Evenemangsstaden Karlstad

Fakulteten för Samhälls- och Livsvetenskaper Avdelningen för Kulturgeografi och Turism Camilla Bjärnered Evenemangsstaden Karlstad - en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang The event city Karlstad - a qualitative study about together create a positive image through events Turism C-uppsats Datum: 2008-06-03 Handledare: Thomas Blom Examinator: Lotta Braunerhielm Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Förord Denna kandidatuppsats i turismvetenskap är skriven under vårterminen 2008. Det har varit en intressant och lärorik utmaning för mig att skriva denna uppsats. Från början hade jag få uppfattningar om evenemangsturism och dess betydelse för att skapa en positiv image i en stad. Det har varit en termin som har inneburit hårt arbete och tidspress och så här i efterhand ser jag det som en rolig erfarenhet som jag hoppas kunna bära med mig i framtiden. Jag vill börja med att tacka min handledare Thomas Blom som har stöttat mig i mitt arbete och hela tiden bidragit med goda råd. Thomas har delat med sig av sin kunskap och gett mig inspiration i mitt skrivande. Jag vill även rikta ett tack till mina respondenter som har tagit sin tid och ställt upp på intervjuer. Utan deras hjälp hade jag inte kunnat genomföra min empiriska undersökning. Tillsist vill jag tacka min familj och vänner som under skrivandets gång har stöttat och uppmuntrat mig. Karlstad, juni 2008 Camilla Bjärnered

Sammanfattning Uppsatsens titel: Evenemangsstaden Karlstad- en kvalitativ studie om att gemensamt skapa en positiv image genom evenemang. Seminariedatum: 3 juni 2008 Ämne/kurs: TVGC01, Kandidatuppsats i turismvetenskap, 15 högskolepoäng. Författare: Camilla Bjärnered Handledare: Thomas Blom Nyckelord: turism, evenemang, image, marknadsföring. Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är försöka förstå vilken betydelse evenemang har för Karlstad ur ett turistiskt perspektiv samt vad det är som skapar en attraktiv evenemangsstad. Dessutom vill jag studera i vilken utsträckning Karlstad idag fungerar som evenemangsstad och vilken betydelse evenemang har för att skapa en positiv image. Metod: Jag har utgått ifrån en induktiv ansats där jag har genomfört en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen är baserad på djupintervjuer med fem olika aktörer i näringslivet och som sitter med i styrgruppen Karlstad & Co. Teori: Teoridelen är uppdelad i fyra huvudkapitel som anknyter till studien vilka är turism, evenemang, imageskapande samt marknadsföring av evenemang. Empiri: I empirikapitlet sker först en kort beskrivning av Karlstad kommun och Karlstad som evenemangsstad. Därefter presenteras Karlstad & Co, Visit Karlstad, Visit Karlstad Member samt Löfbergs Lila Arena. Även en kortfattad presentation av respondenterna ges vilka har bidragit till kvalitativ data. Tillsist redovisas de intervjuer som har genomförts för att få svar på mina frågeställningar och därmed kunna uppnå mitt syfte. Analys och slutsatser: I detta kapitel har intervjuerna analyserats där jag har gett en samlad bild av de likheter och skillnader som mina respondenter gav. Mina respondenter hade många lika åsikter och deras samlade bild av Karlstad som evenemangsstad är en stad som har fått en förstärkt positiv image mycket tack vare de många lyckade evenemang som har arrangerats. Efter att det empiriska materialet kopplats samman med teorin kom jag fram till följande slutsatser; Karlstad har de fysiska förutsättningar som krävs för att bli en attraktiv evenemangsstad. Dessutom genomförs ett gott samarbete inom besöksnäringen och Karlstad är väldigt duktiga på att planera och genomföra evenemang vilket gör att de är omtyckta. I Karlstad har evenemangen betytt mycket då intäkterna från stadens turism har ökat de senaste åren. Dessutom har kommunens ekonomi stärkts, fler jobb har skapats, ökade skatteintäkter samt fler antal företagsetableringar. Marknadsföring av evenemang i Karlstad sker mycket traditionellt genom framförallt tidningar, tv och affischer. För att få en ännu större plats på kartan samt för att attrahera fler långväga besökare bör dock mer marknadsföring utanför regionen ske. För att stärka en positiv image av Karlstad finns Karlstad & Co som är en grupp där kommunen och näringslivet samarbetar för att tillsammans skapa ett större utbud och ökad attraktivitet som i sin tur leder till tillväxt.

Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1 Inledning...6 1.1 Problembakgrund... 6 1.2 Syfte... 6 1.3 Frågeställningar... 7 1.4 Avgränsningar... 7 1.5 Disposition... 7 2 Metod... 8 2.1 Undersökningsmetoder... 8 2.1.1 Val av metod... 9 2.2 Urval... 9 2.2.1 Urval för intervjuerna... 9 2.3 Tillvägagångssätt vid insamling av data... 10 2.3.1 Intervjuer... 11 2.3.2 Litteraturstudier... 11 2.4 Trovärdighetsdiskussion... 12 2.4.1 Reliabilitet och validitet... 12 2.4.2 Felkällor... 13 2.4.3 Källkritik... 13 3 Teoretiska utgångspunkter... 14 3.1 Turismbegreppet... 14 3.1.1 Definition av turism... 14 3.1.2 Definition av attraktion... 15 3.2 Evenemangsbegreppet... 16 3.2.1 Definition av evenemang... 16 3.2.2 Syftet med evenemang... 17 3.2.3 Olika typer av evenemang... 18 3.2.4 Evenemangsturism... 19 3.2.5 Evenemangseffekter... 20 3.3 Imagebegreppet... 22 3.3.1 Definition av image... 22 3.3.2 Image egenskaper... 22 3.3.3 Bilder av platser och regional identitet... 23 3.3.4 Evenemang som image skapande... 24 3.3.5 Att skapa teman och positiva bilder av en destination... 26 3.4 Marknadsföringsbegreppet... 27 3.4.1 Definition av marknadsföring... 27 3.4.2 Marknadsföring av evenemang... 27 3.4.3 Konsumtionsprocessen för att skapa image... 29 3.4.4 Marknadsföring för att skapa image... 29

