Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet Stockholms universitet 5 december 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén
Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Ekonomiska läget och senaste penningpolitiska beslutet Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Om Riksbanken
Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende 2008: Finanskris 1600 1700 1800 1900 2000 1661: Första sedlarna 1897: 24 regionkontor 1992: Bank, valutakris
Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansinspektionen Finansdepartementet Riksgälden
Riksbankens styrning Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige 6
Direktionen Beslutar om: Sex ledamöter Stefan Ingves Kerstin af Jochnick Martin Flodén Per Jansson Cecilia Skingsley Vakant Penningpolitik och finansiell stabilitet policybeslut och and rapporter Strategiska frågor/projekt, strategi för tillgångsförvaltning Strategiskt plan, verksamhetsplan, övergripande budget, Utser avdelningschefer
Omvandling av Riksbanken: från kris till kris Bank-/ valutakris Inflationsmålsregim Formell -omröstning självständighet Finanskris 1990 1995 2000 2005 2010 Byggt penningpolitik och finansiell stabilitet och utmanat andra funktioner Utvecklat organisation och styrning 8
Personalallokering 1995-2013 9
Svenska storbankerna är aktiva internationellt Geographical allocation of the major banks lending, % Sweden 52 Norway 10 Denmark 11 Finland 15 The Baltic 4 countries Russia 1 Germany 2 Great Britain 2 Other countries 6 Sources: Bank reports and the Riksbank
Riksbankens internationella arbete 180 internationella arbetsgrupper 1000 utlandsresor per år
Krafter som påverkar Riksbankens internationella arbete Euroområdet sluter sig Globala maktförskjutningar Riksbankens Internationella arbete Globala krisen Stefan Ingves roll 12
Riksbankens balansräkning då och nu 400 Svenska statspapper 10 mdr Sedlar & mynt 80 mdr 300 200 PP fordran 17 mdr Guld- och valutareserv 458 mdr Valutalån 215 mdr 100 Guld- och valutareserv 166 mdr Sedlar & mynt 109 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 65 mdr Övrigt 9mdr PP skuld 53 mdr Övrigt 25 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 95 mdr 31/12 2004 30/9 2014 13
Kontanter används i sjunkande grad Källa: Riksbanken 14
Introduktion av nya sedlar och mynt 2015 2016 2017 Indragning av gamla sedlar och mynt 15
Sveriges nya sedlar 16
Sveriges nya mynt 17
Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 18
Penningpolitiken
Utgångspunkt Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde. -Riksbankslagen Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. 20
Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Ekonomin fungerar bättre bättre allokering av resurser Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 21
Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning
Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget
Riksbanken bedriver flexibel inflationsmålspolitik Stabiliserar inflationen kring 2 procent och sysselsättning och tillväxt kring långsiktigt hållbara nivåer (men påverkar inte de hållbara nivåerna i sig) Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning 24
BNP-tillväxt, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring 8 6 2011 2012 Utfall 8 6 4 4 2 2 0 0-2 10 11 12 13 14-2 Anm. De gula och blåa linjerna avser Riksbankens prognoser under 2011-2012. Markeringarna visar startpunkten för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidpunkten. Källor: SCB och Riksbanken
KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring 3 2011 2012 Utfall 3 2 2 1 1 0 10 11 12 13 14 0 Anm. Se anmärkningen till diagram 1:3. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Årlig rangordning av Riksbankens prognoser 2007 2013 Anm. Siffran i tabellen anger Riksbankens ranking, baserat på den estimerade träffsäkerheten. Ranking 1 är bäst. Tio institut gör prognoser för BNP, arbetslöshet och KPI. Nio gör KPIFprognoser och fem gör prognoser för reporäntan. I utvärderingen av reporänteprognoserna inkluderas även marknadsförväntningarna enligt marknadens prissättning utifrån terminsräntor. Dessa terminsräntor är beräknade med hjälp av räntor på derivatkontrakt (RIBA och FRA). Terminsräntorna är justerade för genomsnittliga riskpremier motsvarande en räntepunkt per månads löptid. Källor: Respektive bedömare, SCB och Riksbanken
Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll
Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN
Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Anm. Boränta ett genomsnitt av 3-månaders listade boräntor. Företagsränta är MFI:s nyutlåning till icke-finansiella företag. Källor: SCB och Riksbanken 30
Lägre ränta har gett svagare krona Procent respektive Euro per SEK, månadsmedelvärden 1,1 0,8 Räntediff Sverige - Tyskland Växelkurs EUR/SEK (höger skala) 0,13 0,12 0,5 0,11 0,2 0,10-0,1 0,09-0,4 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 0,08 Källa: Macrobond
Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring 16 12 KPI Medelvärde 16 12 8 4 0 1971-1992 Medelvärde 8,3 Std avv 3,0 1993-2014 (september) Medelvärde 1,4 Std avv 1,4 8 4 0-4 70 75 80 85 90 95 00 05 10-4 Källor: SCB och Riksbanken 32
Högre och mer stabila reallöner sedan inflationsmålet infördes Årlig procentuell förändring 8 8 6 6 4 2 1971-1992 Medelvärde 0,75 Std avv 3,05 4 2 0-2 1993-2013 Medelvärde 1,96 Std avv 1,95 0-2 -4 Reallöner, arbetare inom industrin -4 Medelvärde -6 70 75 80 85 90 95 00 05 10-6 Anm. Data t.o.m 2013. Avser industrin SNI B+C Källor: SCB och Riksbanken 33
Finanskris och lågkonjunktur
De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter
Global finanskris ledde till den stora recessionen Index, 2007 kv4 = 100 Källor: SCB, Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Statistisches Bundesamt och UK Office for National Statistics
Den stora recessionen: policyreaktioner Finanspolitik Penningpolitik
Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters
och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = 100 600 500 400 Bank of Japan Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken 600 500 400 300 300 200 200 100 100 0 07 08 09 10 11 12 13 14 0 Källor: Respektive lands centralbank
Sverige har återhämtat sig väl efter krisen 105 100 Storbritannien Tyskland USA Euroområdet Sverige 105 100 95 95 90 90 85 85 80 02 04 06 08 10 12 80 Anm. BNP per capita, index, 2007 = 100. Källa: OECD
men inflationen har blivit för låg HIKP 2011-2013 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: OECD
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Låg inflation i Sverige KPIF, årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Senaste prognos från PPR oktober, utfall till och med september. Källa: SCB och Riksbanken
Nu låg inflation även i omvärlden procentuell förändring Anm. Euroområdet avser HIKP och USA avser KPI. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of labour statistics, Eurostat, nationella källor och SCB
Omvärlden återhämtar sig men långsamt och i otakt Anm. Kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Prognoser från PPR oktober. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken
Även penningpolitiken är i otakt... Styrräntor, procent Anm. Heldragna linjer anger terminsräntor skattade 11 november och streckade linjer före Riksbankens räntebesked i oktober. Källor: Riksbanken och Reuters
ger allt tydligare ränteskillnader 2-åriga statsobligationsräntor, procent Anm. Implicerad nollkupongsränta från statsobligationer. Källor: Macrobond och Riksbanken
Svag export men starka hushåll i Sverige Export Konsumtion Anm. Årlig procentuell förändring, säsongs- och kalenderjusterad. Streckad blå linje avser genomsnitt för perioden 1994 kv1 2014 kv2. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken
Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Anm. Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 74 år. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken
Viktigt med väl förankrade inflationsförväntningar Anm. Förväntningar avser penningmarknadens aktörer Källa: TNS SIFO Prospera
Låg ränta länge för att inflationen ska stiga mot målet Anm. Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken
När reporäntan höjs är inflationen nära målet Procent och årlig procentuell förändring Anm. För reporäntan är utfall dagsdata och prognosen avser kvartalsdata. KPIF visas i månadsdata. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Prognoser från PPR oktober. Källor: SCB och Riksbanken
