Äldres läkemedelsanvändning Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland
Äldre patienter tar för många läkemedel Äldre patienter får biverkningar av sina läkemedel
Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.
Den gamla människan Är ofta sårbar Små marginaler Funktionsförlust vid påfrestning svikt i flera organsystem vid sjukdom Därför komplex läkemedelsbehandling
Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga
Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik
Farmakokinetik Distribution Fett ECW BCM Metabolism Varierande Utsöndring M l / m i n u t 150 100 50 0 20 30 40 50 60 70 80 Ålder
Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras
Dynamik - åldrande Fysisk prestation Muskelstyrka Lungfunktion Hjärtminutvolym Cerebralt blodflöde Receptorfunktion
Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer <65 år Nästan aldrig studier påp patienter >80 år
Äldres läkemedelsbehandlingl Mycket fåf studier påp äldre med många m sjukdomar Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna?
Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder
Äldres återstående livslängd har ökat 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Effektiva behandlingsmetoder Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006)
Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos
blodtrycksbehandling har visat sig kunna minska insjuknandet i demens (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur ) och stroke och hjärtsvikt men ganska friska studiepersoner
Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke denmenta SBP mm Hg 180 170 DBP mm Hg 110 100 Debut av Alzheimer efter 79 år 160 90 150 140 80 70 70 75 80 85 Ålder 70 75 80 85 Ålder Skoog I et al Lancet 1996
80-åringar och äldre står r påp (använder?) nder?) i genomsnitt 5-6 läkemedel 15% av dem står på 10 läkemedel l eller fler
Lm-grupper bland >80 år 13 19 11 17 Nitrater 18 4 12 4 ACE-hämmare 13 3 15 5 Magsår 11 2 18 6 Antidepressiva 20 0,7 14 0.6 Lipidsänkare 14 25 22 30 Lätta smärtstillare 18 18 26 28 Sömnmedel 36 7 34 9 Betareceptorer 50 24 40 20 Blodförtunnande 2005 Män 1995 2005 Kvi 1995 sos
10 eller fler läkemedel l per person > 80 år 6-10% 14-21% Öppna jämfj mförelser 2009
Psykofarmaka på p recept 65-85+ 2007 Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa
3 eller fler psykofarmaka per person 1,5-3,7% 5,5-8% Öppna jämfj mförelser 2009
Ordinationsföljsamhet 1/3 följer f alltid ordinationen 1/3 följer f ibland ordinationen 1/3 följer f aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001 Inte relaterat till ålder i sig
Stor kassation 1128 ton läkemedel l återlämnades 2009 150 402 förpackningar f läkemedel l från allmänheten till apoteken Apoteket AB 2010
Äldre står inte alltid påp för r mångam läkemedel Äldre står r ofta påp för r många m olämpliga läkemedel
Riskläkemedel kemedel Bensodiazepiner Trötthet, muskelsvaghet, kognition Neuroleptika extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation,, kognition Lätta opioider konfusion, illamående, yrsel
Riskläkemedel kemedel NSAID Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar Loopdiuretika Urvätskning tskning, elektrolytrubbningar Waran Ökad blödningsrisk hos äldre
Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i slutenvården i Sverige 5000 i Västra V GötalandG
Läkemedel - Äldre Kvaliten i äldres läkemedelsbehandling l kan förbf rbättras
Gör r vi nytta med behandlingen?
Långvarig sjukdom 65-85+ Som är r hindrande Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa
Dödlighet 50-talet talet-2000 2000-talet Folkhälsorapport 2009 Folkhälsorapport 2009 Folkhälsan i översikt
Återstående ende livslängd efter 65 och 80 år Folkhälsorapport 2009 Äldres hälsa Folkhälsorapport lsorapport 2009
Brist påp studier hos de allra äldsta och sjukaste Övre åldersgräns i behandlingsstudier Ofta inte relevant och därfd rför r oetiskt
Behandlingsråd med bristande vetenskaplig bakgrund Stora krav påp samråd d och noggrann uppföljning
Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Patientutbildning Personalutbildning Läroböcker Studiecirklar Temadagar Fasut/Lärut Läkemedelsgenomgångarngar 15000 stycken via apoteket 2006
Förskrivarstöd Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Kloka listan Medicinska riktlinjer Inplastade kort Kvalitetsindikatorer MiniQ och liknande Projekt
Vilka resultat ser vi? Färre biverkningar? Förbättrad sjukdomsbild? Förbättrad livskvalitet? Förbättrad funktionsförm rmåga? Färre läkemedel? l Lägre kostnader?
