Resvaneundersökning i Kalmar kommun. Rapport v 1.4, Projektnummer:

Transkript

1 Resvaneundersökning i Kalmar kommun Rapport v.4, Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Kalmar kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Projektnummer: Version:.4 Publiceringsdatum: Utgivare: Kalmar kommun Kontaktperson: Anette Karlsson Distributör: Kalmar kommun, Box 6,3 26 Kalmar, telefon:

3 Innehåll Förord... 6 Sammanfattning av resultaten... 7 Undersökningens bakgrund... 7 Varje vardag reser 80 % av Kalmars invånare... 7 Varje dygn reser Kalmarborna 2,4 miljoner km... 7 De flesta resorna är under 5 km... 7 Flest resor görs med bil... 7 Närmare nio av tio hushåll har tillgång till bil... 8 Nästan var tredje Kalmarbo vill minska sitt bilåkande... 8 Flest resor görs inom Kalmar stad... 8 Hälften av vardagsresorna är arbets-, studie- och tjänsteresor... 8 Mycket få resor är kombinationsresor med olika färdmedel... Kollektivtrafiken står för en liten del av resorna till arbetet... Kvinnor reser mer sällan som ensam bilförare... Studenter reser mer kollektivt.... Bakgrund och syfte Undersökningens bakgrund och syfte Metod och genomförande Metod Urval och geografisk indelning Utskick Svarsfrekvens Undersökningens validitet Internt bortfall Statistisk säkerhet Viktning av materialet Koordinatsättning Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen Antal resor Antal resor Orsak till att inte ha rest Trafikarbetets fördelning Trafikarbetet fördelat på färdmedel Trafikarbetet fördelat på reslängder... 3

4 4.3 Trafikarbetet fördelat på ärenden Tillgång till olika färdmedel Tillgång till körkort och bil Tillgång till cykel och elcykel Tillgång till kollektivtrafikkort Färdmedelsval Nyttjande av olika färdmedel Fördelning över huvudfärdsätt Antal resor per person och kommundel Attityder till minskat bilåkande Attityder till ett minskat bilåkande Ärenden Ärenden Färdsätt och ärenden Ärendekedjor Resor med byten Resor med flera färdmedel Reslängd och restid Reslängd Biltrafikens andel av resor under 5 km Genomsnittlig reslängd med bil per kommundel Restid Genomsnittlig restid med bil per kommundel Reseströmmar till/från/inom Kalmar kommun Resor till/från omgivande kommuner och län Övergripande fördelning av resandet till/från och inom kommunen De största enskilda reserelationerna till/från och inom kommunen Specialanalys: Resor till och från arbetet Andelen förvärvsarbetande Resan till arbetet Förmåner på arbetsplatsen Tillgång till kommunikationer Specialanalys: Studenters resvanor Val av färdmedel Specialanalys: Ungdomars resvanor Användning av olika färdmedel Ärende...84

5 5. Bakgrundsfrågor Kön och ålder Sysselsättning Utbildningsnivå Hushållens inkomst Bostadstyp Hushållssammansättning... 0 Bilaga A: Enkät och resedagbok... Bilaga B: Detaljerad definition av analysområdena...

6 Förord Intermetra Business & Market Research Group AB fick i december 20 i uppdrag av Trafikverket att genomföra en resvaneundersökning bland medborgarna i sydöstra Sverige, dvs. Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Bakom uppdraget stod, förutom Trafikverket, en beställargrupp som även innefattade Regionförbundet Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland, Regionförbundet i Kalmar län, Region Blekinge, samt Växjö och Kalmar kommuner. Kalmar kommun valde att göra en extra tilläggsbeställning till undersökningen, för att kunna göra en separat analys av förhållandena i Kalmar kommun, vilken redovisas i denna rapport. Projektgruppen på Intermetra har bestått av Markus Lagerqvist (projektansvarig), Rune Broo (seniorkonsult), Michaela Andersson (projektassistent), Pontus Sundqvist (webbenkäter) och Clara Kårelind (fältkoordinator). Tryck och distribution av enkäter har hanterats av StroedeRalton AB. Göteborg, november 203 Intermetra Business & Market Research Group AB

7 Sammanfattning av resultaten Undersökningens bakgrund Undersökningens syfte är att ge en ökad kännedom om medborgarnas resor lokalt och regionalt. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. Undersökningen genomfördes postalt genom att en enkät och en resedagbok skickades ut till ett urval av personer i åldern 6-84 år boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Jönköpings kommun ingick inte i undersökningen. Emellertid har data om antalet resor mellan olika kommuner från Jönköpings kommuns egen resvaneundersökning år 200 inkorporerats i denna rapport. I Kalmar kommun inkluderades även ungdomar i åldrarna 2-5 år. Totalt drogs 67 personer i ett slumpmässigt urval. Svarsfrekvensen var 45 % vilket ligger i nivå med likande större resvaneundersökningar som genomförts under 00-talet. Varje vardag reser 80 % av Kalmars invånare Under en vanlig vardag reser ca 80 % av befolkningen i kommunen. I genomsnitt genomför varje Kalmarbo 2,8 resor per vardag. Under helgerna går andelen som reser ned till 70 %. Det genomsnittliga antalet resor per invånare (2-84 år) är då 2,2. Flitigast resenärer är personer i åldern år, medan personer över 65 år genomför minst antal resor per person och dag. Kvinnor gör något fler resor per person och dag än män; 2,7 mot 2,5 resor/dag. Varje dygn reser Kalmarborna 2,4 miljoner km Totalt reser kommunens invånare 2,4 miljoner kilometer varje dygn; 75 % av dessa produceras av biltrafik och % av kollektivtrafik, varav buss och tåg svarar för ungefär lika delar. Endast 3 % av trafikarbetet görs per cykel. Långa resor som är 50 km eller längre står för ca 55 % av de producerade personkilometrarna, medan resor på under 0 km endast står för 7 %. Medelresan varar ca 26 minuter under en vardag och 28 min under helger. De flesta resorna är under 5 km Närmare 60 % av alla resor är under 5 km långa, 3 % är 5-0 km och drygt 25 % är resor som är längre än 0 km. Förutom tåg, som används för långa resor, och cykel/gång som används för korta resor, är det stor spridning på reslängderna för övriga färdmedel. Flest resor görs med bil Hela 70 % av resorna görs med bil som huvudfärdmedel, medan kollektivtrafiken endast står för 5 %. Det finns stora skillnader beroende på framför allt ålder. Bilen står för en mindre andel av resorna bland de yngre., som istället i högre grad förflyttar sig med cykel eller kollektivtrafik. Män reser i högra grad med bil än kvinnor, framför allt i bil som ensam förare. 7