Penningpolitik när räntan är noll Den låga räntan och räntebanan bedöms vara tillräcklig för att inflationen ska stiga mot målet Räntan kan hållas låg ännu längre Möjlighet att vidta ytterligare åtgärder
Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras Lång period av låg ränta bidrar till högre inflation Men kan samtidigt öka riskerna i ekonomin Åtgärder inom andra politikområden nödvändiga
Finansiell stabilitet och makrotillsyn
Riksbankens uppgifter enligt Riksbankslagen Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 58
Riksbanken ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Ansvarar för sedlar och mynt Övervakar det finansiella systemet Sköter betalningssystemet RIX Krishantering 59
Makrotillsyn: Ett nytt policyområde växer fram European Systemic Risk Board (ESRB) Single Supervisory Mechanism (SSM) European Central Bank (ECB) European Banking Authority (EBA) European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA) European Securities and Markets Authority (ESMA)
Ansvaret för finansiell stabilitet Stabilitetsrådet Finansinspektionen Mikrotillsyn Makrotillsyn Riksgälden Regeringen Insättningsgaranti Bankstöd Riksbanken Stabilitetsanalys Betalningssystem Likviditetsstöd 61
Makrotillsynsverktyg Makrotillsynsverktyg syftar till att begränsa systemrisker Stärka motståndskraften hos banker Motverka att risker byggs upp, t ex alltför snabb kreditexpansion men kan också ha effekter på makroekonomin, till stor del genom samma kanaler som reporäntan
Huvuddragen i Riksbankens arbete med finansiell stabilitet Analyserar det finansiella systemet och varnar för risker Ger förslag och rekommendationer Arbetar internationellt för bättre reglering Håller beredskap för krishantering 63
Verktyg i en finansiell kris Olika möjligheter att snabbt tillföra likviditet Lån och valutareserv Lån mot säkerheter/liten risk för förluster Centralbanken: Lender of last resort 64
Risker med hushållens skulder, bostads- och bolånemarknaderna Problem Höga hushållsskulder Låg amortering Skatteincitament Bostadsmarknaden Ökande priser Hyresregleringar Lågt byggande Bolånemarknaden Rörliga räntor Kortsiktig, marknadsbaserad, finansiering Lindrande faktorer Högt hushållssparande Starka offentliga finanser Bytesbalansöverskott Lågt byggande Uppblåsta balansräkningar Löptider matchar dåligt
Bostadspriser och disponibel inkomst Index, 2005 = 100, säsongsrensade data Anm. Disponibel inkomst som fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB, Valueguard och Riksbanken
Hushållens skulder och huspriser fortsätter att öka Procent, Index 1981=100 190 170 150 130 110 90 70 50 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16 Skulder/Disponibel inkomst Huspriser/Disponibel inkomst Källor: SCB och Riksbanken
Länder med hög skuldsättning är mer sårbara för chocker Tillväxt i konsumtion 2007-2012 Anm. Tillväxten i konsumtion har justerats för bytesbalansen, skuldtillväxt och konsumtionstillväxt före 2007. Källa: Flodén, M. (2014), Did Household Debt Matter in the Great Recession?
En stor andel bolån har rörlig ränta Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Rörligt Bundet Anm. Procent, i bolånestocken. Med rörlig ränta avses bindningstider på 3 månader eller kortare. Källor: SCB och Riksbanken
Små amorteringar Procentandelar 23% 16% 38% 0 till 50 år >50 år Oförändrad skuld Ökad skuld 23% Anm. Förändring i skuld mellan 2012 och 2013 för individer med bolån och deras återbetalningstider. Källa: Riksbanken
Amorteringar: Finansinspektionens förslag Finansinspektionen presenterade nya förslag på amorteringskrav den 11 november Förslaget omfattar enbart nya lån Om 70%<LTV<85% amortera 2% av lånet Om 50%<LTV<70% amortera 1% av lånet Om LTV<50% inget amorteringskrav
Effekter av amorteringskrav på skuldkvoten Procentenheter, avvikelse från basscenario 0-5 -10-15 -20-25 -30-35 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Antal år från införande av amorteringskrav Finansinspektionen Källa: Riksbanken
Vägen framåt? Huvuduppdrag: undvika ohållbar ökning av hushållsskulder Politiska åtgärder behövs nu Men det kommer vara en gradvis process Flera årgärder kommer behövas
Vägen framåt? Amortering Ränteavdrag? Lånetak efter marknadsvärde (LTV) kompletterat med lånetak efter inkomst (LTI)? Öka andelen lån med fast ränta? Bankfinansiering, längre löptid? Åtgärder på utbudssidan för att öka utbudet av bostäder
Tack!