Industrihistori i Nissdlen Gislvedsdelen Bilg till slutrpport v Görn Fritzon
Nissn - Foto: Ptrik Leonrdsson/N Flygfoto frmsid: Ptrik Leonrdsson/N 2012-11-20 Journlnummer: 2010-7429 Stödmotgre: Gislveds kommun Projekttid: 2011-06-01-2013-03-31 Kontktpersoner: Görn Fritzon, projektledre, 0733-718283 Peter Petersson, turismstrteg, 070-698 11 83 1 Smmnfttning Vttnet i Nissn hr i ll tider spelt en enorm roll för industrin Härifrån hr mn hämtt krft sedn urminnes tider Unik miljöer hr vuxit frm på de pltser där vttenkrften kunde ts tillvr Mång v dess miljöer är bort idg, men tt sprid kunskpen om dess och få besökre inspirerde är fortfrnde viktigt Syftet är tt stärk området som turistmål och synliggör unik miljöer och på så sätt skp fler rbetstillfällen inom besöksnäringen Med hjälp v hemsid och tryckt broschyrer inspirer och gör fler intresserde tt besök området Såväl med bussresor som enskild besök 2 Projektdeltgre Projektet hr drivits v Gislveds kommun tillsmmns med nednstående deltgre: Gislveds Industrimuseum Hlvrd Nilsson Myrn Bilger Krl-Eric Lundh Leif Hmmrstig Skeppshultcykeln Jons Andersson Mgnus Andersson Skeppshults Gjuteri Mts Nilsson (Initilt, tidigre ägre) Croline Nilsson Erik vn Dijk Vep nr 1 - Nissfors Bruk 180 x 200 m Gislveds kommun Rickrd Wennerberg Peter Pettersson Görn Fritzon Annik Blixth
3 Bkgrund Nissdlen ligger längs väg 26 melln Jönköping (väg 40) och Hlmstd (E6) och går genom Gislved och Hylte En förstudie om området kring Nissdlen/ Fylleån som destintion hr genomförts i ett smrbetsprojekt melln Region Hllnd och Hlmstds, Hyltes och Gislveds kommuner Projektet genomfördes med medel från Europeisk jordbruksfonden för lndsbygdsutveckling Förstudien konstterr tt det idg skns en tydlig nledning till tt res till och stnn i Nissdlsområdet De flest resenärer och turister vverkr området som en trnsportsträck 4 Genomförnde 2011 Jnuri Ett först uppstrtsmöte med Skeppshultcykeln och Skeppshults Gjuteri äger rum Det finns ett stort intresse kring dess företg och de är unik vr och en på sitt sätt Skeppshultcykeln Tnkrn kring en utställning i gml lokler på Skeppshultcykeln forms vidre och en offert ts in för konstndern för tt resturer loklern Det påbörjs en nsökn om medel till dett, till Jcob Wllenbergs Stiftelse, Särskild fonden Skeppshults Gjuteri Plnering för en fst utställning om gjuteriets histori i loklen för fbriksförsäljning v gjuteriets produkter Dokumenter verksmheten vid gjuteriet idg genom tt film, smt genom tt intervju äldre tidigre nställd Februri Skepphults Gjuteri byter ägre Skeppshults Bruk Fotogrfier och textmteril smls ihop om Skeppshults Bruk för en geocche Arbetet med tt t frm mteril om Nissfors Bruk påbörjs Tnken är tt gör stor tygvepor i polyester som kn monters någonstns i Nissfors Bruk Skyltr Tberg - Ptrik Leonrdsson/N För tt ändr på den situtionen och för tt kunn lock fler nyfikn turister till Nissdlen så föreslår förstudien ett ntl utvecklingsprojekt där Nissn med sin industrihistori är ett idéförslg Enligt förstudien är det den unik pltsen eller regionen som utgör destintionen och lockr besökre Destintionsutveckling syftr till tt sml olik ktörer och stimuler till gemensm utveckling och mrkndsföring v ett område Mrs Vi får klrtecken från Isbergs Golfklubb om tt få nvänd väggrn i en v flyglrn till klubbhuset (Tidigre flygelbyggnd till Bronvilln - Nissfors Bruk) En först skiss ts frm på vepor Kontkt ts från Skeppshults Gjuteris sid, med en tjej på Gärdesskoln, Gislved Hon är intresserd v tt gör intervjuern för gjuteriets räkning April Plneringsrbetet för en geocchingsling påbörjs Totlt 9 sktter sk gömms 3 st i Gislveds kommun; Skeppshults Bruk, Gislveds Industrimuseum och Nissfors Bruk