Rapport 193 2009
Slutsatser Förbättrad följsamhet f kan fås f s genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedell Förenklad läkemedelslistal
Förbättrad följsamhetf Inga effekter av ökad följsamhet f har dokumenterats efter 6 månaderm
Riskläkemedel kemedel Evidensstyrka 1 Lm med antikolinerg effekt psykiska störningar Benzodiazepiner fallrisk NSAID magblödningar Evidensstyrka 3 NSAID hjärtsvikt Ökad risk för f r interaktioner
Riskläkemedel kemedel Alltför r många m äldre ordineras olämpliga läkemedel ökad utbildning och information till i första hand läkare l leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedell
Biverkningar Vanligare hos äldre 20 % av äldre som söker s sjukvård 28-54% är r undvikbara
Biverkningar - orsaker Felaktig ordination Uppföljning saknas Polyfarmaci
Slutsatser -LRP Minskning av vissa läkemedelsrelaterade l problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstl kemedelsavstämning mning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens
SBU:s slutsatser Skapa rutiner för f r regelbunden avstämning av behandlingens effekt i samråd d med patienten vid konsultationstillfället llet
Dosdispenseringssystem Saknas vetenskapligt underlag förf Om dosexpedition förbättrar följsamheten f eller ger ökad patientsäkerhet
Sammanfattning ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvl kemedelsanvändningen ndningen sås att det leder till förbf rbättrad hälsa, h livskvalitet eller kostnadseffektivitet
Sammanfattning Begränsade effekter har kunnat visas påp processmått såsom s som förekomst f av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, l ökad följsamhet f m m
SBU:s slutsatser ingen enskild åtgärd (t.ex( läkemedelsgenomgångar) ngar) är r tillräcklig flera samtidiga förändringarf som informationshantering, rutiner och hjälpmedel för f r förskrivning f och behandlingsuppföljning, ljning, samt utbildningsinsatser
Slutsatser Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn h till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade h utfallsmått tt Över dokumentation och uppföljning
Äldre och läkemedell Strategi för f r Västra V Götalandsregionen G 2008-2012 2012 Hälso- och sjukvårdsutskottet november 2008 Projektledare, Christina Edward www.vgr.se/lakemedel
Strategi Styrning 1. Äldre är r en prioriterad grupp i sjukvården vilket skall framgå av vårdgivarnas v uppdrag 2. Regionala och lokala vårdprogram och riktlinjer beaktar äldre patienter
Strategi Dokumentation 1. Journalsystem innehåller ett välutvecklat v dokumentationssystem 2. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vårdenv
3. Läkemedelsberättelser införs påp regionens sjukhus 4. IT-st stöd d utvecklas för f åtkomst till patientens läkemedelsinformation läkemedelsförteckningen, samordnad vårdplanering, Apodos, en patient en journal. 5. Patientinformationskortet, Vet du varför r du tar dina läkemedel implementeras
Strategi Ansvar 1. Patienten erbjuds en fast vårdkontakt 2. Patienten erbjuds en läkare l med samordningsansvar för f r den totala läkemedelsbehandlingen
Strategi Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling l utvärderas och ses över regelbundet (läkemedelsavst kemedelsavstämning) mning)
Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning?
Vad är r LäkemedelsavstL kemedelsavstämning? mning?
Strategi Kvalitet Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för f ändamålsenlig läkemedelsbehandlingl
ingen enskild åtgärd löser l hela problemet Helhetsgrepp Läkekonst Dokumentation Uppföljning Läkemedelsavstämningmning
Äldre patienter har rätt r till rätt r läkemedell Kunskap, Samverkan, Samråd www.vgr.se/lakemedel