8 Närmare nio av tio hushåll har tillgång till bil Totalt 87 % av hushållen har tillgång till bil och 35 % har två eller fler bilar. Tillgången till bil varierar beroende på hushållstyp. Bland singelhushållen har 2 % inte tillgång till bil. Det finns i Kalmar kommun också stora geografiska skillnader där % av hushållen i Norrliden/Berga C, Djurängen/Funkabo och Malmer/Norrgård inte har någon bil i hushållet, jämfört med endast 3 % på landsbygden. Totalt 83 % av hushållen har tillgång till en cykel, men endast % har en elcykel. Nästan var tredje Kalmarbo vill minska sitt bilåkande Bland boende i Kalmar (8+ år) uppger närmare var tredje att de vill minska sitt bilåkande. Totalt 4 % är bilanvändare som vill minska sitt bilåkande och redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare 5 % uttrycker en viss ambition att minska sitt bilresande, men har inga konkreta planer på hur. Det finns mycket stora skillnader i andelen bilister och gruppen som önskar dra ned på sitt bilåkande, mellan olika delar av kommunen. Störst andel bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande finns i Ljungbyholm, Trekanten och Lindsdal. Däremot ser vi nästan inga skillnader mellan könen i detta avseende. Trots att bilåkandet varierar stort mellan studerande, yrkesverksamma och pensionärer, så är andelen personer som har en ambition att minska bilanvändningen tämligen konstant över grupperna. Flest resor görs inom Kalmar stad En stor del av de resor som hela regionens (Småland, Blekinge, Öland) invånare gör per dag, närmare 40 %, görs inom Kalmar tätort. Ytterligare en nästan lika stor andel görs till/från Kalmar stad. Övriga resor inom Kalmar kommun svarar för 26 %. De resterande 34 % är alltså resor ut ur/in till kommunen. Dessa är de viktigaste resrelationerna i storleksordning till/från Mörbylånga, Nybro, Torsås, Borgholms kommuner, samt till/från kommuner i Kronobergs, Blekinge och Jönköpings län. De största reserelationerna mellan analysområden inom kommunen går mellan Kalmar stad- Lindsdal, följt av Kalmar stad-smedby och Kalmar stad-ljungbyholm. De största reserelationerna inom staden är mellan Malmen/Norrgård-Gamla stan och Malmen/Norrgård- Kvarnholmen. Hälften av vardagsresorna är arbets-, studie- och tjänsteresor Sett över hela veckan står resor till arbetet för 25 % av resorna. Sett till antalet kilometrar har dock även tjänsteresor och fritidsresor stor betydelse. Resor till arbetet/studier eller tjänsteresor utgör tillsammans 38 % av resorna under ett genomsnittsdygn, följt av fritidsresor (26 %) och inköpsresor (2 %). Arbetsresandet är alltså mindre, medan det fritidsrelaterade resandet är större än i regionen i övrigt. På vardagar svarar arbets-, studie- och tjänsteresor för 46 %. Vilka ärenden man uträttar påverkar även valet av färdmedel. Resor till skola/studier görs i högre grad med kollektivtrafik, medan inköpsresor i högre grad är bilresor. 8

9 Mycket få resor är kombinationsresor med olika färdmedel En mycket liten andel av resorna är kombinationsresor med flera färdmedel (gång undantaget). Mindre än % av det totala antalet resor är kombinationsresor där man byter från cykel till kollektivtrafik och även resor där man byter från samåkning i bil till kollektivt (t.ex. blir skjutsad till hållplats/station) utgör under %. Utanför staden görs ytterligare % av resorna som ensam bilist där man parkerar bilen för att ta buss eller tåg. Kollektivtrafiken står för en liten del av resorna till arbetet Drygt 7 % av invånarna i åldern år förvärvsarbetar. Runt 80 % av dem har tillgång till en busshållplats inom 500 meter från hemmet och ungefär lika många har det inom 500 meter från arbetsplatsen. Trots detta görs drygt 60 % deras resor till arbetet görs med bil och bara 6 % med kollektivtrafik. Totalt 23 % cyklar och % går. Av de förvärvsarbetande har 73 % tillgång till fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Runt 80 % har tillgång till en busshållplats inom 500 meter från hemmet och ungefär lika många har det inom 500 meter från arbetsplatsen. Kvinnor reser mer sällan som ensam bilförare Mäns och kvinnors resande har mycket gemensamt, men det finns ändå skillnader. En tydlig skillnad är att även om det mesta resandet görs med bil så samåker kvinnor i högre grad, medan männen oftare reser som ensam förare. Kvinnor reser också oftare kollektivt än män; 30 % har reskort på kollektivtrafiken, mot endast 20 % av männen. Kvinnor har också en högre andel korta resor och ett större resande till fritidsärende, för inköp eller för att hämta och lämna barn. Studenter reser mer kollektivt Studenter på eftergymnasiala utbildningar avviker från förvärvsarbetande eller pensionärer genom att de i högre grad transporterar sig med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Under vardagarna är nästa var femte resa med kollektivtrafik och drygt 40 % av resorna görs med cykel eller till fots.

10 . Bakgrund och syfte. Undersökningens bakgrund och syfte Samhällets omdaning inom sysselsättning, bosättning och värderingar fortlöper ständigt. Detta påverkar behov och val av transporter som i dag och i framtiden ser annorlunda ut än hur det såg ut i går. En god kännedom om medborgarnas resvanor är en viktig förutsättning för att kunna planera åtgärder i trafiksystemet. Dessa förändringsprocesser mäts i olika studier och undersökningar på nationell nivå, men i många avseenden behövs ett fördjupat underlag om resmönstret för att få en effektivare åtgärdsmix som bättre tillgodoser medborgarnas regionala och lokala resebehov. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. I rapporten redovisas genomgående skillnader mellan kvinnors och mäns resande. 0

11 2. Metod och genomförande 2. Metod Undersökningen genomfördes genom postala enkäter. Det utsända materialet bestod av tre delar ett missiv som förklarade hur och varför undersökningen genomfördes, en enkät, samt en resdagbok. Möjlighet fanns att skicka in den ifyllda enkäten och resedagboken i ett förfrankerat svarskuvert, eller att mata in svaren på webben via en personlig inloggningskod. Enkäten bestod av 7 frågor om respondenten och hennes resvanor. Resedagboken bestod av detaljerade frågor kring samtliga förflyttningar under en på förhand specificerad resdag. Enkät och resedagbok i sin helhet finns bifogade rapporten som bilaga B. 2.2 Urval och geografisk indelning Undersökningen ingår som en del av en större resvaneundersökning bland boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Ett undantag är Jönköpings kommun som helt exkluderades från undersökningen då en omfattande resvaneundersökning genomfördes i kommunen år 200. Ett grundurval om personer slumpades över hela regionen efter befolkningsfördelningen. Några undantag gjordes dock vid urvalsdragningen: Det antal personer som skulle allokerats till Jönköpings kommun slumpades istället över övriga kommuner i Jönköpings län. Fem kommuner valde att förstärka underlaget i sina respektive kommuner med ett utökat urval. Detta gäller Emmaboda, Kalmar, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner. Kalmar och Växjö kommuner valde att utöka målgruppen till att även inkludera barn i åldern 2-5 år. Det slutliga bruttourvalet bestod av personer i åldern 6-84 år (samt 03 barn i åldern 2-5 år i Kalmar och Växjö kommuner). I Kalmar kommun var bruttourvalet 67 personer i åldern 2-84 år. Urvalet har dragits från Statens personadressregister (SPAR) som tillhandahålls av Skatteverket och omfattar samtliga personer som är folkbokförda i Sverige.

12 Tabell 2.: Geografisk spridning av urvalet i Kalmar kommun Folkmängd 2-84 år (antal 20) Bruttourval (ca-antal) Malmen, Norrgård Berga (exkl. Berga C), Bergavik, Björkudden m.fl Norrliden + Berga C Lindsdal G:a stan, K-parken, Stensö, Tegelviken Övrig landsbygd Djurängen, Funkabo Smedby Sandås, Stensberg, Bremerlyckan Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö Oxhagen, Skälby Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa, Hagby, Påryd Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö Rockneby, Skäggenäshalvön + Läckeby Ljungbyholm Trekanten Getingen, Tallhagen 4 20 Summa

13 Figur 2.: Analysområden* i Kalmar kommun. *För en detaljerad definition av analysområdena se bilaga B. 3

14 2.3 Utskick Utskicket genomfördes i form av ett första utskick till samtliga personer, jämt fördelat över 4 specificerade resdagar, dvs. måndag till söndag under två veckor. Därefter genomfördes två påminnelseutskick till personer vars svar inte inkommit (postalt eller via webb). Båda dessa fördelades jämt över sju specificerade resdagar. I resedagboken fanns ingen möjlighet att byta, eller ange en egen, alternativ resdag. Enkäter till barn i åldern 2-5 år adresserades till målsman för barnet. Tabell 2.2: Svarens fördelning över resdagar Resdagar Period Andel av svaren Grundutskick -4 mars- april 70 % Påminnelse april 22 % Påminnelse maj 7 % 2.4 Svarsfrekvens Undersökningen stängdes 3 juni 202. Efter denna dag mottogs inga fler inkommande svar, varken postalt eller via webben. Förutom inkomna svar noterades bortfall i form av postreturer pga. okänd eller avflyttad adressat. Under insamlingsperioden hade Intermetra även support via e-post, samt över telefon måndagar till torsdagar kl , fredagar kl , samt lördagar och söndagar kl Personer som ringde in och meddelande att respondenten av olika anledningar inte kunde eller ville svara på undersökningen noterades som bortfall. Den totala svarsfrekvensen i Kalmar kommun var 45 %. Tabellen nedan visar bruttourval, nettourval och svarsfrekvens för hela undersökningen, samt för Kalmar kommun. Tabell 2.3: Urval och svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar Svarsfrekvens Hela undersökningen (exkl. 2-5 år) ,4 % Kalmar kommun (inkl. 2-5 år) , % 4