4 Karlstad- en evenemangsstad i utveckling... 31 4.1 Karlstad kommun... 31 4.2 Karlstad & Co... 32 4.2.1 Visit Karlstad... 34 4.2.2 Visit Karlstad Member... 35 4.2.3 Löfbergs Lila Arena... 35 4.3 Respondenter... 36 4.4 Intervjuer... 37 4.4.1 Intervju med Nina Höjdefors, turism- och arrangemangschef, Karlstads kommun 37 4.4.2 Intervju med Mats Ahrén, kultur- och fritidschef, Karlstads kommun... 41 4.4.3 Intervju med Monica Karlsson, konsult på Visit Karlstad... 46 4.4.4 Intervju med Birgitta Sefastsson, ordförande på Visit Karlstad Member... 51 4.4.5 Intervju med Lennart Åhs, arenachef för Löfbergs Lila Arena... 56 5 Analys och slutsatser... 60 5.1 Analys... 60 5.2 Slutsatser... 62 5.3 Återkoppling och svar på frågeställningarna... 68 5.4 Egna reflektioner... 69 5.5 Förslag till vidare forskning... 69 Källförteckning... 70 Bilagor Bilaga 1- Intervjufrågor Bilaga 2- Intervjufrågor 5

1 Inledning I detta inledande kapitel beskrivs först uppsatsens problembakgrund, syfte och frågeställningar för att väcka intresse. Jag diskuterar även de avgränsningar jag har gjort samt hur jag har valt att disponera uppsatsen. 1.1 Problembakgrund Turism är idag en av världens snabbast växande näringar och prognoser visar att antalet turister i världen kommer att fortsätta öka i framtiden. I Sverige har turismen de senaste åren utvecklats till en av de viktigaste källorna för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Sverige har unika förutsättningar och en stor potential att växa ytterligare inom turismnäringen. Det är inte bara storstadsområdena som har förutsättningar för en växande turism utan hela Sverige har potential. 1 Att arrangera evenemang är ett sätt att utveckla turismnäringen ytterligare och Sverige har förutsättningarna som krävs för att exempelvis vara värd för större evenemang. 2 Turismindustrin innefattar de fyra dimensionerna resa, bo, äta och göra. Dessa kan vidare kopplas ihop med transporter, inkvartering, catering och attraktioner. En blandning av dessa produkter bildar en så kallad turismprodukt. Exempel på attraktioner kan vara evenemang som just denna uppsats handlar om. Ett evenemang som arrangeras i en stad kan vara en av de främsta anledningarna till att besökare attraheras till staden. Detta område kallas för evenemangsturism och är en relativt ny form av turism som kommit att spela en allt större roll inom turismindustrin. 3 Karlstad är en stad som hela tiden är under utveckling och framförallt har den blivit en viktig handels- och mötesplats. Det händer hela tiden mycket i och kring Karlstad och staden har blivit en samlingsplats för möten bland olika typer av människor i alla åldrar. Karlstad är en spännande besöksstad med brett utbud av olika upplevelser. Det finns i staden en väl etablerad kompetens för olika typer av evenemang, allt från idrott till kultur och musik. 4 Att arrangera evenemang kan ha stor betydelse för att påverka en stads image men vad är det egentligen som gör en stad till en attraktiv evenemangsstad? Karlstad har utsetts till Sveriges fjärde största idrottsevenemangsstad efter de tre storstäderna och hur har detta egentligen påverkat stadens image? Dessa funderingar är bakgrunden till varför denna uppsats kommer att handla om evenemangsturism och dess betydelse för att skapa en positiv image. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande uppsats är försöka förstå vilken betydelse evenemang har för Karlstad ur ett turistiskt perspektiv samt vad det är som skapar en attraktiv evenemangsstad. Dessutom vill jag studera i vilken utsträckning Karlstad idag fungerar som evenemangsstad och vilken betydelse evenemang har för att skapa en positiv image. 1 http://www.svenskturism.se/asm/default.asp?id=279 2 http://svenskturism.se/asm/default.asp?id=307&type=2&cat= 3 Hanefors & Mossberg (2007:16) 4 Ny i stan (2007) 6

1.3 Frågeställningar För att kunna uppnå syftet med min uppsats tänker jag ha följande frågeställningar som utgångspunkt: Vad är det som gör att Karlstad är en attraktiv evenemangsstad och vad har evenemangen i Karlstad för effekter för stadens turism? Hur marknadsförs evenemang i Karlstad för att attrahera turister och skapa en positiv image? Hur arbetar Karlstad & Co gemensamt för att skapa en positiv image av Karlstad? 1.4 Avgränsningar Evenemangsturism är ett mycket brett ämne som det tyvärr inte har skrivits så mycket om då det är ett relativt nytt fenomen. På grund av ekonomiska och tidsmässiga orsaker har jag varit tvungen att avgränsa mina val av metod till att genomföra intervjuer och litteraturstudier. Även antalet intervjuer begränsades för att hinna med att bearbeta dem. Eftersom hela Värmland är en stor turistregion som anordnar många evenemang hade det varit intressant att undersöka hela regionen men på grund av framförallt tidsbrist var jag tvungen att begränsa mig till hur evenemang i Karlstad påverkar stadens image och turism. 1.5 Disposition I kapitel 2 redogör jag för mina metodologiska val och hur jag har gått tillväga vid insamlingen och bearbetningen av informationen. I kapitel 3 presenterar jag de teorier som ligger till grund för min empiriska undersökning. Dessa teorier anser jag vara relevanta för att senare kunna genomföra analysarbetet. Jag beskriver turism och evenemang ur ett brett perspektiv och sedan presenteras imageskapande och marknadsföring av evenemang mer på djupet. I kapitel 4 redogör jag först för information om de olika aktörsgrupperna som ingår i Karlstad & Co. Sedan ges en kortfattad beskrivning av respondenterna och därefter presenteras den information som framkommit under de intervjuer jag har genomfört med personer som sitter med i styrgruppen Karlstad & Co. I kapitel 5 redovisar jag först i analyskapitlet en samlad bild av intervjuerna där skillnader och likheter mellan respondenternas svar ges. Därefter kopplar jag samman det empiriska materialet med teorin för att försöka hitta mönster och se samband mellan teori och verklighet. Detta kommer att leda fram till vissa slutsatser där mina frågeställningar besvaras för att uppnå syftet. Sist i detta kapitel har jag några egna reflektioner om uppsatsen och ger förslag på vidare forskning. Under rubriken källförteckning redogör jag sedan för vilka källor jag har använt mig av i uppsatsen och bilagor med intervjuguider presenteras tillsist längst bak. 7