Mj Geocchern rbets det vidre på och ll läggs upp på geocchingcom Dess sk vr utplcerde och klr till juni Först vepn sätts upp i flygelbyggnden 30 mj inför en stor golfhelg Augusti Vep 2 & 3 till Nissfors Bruk görs fördig De först besökrn under Isberg Mixed Msters 2011 Juni Geocchern görs färdig och plcers ut på de vld pltsern De består v en röd behållre med en loggbok, penn och 3 st lminerde informtionskort i visitkortsstorlek Korten berättr om den industrihistorisk pltsen mn är på Behållre och exempel på frm- och bksidor v informtionskort
September Informtionskort frmtget för tt mrkndsför geoccheslingn Den 18 november hde mn även en temdg om bruket på plts för skolbrn från Nissfors skol Geocching i Nissdlen Mer informtion om geocching hittr du på: Industrihistori i Nissdlen Hej! Vi hr gömt 9 sktter i industrihistoriskt intressnt miljöer i Nissdlen Hitt skttern och få smtidigt lite kunskp om Industrihistori i Nissdlen Du hittr mer informtion om dess sktter på: wwwnissdlencom Skick ett kort till en kompis! Skriv nmn och dress på bksidn v kortet, sätt på ett frimärke och lägg kortet på en brevlåd Vd är GEOCACHING? Geocching är en skttjkt med GPS Runt om kring oss finns gömd burkr, så kllde geoccher, utplcerde Med hjälp v en GPS eller en smrtphone kn du hitt dess sktter! Lyck till! Oktober Plnering påbörjd för tt frmställ gemensm broschyr för hel sträckn Tberg-Slottsmölln November Ansökn för Skeppshultcykeln påbörjs till Sprbnkstiftelsen Alf 2012 Jnuri Föreläsning i mitten v jnuri v Hlvrd Nilsson om Nissfors Bruks histori för Gnosjö Rotry Föreläsning v Rickrd Wennerberg om Nissfors Bruks histori på biblioteket i Gnosjö Ny temkväll om Nissfors Bruk på Gislveds industrimuseum den 26 jnuri Beslut ts tt gör metllskyltr till en träställning utomhus i Nissfors Bruk Omdisponering v texter och bilder då formtet på skyltrn är större än tidigre originl Temkväll om Nissfors Bruk 10 november på Gislveds industrimuseum Fullstt - 150 personer Februri Bussres börjr plners för sträckn Tberg- Hlmstd och broschyr om hel sträckn påbörjs Arbetet med Nissfors forsätter
Mrs En testres görs med bil den 28 mrs med Peter Petersson, Rickrd Wennerberg, Görn Fritzon och Hlvrd Nilsson Offerter för bussres + guider ts in Plnering v bussresn forsätter Detlj från Rsjö msugnsruin Tbergsgruvn Plts utsedd för informtionstvl om Nissfors Bruk vid prkeringen vid Isbergs Golfklubb Informtionstvl om Nissströms bruk Bron över Nissn vid Slottsmölln
April Bussresn den 16 juni sk görs med 2 bussr i vrder riktning med gemensm lunch på Lnderyds järnvägsmuseum Plnering v restider, ctering mm Bord och bänkr till lokstllet i Lnderyd Möte i Gislved med bussbolget Ivr Svensson Trfik AB Skyltställning börjr byggs i Nissfors Bruk Mj Föreläsningr om Nissfors Bruk v Hlvrd Nilsson, Hestrviken Broschyren för hel sträckn lämns för tryck Annons och prospekt för bussresn ts frm Biljetter säljs till självkostndspris Skyltrn monters i Nissfors Bruk Huvudbyggnd på Slottsmölln, Hlmstd Industrihistori i Nissdlen Upplev Industrihistori i Nissdlen Från Tberg Bussres till Industrihistori i Nissdlen 