15 Tabell 2.4: Bortfall och svarsfrekvens (avser hela regionen) Procent Bruttourval 00 % Övertäckning Geografi 0,3 % Postretur (okänd/avflyttad adressat),0 % Avliden 0, % Fysiskt/psykiskt funktionshinder 0,2 % Nettourval 8,4 % Bortfall Ej svar 5,2 % Vägran, vill ej svara, % Tomt formulär inskickat 0,2 % Enkät ifylld av fel person 0,0 % Språksvårigheter 0,0 % Tillfälligt bortrest 0, % Inkomna svar, svarsfrekvens 47,4 %. Personer som ej bor i den kommun de är folkbokförda eller meddelat att de ej bor i området. Figuren nedan visar svarsfrekvensen uppdelat på analysområdena i kommunen (baserat på bruttourvalet i respektive analysområde). Högst var svarsfrekvensen i Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö, lägst var den i Norrliden + Berga C Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö Rockneby, Skäggenäshalvön + Läckeby Lindsdal Trekanten Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö Berga (exkl. Berga C), Bergavik m.fl. Djurängen, Funkabo Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa, Hagby, Påryd Smedby Övrig landsbygd G:a stan, K-parken, Stensö, Tegelviken Sandås, Stensberg, Bremerlyckan Getingen, Tallhagen Malmen, Norrgård Ljungbyholm Oxhagen, Skälby Norrliden + Berga C Figur 2.2: Svarsfrekvens (%) per lokalt urvalsområde. (OBS! % av bruttourvalen.) 5

16 Det lokala medborgarkontoret i Kalmar erbjöd support på flera språk till icke svensk-språkiga kommuninvånare. Information om detta fanns på det missiv som skickades med undersökningen. 2.5 Undersökningens validitet Att en undersökning har hög validitet innebär att den verkligen mäter det som den är avsedd att mäta. I detta fall att undersökningens resultat ger en rättvisande bild av resvanorna bland alla invånare i åldern 6-84 år i den aktuella regionen. Låg validitet kan bero på ett flertal olika anledningar, såsom felaktigt formulerade frågor, felaktivt urval eller metodval. I den aktuella undersökningen torde de största potentiella orsakerna till validitetsproblemen vara följande faktorer: Låg svarsfrekvens Svårigheter att fylla i resedagboken Då svarsfrekvensen ligger på 47,4 % (hela regionen) innebär det att 52,6 % av populationen inte svarat på undersökningen. Detta är dock ett problem endast om de som inte svarat väsentligen skiljer sig från de som svarat. För att kontrollera detta har intervjuer genomförts med ett slumpvis urval av bortfallet i hela regionen, där personer som inte skickat in enkäten fått svara på Varför de inte skickade in enkäten Resfrekvens med olika färdmedel Förflyttningar under en vanlig resdag (färdmedel och ärende) Ålder och kön Utbildning Sysselsättning Bortfallsundersökningen genomfördes genom telefonintervjuer. Telefonintervjuerna genomfördes efter att undersökningen avslutats under perioden 27 juni till juli

17 Tabell 2.5: Anledning till att man inte svarat på enkäten (hela regionen) Andel (%) n=655 Kontaktade men vill ej svara på några frågor över telefon 33,6 Hade inte tid eller lust svara på enkäten 8,3 Reser för lite 7,5 Glömde bort att svara 7,5 Inte sett enkäten 6,6 För komplicerad att svara på 6, Sjukdom, funktionshinder 3,7 Svarar aldrig på enkäter 4,4 Språksvårigheter 3, Har svarat 2,6 Var bortrest 2,0 Tappade bort enkäten,4 För lång enkät,2 Trodde inte den gällde mina resvanor, Fick ingen ersättning 0,3 För personliga frågor 0,3 Annan anledning 0,6 SUMMA 00 % Andelen som inte svarat för att de inte rest på den aktuella resdagen, eller tycker att de reser för lite är 8 % i bortfallet. Detta kan jämföras med 22 % av de som svarat på enkäten som inte rest under den aktuella dagen. Utöver dessa 8 % kan finnas ytterligare några procent bland de som aldrig svarar på/läser enkäter, som har språksvårigheter, har tappat bort enkäten etc. som inte rest. Det finns alltså ingen anledning att förmoda att de som svarat representerar personer som reser i betydligt större omfattning än de som inte svarat. Analysen av resultaten från bortfallsintervjuerna, avseende de bakgrunds- och resvanefrågor som ställdes, visar att de som inte svarat på enkäten inte väsentligen skiljer sig från de som svarat avseende kön, utbildning, sysselsättning eller resvanor. Dock finns en avsevärd skillnad i ålderssammansättningen. Bland de som svarat på undersökningen finns en överrepresentation av framför allt personer över 65 år, medan yngre personer är underrepresenterade. Detta har kompenserats för genom viktning av resultaten (se kapitel 2.6). Resultaten från bortfallsintervjuerna redovisas i detalj i bilaga C. Den andra potentiella källan till problem med validiteten är svårigheter att fylla i resedagböckerna. Detta gäller framför allt: Förståelse för vad som är en förflyttning Angivelser av avstånd (km) Angivelser av adresser 7

18 Många respondenter har haft svårigheter att förstå vad som avses vara en förflyttning. Detta kan ha manifesterat sig i att man redovisat flera ärenden som en enda förflyttning, eller genom att man delat upp en förflyttning med färdmedelsbyten till flera förflyttningar. Detta har i möjligaste mån korrigerats för genom att alla resdagböcker gåtts igenom manuellt och felaktigheter har justerats för genom att slå ihop eller dela upp resor i förflyttningar. I den resulterande resedatafilen saknas ändå en hemresa i ca 2 % av de reskedjor där man kan förvänta sig att en sådan gjordes. Dessa faktorer gäller i ungefär lika grad för Kalmar som för övriga regionen. Angivelser av avstånd är svåra för respondenterna, framför allt om de avser sträckor som man sällan reser, eller när man reser med kollektivtrafik. Det är enklare att uppskatta sträckan för resor som görs med bil, cykel eller till fots. Det är även lätt att av misstag ange avstånd i fel måttenhet (t.ex. meter i stället för km). För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över 500 km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km. De senare för att en del svarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km. I resedatafilen har enbart förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km korrigerats (längden har satts till 0 km). Angivelser av adresser är ett problem då respondenterna inte alltid kan ange en korrekt adress eller anger en adress av typ apoteket eller busshållplatsen. Detta har i möjligaste mån korrigerats i adresskodningen, genom att ta fram adresser till angivna platser i de fall det är möjligt, t.ex. affärer, skolor, hållplatser etc. 2.6 Internt bortfall Storleken av det interna bortfallet, dvs. att man inte svarat på enskilda frågor i formuläret varierar avsevärt mellan olika typer av uppgifter. På rena faktafrågor som är lätta att besvara (t.ex. ålder, utbildningsnivå, körkortsinnehav, antal bilar i hushållet etc.) ligger andelen ej svar under %. Så snart svaret kräver en litet mer kvalificerad kunskap stiger nivån på internbortfallet. På t.ex. frågan om avståndet till närmaste järnvägsstation är andelen ej svar ca 0 %, trots att avståndsintervallen i svarsalternativen är ganska vida. Ett än större problem är frågorna om hur ofta man gör vissa saker. T.ex. är andelen icke-svar på frågan om hur ofta man samåker i bil hela 2 %. Även på de andra frekvensfrågorna är andelen betydande. Det är svårt att veta ifall de svarande inte finner ett svarsalternativ som de tycker passar dem eller avstår att svara för att de inte reser alls. Ett troligt alternativ är att man t.ex. samåker utomordentligt sällan, men inte kan säga att man aldrig gör det. Även frågor som kan kännas alltför närgångna tenderar också att ge hög svarsvägran. I detta fall är det endast frågan om hushållets inkomst som är av den arten. Här har ca 7 % avstått från att ge en uppgift. Det största och viktigaste internbortfallet i undersökningen gäller dock uppgifterna om startadress och destination i resedagboken 74 % av resorna har både start-och målkommun angivna. I en del av detta bortfall har svarspersonerna visserligen skrivit in uppgifter, men så vaga eller svårlästa att de inte kunnat identifieras klart och kodas. Även om det varit klart inom/mellan vilka kommuner man rest har det ofta varit mer oklart exakt var man startat eller slutat sin resa. 8

