Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130



Relevanta dokument
Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, Projektnummer:

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar

Resvaneundersökning i Kalmar kommun. Rapport v 1.4, Projektnummer:

Resvaneundersökning i sydöstra Sverige

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Resvaneundersökning i Halmstads kommun Jämförelserapport - Våren 2018 Alex Spielhaupter, Erik Granberg, Hanna Ljungblad, Ronja Sundborg

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision JÖNKÖPING

Kort om resvanor i Luleå 2010

Uppdragsgivare: Borlänge kommun, Falu kommun, Dalatrafik Kontaktpersoner: Anna-Lena Söderlind (Falun kommun)

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Rapport Datum: Resvanor i Region Örebro län

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

Kort om resvanor i Halmstads kommun. Resvaneundesökningen 2018 en sammanfattning

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

Resvane- undersökning 2013

Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Intervjuer med användare, Företagskort 365

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar

Kort om resvanor i Luleå kommun

Cykling och gående vid större vägar

Resvanor i Stockholms län 2015

Regional attityd- och resvaneundersökning

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning Bakgrund Resultatredovisning Avslutning 22

Dokumenttitel: Resvanor i Nyköping 2019 Skapat av: Point AB Foto: Mostphotos Dokumentdatum: Projektnummer: Version: 3

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETET, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

Resvaneundersökning 2017

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Södra sjukvårdsregionen

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, Sundsvall,

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Så reser vi i Skåne. Resvaneundersökningen 2018

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Uppmärksamhet vid bilkörning. Användande av och attityder till kommunikationsutrustning vid bilkörning

HUR SKA VI HANTERA FRITIDSRESORNA?

Resvaneundersökning. hösten 2015

Resvaneundersökning Anderstorp

Resvaneundersökning i Skövde tätort Våren 2017

Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015

Så reser vi baserat på socioekonomi resmönster för 37 grupper PM 2018:9

ELMOS ELECTRIC MOBILITY IN SMALLER CITIES

Resvaneundersökning Kungsbacka kommun 2017

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Så reste Göteborgarna våren Rapport

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Barns och ungdomars resvanor

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten Fotograf: Andreas Nilsson

Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Tillgänglighet sida 1

Resvaneundersökning 1&2

Resvanor i Eskilstuna

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Resvanor i Stockholms län 2015

Regeringens proposition 2012/13:25

Arbetsresor Mullsjö-Jönköping 2019

Resvanor invånare år i Umeå tätort

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvane- undersökning 2011

Attityd- och resvaneundersökning i Örnsköldsviks kommun

Förord. Lund mars Trivector Traffic AB

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016

Syntetisk befolkning och hushållsprognoser. Ulrika Isberg och Peter Almström, WSP Analys och strategi

Förändrade resvanor Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

Hur arbetspendlar du idag och hur vill du resa i framtiden?

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

Skånepanelen Medborgarundersökning December 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Enkätsvar från arbetsgivare för pendlare mellan Växjö - Kalmar och Kalmar - Oskarshamn

Transkript:

Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum: 2013-01-17 Dokumenttyp: Rapport Projektnummer:1734-1130 Version: 2.3, slutrapport Publiceringsdatum: 2013-01-17 Utgivare: Växjö kommun Kontaktperson: Ellen Rube Distributör: Växjö kommun, Box 1222,351 12 Växjö, telefon: 0470-410 00

Innehåll Förord... 6 Sammanfattning av resultaten... 7 Undersökningens bakgrund... 7 Varje genomsnittlig dag görs 2,6 resor per person... 7 Långa resor står för en stor del av trafikarbetet... 7 De flesta resorna är korta resor... 7 Förändringar sedan 2002... 8 Drygt 60 % av resorna görs med bil... 8 Var tredje Växjöbo vill minska sitt bilåkande... 8 Mer än hälften av resorna görs inom Växjö stad... 8 Hälften av alla resor är fritids- eller inköpsresor... 9 Mycket få resor är kombinationsresor med olika färdmedel... 9 Sex av tio arbetsresor görs med bil... 9 1. Bakgrund och syfte... 10 1.1 Undersökningens bakgrund och syfte... 10 2. Metod och genomförande... 11 2.1 Metod... 11 2.2 Urval och geografisk indelning... 11 2.3 Utskick... 13 2.4 Svarsfrekvens... 13 2.5 Undersökningens validitet... 15 2.6 Internt bortfall... 17 2.7 Statistisk säkerhet... 18 2.8 Viktning av materialet... 20 2.9 Koordinatsättning... 20 2.10 Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen... 20 3. Antal resor... 21 3.1 Antal resor... 21 3.2 Orsak till att inte ha rest... 23 4. Trafikarbetets fördelning... 24 4.1 Trafikarbetet fördelat på färdmedel... 24 4.2 Trafikarbetet fördelat på reslängder... 24 4.3 Trafikarbetet fördelat på ärenden... 25 5. Tillgång till olika färdmedel... 27