2 Metod I detta kapitel beskriver jag de teoretiska och praktiska tillvägagångssätt som jag har använt mig av vid insamlingen och analysen av informationen. Dessutom kommer jag att diskutera undersökningens reliabilitet och validitet för att ta reda på om slutsatserna är rimliga. Även granskning av felkällor samt källkritik har gjorts för att bedöma trovärdigheten. 2.1 Undersökningsmetoder En kvantitativ undersökning innebär att information samlas in som kan mätas eller värderas numeriskt. Enkäter och användning av matematiska modeller är metoder som lämpar sig för denna form av undersökning. 5 Vid en kvantitativ undersökning samlas fakta in och sedan studeras relationer mellan olika uppsättningar av fakta. Denna metod kan ge kvantifierbara och eventuellt även generaliserbara slutsatser. 6 En kvalitativ undersökning syftar till att skapa en djupare förståelse för ett specifikt ämne, en specifik händelse eller situation. 7 Vid en kvalitativ undersökning är intresset att ta reda på hur människor upplever sin värld och generaliseringen är lägre än i en kvantitativ undersökning. Den svarar alltså inte i första hand på frågor om hur mycket och hur många. 8 Kvalitativa undersökningar innefattar olika metoder som till exempel text- och bildanalys och olika typer av intervjuer. Vid intervjuer undersöks människors uppfattningar, känslor och föreställningar och den information som då tas fram kan vara svår att kvantifiera eftersom de inte kan omvandlas till siffror. 9 Fördelen med denna metod är att den ger en helhetsbild och gör det möjligt att få en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. 10 Tydliga skillnader mellan de båda metoderna är bland annat att vid en kvantitativ metod intresserar man sig för åtskilda variabler medan man vid en kvalitativ metod intresserar sig för sammanhang och strukturer. En annan viktig skillnad mellan metoderna är att man intresserar sig för det gemensamma, det genomsnittliga eller representativa vid en kvantitativ metod medan intresset vid en kvalitativ metod kretsar kring det säregna, det unika eller det som kan vara avvikande. Vid kvantitativa metoder används systematiska och strukturerade observationer, exempelvis enkäter med fasta svarsalternativ medan en kvalitativ metod har osystematiska och ostrukturerade observationer med intervjuer som inte har fasta frågor eller svarsalternativ. 11 Utifrån mitt syfte anser jag att en kvalitativ undersökning är mest lämplig då jag med min uppsats vill få en djupare förståelse för ett specifikt ämne och därmed anser jag att en kvantitativ undersökning inte att förespråka, då den inte ger den typ av information jag behöver. En kvantitativ studie med exempelvis en enkätundersökning hade varit ett alternativ om mitt syfte var att få åsikter om något samt en bredare kunskap om ett ämne. Det är en metod som är bra då man får fram en stor mängd data med en ganska liten arbetsinsats. Däremot är risken för misstolkningar stora och det är en tidskrävande metod som kostar 5 Björklund & Paulsson (2003:63) 6 Bell (2000:13) 7 Kvale (1997:67-69) 8 Bell (2000:13) 9 Gren & Hallin (2003:36-37) 10 Holm & Solvang (1991:88) 11 Ibid. (86) 8

mycket pengar och stort bortfall är att räkna med. 12 Med denna anledning kommer jag därför istället att göra en kvalitativ undersökning då jag främst vill förstå på vilket sätt evenemang i Karlstad påverkar stadens image och turism. Vid kvalitativa undersökningar är det viktigt att kunna vara flexibel under själva genomförandet av undersökningen. 13 Jag har varit flexibel i mitt arbete då jag exempelvis har formulerat om mina frågeställningar under arbetets gång efter det att nya funderingar och vinklingar har dykt upp. Dessutom har jag i mitt upplägg av uppsatsen varit flexibel då jag efter hand har kommit närmare in på de två undersökningsmetoderna jag har använt mig av. I arbetet med att förbereda intervjuguider ändrade jag flera gånger vilka frågor som skulle ställas samt i vilken ordningsföljd. 2.1.1 Val av metod Mitt val av metod har skett utifrån de frågeställningar som har legat som grund för uppsatsen. Som främsta informationskälla för att samla in kvalitativ data har jag använt mig av intervjuer, bland annat med anledning av att det är primärdata som ger en sann bild av den aktuella studien. Jag har genomfört djupintervjuer vilket är en intervjuform där jag som författare för ett djupare samtal med ett fåtal personer där ett visst ämne diskuteras på djupet och där frågorna ställs utifrån vissa givna teman. 14 Vid djupintervjuer diskuteras en fråga noggrant och släpps inte förrän man känner att man kan komma längre. 15 Jag valde att genomföra djupintervjuer eftersom jag anser att denna metod ger den information jag behöver för att uppnå mitt syfte vilket exempelvis inte enkäter skulle göra eftersom jag då inte skulle ha fått en bred bild av Karlstad som evenemangsstad. Hur mitt intervjuarbete har gått till presenterar jag i ett senare kapitel. Förutom intervjuer har jag använt mig av litteraturstudier vilket är ett bra sätt att snabbt få tillgång till mycket information. Jag har hela tiden varit medveten om att jag måste ha ett kritiskt ställningstagande till den information jag förskaffat eftersom det är sekundärdata och kan ibland vara vinklat. Min uppsats är alltså byggd på en empirisk undersökning och teoretisk förankring då jag har använt mig av intervjuer och litteraturstudier. 2.2 Urval Det finns två huvudsakliga typer av urval och vilken typ av urval man väljer beror på vilket syfte undersökningen har. Urval som inte baseras på slumpmässighet kallas ickesannolikhetsurval och urval som baseras på slumpmässighet kallas sannolikhetsurval. 16 2.2.1 Urval för intervjuerna I min uppsats har jag valt att intervjua fem nyckelpersoner som är insatta i evenemangsfrågor i Karlstads kommun och dessa är: Nina Höjdefors, turism- och arrangemangschef i Karlstad kommun, Mats Ahrén, kultur- och fritidschef i Karlstads kommun, Monica Karlsson, konsult på Visit Karlstad, Birgitta Sefastsson, ordförande på Visit Karlstad Member samt Lennart Åhs, arenachef för Löfbergs Lila Arena. Dessa personer sitter med i styrgruppen Karlstad & Co och efter intervjuer med dessa fick jag reda på hur de tillsammans arbetar med att stärka Karlstads positiva image och vilken betydelse evenemang har för detta. Genom samtliga 12 Björklund & Paulsson (2003:70) 13 Holme & Solvang (1991:88) 14 Svenning (1999:81) 15 Ibid. (123) 16 Ibid. (186) 9