16 juni 2012 Heldgsutflykt Endst 395:-/person Två bussr tr oss genom Nissdlen på en res i industrihistorisk fotspår En buss går norrifrån Tberg till Hlmstd och en går söderifrån Bussrn möts för gemensm lunch i Lnderyd Guidde visningr; Tbergsgruvn (A) Msugnsruinen vid Rsjön (B) Nissfors Bruk (C) Lnderyds järnvägsmuseum (D) Oskrström (E) Slottsmölln (F) Guider på bussrn berättr dessutom under resns gång inklusive guider, kffe, lunch till Slottsmölln Bok din biljett på wwwnissdlencom eller Ivr Svenssons Trfik 0371-700 29 OBS! Begränst ntl! Juni Från Tberg till Slottsmölln, 24-sid A4 Norr bussen vgår från: Smålndsstenr 06:20 Gislved 06:45 Hestr 07:10 Nissfors 07:25 Gnosjö 07:40 Hillerstorp 08:00 Skillingryd 08:25 Södr bussen vgår från; Skeppshult Hyltebruk Torup Oskrström Slottsmölln (visning) 07:25 07:50 08:10 08:35 09:00 Förberedelser inför bussresn den 16 juni
Bussres den 16 juni 2012 På morgonen strtr den norr bussen 0555 i Ås för tt t sig på uppsmlingsrund till Smålndsstenr, Gislved Hestr, Gnosjö, Skillingryd för tt sedn åk till Tberg Där servers kffe och frll och sedn blir det visning v Tbergsgruvn kl 915 Den södr bussen vgår från Ås för tt sedn hämt upp resenärer i Skeppshult, Hyltebruk, Torup, Oskrström för tt sedn åk till Slottsmölln Där möts vi kl 900 v VD och ägren, Sven Rutenberg som ger oss en mycket trevlig guidning på ungefär 1 timme På väg in i gruvn Norr bussen frmme för fik i Tberg Nästn färdig utsällning om Nissfors Bruk Sven Rutenberg berättr om Slottsmölln och fmiljen Wllberg
Bussrn går sedn vidre enligt följnde; Norr bussen Tberg - Rsjö msugnsruin - Nissfors Bruk Med guide på bussen och guidning på Nissfors Bruk v Hlvrd Nilsson och Leif Hmmrstig Därefter åker vi till Lnderyds järnvägsmuseum och äter lunch Efter det blir det rundvndring i museets lokler och mn får titt på ånglok och ställ frågor Sedn åker vi vidre vi Hyltebruk - Rydöbruk - Nissström till Oskrström Där bjuds resenärern på kffe och bulle och en mycket trevlig berättelse om Oskrström utv Owe Dmmvik och Görn Svelenius från hembygdsföreningen Vidre mot Hlmstd och Slottsmölln där Sven Rutenberg står redo för buss nummer 2 för dgen Sedn går färden hemmåt Lunch i lokstllet Södr bussen Efter Slottsmölln kommer vi till Oskrström där det blir förmiddgsfik och berättelser v Owe & Görn Vidre vi Nissström - Rydöbruk - Hyltebruk till Lnderyd Där blir det rundvndring och sedn lunch Vidre till Nissfors - Rsjö msugnsruin och Tberg Efter guidning i Tberg går bussen tillbk till Hlmstd I det stor hel en mycket lyckd och lång dg Owe Dmmvik, Oskrströms hembygdsförening Tv Ångloket B 1312 Ovn bron vid Slottsmölln
HYLTEBRU K PAPPERSBR UKETS TILL Disponen KOM t Anders Olsson slut ST 1907 för de på tt servert någr strt ett nytt ppp Rydö Bruk AB i pril Nissn som fll och omkring ersbruk Hn hde liggnde hn nsåg mrk upps obflyttde från perf tröms Rydö till Nitt ekt för ett ppp när håll ersbruk Hn ebo i Färg kunn ber bet mrkäg ryds socken för mrk som tt på vr nödvändi rn till de gt för ppp fll och den ersbrukets Redn unde uppförnde r tt projekte som mren sm m år vr hn t så över tyg bolget som skulle lycks tt hn d om inbjöd till hn kll pitlet uppg ktie de ick till 800 HyIte Bruks Aktiebol teckning i fstställdes 000 kron Hyltebruk or I bolgsor g Aktiekvid ktieteck är ett ungt dningen som ningen står bruket Sm sm tt läs: hället är belä hälle som uppstått Bolgets Hllnd, med