Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan



Relevanta dokument
Färdvägsmiljöernas betydelse för ökad cykling. Peter Schantz dr med sc, professor

Cykling och hälsa. vad borde vi göra för att nå cyklingens fulla potential och hur bra är bevisen?

Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendling med cykel

Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendling med cykel

Vandrande skolbuss är bättre än skjuts

Empiri och fysisk arbetskapacitet som grund för beräkning av potentiell cykelpendling

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Stadsform som får oss i form

Cyklingens värde för folkhälsan

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Catharina Sternudd Arkitektur Stadsbyggnad, Lunds Universitet. Trivsel som mål eller medel? Forskning om upplevelse av stadsmiljö

VÄLKOMMEN! HUR VI BYGGER STADEN PÅVERKAR INVÅNARNAS HÄLSA SAMBAND MELLAN FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Hur aktiva är vuxna?

Var rädd om våra barn i trafiken!

Cykelhastighetens betydelse i nyttoanalyser

De upplevda landskapen för cykling

CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Kungl. Gymnastiska Centralinstitutet. Gymnastik- och idrottshögskolan

Meta-analysis of the relevance of the physical urban environment for bicycling

Fakta om cykeltrafik. För många är cykeln enda sättet att få ihop vardagen (...med den motion de behöver för att må bra) 465 miljoner huvudresor/ år

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Varför ett fotgängarprogram?

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Motion om säkrare gång- och cykelvägar

Cykelvänlig stad - betydelsen av stadsoch trafikplanering. Kerstin Robertson, VTI

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Money talks Ekonomisk lönsamhet som argument för hållbart resande PASTA-projektet

OM FLER GÅR OCH CYKLAR SPARAS 44 LIV VARJE ÅR BARA I ÖREBRO!

Sedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg!

Arbetslivets betydelse för hälsan

Friluftsliv och naturupplevelser


BILFRITT. because they re worth it

Hälsoeffekter av cykling

Hur tar du dig till skolan?

Rörelse, hälsa och miljö

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Stadens sociala samband

N.B. When citing this work, cite the original published chapter.

Arbetspendling vid LM Ericsson år 1949 och 2019

Hur påverkas hälsan av hur vi transporterar oss?

Ett urval av publikationer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

PASTA samhällsplanering för bättre hälsa

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen

Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en folkrörelse?

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

Sthlm Eltramp Maj Kontaktperson: Sara Nilsson

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

AKTIV MOBILITET - ETT GRATIS HÄLSOPILLER -

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Trafiksäker väg till fotbollen

Folkhälsomyndigheten 3 november Stockholm

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

WHO sätter ekonomiskt värde på cykling

Bygg en cykelpendlingsväg svar på motion ställd av Yosef Sigal (S) (KF)

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

År 2020 Fler rör sig i staden

Cykelundersökning 2016: Vad Göteborgarna tycker om att cykla i Göteborg

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykelskola för alla elever i förskoleklass Motion (2017:29) av Cecilia Brinck (M)

Rörelserikedom, yttre miljöer och folkhälsa

Enkätsammanställning Hällby skola

VAR SKA DEN FÖRLÅTANDE CYKELBANEBELÄGGNINGEN PLACERAS? METOD FÖR ATT PRIORITERA DE VIKTIGASTE PLATSERNA

...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Lundaförslag Cykelväg Genarp - Kyrkheddinge

INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Folkhälsoarbete i Östersund

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Strategier för ett ökat och säkrare gående och cyklande

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck.

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Cykelsäkerhet och filbytesmanövrar tunga fordon och HCT

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Transkript:

Så kan färdvägsmiljöer stimulera till att gå eller cykla till arbetet eller skolan Lina Wahlgren, Doktor i idrott lina.wahlgren@gih.se FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö www.gih.se/rhm Idrotts- och hälsokonventet GIH 2014

Innehåll Fysiskt aktiv transport Färdvägsmiljöer FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö ACRES Fysiskt aktiv skolpendling

Sammanhang/tidsdomäner för fysisk aktivitet Under fritiden som fritidsaktiviteter Under fritiden som vardagssysslor Under fritiden som transport Under arbetstid som friskvård/inom skolans ämne idrott och hälsa Inom arbetets/skolans ramar i övrigt Schantz 2012

L.M. Ericsson 3000 - cyklade 950 promenerade 1000 - åkte kollektivt 50 - någon form av motorfordon 79% - fysiskt aktiva arbetspendlare 20% - fysiskt aktiva / passiva arbetspendlare 1% - fysiskt passiva arbetspendlare Gyllenberg 2006 i Schantz 2012