intervjuer fick jag även reda på vad det är som gör att Karlstad är en attraktiv evenemangsstad och vad evenemang har för effekter på stadens turism. Vidare har intervjuerna gett svar på hur evenemang marknadsförs i Karlstad för att attrahera turister och skapa en positiv image. När jag valde ut mina respondenter gjorde jag ett icke-sannolikhetsurval vilket betyder att jag inte valde respondenter slumpmässigt. Jag valde ut personer att intervjua som har goda kunskaper om mitt uppsatsämne och som jag ansåg kunna ge svar på mina frågeställningar och på så sätt uppnå mitt syfte. På grund av ekonomiska och tidsmässiga faktorer var jag tvungen att begränsa antalet intervjuer till fem stycken. Detta begränsade antal intervjuer räckte dock för att jag skulle få svar på mina frågeställningar och uppnå mitt syfte. Dessutom var jag tvungen att begränsa mina intervjuer inom Karlstad kommun på grund av att resor är tidskrävande och kostsamma. 2.3 Tillvägagångssätt vid insamling av data Det finns tre olika tillvägagångssätt vid skrivandet av ett vetenskapligt arbete och detta kan göras genom induktion, deduktion eller abduktion. Vid induktion utgår man från verkligheten och försöker därefter hitta mönster som kan förklaras i modeller och teorier. Vid deduktion utgår man istället från teorin och sedan genomförs en undersökning, det vill säga empiriska observationer för att undersöka om teorin kan bekräftas eller falsifieras. Vid abduktion sker en växling mellan induktion och deduktion, det vill säga mellan teori och empiri. 17 Jag har arbetat utifrån en induktiv metod där jag har utgått från verkligheten och därefter försökt hitta mönster som kan förklaras i modeller och teorier. Jag har alltså utgått ifrån min egen bild av Karlstad som evenemangsstad och därefter formulerat frågeställningar. Utifrån verkligheten har jag letat efter relevanta teorier som har legat till grund för de intervjuer jag har gjort. I mitt analysarbete har jag förankrat svaren från intervjuerna med teorin för att kunna se samband. Jag är medveten om att vid alla metodval måste den information som hämtas in kritiskt granskas för att avgöra hur tillförlitlig och giltig informationen är. Vid insamling av data skiljer man mellan primär- och sekundärdata. Primärkällor kan delas upp i avsiktliga källor som skapas för att andra i framtiden ska kunna ta del av dem, och oavsiktliga källor som används i annat syfte än det som forskaren hade tänkt sig. 18 Jag hoppas att den information som framkommit från mina intervjustudier kan komma till användning vid framtida studier om evenemangsturism och imageskapande. Omfattningen av det källmaterial som jag har använt mig av grundar sig på den tid jag har haft till mitt förfogande. Jag har varit tvungen att göra urval för att hinna analysera allt material inom ramen för avsatt tid. Vidare har jag haft som mål att få ett balanserat urval av källor för att inte använda för många avsiktliga källor eller källor som enbart stödjer sig på mina egna åsikter och hypoteser. Intervjuer ger tillgång till så kallad primärdata, det vill säga sådan information som används för den aktuella undersökningen. Intervjuer kan genomföras bland annat genom att antalet och valet av respondenter skiljer sig åt, samt att antalet frågor kan varieras. 19 Att samla in data genom att göra litteraturstudier, det vill säga via exempelvis böcker, broschyrer och tidskrifter ger sekundärdata. Detta betyder att de uppgifter som tas fram har ett annat syfte än den aktuella studiens syfte. 20 Denna uppsats bygger på insamlat material från intervjuer och litteraturstudier och därmed har jag använt mig av både primär- och sekundärdata. 17 Björklund & Paulsson (2003:62) 18 Bell (2000:94-95) 19 Björklund & Paulsson (2003:68) 20 Ibid. (67) 10

2.3.1 Intervjuer Jag valde att använda mig av intervjuer som informationskälla eftersom jag ville få en djup förståelse för mitt uppsatsämne. Intervjuer ger tillgång till information som kan användas direkt för studiens syfte. 21 Som ett första steg i mitt arbete med att samla in information från intervjuer mailade jag de personer jag önskade att få intervjua där jag beskrev vem jag var, mitt syfte med uppsatsen och frågade om de var intresserade av att ställa upp på en intervju. Därefter kontaktade jag respondenterna via telefon för att boka in en personlig intervju. Jag valde att intervjua personerna utifrån deras befattningar och intervjuerna genomfördes på den plats respondenterna ansågs vara mest lämplig, det vill säga på respektive arbetsplats. Jag ville försäkra mig om att det var en plats där respondenten kände sig bekväm och därför fick dem bestämma plats. Dessutom överlät jag valet av tidpunkt till respondenterna och inrättade mig själv efter detta. På detta sätt ville jag visa dem att det hela rörde sig om något viktigt och att han eller hon är en viktig person. Jag ville också visa att min respondent hade blivit kontaktad av mig för att jag trodde att han eller hon kunde bidra med något väsentligt. Vid varje intervjutillfälle var jag noggrann med att inleda intervjun med att förklara mitt syfte med uppsatsen samt klargöra för respondenten vad mitt mål med intervjun var och på så sätt kunde jag undvika att intervjun tog en annan vändning. Dessutom klargjorde jag vad som kommer att ske med den information som undersökningen ger och frågade om jag fick namnge respondenterna som källa. Det var mycket spännande och lärorikt att genomföra djupintervjuer eftersom jag då fick tillfällen att möta olika personer inom turismbranschen och diskutera ett ämne som båda parter är intresserade av. Intervjuerna gav mig mycket information och jag fick möjlighet att tolka kroppsspråk som gav värdefull information. Varje djupintervju varade i omkring en timma och under denna tid fick jag ställt alla mina frågor i lugn och ro samtidigt som vi förde ett ganska öppet samtal mig och respondenten emellan. Jag använde mig av en gemensam semistrukturerad intervjumall för alla mina fem intervjuer där jag på förhand hade skrivit ner frågor som utgångspunkt men gav dock respondenterna en frihet att prata om sådant som de ansåg vara väsentligt. På så sätt uppkom annan viktig information som inte var uttalade frågor sedan innan och jag förhindrade att gå miste om viktig information. Jag använde en gemensam intervjuguide för alla fem intervjuer för att på så sätt kunna finna likheter och olikheter. Denna intervjuguide var indelad i olika teman kopplat till turism, samarbete, evenemang, betydelsen av evenemang för att skapa en positiv image samt framtidsvisioner. Genom denna strukturering av frågor blev det lättare att hålla sig till ämnet och diskutera ett område åt gången. Dessutom underlättade denna strukturering när materialet skulle organiseras och analyseras. Jag använde mig utav ytterligare en intervjuguide som ett underlag till den empiriska undersökningen för att få bakgrundsinformation om de olika aktörerna. 2.3.2 Litteraturstudier Förutom intervjuer har jag även använt mig av litteraturstudier. För att se om verkligheten stämmer överens med teorin har jag använt mig av litteratur kopplat till turism, evenemang, imageskapande samt marknadsföring av evenemang. Fördelen med litteraturstudier är att det ger tillgång till mycket information på ett snabbt sätt och det krävs inga större ekonomiska resurser. En nackdel med denna metod kan dock vara att det är sekundärdata och därför går det inte alltid att se med vilka metoder informationen har samlats in och för vilket syfte. 22 Jag 21 Björklund & Paulsson (70) 22 Ibid. (69-70) 11

