan se barnen i ett vidgat perspektiv, då vi finns med både under skoltid och på fritidhemmet. Resursarbetslaget Lärkan är integrerat i hela skolans verksamhet. Arbetet runt de barn som är i behov av särskilt stöd underlättas av ett nära samarbete. Vi har bra kartläggningsstrategier för att tidigt fånga upp barn som är i behov av särskilt stöd. Klassläraren skriver en pedagogisk kartläggning, för att beskriva hur barnets situation ser ut under hela skoldagen. I den pedagogiska kartläggningen finns också en beskrivning av barnets situation under vistelsen på fritidshemmet. Därefter har klassläraren tillsammans med föräldrarna ett framtidsmöte, där man skriver hur nuläget ser ut runt barnet och vilka tankar man har om framtiden. Här skrivs också in hur barnet själv ser på sin situation, och vilka tankar som finns inför framtiden. Utifrån detta skrivs tillsammans med föräldrarna ett åtgärdsprogram, som följs upp med avstämningar och utvärderingar. När vi skriver åtgärdsprogram söker vi samförståndslösningar med föräldrarna, och involverar eleven så långt som möjligt. I en del fall är skolans specialpedagog med under de möten klassläraren har tillsammans med föräldrar och barn. Ibland är också specialpedagogen med under utvecklingssamtalen. Barn som är i behov av särskilt stöd får det av sin klasslärare i första hand. Lärkan har också möjlighet att schemalägga tid för eleven enskilt eller i mindre grupp. Någon från resursgruppen kan också gå in i klass och ge extra stöd runt den eller de barn som behöver det. Under skoldagen går också personal från fritidshemmet in och arbetar i klass, för att stärka upp extra runt de barn som är i behov av stöd. I resursarbetslaget finns en person speciellt avsatt att arbeta med läs- och skrivinlärning. 16
Vi kan ta kontakt med kommunens stödteam Fyren för rådgivning, handledning och utredningar. Vi har möjlighet att få låna pedagogiska hjälpmedel från Fyren. Talpedagogen i kommunens resursteam Fyren kommer till skolan vid två tillfällen under veckan. Då får de barn som är i behov av särskilt stöd i sin tal- och språkutveckling möjlighet att arbeta enskilt med talpedagogen. Om resursbehovet är stort runt en elev kan vi ha möten tillsammans med föräldrar, rektor, biträdande rektor, skolpsykolog och kommunens talpedagog. Behöver vi ytterligare stöd för att kunna gå vidare tar biträdande rektor kontakt med t.ex. Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP), Habiliteringen (HAB), samt logopeden från logopedmottagningen i Västerås, efter att remiss skrivits. Vi har överlämnandesamtal tillsammans med skolsköterskan och berörd personal från förskolorna då barnen skall börja i förskoleklass på Brattbergsskolan. Vi har också överlämnandesamtal då barnen i år 4 på Brattbergsskolan skall börja vid Gäddgårdsskolan i år 5. Överlämning av information om elever i behov av särskilt stöd sker efter samtycke med vårdnadshavare. Analys Eftersom vi arbetar utifrån att alla bär ett gemensamt ansvar för barnen under hela deras dag har vi möjlighet att tidigt uppmärksamma om något barn är i behov av särskilt stöd. Resursarbetslaget Lärkan underlättar arbetet runt de barn som är i behov av särskilt stöd i nära samarbete med mentorerna. Lärkan lägger extra tid i år 1 för elever som kommer igång sent med sin läs- och skrivutveckling. För att underlätta för barn med läs- och skrivsvårigheter använder vi oss av t.ex. Alpha- Smart, Daisybandspelare och talförstärkare i undervisningen. Vi lyfter fram barnens styrkor och möter dem där de befinner sig i sin kunskapsutveckling. Eftersom inlärningsstilarna är många skapar vi en god lärmiljö för att tillgodose olika behov. Vi konkretiserar och laborerar mycket i matematik för att barnen verkligen skall förstå och kunna använda sina matematikkunskaper. Slutsatser och lärdomar Avstämningsmöten under senare delen av vårterminen bidrar till smidiga övergångar inom skolan. Det underlättar höstterminens start och bidrar till att vi snabbare kan komma igång med det fortsatta arbetet runt de barn som är i behov av särskilt stöd. 17
Vi har sett att arbetet runt de barn som har åtgärdsprogram fungerat bäst då resursarbetslaget samarbetar med klassläraren, fritidspersonalen och i vissa fall även talpedagogen. Det ger oss möjlighet att arbeta utifrån en helhetsbild av barnet/barnen. Åtgärder till förbättring Utöka samarbetet med Gäddgårdsskolan för att förbättra övergången till år 5 för elever i behov av särskilt stöd. Avstämningsmöten under senare delen av vårterminen Lägga upp en handlingsplan för hur vår skola skall möta nyanlända barn utan kunskaper i svenska, samt se över hur undervisningen i Svenska som andra språk ska genomföras. 18