5.1 Tillgång till körkort och bil... 27 5.2 Tillgång till cykel och elcykel...28 5.3 Tillgång till kollektivtrafikkort... 30 6. Färdmedelsval... 31 6.1 Nyttjande av olika färdmedel... 31 6.2 Fördelning över huvudfärdsätt... 32 6.3 Förändringar sedan 2002... 33 6.4 Antal resor per person och kommundel... 34 7. Attityder till minskat bilåkande... 35 7.1 Attityder till ett minskat bilåkande... 35 7.2 Hinder för att faktiskt minska bilåkandet... 38 8. Ärenden... 39 8.1 Ärenden... 39 8.2 Färdsätt och ärenden... 41 9. Resor med byten... 42 9.1 Resor med flera färdmedel... 42 10. Reslängd och restid... 43 10.1 Reslängd... 43 10.2 Biltrafikens andel av resor under 5 km... 45 10.3 Genomsnittlig reslängd med bil per kommundel... 46 10.4 Restid... 47 10.5 Genomsnittlig restid med bil per kommundel... 49 11. Reseströmmar till/från/inom Växjö kommun... 50 11.1 Resor till/från omgivande kommuner och län.... 50 11.2 Övergripande fördelning av resandet till/från och inom kommunen... 52 11.3 De största enskilda reserelationerna till/från och inom kommunen... 55 11.4 Typreserelationer mellan/inom Växjö Stad och olika ortstyper... 58 12. Specialanalys: Resor till och från arbetet... 62 12.1 Andelen förvärvsarbetande... 62 12.2 Resan till arbetet... 63 12.3 Förmåner på arbetsplatsen... 65 12.4 Tillgång till kommunikationer... 66 13. Specialanalys: Pensionärers resvanor... 67 13.1 Val av färdmedel... 67 14. Specialanalys: Ungdomars resvanor... 68 14.1 Användning av olika färdmedel... 68 14.2 Ärende... 69

15. Bakgrundsfrågor... 70 15.1 Kön och ålder... 70 15.2 Sysselsättning... 71 15.3 Utbildningsnivå... 72 15.4 Hushållens inkomst... 72 15.5 Bostadstyp... 73 15.6 Hushållssammansättning... 73 Bilaga A: Enkät och resedagbok... 74 Bilaga B: Antal dygnsresor mellan Växjö stad och några ortstyper. 12-84 år. Exklusive invånarna i Jönköpings kommun....82

Förord Intermetra Business & Market Research Group AB fick i december 2011 i uppdrag av Trafikverket att genomföra en resvaneundersökning bland medborgarna i sydöstra Sverige, dvs. Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Bakom uppdraget stod, förutom Trafikverket, en beställargrupp som även innefattade Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland, Regionförbundet i Kalmar län, Region Blekinge, samt Växjö och Kalmar kommuner. Växjö kommun valde att göra en extra tilläggsbeställning till undersökningen, för att kunna göra en separat analys av förhållandena i Växjö kommun, vilken redovisas i denna rapport. Projektgruppen på Intermetra har bestått av Markus Lagerqvist (projektansvarig), Rune Broo (seniorkonsult), Michaela Andersson (projektassistent), Pontus Sundqvist (webbenkäter) och Clara Kårelind (fältkoordinator). Tryck och distribution av enkäter har hanterats av StroedeRalton AB. Göteborg, september 2012 Intermetra Business & Market Research Group AB