ppp get i västr verksmhet c fem ers- sulfi skll hfv tmss och Hylte är dock mil från Hlmstd Smålnd på gränsen till ppper äfve till föremål tt och västkust mycket gm börjn v nsom tt tillverk en Nmnet mlt Det idk hnd 1300 -tle hr kunn Bygg elsrörelse t och kom Färgryd mer troligen t spårs till Ett ndet v fbriken socken tog sin börj stort från en gård n under i med häst problem vr mte våren 1908 Pppersbruke riltrns r och oxr eftersom närm portern som fick i Rydö, en lets utvecklin t hr hft en vgö mil bort ske rnde bety ste järnvägs g Skolor, Järn Hylt delse väge tjänstemä e stti vr vägr, bost för smhäln mell on låg inte färdig n, butiker äder till förrän 1909 n Rydö och bruk nedgång och mind språng i bruk rbetre inom ppp et i Dessutom re industrie och höst et ers- och r hr ll en 1908 tt cellulosmr påverkde en sitt urmn inte vkt och knd forcerde en under se hur lång bygget Mn vrig krise frågn försv ville vn blev sm årdes v tidig t som det utdrgn kreditrbetet Mrken visd frm till fbr e sig också vr försu spångr Vissiksområdet fick mn mpd och för tt lägg prt ut plnk och t sig ier vr så sig fick bärg blöt bygg s fnns prob därifrån med stor tt hästr som gick ned svårigheter lem med opål sprit förde Ovnpå dett med sig mån itlig rbetskrft och g och våld nytt sm m slgs jndet v PRODUKTIO mål NEN RULLAR Trots ll IGåNG bekymme r strtde och i mitt sulfitfbriken en v juni sm m år den l pri igång Red l 1910 rull n i inled ningsskedet de tre pppersmski smrbete med sulfi ner etblerr tfbriken Hylte Bruk nskffninge i Rydö ett n v mssve d till de båd Blnd nnt skedde bruken gem Uppström ensmt s Nissn frktde till ån Där mn vede tippdes lste n med lstb bruket där n v och il frm mn med vede n flott vttnet Arbe hjälp des frm till tet vid timm v ett timmerspel tertid då drog erspelet vr stoc frligt, spec det ur ett dödsfll krn blev isig Änd iellt vinfrm till 1960 å kom mn und då flottning en upphörde n med 1944 tog Yng bruk 1947 eredsfors Krf t AB över både köpte Akti Hylte och geredsfors ebolget Ppy Rydö Krf t AB och blev därm rus i Mölndl upp och Hylte Bruk Yned ägre till både Rydö Fllet vid Nissfors Bruk Industrihistori i Nissdlen Från Tberg PRODUKTIO Under 1930 NEN ÖKAR -tlet hde smbnd med förvärve HyIte Bruk köpt en del skog utökdes t v Oskrstr och skog 150 00 hekt sinnehvet ytterligr öms sulfitfbrik 1946 i r e v dåvrnd 1951 inköptes ytter och uppgick då till, ligre dryg e c Oskrströms verkställnde direk t 500 0 hekt tören r sulfitfbrik På tio år renoverdes K V Krlnder hde prod och modernis uktionen vid Oskrstr erd - 16 ömsfbriken es ökt med 300%, personlstyrktill c 250 00 ton per år med n på end nställd en ökning st 40 pers 1957 uppg år Hylte Bruk oner, från 130 till v 300 00 ton 170 oblekt sulfi n resternd tmss vr ABs produktion till v en tredjede e berbet c sved till denn voly s till ppper Förbrukn l säljes medm är c 200 v ll denn ingen v ms 000 3 ved sker med järnväg, m t grn Trnspor ten lstbil sm En stor kost t på Nissn nd vr ener för tt ök gin Det sts nvändn des det stor brk, slm det v egn peng, biobräns len och sulfi bränslen Bränslen r tlut som Under både 1970 - och 1970 påbö rjs utbyggn 1980 -tlet sker stor nu brukets den till tidn utbyggnder nuvrnd ings ppp e form grun ersbruk Det spppersms dläggs Den kinen strt är kt glättt först tidn s 1972 ingtole Tidi omslgspppe ttppper, smörpp gre hr mn tillve per, silkespp rr och skriv ppper