Inledning om penningpolitiken



Relevanta dokument
Penningpolitiskt beslut

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Penningpolitisk rapport. April 2015

Inledning om penningpolitiken

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Penningpolitiskt beslut April 2015

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport juli 2015

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport februari 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport juli 2017

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitisk rapport februari 2018

Min penningpolitiska bedömning

Riksbankens och penningpolitiken

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Penningpolitisk rapport februari 2016

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Penningpolitisk rapport april 2018

Sverige behöver sitt inflationsmål

Riksbanken och dagens penningpolitik

Riksbankens direktion

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitisk rapport juli 2018

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Penningpolitisk rapport april 2017

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Riksbanken och penningpolitiken

Hushållens räntekänslighet

Riksbankens roll, penningpolitiken och finansiell stabilitet

Penningpolitisk rapport februari 2019

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Penningpolitisk rapport december 2018

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Ekonomiska bedömningar

Reporäntebanan och penningpolitiska förväntningar enligt implicita terminsräntor

Penningpolitisk rapport december 2015

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Varför är inflationen låg?

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Penningpolitik med inflationsmål

Transkript:

Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves

Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten och inflationen låg Relativt god tillväxt i BNP och sysselsättning i Sverige Vart är vi på väg? Låg reporänta länge förstärker konjunkturen och bidrar till att inflationen stiger mot målet Viktiga frågor En värld i otakt hur påverkar det Sverige? Låg ränta bidrar till högre inflation men också till ökade risker

Inflationen är låg Årlig procentuell förändring 5 4 KPIF KPI 5 4 3 3 2 2 1 1-1 -1-2 2 4 6 8 1 12 14-2 KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

Flera förklaringar till låg inflation 3, 2,5 Kostnader och marginaler Energi 2, 1,5 Växelkurs Livsmedel 1,,5, -,5 9 1 11 12 13 14 KPIF, årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Varupriserna faller och tjänstepriserna ökar svagt Årlig procentuell förändring Streckade linjer avser medel sedan år 2. Källa: SCB

Svag och osäker efterfrågan och ökande konkurrens har gett låga prispåslag 7% 6% 5% 46% 4% 36% 3% 2% 1% 7% 1% % Mycket lägre än normalt Något lägre än normalt Som normalt Något högre än normalt Mycket högre än normalt % Riksbankens enkät om företagens prissättning: Svar på frågan hur företagens prisökningar har varit de senaste 12 månaderna. Källa: Riksbanken

För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA KPI. För Sverige visas KPIF. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: Bureau of labour statistics, Eurostat och SCB Låg inflation även i omvärlden Årlig procentuell förändring

Tillväxten är fortsatt svag i euroområdet BNP, årlig procentuell förändring Källor: Bureau of economic analysis, Eurostat och Riksbanken

Svensk ekonomi har utvecklats relativt väl BNP i olika regioner och länder Index, 27 kvartal 4 = 1 Källor: Bureau of economic analysis, Eurostat, Office for National Statistics och SCB

Relativt hög sysselsättningsgrad Procent av befolkningen, 15-64 år Källor: Eurostat och OECD

Dagens presentation Vart är vi på väg? Låg reporänta länge förstärker konjunkturen och bidrar till att inflationen stiger mot målet

Svag export men starka hushåll i Sverige Export, årlig procentuell förändring Konsumtion, årlig procentuell förändring Säsongs- och kalenderjusterad data. Streckad blå linje avser genomsnitt för perioden 1994 kv1 214 kv2. Källor: SCB och Riksbanken

Säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of economic analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken Svensk ekonomi fortsätter att utvecklas relativt väl BNP, årlig procentuell förändring 8 6 4 KIX USA Euroområdet Sverige 8 6 4 2 2-2 -2-4 -4-6 -6-8 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17-8

Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras Sysselsättningsgrad Arbetslöshet Procent av befolkningen respektive arbetskraften, 15 74 år. Källor: SCB och Riksbanken

Låg men stigande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Viktigt med väl förankrade inflationsförväntningar 5 4 Inflationsförväntningar KPI 5 4 3 3 2 2 5 år 1 2 år 1 1 år -1-1 -2 95 5 1 15-2 Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar enligt penningmarknadens aktörer. Källor: SCB och TNS Sifo Prospera

Låg ränta tills inflationen tydligt tagit fart Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken

Räntor till hushåll avser MFI:s räntor på nya lån med bostad som säkerhet. Räntor till företag avser MFI:s räntor på nya lån till icke-finansiella företag. Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve och SCB Räntor till svenska hushåll och företag är relativt låga Hushåll Procent 7 7 Företag Procent 8 Storbritannien 8 6 6 7 Euroområdet Sverige 7 5 5 6 USA 6 4 4 5 4 5 4 3 3 3 3 2 Storbritannien 2 2 2 1 USA Euroområdet 1 1 1 Sverige 6 7 8 9 1 11 12 13 14 6 7 8 9 1 11 12 13 14

Dagens presentation Viktiga frågor En värld i otakt hur påverkar det Sverige? Låg ränta bidrar till högre inflation men också till ökade risker

Globala räntor har sjunkit länge Långa nominella räntor 18 16 14 Storbritannien USA Tyskland Sverige 18 16 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 4 2 2 6 65 7 75 8 85 9 95 5 1 Räntorna avser statsobligationer med cirka 1 års återstående löptid. Källa: Macrobond

Terminsräntorna, per 214-1-28, har justerats för riskpremier. För Sverige visas Riksbankens prognos i oktober för reporäntan. Källor: Macrobond och Riksbanken En värld i otakt hur påverkar det Sverige? Reporäntebanan och marknadsförväntningar på omvärldens styrräntor Procent

Hushållens skulder fortsätter att växa Procent av disponibel inkomst Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källor: SCB och Riksbanken

Stora skillnader i skuldsättning mellan grupper av hushåll Procent av disponibel inkomst 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 Alla, även ej skuldsatta Endast bolånetagare Mycket högt belånade bolånetagare Bolånetagare baseras på Riksbankens kreditdata från juli 213. Mycket högt belånade bolånetagare avser nittionde percentilen. Alla, även ej skuldsatta avser den aggregerade skuldkvoten beräknad med SCB-data från andra kvartalet 213. Källor: SCB och Riksbanken

I länder där huspriserna föll under krisen minskade även konsumtionen Källor: Reuters EcoWin, Bank of Canada och Riksbanken

Riskerna med hushållens skuldsättning måste hanteras Lång period av låg ränta bidrar till högre inflation Men ökar samtidigt riskerna i ekonomin Åtgärder inom andra politikområden nödvändiga

Svensk konjunktur förbättras men inflationen är för låg Nollränta tills inflationen tydligt stiger