är därmed medveten om att informationen jag har förskaffat kan ha varit vinklad eller inte heltäckande. Jag sökte efter relevant litteratur via Karlstads universitets bibliotekskatalog och fann på det sättet material som jag först gjorde en snabb genomgång av varifrån jag sedan använde mig av det material som jag ansåg kunde ligga till grund för min teoretiska undersökning. 2.4 Trovärdighetsdiskussion Det är viktigt att i en undersökning bedöma om innehållet är trovärdigt för att veta om slutsatserna som dragits är rimliga. Trovärdigheten kan mätas genom att göra reliabilitets- och validitetstester, samt genom att granska de felkällor som metoden kan föra med sig. 2.4.1 Reliabilitet och validitet Vid alla metodval måste den information som hämtas in kritiskt granskas för att avgöra hur tillförlitlig och giltig informationen är. Reliabilitet eller tillförlitlighet är ett mått för att visa att två tillvägagångssätt ger samma resultat vid flera olika tillfällen under samma omständigheter. 23 Det som kan påverka reliabiliteten i en kvalitativ studie är exempelvis felaktiga stickprov, intervjuareffekten, standardiseringsproblem och tolkningsproblem. 24 Validitet eller giltighet är ett mått som visar på om en viss fråga mäter eller beskriver det som är för avsikt att mätas. 25 Det finns två typer av validitet som en undersökning bygger på; inre validitet handlar om hur själva projektet läggs upp och den direkta kopplingen mellan teori och empiri. Dessutom handlar det mer konkret om att rätt metod används och att exempelvis rätt frågor ställs till rätt personer. Yttre validitet handlar om hela projektet i sin helhet och vilka möjligheter som finns till generalisering utifrån en specifik studie. Därför är det viktigt att intervjuunderlaget är riktigt i denna kvalitativa studie för att kunna dra generella slutsatser. 26 Det finns tydliga samband mellan reliabilitet och validitet. Om en fråga inte är reliabel, saknar den även validitet men en hög reliabilitet behöver inte betyda att validiteten är det. Detta betyder att bara för att en fråga ger samma eller nästan samma svar vid olika tillfällen kanske den ändå inte mäter vad den är avsedd att mäta. 27 Jag anser att de frågor jag har ställt i intervjuundersökningen mäter det som uppsatsen avser att mäta och därmed är validiteten hög. Jag har dock hela tiden varit medveten om att kritiskt granska mina frågor för att öka validiteten. Vid en kvalitativ undersökning som jag har gjort är problemet med att få giltig information ganska liten eftersom man har en stor närhet till det som undersöks och dessutom har jag som intervjuar möjlighet att själv påverka intervjun. 28 För att maximera reliabiliteten har jag testat intervjufrågorna på några av mina vänner innan själva intervjun. Dessutom har jag använt mig av flera olika datakällor, exempelvis olika böcker, flera respondenter samt flera olika teorier. Jag har även försökt använda mig av klara definitioner på de begrepp jag använt under intervjuerna samt varit noggrann med hur olika måttangivelser används. Jag anser att jag har skapat en validitet genom att jag har använt mig av flera olika datakällor. Jag har dock försökt använda Internet i sådan liten utsträckning som möjligt eftersom det är svårt att veta hur aktuell och sann informationen som hämtas in är. För 23 Bell (2000:89-90) 24 Svenning (2003:68) 25 Bell (2000:89-90) 26 Svenning (2003:65-66) 27 Bell (2000:89-90) 28 Holme & Solvang (1991:102) 12

att öka validiteten vid mina intervjuer formulerade jag tydliga frågor och var noga med att undvika vinklade frågor. 2.4.2 Felkällor Vid alla de intervjuer jag gjorde kan feltolkningar ha förekommit. Respondenterna kan ha uttalat sig felaktigt på vissa frågor och dessutom kan de ha missuppfattat vissa frågor om jag har varit otydlig. Jag kan också ha orsakat feltolkningar då jag kan ha missuppfattat svaren eller att mina anteckningar har varit missvisande. Vid intervjuer är det viktigt att försöka undvika ledande frågor eftersom det kan leda till att informationen blir felaktig. Dessutom bör man tänka efter hur intervjun ska gå till då exempelvis en bandspelare kan ha en hämmande effekt på respondenten som eventuellt inte ger fullständiga svar. 29 Jag har använt mig av bandspelare vid samtliga intervjuer, något jag vet kan ha haft en negativ effekt. Jag såg det däremot som en fördel att använda mig av en bandspelare för att på så sätt få med all viktig information som jag annars kan ha missat om jag bara hade förlitat mig på mina egna anteckningar. Dessutom ansåg jag att bandspelaren underlättade för mig då jag kunde koncentrera mig på ämnet och dynamiken i intervjun vilket jag anser hade varit svårare om jag hade behövt anteckna hela tiden. Vid avlyssning av bandspelaren var det ibland svårt att höra exakt vad respondenten svarade och i dessa fall fick jag lita på mina anteckningar. Jag var medveten om bandspelarens effekt och informerade därför respondenterna före intervjuerna om varför jag valde att använda bandspelare som hjälpmedel. För att intervjuerna skulle bli lyckade var jag också medveten om att jag var tvungen att vara öppen, lyhörd och tänka på att det är jag som styr intervjun. 2.4.3 Källkritik Analys av källmaterialet kan delas upp i extern och intern granskning. Extern granskning har till syfte att finna om en källa är äkta, autentisk eller ger en sann bild av det som den skildrar. Jag har använt mig av en intern granskning, vilket är vanligast i denna uppsatsstorlek, där källans innehåll granskas vilket betyder att jag kritiskt har granskat litteraturen. 30 Evenemangsturism är ett relativt nytt fenomen och därför är material om detta ämne begränsat. Mycket av det material jag använt mig av är relativt nytt vilket innebär att jag har undersökt ett område inom turismen som det inte tidigare har forskats så mycket kring än. Jag har dock använt mig av några äldre böcker om evenemang och detta har jag varit tvungen att beakta eftersom turism är en näring som ständigt är under utveckling. Jag fann ganska mycket skrivet om image och marknadsföring kopplat till evenemang så jag anser ändå att jag kunnat stödja mig på den teori som jag har fått fram. 29 Ejvegård (2003:50) 30 Bell (2000:98-100) 13