per, oblekt I börjn v 1980 -tle t börjr ppp vr inom företget, ersmss tt persbsert sm ppper ökr tidig t som krvet bli en bristmomekn på returpp 1984 strt isk bserd på mssfbrik för tillve r mn därför en teråternvän d tidning rkning v pppersm persfbrik ss nr 2 Sm r 1989 strt tidig pppersm s returpp skinen Sed t strtdes även den 4:e tidn Feldmühle n någr år ingsdelägre tillbk är och Feldmühle tysk bol 1992, ändr när sedn Stor-ko get Hylte AB ncer des nm net till Stor nen köper Feldmüh le PAP PERSBRUKE T IDAG Stor Enso Hylte AB är idg ett pppersbruk v världens störs ppper per med en kpcitet på år Pppersb c: 850000 t tidningssoner På ton tidnings bruket finn ruket sysselsätter idg c: 800 s idg 4 st och en kn perppp tillverk tidn minut på ingsppper ersmskiner som en bredd v vr upp till 150 8,4 meter 0 meter per - 17 - industri, som sk Celluloid bror t vr Sven och hns plstföretge Thure Mår tensson rkde v Det först som tillve med redn 1920 företget i Sverige strtdes tget först vr det först Dessutom vr före Ryno Det st i termopl r 1953 ukte st prod PUR-skumpl tt tillverk PLAST till Slottsmölln GISLAvED mn tskrft och Juv v rbe i stort beho lnd, och det forn briken vr nd, Grek ny kom ifrån Gum mif lnds Finl er som de eprenörved v en entr fick let utomblnd de mång länd mifbriken och Gisl gm mlt ts här vr Gislveds ns sedn goslvien dukt hos gum tg hr strt d v dem känneteck -syd och mång före en huvudpro ige t på grun nord tt vr Gislved i k Sver skän ing t för Däc orsn resulter elsplts ningom värld r även utn r i en vägk snd som viktig hnd tället blev så små hället ligge g däckteste en Sm mån blev ner vnn vid vds genom åren t ledde till tt den, som l vinterdäck spltsen låg tinentl 1992 lägre tilldär ett 70öst-väst, vilke -tlet Mrknd k till Con n ligger och industrin v förmån för 1600 ved Däc rnde Åbro 2002 till redn på sålde Gisl n där nuv s smlde Den först redn 1743 KF rkningen i Gislved över Niss des sbodr fnn som strt främ- tillve tl mrknd ett järnbruk ett glsbruk, vrs e delse vr v kn ses i äldr någon bety es 100 år senre de rn följd s, som fortf och som vr fönstergl st produkt i Sverige r runtom byggnde det fttig rerde från des GisGUMMI tt två ung pojkr emig, utveckl t till USA Brödern Tck vre 1800 -tle mimetropol r i slutet på Sveriges gum ket om gum mi unde Smålnd myc ningom till änt lved så små elm Gislow lärde sig tt de återv och efter Wilh USA i och (SGA B) 1895 brik Crl briks AB en gum mif sk Gum mif sin tid på Sven t tge bilddes före Vykort visr i Gislved Lomells Färg eri och Vdm lsst mp vid Åbron TAMP färgeri vadmalssell drev från 1850 ett Lomell Lom FäRGERI OCH Gislved n Reinhold mul Nissn i Joh kom Fbrikör som låg intil ig instser på det lsstmp oln gjor t vikt och vdm t musiksk för tt h tt h strt är också känd, blnd nnt med nl området n är idg Fbrikslokle länder tnder i ndr verkningskos n verksmhet nn fylld med gum miproduk koå teknisk rkde ocks bnd till snös er briken tillve lister, slngr, driv dukt dpro Gum mif huvu, pel tätnings företgets mitillverkre ter, till exem ket nnt Idg är ndr gum trr och myc ingr som säljs till lre ndn eväx mibl gum pltt värm ningr till smt pck mm från Sven sk Gum mifbrike Det miljo nte däcket tillve rks 1949 SKEPPSHUL n AB de ledde ern och dprodukt köpte mest KF en v huvu loscher vr 1700 nställd som l som hde Gum mig gloschkrtel B hde över till tt SGA och bröt därmed en 1927 B SGA vr och mån