Sammanfattning av resultaten Undersökningens bakgrund Undersökningens syfte är att ge en ökad kännedom om medborgarnas resor lokalt och regionalt, samt om några förändringar av resandet skett sedan den förra resvaneundersökningen år 2002. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. Undersökningen genomfördes postalt genom att en enkät och en resedagbok skickades ut till ett urval av 62 000 personer i åldern 16-84 år boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Jönköpings kommun ingick inte i undersökningen. Emellertid har data om antalet resor mellan olika kommuner från Jönköpings kommuns egen resvaneundersökning år 2009 inkorporerats i denna rapport. I Växjö kommun inkluderades även ungdomar i åldrarna 12-15 år. Totalt drogs 7 896 personer i ett urval som stratifierades över 15 urvalsområden. Svarsfrekvensen var 46 % vilket ligger i nivå med likande större resvaneundersökningar som genomförts under 00-talet. Varje genomsnittlig dag görs 2,6 resor per person Under en vanlig vardag reser ca 80 % av befolkningen i kommunen. I genomsnitt genomför varje person 2,7 resor per vardag. Under helgerna reser ca 72 %. Genomsnittliga antalet resor per invånare (12-84 år) är då 2,2. Flitigast resenärer är personer i åldern 25-44 år, medan personer över 65 år genomför minst antal resor per person och dag. Långa resor står för en stor del av trafikarbetet Totalt reser kommunens invånare 2,5 miljoner kilometer varje dygn. Långa resor som är 50 km eller längre står för över 55 % av de producerade personkilometrarna, medan resor på under 10 km endast står för 15 %. Medelresan varar ca 24 minuter under en vardag och drygt 30 min under helger. I genomsnitt spenderar Växjöbor (12-84 år) 1 timma och 10 min under förflyttning varje vardag. Räknat på dem som faktiskt gör resor blir tiden en vanlig vardag istället knappt en och en halv timme. De flesta resorna är korta resor Hela 61 % av alla resor är under 5 km långa, 15 % är 5-10 km och ca 25 % är resor som är längre än 10 km. Förutom tåg, som används för långa resor, och cykel/gång som används för korta resor, är det stor spridning på reslängderna för övriga färdmedel. 7 RVU Växjö 2012, v.1.0

Förändringar sedan 2002 Andelen cykelresor har ökat från 16 % år 2002, till 19 % år 2012. Det är framför allt på helgerna som cyklandet har ökat. Målet för 2010 (20 % cykelresor) har dock inte uppnåtts. Av alla resor under 5 km är 48 % bilresor, detta är på procentsamma nivå som vid 2002 års RVU. Kommunens mål var att andelen skulle vara 45 % år 2010. Drygt 60 % av resorna görs med bil Drygt 60 % av resorna görs med bil som huvudfärdmedel, medan kollektivtrafiken endast står för 6 %. Det finns stora skillnader beroende på demografiska variabler och geografi. Bilen står för en mindre andel av resorna bland yngre och i Växjö stad. Var tredje Växjöbo vill minska sitt bilåkande En tredjedel av Växjöborna reser ofta med bil och anser att de behöver fortsätta med det. Ca 16 % av invånarna i Växjö kommun är bilanvändare som vill minska sitt bilåkande och redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare 16 % uttrycker en viss ambition att minska sitt bilresande, men har inga konkreta planer på hur. Det finns ett starkt samband mellan tillgången till bra kollektivtrafik och viljan att resa mindre med bil. Kvinnor, yngre och högutbildade har också en större vilja att dra ned på sin bilanvändning jämfört med andra grupper. Även om många har en önskan eller acceptans för att minska sitt bilåkande till förmån för kollektivtrafik eller cykel, möter de en del praktiska svårigheter att realisera sin ambition. De två grupper som har som mål att minska, eller åtminstone funderar på att minska bilanvändningen, gör idag ca 40 000 bilresor om dagen. Många av dessa resor är emellertid sådana, där bilen är till stor hjälp, eller rentav nödvändig, t.ex. att de ingår i reskedjor med två eller flera sammanhängande ärenden eller görs för att hämta/lämna någon eller för inköp. De återstående resorna utgör ungefär 60 % av det totala antalet bilresor som görs av de två förändringspositiva grupperna. Mer än hälften av resorna görs inom Växjö stad Utav de ca 224 000 resor som görs till/från/inom kommun varje genomsnittsdygn, görs ca 80 % av kommunens invånare. Över hälften av resorna till/från/inom kommunen görs inom Växjö stad. Ytterligare ca 19 % är resor som håller sig inom den övriga kommunen och 16 % som håller sig inom övriga länet. Resor till/från Kalmar län respektive Jönköpings län svarar för ungefär 5 %, respektive 4 % vardera. Till/från Blekinge län svarar för knappt 2 %. Mindre än 2 % av resorna som görs av regionens invånare går till övriga delar av landet, eller utlandet. (Även de som bor utanför regionen bidrar till den typen av resor, men är inte inräknade här.) Ca 60 % av resorna på stadens gator är resor som håller sig helt inom staden och ca 20 % är resor till/från andra orter med kollektivtrafik. Av resorna helt inom staden svarar relationer till/från eller inom Centrum/Sjukhuset för över 30 % av resorna, medan de övriga är relativt utspridda över staden. 8 RVU Växjö 2012, v.1.0