19 Vad gäller dagboken har vi inte någon möjlighet att kontrollera ifall man glömt eller avstått från att rapportera vissa förflyttningar, men det är naturligtvis så att någon grad av underrapportering förekommer. Totalt 78 % av förflyttningarna har uppgifter om start- och sluttider och 8 % om tillryggalagd sträcka. En del av dessa är dock uppenbart orimliga och andra tämligen osäkra. I analyserna har vi därför filtrerat bort de yttre svansarna i svarsfördelningarna för att öka säkerheten. 2.7 Statistisk säkerhet Det är omöjligt att ge några enkla generella siffror för den statistiska säkerheten i materialet. Den varierar beroende på vilka variabler vi mäter (t.ex. antal resor mellan två kommuner, hur ofta man åker kollektivt etc.), vilka mått vi använder (andelar, medelvärden, antal) och inte minst hur stora de olika studerade delgrupperna är i urvalet. Nedanstående figur visar uppskattad felmarginal vid en uppmätt andel på 80 % med 5 % konfidens vid olika nivåer, från 250 upp till svar Övre gräns Undre gräns int 500 int. 000 int int int int int int int int int int int int. Figur 2.3 : Felmarginaler vid olika urvalsstorlekar (antal svar netto) Som framgår ovan är felmarginalen mycket liten ifall vi använder hela urvalet som bas, men kan bli betydande när vi kommer ned på delgrupper som i urvalet kanske bara omfattar något hundratal personer.

20 Tabellen nedan visar uppskattade felmarginaler vid exempel på olika uppmätta andelar med 5 % konfidens vid olika nivåer på antal svar. Tabell 2.6 : Felmarginaler vid olika uppmätta andelar och antal svar netto Svar n=50 Svar n=00 Svar n=250 Svar n=500 Svar n= 000 Svar n=5 000 Svar n=0 000 Andel 5 % / 5 % ±6,0 % ±4,3 % ±2,7 % ±, % ±,4 % ±0,6 % ±0,4 % Andel 0 % / 0 % ±8,3 % ±5, % ±3,7 % ±2,6 % ±, % ±0,8 % ±0,6 % Andel 20 % / 80 % ±, % ±7,8 % ±5,0 % ±3,5 % ±2,5 % ±, % ±0,8 % Andel 30 % / 70 % ±2,7 % ±,0 % ±5,7 % ±4,0 % ±2,8 % ±,3 % ±0, % Andel 40 % / 60 % ±3,6 % ±,6 % ±6, % ±4,3 % ±3,0 % ±,4 % ±,0 % Andel 50 % ±3, % ±,8 % ±6,2 % ±4,4 % ±3, % ±,4 % ±,0 % Samtliga procentjämförelser (skillnader) som nämns i den löpande texten i denna rapport är statistiskt signifikanta med minst 5 % konfidens. När det gäller medelvärden och antal resor blir bilden mer komplex, eftersom vi där också måste ta hänsyn till hur variationen ser ut och hur stor den är för varje enskild variabel för att kunna beräkna säkerheten. De antal resor som beräknats mellan olika kommuner, orter etc. är uppräknade till befolkningsnivå med faktorn 2,5 för huvudundersökningen och faktorn 3,7 för Jönköpings RVU). Därtill har en extra uppräkning av huvudundersökningens resultat gjorts med faktorn,2 för att kompensera för avsaknad av tolkbara adresser (där antingen ena eller båda ändpunkternas kommun inte kunnat identifieras). Dvs., osäkerheten i antalet resor blir betydande redan av det skälet att 0 resor i urvalet blir flera hundra resor i slutresultatet. Medan de allra flesta uppgifterna håller sig inom rimliga osäkerhetsmarginaler, kommer med nödvändighet några att slå kraftigt fel. Det kan ge ett bedrägligt sken av säkerhet att vi anger antalet resor mycket exakt i totalmatrisen. Vi har ändå behållit denna exakthet, för att göra det möjligt att fritt räkna samma olika uppgifter i matrisen utan att lagra avrundning på avrundning. Tabellen nedan anger hur stort konfidensintervallet (5 % konfidens) runt ett visst antal resor är under förutsättningen att vi dragit ett obundet slumpmässigt urval och inte har några andra osäkerhetskällor. 20

21 Tabell 2.7 : Konfidensintervall Angivet antal Konfidensintervallets undre gräns Konfidensintervallets övre gräns Observera att även säkerheten i uppgifterna om antal resor mellan olika kommuner/ orter/ områden påverkas av flera faktorer: den normala osäkerheten som orsakas av att vi drar ett urval ur populationen bortfallet osäkerheten i korrektionsvägningen fel eller saknade uppgifter från de svarande Vi kan beräkna den första osäkerheten (urvalsosäkerheten), men bara gissa de tre övriga. Man måste också ta hänsyn till de övriga tre osäkerhetsfaktorerna ovan. Ett tämligen subjektivt förslag är att lägga till 50 % till osäkerhetsmarginalen ovan. 2

22 2.8 Viktning av materialet Vid analysen har fördelningen av de inkomna svaren jämförts med befolkningsfördelningen i kommunen avseende: Åldersgrupper och kön Analysområde I figuren nedan visas de svarande i undersökningen skiljer sig från den verkliga befolkningsfördelningen i Kalmar kommun. Figur 2.4 : Population jämfört med svar i undersökningen (Kalmar kommun) Man Kvinna år 6-24 år år år år Djurängen, Funkabo Malmen, Norrgård G:a stan, K-parken, Stensö, Tegelviken Sandås, Stensberg, Bremerlyckan Oxhagen, Skälby Ge@ngen, Tallhagen Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö Lindsdal Smedby Trekanten Ljungbyholm Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa m.fl. Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö Norrliden + Berga C Rockneby, Skäggenäshalvön + Läckeby Berga (exkl Berga C), Bergavik m flera Övrig landsbygd Population Undersökning Som framgår ovan har vi en betydligt bättre svarsfrekvens i de övre åldersgrupperna och även bättre bland kvinnor än bland män. Över de olika analysområdena är variationen måttlig. Svarens fördelning mellan de geografiska delområdena ligger mycket nära den verkliga fördelningen. Grupper som är under- eller överrepresenterade har viktats upp eller ned för att avspegla deras verkliga andel av populationen. Samtliga resultat som presenteras i rapporten bygger på viktade värden. I de analyser där det finns anledning har vi även korrektionsvägt för andelen som rest på vardagar, respektive helger. Vid uppskrivningen till populationsnivå har även tagits hänsyn till internt bortfall av adresser, avståndsangivelser och restider. 22

23 2. Koordinatsättning Vid bearbetningen av resedagböckerna har resornas start- och slutpunkter koordinatsatts med N- och E-koordinater. I de fall där en exakt adress inte angivits eller kunnat tas fram har i vissa fall en approximativ adress angivits hellre än att lämna uppgiften blank. Detta har gjorts i följande fall: Gata har angivits, men utan gatnummer: Koordinater för gatnummer har används. Om centrum eller likande angivits har en central punkt på orten använts, t.ex. Stortorget eller liknande. I några fall har postbox ersatts med adressen för ortens centralaste postkontor. 2.0 Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen Alla förflyttningar, oavsett ärende eller färdsätt, som respondenterna gjort under resdagen ingår i undersökningen, så länge respondenten uträttat ett ärende. Respondenterna har redogjort för förflyttningar som gjorts från kl på morgonen till kl på morgonen nästa dag. Två undantag har gjorts: Förflyttningar där promenaden är själva ärendet ingår inte. Det kan t.ex. handla om en joggingtur eller en promenad för att rasta hunden Förflyttningar som ingår i respondenternas yrkesutövning, t.ex. för personer som arbetar som bussförare, kurirer eller brevbärare ingår inte. Däremot ingår deras förflyttningar till och från arbetet, eller under lunchraster. 23