funnits brist en gi Giset blev ener sorn runt världskrig rbete på torvmos tgen Under ndr fick före ns nställd ången till energi för g v orte tillg tt säkr lved för, bottiner Gloscher indu Gislveds tillverkning känt för sin som Gislved vrit ingick i de trkter eltiden hr SvenSedn med ing v läder Gislved sträckte sig från i som g pltser och berbetn Skinnbygden och its på mån des r hr funn s i Remfbverie förr kll fnn Gr känd Bolmen Gr veriern v det mest ljung till mun, vr idg finns tt m kom s till useu Gislved Industrim ckldes och Gislveds rkdes ustrin utve tillve rind r riken där läde v er och börs å till tt Det mest, plånböck ledde ocks följer, skor för bygden kn beskåds väskor, port sen blev ett signum produktern Smålndsbör är idg bort, men tillverkningen t usee i industrim useum Industrim Gislveds tert plstinhr dokumen n Plstens dustrin i boke s komved vgg i Gisl s tt finn som mun och eet Boken köp på mus de llr beskriver tg som flest före tr rbe eller rbett i kommed plst t ders munen, sm utveckling stri- och mrk ndsområ de omkring LäDER i sysl Flickorn en hos Skin n och Läde r AB 1857 Gjutmästre TS GJUTERI AB föddes 1872 Krl Enok Andersso n tr och där i Flinteryd, Södr Hesväxte hn upp ville se mer än br hem Men hn reste med sin trolo pion- bygden och dr ungdom tg vrit vde och tre ntt r frånmed ndr före Södr först Hestr till även någr Ames rik AB vr 1895 vr ersto munen hr Gum mifbrik I Göte rp kom borg två Inom konk i And plst ABurrernde rederier fnns då ige: Svensk järer i Sver -folie 1945 och Hgför gick det tt och där prut på bilje När tillverk PVC blås Polyeten 1953 unge And ersson prut ttpriset tt fick de fem först med Skeppshu smålänning t färdigt ltspnnn rn sin bilje - Skepphul ts Gjuteris tter för 67 Till en börj mest känd kronor vr produkt n fick mn inte kund och för Krl i Amerik e knepen s t Så blev det skulle hjälp VA-ledning del blev det tt hjälp vd rbete som bestämt tt gjute fnn till med Men så ville K E And nställning rbetet vid s mskiner på rätt riet i Hlmstd tt hn h ett få igång och ersson vid en sätt som hn och utbildd ett gjuteri Där stn yrke och sökte därf utny ttj hde rbe ör Det e tt nde sig med till hn i USA i 6 år också med en skicklig blev ingen sedn i sex den flick återr yrkesmn år York som följt blev dock Krl E And es till gjuteriet Hn gifte med hono inte br i förstden sig och ersson blev m hemifrån frmgång klimtfeb ett hlv t till New Hlm och lyck Livet ern strtde gjute år och for sedn hem stdgjuteriet trogen Krl drb sjukdom rådd och för tt slipp bdes v i tre tt årlig es hn v betre Som riet i Skeppshult 1906 till sin bygd igen en tog därför få läk igen re tt fr Hn chef för gjute och näst båt hem ett hlv denn son till hem riet verkde hde då någr få rår 1946, år Krl gjutmäst då sone hr gjuteriet En gång cykl re Andersrstor p i Skeppshu n över tog ledninge de hn i Bölryd Plst i Ande n lt flyttts sven med en bror Hg skm e v vid Nissn från sin ursp Under åren eriknen till Hlm or tillve rkd hur till den nuv ett infll runglig plts std Där Plstkpp lång t mn tt besök rnd fick Idg e tomten vid kom mit i gjuteriet, är Skepphul väg 105 Sverige Förs ett gjuteri för tt se men ts Gjuteri t ville mn i Norden gjuteri i USA då hn s tt hn det end som - 11 inte vis kvr vrnde hde rbe blev mn produktionen gjuter hushållsgods tt i 6 år Gjuteriet intresser gjuteriet i gjutjärn på ett hde näm går på expo En stor del ligen