3 Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel kommer jag att redogöra för den teori som ligger till grund för min empiriska undersökning. Teoridelen är uppdelad i fyra huvudkapitel som anknyter till studien. Då begreppen turism och evenemang är centrala för studien sker först en generell litteraturgenomgång av dessa. Då studien inriktar sig på image och marknadsföring av evenemang krävs även en förklaring av dessa. 3.1 Turismbegreppet Här presenteras turism som näring och begrepp med fokus på evenemangsturism. Dessutom definieras attraktion och attraktivitet eftersom det har en koppling till turism. Attraktion kräver en förklaring eftersom evenemang som denna uppsats grundar sig på är en form av attraktion som attraherar besökare. 3.1.1 Definition av turism Turism är idag en av de största och snabbast växande näringarna i världen. Det finns ett flertal definitioner på vad turism innebär. 31 Turism kommer från ordet turist som härstammar från det engelska ordet tourist som i sin tur kommer från ordet tour som betyder rundresa eller rundvandring. 32 Det finns vissa förutsättningar för att turism ska kunna förekomma. Det måste finnas en attraktion som attraherar besökare, transportmöjligheter, bekvämligheter, kost och logi samt människor som har tid, lust och råd att resa iväg. Turismnäringen kännetecknas av att konsumenter distribueras till produkten, det vill säga resmålet och inte tvärtom som i de flesta andra näringarna. Dessutom sker produktion och konsumtion av en turisttjänst samtidigt. 33 Turism innebär en förflyttning från hemstaden till en eller flera städer och hem igen. För att det ska räknas som turism krävs det i de flesta definitioner krav på att resan ska vara på minst 24 timmar bortavaro från hemmet. Det förbättrade kommunikationsnätverket gör dock idag att människor kan resa till en annan stad bara över dagen för att exempelvis uppleva ett evenemang. Vidare kan turismbegreppet innehålla ett avståndskriterium vilket gör det hela mer komplicerat. Exempelvis har Statistiska Centralbyrån som krav att resan måste vara på minst 10 mil från hemmet för att kunna räknas som turistresa. Tillsist bör resans syfte vara en resa som görs frivilligt och de pengar som spenderas på besöksorten får inte vara intjänade där. 34 Jag har valt att använda mig av Nationalencyklopedins definition av turism då jag anser att den blir central i min uppsats som inriktar sig på evenemangsturism och som handlar om människors resande till en stad för att uppleva ett evenemang. Dessutom ställer inte definitionen krav på att resan ska vara på minst 24 timmar eller något avståndskriterium. Nationalencyklopedins 35 definition på turism lyder: benämning på människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför den vanliga omgivningen. Besökets sammanlagda vistelsetid ska vara kortare än ett år. Resans huvudsyfte ska vara annat än att utöva ett arbete som betalas av någon på platsen. Med utgångspunkt ur denna definition kan 31 Blom & Nilsson (2005:8-9) 32 http://www.ne.se 33 Blom & Nilsson (2005:12-13) 34 Ibid. (8-9) 35 http://www.ne.se 14

begreppet evenemangsturism användas för alla de människor som reser till en annan ort för att uppleva ett evenemang, oavsett om det bara är en resa som sträcker sig över dagen till närmaste grannstad. De människor som upplever ett evenemang i den stad de arbetar i kan däremot uteslutas från evenemangsturism. 3.1.2 Definition av attraktion Attraktioner hjälper till att attrahera turister till en destination och utgör alltså själva kärnan i turismprodukten. Man kan säga att om det inte skulle finnas några attraktioner skulle det inte finnas behov av andra turismprodukter och utan turism skulle det inte behövas några turistattraktioner. Turisten skapar sig upplevelser utefter de attraktioner som finns på en destination. Turisten skapar sig en bild av attraktionen redan innan resan via olika media som marknadsför destinationen eller attraktionen som värt ett besök. Många destinationer kan förknippas med en viss attraktion som kan sägas utgöra en symbol för destinationen. 36 Attraktioner kan vara av olika slag. En del kan attrahera ett stort antal besöksgrupper och vissa kan vara mer specialiserade. Attraktioner kan vara permanenta eller tillfälliga som exempelvis speciella evenemang. Attraktioner kan vara av kultur- och/eller naturkaraktär eller av en turist uppfattas som en attraktion. De kan alltså ha olika karaktärer; skapad av människan eller en företeelse i naturen. 37 Attraktivitet syftar på en destinations förmåga att attrahera besökare utefter de attraktioner som finns på plats. 38 Begreppen turism och attraktion har nu definierats och de har en koppling till evenemang som nästa kapitel kommer att behandla. Evenemang är en form av attraktion som leder till ökad turism i en stad och därför har jag valt att diskutera evenemangsbegreppet. 36 Hanefors & Mossberg (2007:115) 37 Ibid. (116-117) 38 Ibid. (118) 15

3.2 Evenemangsbegreppet Här presenteras definitioner av evenemang, syftet med evenemang, olika typer av evenemang, evenemangsturism samt evenemangseffekter. 3.2.1 Definition av evenemang Det finns flera olika definitioner av vad ett evenemang är och det är inget som säger att den ena är mer rätt än den andra. Breda definitioner kan uttrycka ett evenemang som en händelse utöver det vanliga och som har stor betydelse. Evenemang kan vara av olika omfattningar, från små lokala evenemang med liten uppmärksamhet till stora internationella evenemang med stor medial uppmärksamhet. 39 En vidare kategorisering av evenemang går jag igenom i kapitel 3.2.3. Nationalencyklopedin 40 definierar evenemang som stor organiserad händelse särskilt av kulturellt eller idrottsligt slag. Wilkinson s 41 definition av ett evenemang lyder: A special event is a one-off happening designed to meet specific needs at any given time. En annan definition av honom som jag tycker bäst lämpar sig för min studie lyder: Local community events may be defined as an activity established to involve the local population in a shared experience to their mutual benefits. Denna definition visar på att ett evenemang inte bara arrangeras för att attrahera besökare utan är även till för lokalbefolkningen. Då denna uppsats inriktar sig på evenemangsturism i Karlstad tycker jag det är viktigt att veta att evenemang arrangeras i en stad för att attrahera såväl besökare som lokalinvånare för att på så sätt öka en stads positiva image. Ett evenemang kan kännas igen av att attraktionen ligger i en aktivitet. Evenemang är inte bundna till en viss ort utan de kan flyttas från en ort till en annan eftersom fysisk anknytning till en viss plats saknas. Det finns dock återkommande evenemang som anordnas på samma ort varje år och är således också en sevärdhet. 42 Ett evenemang kan också kännas igen av att de alltid är temporära, oavsett vilken typ av evenemang det handlar om. Alla evenemang kräver en viss planering som beroende på evenemangets storlek tar olika lång tid att planera inför. Vidare kan ett avslutat evenemang inte upplevas på nytt utan varje evenemang är unikt på sitt sätt. Getz 43 väljer att definiera evenemang på följande sätt som kan användas för alla planerade evenemang: Planned events are temporary occurences with a predetermined beginning and end. Every such event is unique, stemming from the blend of management, program, setting and people. Enligt Behrer & Larsson 44 kan ett evenemang beskrivas på följande sätt: Evenemanget är till sin form bundet i tid och rum. Evenemanget är geografiskt bundet till en plats. Evenemanget kan både vara uppsökande och inbjudande. Evenemanget kan vara riktat till en exakt specificerad målgrupp men även allmänt tillgänglig. 39 Watt (2000:2) 40 http://www.ne.se 41 Watt (2000:1) 42 Blom (1994:7-8) 43 Getz (2005:15-16) 44 Behrer & Larsson (1998:104) 16