24 3. Antal resor I detta kapitel beskrivs övergripande i vilken omfattning invånarna i Kalmar kommun reser, samt hur det skiljer mellan olika veckodagar och beroende på ålder och kön. Här beskrivs också anledningar till att man inte reser. Läshjälp: Definition av begreppet resa Med resa avses i denna rapport en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende. Även hemresa från t.ex. arbete räknas som en resa. Enbart byte av färdmedel räknas inte som ett ärende, utan flera färdmedel kan ingå i en och samma resa. I resdagboken fanns utrymme för att redogöra för totalt åtta förflyttningar under resdagen. Personer som gjorde mer än åtta förflyttningar ombads att redogöra för dessa på ett blankt papper och skicka in detta tillsammans med resdagboken. 3. Antal resor Under en genomsnittlig dag utslaget på hela veckan genomför knappt 80 % av invånarna minst en resa. Detta innebär 2,6 resor per invånare och 3,4 resor per invånare som rest. Män och kvinnor reser i ungefär samma omfattning, medan skillnaderna är betydligt större mellan olika åldergrupper. Klart minst andel som reser finns bland pensionärerna endast 60 % reser under en genomsnittlig dag, mot hela 87 % bland de flitigaste resenärerna i åldern 2-5 år. Nästan lika flitiga resenärer är invånare i åldern år. Tabeller: hela veckan Tabell 3.: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Kalmar (n=2 2-5 år -346 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 78 2,63 3, Män 77 2,54 3, Kvinnor 7 2,7 3, år 87 2,0 2, år 78 2,65 3, år 85 3,03 3, år 8 2,72 3, år 60,0 3,

25 Tabeller: hela veckan (forts.) Tabell 3.2: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Karlskrona (n= år -532 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 76 2,55 3, Män 78 2,37 3, Kvinnor 74 2,74 3, år 7 2, 3, år 85 2,72 3, år 7 2,52 3, år 57,60 2, Tabell 3.3: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Växjö (n= år -276 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 78 2,57 3, Män 77 2,5 3, Kvinnor 78 2,64 3, år 85 2,8 3, år 75 2,47 3, år 85 2,4 3, år 83 2,7 3, år 58,68 2,

26 Det är stora skillnader i hur många resor som görs under en vardag jämfört med en lördag eller söndag. Under en vardag reser 82 % av invånarna, jämfört med 70 % på en lördag eller söndag. Detta innebär att invånarna i Kalmar kommun varje vardagsdygn gör ca resor, jämfört med ca resor varje lördags- eller söndagsdygn. Tabeller vardagar Tabell 3.4: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Kalmar (n=5 2-5 år total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 82 2,82 3, Män 8 2,76 3, Kvinnor 83 2,88 3, år 8,3 2, år 83 2,0 3, år 8 3,2 3, år 85 2,2 3, år 62 2,0 3, Tabell 3.5: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Karlskrona (n= år -00 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 80 2,78 3, Män 8 2,65 3, Kvinnor 7 2, 3, år 85 3,4 4, år 88 2,83 3, år 85 2,83 3, år 5,65 2,

27 Tabeller: vardagar (forts.) Tabell 3.6: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Växjö (n= år -206 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 8 2,72 3, Män 8 2,67 3, Kvinnor 80 2,78 3, år 0 3,0 3, år 77 2,54 3, år 86 3,0 3, år 86 2,0 3, år 62,83 2, Tabeller lördagar/söndagar Tabell 3.7: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Kalmar (n= år -836 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 70 2,8 3, Män 6 2,03 2, Kvinnor 70 2,3 3, år 82 2,20 2, år 68 2,05 2, år 77 2,63 3, år 72 2,24 3, år 54,47 2,

28 Tabeller: lördagar/söndagar (forts.) Tabell 3.8: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Karlskrona (n= år -432 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 67 2,02 3, Män 7,73 2, Kvinnor 63 2,35 3, år 64,76 2, år 7 2,45 3, år 66,7 2, år 53,46 2, Tabell 3.: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor Växjö (n= år -663 total ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt 72 2,22 3, Män 6 2,4 3, Kvinnor 74 2,2 3, år 74 2,44 3, år 70 2,33 3, år 82 2,58 3, år 75 2,2 3, år 50,32 2,

29 3.2 Orsak till att inte ha rest Det absolut vanligaste skälet till att inte ha rest under sin resdag är att man inte har haft några ärenden. Andra ofta förekommande anledningar är att man varit bortrest, eller att man varit sjuk. 0% 20% 40% 60% 80% 00% TOTALT Inga ärenden VARDAG Man Sjukdom Föräldraledig/vab Funktionshinder Kvinna Arbetade/studerade hemma HELG Man Bortrest Annan anledning Kvinna Figur 3.: Orsak till att inte ha rest under den aktuella resdagen (n=55 män helg -886 total ). 2

30 4. Trafikarbetets fördelning I detta kapitel beskrivs hur det totala trafikarbete som kommunens invånare genererar, i form av person-kilometer eller person-timmar, fördelas mellan olika färdslag och ärenden. För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över 500 km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km. De senare för att en del svarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km. 4. Trafikarbetet fördelat på färdmedel Varje dag reser kommunens invånare 2,4 miljoner kilometer, 75 % av dessa produceras av biltrafik och % av kollektivtrafik. Totalt ( km) 3 Vardag ( km) 4 Helg ( km) Man ( km) 3 2 Kvinna ( km) Figur 4.: Totalt producerat trafikarbete i person-km per dygn fördelat på olika färdmedel (n=2504 helg -05 total ). 30

31 4.2 Trafikarbetet fördelat på reslängder Resor på 50 km eller mer står för knappt 55 % av det totala antalet resta kilometer. Andelen långa resor är högre på helgerna, då närmare 60 % av resorna är över 50 km, mot 53 % på vardagarna. Männen avviker från kvinnorna genom att en större andel av deras resor är långa resor över 50 km. Totalt ( km) 4 4 Vardag ( km) 4 4 Helg ( km) Man ( km) Kvinna ( km) Figur 4.2: Totalt trafikarbete med (person-km per dygn) fördelat på resans längd (n=2504 helg -05 total ). 4.3 Trafikarbetet fördelat på ärenden Mest trafikarbete produceras av arbets- och fritidsresor. Resor till arbete/tjänsteärenden/studier står under vardagarna för 35 % av trafikarbetet och fritidsresor för % (exkl. hemresor). Under helgerna står fritids- och semesterresor för 34 %. 3

32 Totalt ( km) Vardag ( km) Helg ( km) Man ( km) 0 Kvinna ( km) Figur 4.3: Totalt trafikarbete (person-km per dygn) fördelat på resans ärende (n=2504 helg -05 total ). 32

33 Bland bilresorna står långa resor över 30 km till arbete, tjänsteärende och fritidsaktiviteter för 50 % av det producerade trafikarbetet i kilometer. Den enskilt största posten står de långa resorna i tjänsten över 50 km för. % km -3 km 3-5 km km 0-5 km 5-20 km km km >50 km Figur 4.4: Totalt trafikarbete med bil (person-km per dygn) fördelat på resans längd och olika ärenden (n=05 total ). (De bakomliggande andelarna summerar till 00 %. På grund av avrundningar försvinner dock en del av dessa i figuren). 33

34 5. Tillgång till olika färdmedel I detta kapitel beskrivs övergripande kommuninvånarnas förutsättningar att använda olika färdsätt. 5. Tillgång till körkort och bil Bland personer från 8 år och uppåt har 88 % körkort för personbil. Drygt 85 % av kommunens invånare har tillgång till åtminstone en bil i hushållet och 35 % har tillgång till två eller fler bilar. Tillgången till bil skiljer sig tydligt mellan olika hushållstyper, där singelhushåll utan barn skiljer ut sig genom att ca 30 % inte har tillgång till bil. 0% 20% 40% 60% 80% 00% Totalt Man Kvinna år 6-24 år Ingen bil år bil år år eller fler bilar En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn Figur 5.: Andel invånare med tillgång till bil, inkl. leasing- eller förmånsbil i hushållet. (n= år total ). Tillgången till bil och antalet bilar per hushåll uppvisar mycket stora skillnader mellan olika områden i kommunen. Absolut biltätast är landsbygden. Störst andel hushåll utan bil finns i Norrliden/Berga C, följd av Malmen/Norrgård. 34