ett pr d och visde och rt som mn frågde v inte vr så meriknsk nöjd med gjutmski, men det ner berodde på tt de - 10 - - 13 - SKEPPSHUL TCYKELN AB Tillsmm ns, men ändå Vi gör ll vår cyklr egn Vr och en hr vi gjor på med sin pers Foto: Ptri t sedn strt fbriken här i Skep Vr och en k Johäll onlighet och pshu tt det sk en 1911 Inte sin låt br), br viss lt Och det Tillsmm med sin pssion, utn Under vår så strk tt färdigheter modeller (för ns först hund ll den kn vält för br och är vi Skeppshultcyk mycket Vd r år hr vi berg eln (vi vet, klyschig lärt oss myc som är br, det låter näst Det är ju ket Milt sgt Tillsmmns del t, men så är det) men ocks n så mn utve å vd som r vi cyke dröm ckls Vi lever med ln Det hr är mindre br Vi vi gjor t i över men om tt gör säger som Men vi bej hnt verket Och kom den hund bäst r år mer lltid kr smtidig progrm met vi gör vrje år; i cykel som tt t ny tekn år hr vi någo hör hem m ik (vem vill gör nsin det Det kom Och näst Vi är stolt i börjn v cykl på mer vi säg bäst modell över vår seklet?) en Och näst år ocks histori Sm frmtiden det stäm mer, å tt tidig t är vi för vi utve Tillsmm först hund vi knppt kn bärg så nyfikn ckls hel ns, men r år med på Det tiden ändå med ett eget kff oss När vi firde är väl det lik vi är vår egen som kll Och olik vår ekls så heter i behå s personlig slog det oss het, eller hur? ll hur Välk ommen till Skeppshu lt Skeppshult Ntu r, origin Vi gjorde let som mång den först inspirerts versionen Vår ntur v redn på 20-tlet Skeppshult Nov bs, versioner hr blivit och är en Bäst i Test v de mest i Råd & Rön popu lär Nov finns cykl rn i fler - 14 - Någr sidor ur broschyren Från Tberg till Slottsmölln
Augusti Broschyrmteril till Nissfors Bruk smmnställs En svensk 8-sid A4 smt en 4-sid A4 på engelsk och tysk Uppföljningsmöte ngående bussresn i juni i Gislved tillsmmns med bussbolget Nissfors Bruk 1725-1968 September Bokningsknpp görs för tt kunn läggs ut på hemsidor tex Lnderyds järnvägsmuseum: wwwlnderydorg Annonser till Svensk Bussguiden och Nordisk Gruppresor Upplev Industrihistori i Nissdlen Nu kn du åk buss och upptäck Nissdlens Industrihistori! Bli inspirerd och bok er gruppres till destintioner som lockr er Guider finns tt tillgå Skick en förfrågn från er förening, orgnistion eller kompisgäng vi vårt formulär på: wwwnissdlencom Välkomn till Nissdlen! Annons i Svensk Bussguiden Omslg Nissfors Bruk Jönköping Nissfors Bruk 1725-1968 Oktober Krtor till vrje utvld plts ts frm till hemsidn: wwwnissdlencom Tberg Rsjö Nissfors Bruk Gislved Iron ws produced t Nissfors Bruk from 1725 until 1906 Nissfors Bruk ws the lrgest iron works in the county of Jönköping, nd provided work for lrge number of people within lrge re, especilly frmers, who mnged ll trnsporttion of goods, nd not lest the production of chrcol, lrge quntities of which were required to melt the iron ore Iron ore mine Most of the iron ore cme from mine t Tberg (see mp) just south of Jönköping The ore from Tberg produces iron tht is very tough nd hrd, nd needs to be mixed with ore from bogs nd lkes so tht the iron cn be processed The ore ws trnsported from Tberg to Rsjö (see mp), where there were blstfurnces to melt it down into pig-iron Pig-iron contins high mount of crbon, bout 4 %, nd could only be used for csting At Rsjö iron pltes for fitting in open fire-plces were cst The rest of the pig-iron ws then trnsported to Nissfors