Evenemanget kan ha både långsiktiga effekter, exempelvis skapa en image, och kortsiktiga effekter, exempelvis öka försäljningen. Dessa olika möjligheter medför att evenemang kan användas på olika sätt beroende på målsättning och de kan variera stort i utformningen. Watt 45 har ett intressant sätt att se på evenemang då han menar att evenemang kan liknas vid tjänster och kännetecknas enligt följande: Intangibility- besökarna kan ta del av upplevelsen och fördelarna men de kan inte röra vid evenemanget. Perishability- det roliga är kortvarigt då evenemanget endast är en tillfällig händelse. Inseparability- besökarna jämför olika evenemang med varandra och bedömer därefter kvalitén av ett evenemang. Consistency- besökarna efterfrågar en viss konsekvens av evenemanget och det är därför viktigt att uppnå detta så att besökarna bli nöjda. Lack of ownership- evenemang tillhör inte någon men det är många som tillfället tar del av ett och samma evenemang. Ett evenemang är något som händer under ett speciellt tillfälle och vissa arrangeras bara en gång medan andra är som tidigare sagt återkommande. Ett evenemang händer inte bara utav sig självt utan någon måste få det att hända. Sedan krävs det flera personer för att evenemanget ska bli lyckat. Ett evenemang involverar organisatörer, åskådare och deltagare och alla dessa har betydelse för att evenemang ska kunna genomföras. Ett evenemang kan bli en succé eller ett fiasko, vad det beror på har många olika effekter som inte alltid går att förutse. Då ett evenemang är en speciell händelse är det viktigt att varje evenemang får all uppmärksamhet den behöver. Varje evenemang är en unik händelse och därför bör varje evenemang behandlas individuellt för att de ska bli ett lyckat koncept. Ju större ett evenemang är desto mer organisering och planering krävs givetvis. 46 Ett evenemang påverkas av dess storlek, standard och vilken nivå den äger rum på. Likt för alla evenemang är att det krävs en ekonomisk resurs för att kunna finansiera hela arrangemanget. Hur stor denna resurs bör vara varierar efter evenemangets storlek och likaså varierar den hur stor övervakningen av media är. För att ett evenemang ska bli ett lyckat koncept krävs tid, planering, organisering samt personligt engagemang från olika parter. 47 När evenemang arrangeras vill man alltså att de ska lyckas men vad är egentligen syftet med evenemang? Detta kommer jag att diskutera i nästa kapitel eftersom jag anser att det är viktigt att veta vad ett evenemang kan tillföra en stad. 3.2.2 Syftet med evenemang Evenemang har många användningsområden och kan bland annat användas som en primärattraktion där det runt omkring byggs ett tema och en image. Ett evenemang arrangeras ofta på kommunal nivå där staden blir värd för arrangemanget och ger staden en chans att öka sin turism. För att se hur attraktiv en attraktion är mäts antalet besökare, det geografiska spridningsområdet eller hur stor dragningskraft attraktionen har i jämförelse med konkurrenterna. Vid evenemangsturism är målet att göra individuella evenemang och 45 Watt (2000:61) 46 Ibid. (2-3) 47 Ibid. (3) 17

festivaler mer attraktiva och sedan används det för att förstärka en hel destinations attraktivitet. 48 Evenemang har blivit en viktig del i marknadsföring av turism på lokal, regional och nationell nivå. Evenemang arrangeras inte bara för att attrahera turister och för att göra en destination mer känd, utan det finns även andra anledningar, som till exempel för att investera och utveckla urbana områden. Antalet evenemang växer dramatiskt för varje år eftersom man är medveten om vilka fördelar de bär med sig. Evenemang sätter en stad på kartan och förhöjer dess positiva image, skapar ekonomiska fördelar, skapar ökad segmentering och specialisering på turismmarknaden, attraherar till investering, kommuner vill få chansen att visa upp sig och fira speciella dagar etc. 49 Det är alltså tydligt att evenemang har många syften och bär med sig många positiva egenskaper men jag är nyfiken på vad det finns för olika typer av evenemang och vilka syften de har beroende på dess storlek. Därför kommer nästa kapitel handla om just detta. 3.2.3 Olika typer av evenemang Getz tar upp olika typer av evenemang som kategoriseras efter deras storlek och jag har valt att kortfattat beskriva dem här för att senare i min studie kunna se om storleken på ett evenemang har betydelse för att skapa en positive image av en stad. Mega events Mega events är evenemang som med sin storlek eller betydelse attraherar ett extra stort antal turister, media, prestige eller som har en ekonomisk påverkan för kommunen, platsen eller organisationen som står värd för evenemanget. Exempel är Olympiska spelen och VM i friidrott. 50 Hallmark events Hallmark events är evenemang som har sådan betydelse, attraktionskraft, kvalité eller publicitet att evenemanget förser värdplatsen, kommunen eller destinationen med en konkurrenskraftig fördel. De arrangeras en gång eller är återkommande. Exempel är Göteborgskalaset och Hultsfredsfestivalen. Mega och hallmark events används ofta för att förstärka en turistdestinations attraktionskraft och har en stark image. 51 Major events Major events är evenemang som med sin storlek och sitt intresse från media kan attrahera ett stort antal besökare och media samt resultera i ekonomiska fördelar. Exempel är tennisturneringen Australian Open och liknande stora idrottsmästerskap. 52 Local events Local events är små evenemang som riktar sig främst till lokala besökare. Ett sådant evenemang arrangeras flera gånger om året och temat har en koppling till en viss sektor inom samhället. Exempel är restaurangfestivaler och konstutställningar. 53 48 Getz (2005:139) 49 Hall (1992:17-18) 50 Getz (2005:16-18) 51 Ibid. (16-18) 52 Allen (2002:14) 53 Larson (2003:239) 18