Varför fysiskt aktiv arbetspendling? Att cykla till jobbet är något av det smartaste man kan göra. Man får motion medan man tar sig till jobbet och man cyklar med gott miljösamvete. Man sparar pengar och man sparar tid samtidigt som man vårdar sin hälsa och förbättrar sin kondition. www.cykelguiden.nu (2009-03-04)

Information Media Vägskyltar Socialkulturell miljö Väder Luftkvalité Färdvägsmiljöer och beteende Den social ekologiska modellen Platser där FA kan äga rum Tillgänglighet & Kvalité *Rödljus *Cykelbana *Säkerhet *Estetik Naturlig miljö Utformning av byggd miljö Lagar (t.ex. hastighet) Gener Fysiologi Psykologi Levnadsvanor Ekonomi Utbildning Policy Beteendemiljöer Beteende Upplevelser av miljöer Individ Sallis et al. 2006 Områden för en aktiv livsstil *FA som rekreation *Hushållsrelaterad FA *Arbetsrelaterad FA *Aktiv transport Tillgänglig Bekväm Attraktiv Säker

Färdvägsmiljöer Fysisk miljö (fasta objekt) Trafikmiljö (rörliga objekt) Social miljö (interaktion mellan människor) Väder Ljusförhållanden (naturliga och konstruerade) Schantz 2012

Färdvägsmiljöer (#2) Roslagsvägen vid Solna, Stockholm. Foto: P. Schantz Erik Dahlbergsgatan på Gärdet, Stockholm. Foto: P. Schantz Schantz 2012

Förutsättningar för aktiv arbetspendling Avstånd (t.ex. Badland et al. 2008) Säkerhet/trygghet (t.ex. Parkin et al. 2008) Stimulerande Män: 9 km Kvinnor: 7 km Stigell 2011; Schantz et al. 2006

Påverkan av färdvägsmiljöer Beslutet Volym frekvens, tid/avstånd Intensitet Bibehållande år, liv Välbefinnande Wahlgren 2011; Schantz 2012

FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö Peter Schantz Hans Rosdahl Lina Wahlgren Jane Salier Eriksson Professor Forskningsledare Högskolelektor Doktor / vikarierande högskolelektor Doktorand www.gih.se/rhm

FAAP Fysiskt aktiv arbetspendling i Stor-Stockholm www.gih.se/faap

ACRES The Active Commuting Route Environment Scale Helhet Stimulerar eller motverkar Avgas Buller Flödet av motorfordon Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik Trängsel bland cyklister Konflikter Cykelbana Trafik: trygg eller otrygg Grönska Fulhet eller skönhet Vägens dragning Backighet Rödljus Färdväg: kort eller lång Wahlgren et al. 2010; Wahlgren 2013

Avgas

Stor-Stockholms inner- och ytterstad Innerstaden: Gamla stan, Södermalm, Kungsholmen, Vasastan, Norrmalm och Östermalm Copyright: Lantmäteriverket, Gävle

Färdvägsmiljöprofiler Ytter Inner Wahlgren & Schantz 2011; Wahlgren 2013

Färdvägsmiljöfaktorer simulerar/motverkar Prediktor Utfall Avgas Buller Flödet av motorfordon Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik Trängsel bland cyklister Stimulerar eller motverkar Konflikter Cykelbana Grönska Fulhet eller skönhet Vägens dragning Backighet Rödljus

Samband Stimulerar Utfall: Miljö som helhet Motverkar Lite Prediktor: Grönska Mycket

Multipla samband Prediktor Utfall Avgas Buller Flödet av motorfordon Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik Trängsel bland cyklister Stimulerar eller motverkar Konflikter Cykelbana Grönska Fulhet eller skönhet Vägens dragning Backighet Rödljus

Stimulerande och motverkande faktorer Prediktor Inner Ytter Avgas -0.13 Buller -0.06 Flödet av motorfordon -0.07 Hastighet hos motorfordon Hastighet hos cyklister Trängsel i blandtrafik -0.09 Trängsel bland cyklister Konflikter Cykelbana 0.07 Grönska 0.14 0.15 Fulhet eller skönhet 0.33 0.36 Vägens dragning -0.14-0.09 Backighet Rödljus Wahlgren & Schantz 2012; Wahlgren & Schantz 2014

Fysiskt aktiv skolpendling http://www.trafikkalendern.se (2014-10-06)

Dang et al. 2006 s. 15 Skola Idrott Hälsa (SIH)