35 0% 50% 00% Övrig landsbygd Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa m.fl. Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö Rockneby, Skäggenäshalvön + Läckeby Trekanten Lindsdal Ljungbyholm Berga (exkl Berga C), Bergavik, Björkudden Smedby G:a stan, K-parken, Stensö, Tegelviken Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö Getingen, Tallhagen Norrliden + Berga C Djurängen, Funkabo Malmen, Norrgård Ingen bil bil 2 eller fler bilar Figur 5.2: Andel invånare med tillgång till bil, inkl. leasing- eller förmånsbil i hushållet. (n=0 Getingen -420 Lindsdal ). 5.2 Tillgång till cykel och elcykel Nästan alla kommuninvånare (3 %) har tillgång till en cykel. Även vad gäller tillgången till cykel är det i singelhushåll som den är som lägst. 0% 20% 40% 60% 80% 00% Totalt Man Kvinna år 6-24 år år år år Ingen cykel cykel 2 eller flera cyklar En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn Figur 5.3: Andel invånare med tillgång till cykel i hushållet (n= år total ). 35

36 0% 20% 40% 60% 80% 00% Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö Trekanten Rockneby, Skäggenäshalvön + Lindsdal Berga (exkl Berga C), Bergavik m.fl. Ljungbyholm Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa m.fl. Övrig landsbygd G:a stan, K-parken m.fl. Getingen, Tallhagen Smedby Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö Djurängen, Funkabo Oxhagen, Skälby Malmen, Norrgård Sandås, Stensberg, Bremerlyckan Norrliden + Berga C Ingen cykel cykel 2 eller flera cyklar Figur 5.4: Andel invånare med tillgång till cykel i hushållet (n=0 Getingen -420 Lindsdal ). Mycket få personer har idag tillgång till en elcykel totalt endast,0 %. Vi ser inga tydliga skillnader mellan olika hushållssammansättningar. 0% 20% 40% 60% 80% 00% Totalt En vuxen utan barn 00 Ja Sammanboende vuxna utan barn Nej En vuxen med barn 2 8 Sammanboende vuxna med barn Figur 5.5: Andel invånare med tillgång till elcykel i hushållet. (n=663 ensam vuxen med barn total ). 36

37 5.3 Tillgång till kollektivtrafikkort En dryg fjärdedel av kommunens invånare har tillgång till någon form av kort på kollektivtrafiken. Vanligast är värdekort, följt av skolkort och periodkort. 0% 20% 40% 60% 80% 00% TOTALT Män Kvinnor Periodkort Värdekort Klippkort 2-5 år 6-24 år Skolkort Färdtjänstkort Annat år Inget kort år år Figur 5.6: Andel av invånarna med tillgång till tåg- eller busskort (n= år total ). Överlägset flest har ett kollektivreskort i åldersgruppen 2-24 år. Lägst är andelen bland pensionärerna. Andelen invånare med tillgång till kort på kollektivtrafiken skiljer även mellan olika delar av Kalmar kommun. Allra störst andel invånare med reskort bor i Norrliden/Berga C där mer än var tredje invånare har ett kort. Lägst andel boende med kort på kollektivtrafiken återfinns på landsbygden. 37

38 0% 20% 40% 60% 80% 00% Norrliden + Berga C Smedby Trekanten Djurängen, Funkabo 7 2 Lindsdal Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa m.fl Rockneby, Skäggenäshalvön + 25 Ljungbyholm Getingen, Tallhagen Oxhagen, Skälby Berga (exkl Berga C), Bergavik m.fl Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö Malmen, Norrgård G:a stan, K-parken m.fl. Sandås, Stensberg, Bremerlyckan Övrig landsbygd Periodkort Värdekort Klippkort Skolkort Färdtjänstkort Annat Inget kort Figur 5.7: Andel av invånarna med tillgång till tåg- eller busskort (n=0 Getingen -420 Lindsdal ). 38

39 6. Färdmedelsval I detta kapitel beskrivs kommuninvånarnas nyttjande av olika färdmedel och resornas fördelning mellan dessa. Jämförelser görs mellan olika demografiska grupper. Läshjälp: Definition av begreppet huvudfärdsätt I resdagboken fanns möjlighet att för varje förflyttning ange ett eller flera olika färdmedel, t.ex. om man går först går till busshållplatsen, sedan tar bussen till stationen och därefter fortsätter med tåg. Vid sammanställningar av totala fördelningar mellan färdmedel har ett huvudfärdsätt tilldelats varje resa, t.ex. räknas en resa med bil och buss som en bussresa och en resa med gång och bil som en bilresa. Färdsätten har rankats enligt följande ordning: flyg > tåg > buss > taxi > bil > mc > moped > färdtjänst > cykel > till fots > annat 6. Nyttjande av olika färdmedel Bil är det oftast använda färdmedlet bland kommunens invånare. Även cykel är dock flitigt använt mer än hälften av invånarna cyklar åtminstone någon eller några gånger i veckan och närmare 30 % dagligen. Kollektivtrafiken är mindre flitigt utnyttjad, men 34 % kan ändå räknas som regelbundna kollektivresenärer som reser åtminstone någon eller några gånger i månaden. 0% 20% 40% 60% 80% 00% Bil, ensam förare Dagligen Bil, samåker Ngn/ngra ggr/vecka Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Kollektivtrafik Figur 6.: Invånarnas nyttjandefrekvens för olika färdsätt (n=4442). (Färdsätten till fots, moped, motorcykel, taxi/färdtjänst och flyg är ej inlagda i diagrammet för tydlighetens skull.) 3

40 6.2 Fördelning över huvudfärdsätt Bil är det överlägset vanligaste färdmedlet av alla resor görs 70 % idag med bil, oftast som ensam förare. 0% 20% 40% 60% 80% 00% HELA VECKAN Män Kvinnor VARDAG Män Kvinnor 2-5 år 6-24 år år år år Bil, ensam Bil, samåker Motorcykel Buss Tåg Cykel Moped HELG Män Kvinnor 2-5 år 6-24 år år år år Till fots Annat färdsätt Figur 6.2: Resornas fördelning mellan olika huvudfärdsätt. (n=0 2-5 år/helg hela veckan. Resor som saknar uppgift om färdsätt ingår ej i analysen). Det finns stora skillnader i val av färdmedel mellan såväl män och kvinnor, som olika åldersgrupper. Kvinnor samåker i högre grad än männen när de reser med bil framför allt på helgerna. Kvinnor har också en mindre andel bilresor totalt sett, men en högre andel av resor som enbart görs till fots. Skillnader mellan åldersgrupper är framför allt en högre andel bilresor bland medelålders och äldre. Dessa grupper gör lägre andel resor med kollektivtrafik, cykel eller till fots. 40

41 6.3 Antal resor per person och kommundel Nedan beskrivs i vilken omfattning kommuninvånarna reser skiljer sig efter var i kommunen man bor. Minst antal resor per person och dag görs av boende i Norrliden/Berga C, flest antal av de som bor i Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö. Kvinnorna i kommunen gör något fler resor per dag än männen, 2,8 jämfört med 2,3 resor/dag. Tabell 6.: Antal resor per person och färdmedel per kommundel (n=0 Getingen Kalmar kommun ). Antal resor per Antal resor per person person TOTALT MÄN Antal resor per person KVINNOR Kalmar kommun 2,65 2,53 2,76 Analysområden Djurängen, Funkabo 2,55 2,4 2,70 Malmen, Norrgård 2,87 2,42 3,3 G:a stan, K-parken, Stensö, Tegelviken 3,07 3,06 3,08 Sandås, Stensberg, Bremerlyckan 2,67 2,7 3,22 Oxhagen, Skälby 2,34 2,28 2,3 Getingen, Tallhagen 2,7 2,88 3,06 Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö 2,85 2,67 3,03 Lindsdal 2,74 2,63 2,85 Smedby 2,5 2,72 2,30 Trekanten 2, 2,5 3,33 Ljungbyholm 2,27,6 2,58 Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa, Hagby, Påryd 2,8 2, 2,25 Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö 3,6 2,87 3,46 Norrliden + Berga C,76,54, Rockneby, Skäggenäshalvön + Läckeby 2,7 3,30 2,66 Berga (exkl. Berga C), Bergavik m. fl. 3,04 2,4 3,4 Övrig landsbygd 2,46 2,77 2,8 4