Special events Getz 54 definition på speciella evenemang anser jag är relevant i min uppsats då Karlstad som evenemangsstad har anordnat en del evenemang av detta slag. Getz menar att speciella evenemang är något som händer utanför den normala omfattningen av program och aktiviteter av den sponsrade organisationen. Detta är ett engångsevenemang som inte upprepas eller ett evenemang som arrangeras sällan. Vidare har ett speciellt evenemang förbestämda dagar då det startar eller slutar. Ibland kan evenemanget innehålla flera separata aktiviteter och alla aktiviteter sker i samma lokala område eller region. Evenemanget är öppet för alla och arrangeras för att fira något eller visa upp ett speciellt tema. Allen 55 däremot har valt att beskriva special events som speciella ritualer, presentationer, uppträdanden eller firanden som är planerade och skapade för att betona speciella tillfällen eller för att uppnå speciella mål. Exempel är nationaldagsfirande och idrottstävlingar. Då alla evenemang, oavsett storlek, attraherar ett visst antal besökare kan evenemang kopplas ihop med turism och därför kommer avsnittet nedan behandla just begreppet evenemangsturism. 3.2.4 Evenemangsturism Begreppet evenemangsturism används för att förklara en destinations utveckling och marknadsföringsstrategi för att bli medveten om alla de ekonomiska fördelar som ett evenemang bidrar till. Vid ett evenemang är det turisten som är huvudpersonen så därför är det viktigt att vara medveten om turistens karaktärer och vad de söker efter för att på så sätt kunna tillfredsställa besökaren. 56 I denna uppsats ser jag evenemangsturism som det mest centrala begreppet och därför har jag här nedan valt att definiera detta utifrån Getz: 1. Planering, utveckling och marknadsföring av evenemang som turistattraktioner, katalysatorer för annan utveckling, imageskapande, och livar upp attraktioner och destinationer. 2. Evenemangsturism inkluderar de människor som reser för att ta del av evenemang, eller som motiveras att ta del av ett evenemang då de är hemifrån. 57 Evenemangsturism kan ses som en ny alternativ form till turism som minimerar de negativa effekterna, bidrar till hållbar utveckling och skapar bättre relationer mellan lokalbefolkningen och besökarna. Den viktigaste rollen för evenemangsturism är att attrahera turister, såväl inhemska som utländska. De flesta evenemang är dock beroende av lokala och regionala besökare. Alla turistattraktioner måste kunna attrahera och motivera människor så att de bestämmer sig för att besöka attraktionen. För att ett evenemang ska kunna bli av krävs materiella uppsättningar men till skillnad från andra attraktioner så är inte attraktiviteten beroende av själva uppsättningen. De finns istället andra faktorer som attraherar människor till ett evenemang, som exempelvis tjänster och underhållning. Evenemang arrangeras inte bara för att attrahera besökare till en region så att turismutvecklingen gynnas. I många fall attraheras en besökare till ett evenemang med anledningen av att det finns fler attraktioner i staden eller i regionen som lockar. Det kan till och med vara så att turisten från början inte hade för avsikt att besöka evenemanget i staden men blev på plats attraherad av det. 54 Getz (1991:45-46) 55 Allen (2002:11) 56 Getz (2005:12) 57 Allen (2002:35) 19

Evenemang kan alltså vara ett komplement till övriga attraktioner i staden eller i regionen och kan på så sätt förhöja dess image. Evenemangsturism som imageskapande utgör en huvudsaklig del av denna uppsats och därför kommer detta diskuteras djupare i kapitel 3.3.4. Attraktivitet används för att mäta hur stark en attraktion är när det handlar om att attrahera besökare, det geografiska spridningsområdet eller dess attraktivitet i förhållande till konkurrenterna. Syftet med evenemangsturism är alltså att göra individuella evenemang och festivaler mer attraktiva så att även destinationens attraktivitet förhöjs. 58 Efter att nu ha diskuterat evenemangsturism vet vi vad begreppet innebär och vilka syften denna form av turism har. Det vi ännu inte vet är vilka effekter ett evenemang kan föra med sig och därför kommer nästa kapitel ge en beskrivning av just olika typer av evenemangseffekter. 3.2.5 Evenemangseffekter Evenemang arrangeras eftersom de skapar många positiva fördelar och påverkar hela omvärlden. Evenemang kan dock även föra med sig negativa konsekvenser som kan förmedlas till allmänheten via media. En viktig del i organiseringen av evenemang blir därför att förbereda sig på vilken inverkan ett evenemang kan ha. Det gäller att försöka göra så att alla effekter av ett evenemang bär med sig något positivt. 59 Jag har här nedan valt att beskriva de effekter ett evenemang kan ha eftersom jag anser att man bör vara medveten om dem för att våga satsa på evenemang i en stad. Sociala och kulturella effekter Alla evenemang har sociala och kulturella effekter på deltagarna och ibland även på värdkommunen. Vid exempelvis idrottsevenemang och konserter delar människor samma upplevelse med varandra. Evenemang har alltså bland annat till uppgift att föra olika grupper av människor tillsammans för att uppleva något nytt och spännande och samtidigt utbyta sociala relationer. En del evenemang kan däremot ha en negativ social inverkan som kan vara fallet ju större ett evenemang är eftersom risken att saker går fel då är större. 60 Fysiska effekter och miljökonsekvenser Att arrangera ett evenemang kan betyda jätte mycket för värdkommunen då den får chans att visa upp sin unika miljö. Det är dock många aspekter att beakta inför ett evenemang för att miljön som är väldigt känslig inte ska påverkas negativt. Stora evenemang kan kräva en miljöpåverkansanalys innan den genomförs och öppen kommunikation och konsultation med lokala myndigheter kan lösa detta. Vid stora evenemang krävs god infrastruktur i en stad vilket för med sig höga kostnader. En bra infrastruktur innebär även en förbättrad miljö vilket kan vara en orsak till att en kommun väljer att ansöka om ett evenemang. Däremot kan en ökad trafik innebära hög bullernivå och långa trafikköer. 61 Politiska effekter Evenemang attraherar besökare som skapar ekonomiska fördelar och jobb. Av denna anledning är politiker positiva till evenemang eftersom de skapar mervärde för medborgarna och de håller dem själva vid makten. Ett evenemang förhöjer en stads status och därmed även 58 Getz (1991:5-6) 59 Allen (2002:25) 60 Ibid. (26-28) 61 Ibid. (30) 20