7 Elever med annat modersmål än svenska Lpo 94 En likvärdig utbildning, s 4 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Normerna för likvärdigheten anges som genom de nationella målen. Skolans uppdrag, s 5 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Kunskaper/Riktlinjer, s 12 Alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språkoch kommunikationsutveckling. Arbetet På Brattbergsskolan har det under året gått ett antal barn med annat modersmål än svenska. Undervisningen i svenska som andra språk anpassas till hur långt var och en har kommit i sin språkutveckling. Åtgärdsprogram skrivs för eleverna. Arboga kommun har under höstterminen genomfört ett projekt för elever med annat modersmål. På vår skola har två elever deltagit i projektet och detta utvärderas under vårterminen. 19
8 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Årets insatser som berör respektive diskrimineringsgrund Diskrimineringsgrund Främjande insatser Kön Könsöverskridande identitet Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Tjej- och pojkgrupper Vid stödjer på alla sätt det barn som kommer från ett annat land Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Pedagogiska och andra hjälpmedel, vi anpassar hela skolmiljön, oberoende av vad en elev har för funktionshinder. Årets insatser som berör de riskfaktorer som identifierats i kartläggningen Riskfaktorer Förebyggande insatser Skolgården och skogspartiet i skolans Översyn av rastvärdsschemat samt närhet kartläggning av utsatta ställen Skolan har en likabehandlingsplan som vi följer. Vi arbetar aktivt på skolan med förhållningssätt och attityder och tar direkt kontakt med hemmen om vi upptäcker kränkande behandling eller ett ovårdat språkbruk bland eleverna. I vår likabehandlingsplan finns de rutiner vi följer om oacceptabelt beteende sker på skolan, både vid enstaka fall och vid fall som anses som mobbning. I likabehandlingsplanen tas exempel upp på vad som är oacceptabelt beteende samt var kränkningar sker på skolan om det sker, vilket elever och personal tillsammans tagit fram exempel på. Det finns kompisstödjare och ett mobbningsteam (trygghetsteam) på vår skola. Trygghetsteamet från hela södra skolområdet har träffats flertalet tillfällen per termin, för att stötta varandra och för att utbyta idéer. Eleverna har möjlighet att påverka sin arbetsmiljö, bl. a genom klassråd, elevråd, mat- och hälsoråd och miljöråd. Analys och bedömning av insatser Brattbergsskolans värdegrund är ett mycket viktigt dokument för oss. Det har utarbetats i samråd med elever och föräldrar och visar på vilket syn- 20
sätt vi har på skolan och allt som rör vår verksamhet. Alla nya elever/föräldrar informeras om den. Åtgärder Genomföra minst en temadag per termin, där hela skolan är involverad i arbetet med värdegrunden och hur man ska vara mot varandra. Det är ett bra sätt att involvera eleverna i likabehandlingsplanen på ett naturligt sätt. Revidering Likabehandlingsplanen mot kränkande handlingar utvärderas och revideras av personal och elever vid varje läsårs början. 21
9 Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Arbetet Vid lunchen serveras en salladsbuffé, fullkornsprodukter. Skolan har ett matråd och hälsoråd, som diskuterar frågor om kosten och matsalsmiljön. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta med sig en frukt eller grönsak att äta under dagen. Personalen serveras frukt under arbetsveckan. På friluftsdagarna som genomförs både på hösten och våren, har vi olika aktiviteter som uppmuntrar till rörelse. Förskoleklassen och skolår 1 går till skogen en gång i veckan under den tid då det är barmark och har olika aktiviteter. Vi promenerar alltid till och från de olika aktiviteterna. Eleverna går även piggelinrundan så ofta som möjligt. Skolan har flera hälsoinspiratörer vars uppgifter är att uppmuntra till ett hälsosamt liv. Hälsoinspiratörerna bidrar även till att vi har en löpande kommunikation med de andra skolorna på södra området samt kommunens aktiviteter som berör hälsa. En hälsovecka genomförs varje läsår. Den inspirerar till ett ökat ansvar för den egna hälsan både bland personalen och bland eleverna. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån målen bedömer vi att måluppfyllelsen som god. Slutsatser och lärdomar Genom vårt arbete blir eleverna medvetna om att deras livsstil påverkar deras hälsa och vi får pigga och friska barn. 22
10 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Vi når målen när det gäller: uppföljning av resultat i förhållande till styrdokumentens krav utvecklingssamtal om hur elevernas kunskaps- och socialutveckling bäst kan stödjas att ge eleverna ansvar och inflytande samverkan mellan och inom verksamheterna för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande anpassning av undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar elever i behov av särskilt stöd upprättande av åtgärdsprogram samarbete mellan skola och hem Bedömning Vi bedömer måluppfyllelsen som mycket god. De resurser vi fått tilldelade har vi använt på ett bra sätt eftersom måluppfyllelsen är hög. Personalen är kompetent och välutbildad. Det finns en vilja att utveckla det pedagogiska arbetet. 10.1 Åtgärder för förbättring Svenska som andraspråk: Personalen behöver ökad kunskap och fler redskap för att ta emot barn med annat modersmål än svenska. Systematisk uppföljning av resultat och verksamhetens förutsättningar Åsa Cekr Biträdande rektor 23