Dang et al. 2006 s. 15 Skola Idrott Hälsa (SIH) (#2)

bil, moped elcykel gå eller cykla tillsammans med förälder eller anda skolkamrater Transportalternativ Passiv Kombination: passiv och aktiv *Med sällskap *Självständigt Semi-aktiv Aktiv *Med sällskap *Självständigt om vikten av FA, aktiv tranport och miljön inkomst, tillgång till bil och yrke (socioekonomisk status) Schantz & Ek 2012 s. 40 Yttre Faktorer Distans Trafiksäkerhet Byggd miljö Social interaktion Skola mångfald inom området, grad av urbanisering, effektiv färdväg Förälder/Vårdnadshavare Egna transport behov Attityder Uppfattningar Egenskaper kamrater som går eller cyklar, många andra barn i området, offentliga samhällets åsikter kring transport och barn Faktorer som påverkar valet av och alternativ till transport till skolan för barn och ungdomar gå eller cykla till tågstation eller busshållplats därefter passiv transport till skolan storlek, policy Barn/Ungdom Kön Ålder Grad av självständighet Fysisk förmåga Egna attityder och uppfattningar om aktiv transport Beslut om tranportsätt om trafiksäkerhet, personlig säkerhet och barnets förmåga

Svenska projekt för aktiv transport Nationellt Centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) http://www.oru.se/ncff/ På egna ben Trafikkontoret i Göteborgs Stad http://paegnaben.se/ Vänlig väg till skolan Malmö Stad http://www.malmo.se/vanligvag Säkra skolvägar Huddinge kommun http://www.huddinge.se/sakraskolvagar Lidingö Stad http://www.lidingo.se/36406.html Gå och cykla till skolan Eskilstuna Kommun http://www.eskilstuna.se Gävleborgs län http://www.lg.se/ Barn i trafiken Stockholm Stad http://www.stockholm.se/barnitrafiken Trafikkalendern http://www.trafikkalendern.se/ Schantz & Ek 2012 s. 43

Internationella organisationer för aktiv tranport Safe Routes to School (SRTS) http://www.fhwa.dot.gov/environment/safe_routes_to_school/ Walking School Bus http://www.walkingschoolbus.org/ Living Streets http://www.livingstreets.org.uk/ Bicycle Network https://www.bicyclenetwork.com.au/ Transport, Health and Environment Pan-European Programme (PEP) http://www.thepep.org/ International Walk to School (IWALK) http://www.iwalktoschool.org/ Schantz & Ek 2012 s. 43

Referenser Badland, H.M. et al. (2008) Travel behavior and objectively measured urban design variables: Associations for adults traveling to work. Health Place. 14 p. 85-95. Dang,P. et al. (2006) Tiden talar för fysiskt aktiv skolpendling. Svensk idrottsforskning (15):3, s. 14-15. Parkin, J. et al. (2007) Barriers to cycling: an exploration of quantitative analyses. In: Horton, D., Rosen, P. & Cox, P. (eds). Cycling and Society. Aldershot, UK: Ashgate. pp. 67-82. Sallis, J.F. et al. (2006) An ecological approach to creating active living communities. Annu Rev Public Health. 27 p. 297-322. Schantz, P. et al. (2006) Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en "folkrörelse"? Svensk idrottsforskning (15):3, s. 8-13. Schantz, P. (2012) Om färdvägsmiljöers betydelse för gång, cykling, hälsa och välbefinnande. Trafikverket. Schantz, P. & Ek, S. (2012) Vandrande skolbuss är bättre än skjuts. Svensk idrottsforskning (21):3, s. 40-44. Stigell, E. (2011) Assessment of active commuting behaviour walking and bicycling in Greater Stockholm. Avhandling. Örebro Universitet.

Referenser (#2) Wahlgren, L. et al. (2010) The active commuting route environment scale (ACRES): development and evaluation. IJBNPA 2010, 7:58 doi: 10.1186/1479-5868-7-58 Wahlgren, L. & Schantz, P. (2011) Bikeability and methodological issues using the active commuting route environment scale (ACRES) in a metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 2011, 11:6 doi: 10.1186/1471-2288-11-6 Wahlgren, L. (2011) Studies on Bikeability in a Metropolitan Area Using the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES). Avhandling. Örebro Universitet. Wahlgren, L.& Schantz, P.(2012) Exploring bikeability in a metropolitan setting: stimulating and hindering factors in commuting route environments. BMC Public Health 2012, 12: 168 doi: 10.1186/1471-2458-12-168 Wahlgren, L. (2013) Upplevelser av färdvägsmiljöer vid arbetspendlig med cykling. Idrottsform.org. http://idrottsforum.org/wahlgren131211/ Wahlgren, L. & Schantz, P. (2014) Exploring Bikeability in a Suburban Metropolitan Area Using the Active Commuting Route Environment Scale (ACRES). Int. J. Environ. Res. Public Health 2014, 11(8), s. 8276-8300 doi: 10.3390/ijerph110808276