42 7. Attityder till minskat bilåkande I detta kapitel beskrivs kommuninvånarnas attityder till att ändra sitt resande mot en minskad andel bilåkande, samt hur några praktiska förutsättningar påverkar möjligheterna att faktiskt genomföra sådana förändringar. 7. Attityder till ett minskat bilåkande Totalt 2 % av kommunens invånare är idag bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande. Hälften av dem har redan idag provat att dra ned på vissa bilresor, eller har tankar på hur det ska gå till. Den andra halvan är mer osäker på hur och när det kan göras Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det 33 Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. 5 4 Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. 38 Figur 7.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet. Figuren visar andelarna av de svarande (kommuninvånare, 2-84 år) som valt respektive svarsalternativ. (n=435 kommuninv 8-84 år ). Såväl bilåkandet, som viljan att dra ned på detta, varierar starkt beroende på om man är studerande, yrkesverksam eller pensionär. Gruppen bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande är bland de studerande %, bland yrkesverksamma 33 % och bland pensionärerna 30 %. 42

43 Samtliga Män Kvinnor Studerande Män Kvinnor Yrkesverksamma Män Kvinnor Pensionärer Män Kvinnor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Figur 7.2: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet jämförelse mellan olika sysselsättningar (n=230 studerande män, 8-84 år -435 total, 8-84 år ). 43

44 Kalmar kommun Djurängen, Funkabo Malmen, Norrgård G:a stan, K-parken, Stensö, Tegelviken Sandås, Stensberg, Bremerlyckan Oxhagen, Skälby Getingen, Tallhagen Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö Lindsdal Smedby Trekanten Ljungbyholm Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa m.fl. Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö Norrliden + Berga C Rockneby, Skäggenäshalvön + Läckeby Berga (exkl Berga C), Bergavik m fl Övrig landsbygd Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Figur 7.3: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet jämförelse mellan olika delar av kommunen (n= 86 Getingen -435 Kalmar kommun, 8-84 år ). Det finns mycket stora skillnader i andelen bilister och gruppen som önskar dra ned på sitt bilåkande, mellan olika delar av kommunen. Andelen bilister är störst på landsbygden, följt av områdena Rockneby m.fl. och Tvärskog m.fl. Störst andel bilister som har någon form av vilja eller ambition att dra ned på sitt bilåkande finns i Ljungbyholm (43 %), Trekanten (43 %), och Lindsdal (38 %). 44

45 8. Ärenden I detta kapitel beskrivs övergripande hur kommuninvånarnas resor fördelar sig mellan olika ärenden för resorna. Läshjälp: Klassificering av ärenden Alla ärenden har klassificerats i nio olika kategorier (exkl. hemresor), samt annat. I vård ingår besök till alla typer av vårdgivare, t.ex. vårdcentraler, sjukhus eller tandläkare. Bank/post innefattar besök på bank, post eller olika typer av myndighetsärenden. I fritid ingår olika typer av fritidsaktiviteter, nöjen, motion eller träffa vänner. Semester innebär fritids- eller semesterresa med övernattning på annan ort. 8. Ärenden Resor till arbetet/tjänsteresor utgör 36 % av resorna på vardagar, följt av fritidsresor (2 %) och inköpsresor ( %). I hela regionen är arbetsresandet något större (40 % på vardagar), medan det fritidsrelaterade resandet är något mindre ( % på vardagar). På helgerna står fritidsresor för hela 45 % av resorna, följt därefter av inköpsresor på 2 %. 0% 20% 40% 60% 80% 00% HELA VECKAN Män Kvinnor Arbete Tjänsteärende Skola VARDAG Hämta/lämna Inköp Män Vård Kvinnor Bank/post Fritid HELG Män Semester Annat Kvinnor Figur 8.: Resornas fördelning mellan olika ärenden, exkl. hemresor (n=7 helg/män total ). 45

46 Om man även inkluderar hemresor i underlaget så ser man att de står för totalt 3 % av resorna. Fritidsresor utgör 3 % av resorna och resor till arbetet/tjänsteresor 22 %. Resornas fördelning över olika ärenden, inkl. hemresor (%) Arbete Tjänsteärende Skola/utbildning Hämta/lämna barn/annan Inköp Vård/sjukhus/tandläkare Bank/post/myndighetsärende Fritid Semesterresa med övernattning Hemresa Figur 8.2: Resornas fördelning mellan olika ärenden, inkl. hemresor (n=0383 total ). 46

47 8.2 Färdsätt och ärenden Sannolikheten att resan sker med bil är starkt beroende av vilket typ av ärende man har. Allra störst andel av resorna görs med bil för tjänsteärenden, följt av när man ska hämta eller lämna någon och vård- och inköpsresor. Kollektivtrafiken, liksom cykel, står för störst andel bland skolresorna. 0% 20% 40% 60% 80% 00% HELA VECKAN VARDAG Tjänsteärende Hämta/lämna Bil Buss Tåg Vård Cykel Inköp Till fots Arbete Annat Fritid Bank/post Skola Figur 8.3: Använt färdsätt för olika typer av ärenden (n=74 vård/vardag total ). 0% 20% 40% 60% 80% 00% HELA VECKAN Bil Buss Tåg Cykel Till fots VARDAG Bil Buss Tåg Cykel Till fots HELG Bil Buss Tåg Cykel Till fots Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Figur 8.4: Ärendefördelning för resor med olika färdsätt (n=3 tåg/helg -344 bil/vardag ). 47

48 Figur 8.5: Karta som visar vanligaste målpunkterna för fritidsresor till/från/inom Kalmar kommun. Totalt. Endast relationer med >00 resor visas på kartan. 48

49 Figur 8.6: De största enskilda fritidsreserelationerna inom staden. Män. Figur 8.7: De största enskilda fritidsreserelationerna inom staden. Kvinnor. Figur 8.8: De största enskilda fritidsreserelationerna inom staden år. Figur 8.: De största enskilda fritidsreserelationerna inom staden år. 4

50 Figur 8.0: De största enskilda fritidsreserelationerna inom staden år. Figur 8.: De största enskilda fritidsreserelationerna inom staden. Vardagar. Figur 8.2: De största enskilda fritidsreserelationerna inom staden. Helger. 50

51 8.3 Ärendekedjor Avsnittet presenterar de mest frekventa ärendekedjorna, uppdelat på kön och bostadsområde. Läshjälp: Ärendekedjor Med ärendekedjor avses kedjor av flera på varandra följande resor, t.ex. på väg till eller från arbetet utan att man reser åter till hemmet däremellan. Exempel på sådana kedjor kan vara: lämna barn på dagis åka till arbetet hämta barn göra inköp åter till hemmet åka till arbetet göra inköp åter till hemmet Det finns också vissa ärendekombinationer som inte hänger ihop tidsmässigt på samma sätt som exemplen ovan; t ex: åka till arbetet göra inköp på lunchrasten åka tillbaka till arbetet åter till hemmet. Dessa är inkluderade i analysen nedan. Not: Ett vanligt fel i rapporteringen var att deltagare inte rapporterat återfärden till hemmet som separat förflyttning. Detta fel kunde i de allra flesta fall åtgärdas i editeringen. Ifall missen inträffat mellan två ärenden, och det inte framgått klart av de angivna tiderna att dessa inte utgjorde en kedja, har den emellertid passerat oupptäckt. Dvs., det finns förmodligen någon grad av överskattning Av de ca förflyttningar som görs en genomsnittlig dag (dvs. ett vägt genomsnitt av vardagar (5 000 resor) och helger (6 000 resor)) ingår drygt en tredjedel, dvs. nästan , i kedjor. (hemresor inräknade) Hälften av dessa innehåller två ärenden i rad (+ hemresa), ytterligare en fjärdedel tre ärenden i rad och de övriga upp till fem ärenden. Observera att de angivna typerna av kedjor överlappar varandra. Förutom att antalet resor är mindre på landet än i staden, är mönstren påfallande lika oavsett var i kommunen man bor. Även skillnaderna mellan män och kvinnor är obetydliga. 5