nd other iron works for further processing Mp - Krte The pyment for trnsporting one skeppund (170 kg) of iron from Rsjö to Nissfors ws 14 öre In those dys there were few rods, mostly pths through the woods Therefore, most trnsports were conducted on sleds in the winter Smålndsstenr Skeppshult Lnderyd Jälluntoft The blcksmiths nd workers t Nissfors Bruk Die Schmiede und die Arbeiter bei Nissfors Bruk Torup Hyltebruk Rydöbruk Nissström Oskrström Hlmstd Iron production nd customers Most of the iron ws mde into long brs There were mny smll wire works long the rivers in this prt of Smålnd tht used iron from Nissfors to produce wire A lrge industry developed in the neighboring town of Gnosjö, producing not only wire, but lso other products mde of wire, such s netting Another importnt customer ws Englnd The iron brs were trnsported to the hrbor towns of Vrberg nd Gothenburg, where they were then shipped to Englnd Englnd ws developing industril ntion t the time, nd needed lrge quntities of iron Aprt from exporting iron, Nissfors lso mnufctured mny different products, especilly for frming, wgon xles, sw-bldes etc Refinement of the pig-iron t Nissfors In order to reduce the mount of crbon in the iron, nd to mke it possible to mill nd drw the iron, the iron ws gin melted down t Nissfors nd processed with hmmers until the crbon level ws below 2 % One of the resons tht iron ore ws first processed t Rsjö, nd then moved to Nissfors ws tht ech blst furnce consumed enormous mounts of chrcol The number of trees needed to produce the chrcol in limited re ws simply not enough Frmers provided chrcol nd trnsport The locl frmers were obliged to produce chrcol in their own chrcol stcks out in the woods This ws very hrd work, especilly s the stcks hd to be tended to more or less dy nd night to prevent open fires If frmer were to become ill nd could not deliver his lot, then he could be imprisoned nd risk severe poverty The frmer ws pid 24 öre for 2 cubic meters chrcol (1728) Engelsk version The wterfll - Der Wsserfll The forges re to the right (not visible) The mill is seen to the left Die Schmieden sind uf der rechte Seite (m Bild nicht zu sehen) Die Mühle uf der linken Seite
November Presenttion v projektet och workshop med: Crin Jcobsson, Hlmstd Turistbyrå John Dhnberg, Hllnds konstmuseum Bo Ericson, Hllnds konstmuseum Len Hgmn, Hylte Turistinspirtion Peter Petersson, Gislveds kommun Crl-Gustv Tollén, Destintion Jönköping Görn Fritzon, projektledre December Arbete med slutrpport smt denn bilg 5 Mål och målgrupp Turister och invånre i Nissdlen 6 Mätbr resultt Hemsid Under projektiden hr hemsidn hft 3400 unik besökre Antlet sidvisningr under perioden är 13700 Högst ntl besökre hde sidn under pril 2012 då med 400 unik besökre Geoccheslingn Geoccheslingn sttes igång 1 juli 2011 Slingns 9 olik ccher som finns utplcerde i 3 olik kommuner, 3 ccher per kommun, hr loggts v nästn 700 personer frm till 31/12 2012 Bussresn Bussresn som genomfördes den 16 juni 2012 visde tt det finns ett intresse för industrihistori och dett koncept eller mindre delr v det går definitivt tt utveckl vidre till bussbolg 7 Spridning Denn bilg kommer tt publicers på hemsidn wwwnissdlencom och på wwwgislvedse för nedlddning, smt skicks till deltgrn i workshopen i november och deltgrn i projektet HKH Kronprinsessn Victori och Prins Dniel besöker Skeppshultcykeln 31 mrs 2011