52 Tabell 8. : Antal förflyttningar i ärendekedjor Totalt Boende i staden (Kalmar tätort) Boende i övriga kommunen Män Kvinnor Totalt antal förflyttningar Antal förflyttningar i kedjor (inkl. hemresor) % % % % % Antal kedjor Kedjor som innehåller:... till arbete hämta/lämna inköp Antal till arbete + hämta/lämna Antal till arbete + inköp Antal till arbete + annat Antal inköp + annat Antal enbart annat

53 . Resor med byten I detta kapitel beskrivs resekombinationer, dvs.: resor där flera färdmedel kombineras eller kedjor av flera på varandra följande resor, t.ex. på väg till eller från arbetet.. Resor med flera färdmedel Den stora majoriteten av resor genomförs med ett färdmedel (kombinationer med gång ej räknade som flera färdmedel och buss/tåg i olika kombinationer eller med byten räknade som färdmedel kollektivt ). Mindre än % av det totala antalet resor är kombinationsresor där man byter från cykel till kollektivtrafik och även resor där man byter från samåkning i bil till kollektivt (t.ex. blir skjutsad till hållplats/station) utgör under %. Utanför staden görs ytterligare % av resorna som ensam bilist där man parkerar bilen för att ta buss eller tåg Bil, ensam Cykel Till fots Bil, samåker Buss (inkl. till fots + buss) Tåg (inkl. till fots + tåg) Cykel + buss/tåg Bil, ensam + buss/tåg Bil, samåker + buss/tåg Bor i Kalmar kommun Bor i Kalmar stad Bor utanför staden Figur.: Fördelning av samtliga resor efter ett eller flera färdmedel i kombination (n=-0383 totalt ). 53

54 0. Reslängd och restid I detta kapitel beskrivs hur kommuninvånarnas resor fördelas efter resornas längd i km och restid i minuter. För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över 500 km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över 30 km. De senare för att en delsvarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km. 0. Reslängd Totalt reser kommunens invånare 2,4 miljoner kilometer varje dygn. Medianreslängden, både under veckan och på helgerna, är ca 4-5 km. För samtliga typer av ärenden ligger medianresan på 2-0 km. TOTALT ,3 7, VARDAG Tjänsteärende Vård Skola Arbete Fritid Inköp Hämta/lämna Post/bank ,7 5,5 4,8 4,8 8, 3, 3 2,3 2,3 6,6 54,7 Km (medel) Km (median) HELG Fritid Arbete Inköp 5 4,8 5,5 8, 3 2, 6,6 2, Figur 0.: Ärende och uppskattad reslängd i km, medelvärde (n=74 vård/vardag totalt ). Eftersom en mindre del av resorna är mycket långa ligger medeldistansen betydligt högre; 7 kilometer på vardagarna och 2 km på helgerna. Hela 57 % av alla resor är under 5 km långa, 7 % är 5-0 km och 26 % är resor som är längre än 0 km. 54

55 0% 20% 40% 60% 80% 00% Totalt km -3 km Bil som förare km Bil som passagerare km 0-5 km Buss Tåg km km km Cykel >50 km Till fots Figur 0.2: Färdmedel och uppskattade reslängder i km (n=6 tåg totalt ). 0% 20% 40% 60% 80% 00% VARDAG Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp km -3 km 3-5 km Vård/sjukhus km Bank/post/myndighet Fritid Återresa till hemmet km 5-20 km km HELG Arbete km >50 km Inköp Fritid Återresa till hemmet Figur 0.3: Ärende och uppskattade reslängder i km (n=74 vård/vardag vardag ). 55

56 0.2 Biltrafikens andel av resor under 5 km Resor med bil (ensam eller samåkning) står för ca 36 % av avtalet gjorda resor under 5 km. Av antalet producerade resekilometer utgör bilresorna 45 %. Det är stora skillnader mellan stad och landsbygd; på landsbygden står biltrafiken för närmare 60 % av alla resor under 5 km, mot knappt 40 % i staden Bil, ensam förare Bil, samåker Andra färdmedel Stad Landsbygd Figur 0.4: Biltrafikens andel av alla resor under 5 km antal resor (% av kommuninvånarnas resor) (n=267 landsbygd -463 total ). 56

57 Ser man till det producerade trafikarbetet i kilometer blir skillnaden mellan stad och landbygd ännu tydligare, när det gäller bilens andel av korta resor; 70 % på landsbygden, mot hälften i staden Bil, ensam förare Bil, samåker Andra färdmedel 0 Stad Landsbygd Figur 0.5: Biltrafikens andel av alla resor under 5 km trafikarbete i km (% av kommuninvånarnas resor) (n=267 landsbygd -463 total ). 57

58 0.3 Genomsnittlig reslängd med bil per kommundel Det finns mycket stora skillnader i hur många bil-kilometer kommunens invånare färdas, beroende på i vilken del av kommunen de bor. Tabell 0.: Genomsnittlig reslängd med bil per efter bostadsområde (n=0 boende i Getingen 4442 boende Kalmar kommun ). Total Total reslängd reslängd med bil per med bil per person/dygn person/dygn (km, medel) (km, medel) TOTAL MÄN Total reslängd med bil per person/dygn (km, medel) KVINNOR Kalmar kommun 26,3 3,3 2,4 Analysområden Djurängen, Funkabo 4,5 23,4 6,2 Malmen, Norrgård 2,0 27,8 5,0 G:a stan, K-parken, Stensö, Tegelviken 24,2 33,5 5, Sandås, Stensberg, Bremerlyckan 20, 30,0,2 Oxhagen, Skälby, 6,5 5,6 Getingen, Tallhagen 8,2 23,3 3,2 Kvarnholmen, Varvsholmen, Ängö,3 26,3 2,5 Lindsdal 26,8 2,8 23,7 Smedby 35, 44,2 25,8 Trekanten 38,3 26,0 50,3 Ljungbyholm 22,7 27,0 8,4 Tvärskog, Halltorp, Vassmolösa, Hagby, Påryd 3,7 28,2 35,5 Rinkabyholm, Boholmarna, Dunö 4,4 37,8 44,8 Norrliden + Berga C 3, 4,8,4 Rockneby, Skäggenäshalvön + Läckeby 52,7 5, 45, Berga (exkl. Berga C), Bergavik, Björkudden m.fl. 34,3 46,6 22,4 Övrig landsbygd 3,0 37,8 40, Minst reser de boende i Oxhagen/Skälby med personkilometer per dygn. Mest reser de boende i Rockneby/Skäggenäshalvön/Läckeby drygt 50 km per dygn. Det är också stor skillnad i mäns och kvinnors bilresande, där kvinnor i genomsnitt producerar betydligt färre bilkilometer än männen. 58

59 0.4 Restid För att undvika att extremvärden som tillkommit av misstag ska påverka resultaten alltför mycket har värden över 600 min filtrerats bort i analysen nedan. Observera ändå, att eftersom restiden beräknas utifrån start- och sluttid, vilka ofta angivits ganska ungefärligt, finns en betydande osäkerhet i analysen. Medelresan varar ca 26 min på vardagarna. På helgerna gör man marginellt längre resor medelresan är då drygt 28 minuter lång TOTALT VARDAG Tjänsteärende Vård Fritid Arbete Inköp Skola Hämta/lämna Post/bank HELG Fritid Arbete Inköp Min (medel) Figur 0.6: Ärende och uppskattad restid i minuter (n=74vård/vardag-0383total). Genomsnittligt längst är alltså tjänsteresorna, kortast är resorna för post- och bankärende, och för att hämta/lämna barn. 5