Plackkarakteristik med ultraljud



Relevanta dokument
TIA/Stroke till följd av atherosklerotisk halskärlssjukdom. Target population. Oxford Vascular Study

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Malmö Kost Cancer undersökningen

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Mätning i carotis. Användarmöte

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen

Kärlundersökningar Fall 2

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Ateroskleros i halskärlen hos KOL-patienter

Kirurgi vid asymtomatisk karotisstenos ifrågasätts nu. Kanske räcker det med modern läkemedelsbehandling.

Metodbeskrivning Klinisk fysiologi Ultraljudsundersökning av Halsens artärer

Karotisstenoser 30/1-13

Hur högt är för högt blodtryck?

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning


Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Lund University / Medical Faculty / Arrhythmia clinic/ SUS Lund / Januarimötet 2014 / RB

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Differentiell psykologi

Stroke during cardiac surgery;

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Kawasakis sjukdom sett ur en barnkardiologs synvinkel. Håkan Wåhlander

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Huvudvärk alarmsymptom. Yulia Surova, Specialist i Neurologi, Neurologiska kliniken Lund

Kardiell embolikälla Den Ekokardiografiska utredningen

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

NOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

6 februari Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Gulamöte Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Karotiskirurgi (CEA) och stentning (CAS)

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

Trombektomi vid stroke

Aortadissektion - patofysiologi

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Vad får en läkemedelsbehandling kosta? Henrik Lindman Onkologkliniken UAS

Hur? Created with novapdf Printer ( Please register to remove this message.

Gångtoleranstest. Görs det 2015 och i såfall när

Aterosklerosens olika ansikten

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Forskning om diagnos och behandling vid Alzheimers sjukdom

Mitralisinsufficiens-en översvämning av hjärtat

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

STROKE- vad är det? En kort översikt

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

RAD. Torsten Schwalm, PCI lab

Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

vad gäller vid hjärninfarkt?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Nutri&on och inflamma&on. Lena Jonasson Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset, Linköping

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

Bilaga 2 Vårdkedja för äldre, Februari 2003

Del 4_5 sidor_16 poäng

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Pulmonalisstenos RVOT obstruktion. Johan Holm Docent Hjärtsvikt och klaffkliniken SUS

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

Timely treatment in stroke and TIA Annika Nordanstig

Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER

Vill du delta i forskning om stroke?

STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN

1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1


Evidens för en ny era av strokebehandling

Bone Scan Index (BSI) med skelettscintigrafi. Mariana Reza, MD, PhD Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS Malmö och LU Lund

Del2_10 sidor_17 poäng

Johansson, Elias; Kremer, Christine; Fredén Lindqvist, Johan; Bergström, Göran

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

RSV-rapport för vecka 9, 2018

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Transkript:

Plackkarakteristik med ultraljud association med risk för stroke Göran Bergström Klinisk Fysiologi & Wallenberg laboratoriet Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Eid Evidensbaserad dikbdö riskbedömning i av fynd vid carotis undersökning ECST + NASCET Primäranalys >80% stenos enligt ECST räddar ipsilateral stroke (NNT = 12 hos män och 67 hos kvinnor) Sekundäranalys NASCET (+ECST), risk för nytt event kontra kirurgi Tid efter händelse (NNT=5 vid < 2 veckor och NNT=125 vid 12 veckor) Äldre > Yngre Män > Kvinnor Amarousis fugax har lägre risk än hemisfärsymtom (TIA, Stroke) Sub ocklusion har låg risk för ny event ( låg volymsflöde ) Ökad risk vid plaque ulceration på angiografi Naylor A, Eur J Vasc Endovasc Surg 26:115 129, 2003. Rothwell PM, Lancet, 363:915 924, 2004. Finns det mer information från ultraljudsdata?

Vad finns det för information i bilden? Storlek Yta Förkalkningar Gråskala Homogen/heterogen Skuggor

Fynd vid carotisundersökning och risk IMT Plackstorlek Plackmorfologi Risk för hjärtkärlsjuka IMT Plackstorlek Plackmorfologi Risk för ipsilateral stroke

Prospektiva studier av plaque morfologi l vs stroke Studie Antal Upp- Symtomatiker Resultat följning Johnson JM, Arch Surg 1985;120:1010-1012. Sterpetti AV. Surgery 1988;104:652-660. Langsfeld M, J Vasc Surg 1989;9:548-557. Bock RW, J Vasc Surg 1993;17:160-171. Belcaro G. J Cardiovasc Surg (Torino). 1993 Aug;34(4):287-94. Liapis CD. Stroke 2001;32;2782-2786 297 3 år Nej Ekoluscenta plaque ger ökad strokerisk 214 3 år Blandat Heterogena plaque ger ökad strokerisk 400 1-2 år Blandat Typ 1 plaque ger dubbel strokerisk mot typ III, IV 242 2.5 år Nej 2.4% TIA/stroke för ekogena 5.7% TIA/stroke för ekoluscenta 300 4 år Nej Komplexa, heterogena plaque ger stroke risk 332 3,5 år Blandat Ekoluscenta plaque predikterar stroke. Slutsats: Prediktiv information finns i i ekogenicitet och/eller heterogenicitet Publication bias?

Gray-Weale skalan Gray Weale AC, J Cardiovasc Surg, 29, 676, 1988. 244 plaque från TEA carotis Typ I: I huvudsak ekoluscent (ekofattigt) plaque med tunn fibrös yta Histologi Blödning och ibland ulceration 87% Fibröst plaque 2% Typ II: Metadels ekolucenta plaque med små områden av hög ekogenicitet (<25%). Typ III: Domineras av ekogenicitet med små områden av ekoluscens (<25%) Typ IV: I huvudsak ekogent plaque Typ IV: I huvudsak ekogent plaque. Histologi Blödning och ibland ulceration 25% Fibröst plaque 75%

Hur kan vi bedöma plack-morfologi? 1/ Visuellt (Gray-Weale) 2/ Analys av gråskala Gray Scale Median (GSM) 0= helt vitt, 255 = helt svart Linjär omskalning (blod = svart, adventitia = vitt) Olika skalor, oftast 0 till 190-225 Interobserver CV = 3.5% Intraobserver CV = 2.5% Var går gränsen mellan ekogen/ekoluscent? Integrated back-scatter (IBS) Heterogenitet?

Prospektivastudiermed studier kalibrerad gråskala (Blind analys av end point (stroke), Neurologbedömd stroke) The Cardiovascular Health Study Polok JF, et al. Radiology, 208:649 654, 1998. Tromsö studien Mathiesen, E. B. et al. Circulation 2001;103:2171 21752175 Grönholdt Gronholdt, M. L. M. et al. Circulation 2001;104:68 73 ICARAS Reiter, M. et al. Radiology 2008;248:1050 1055

The Cardiovascular Health Study Asymtomatiker 4.886 individer Ålder > 65 år (medel 73 år) Kvinnor 58% Uppföljning 3,3 år >50% stenos vid ICA sys om >1.5 m/s (ca 5%) Alla plack större än 1.5 mm storlek ( största plack analyserat ) Visuell gradering av ekogenicitet I relation till lumen Hypoechoic (jämfört med blodet) Isoechoic (jämfört med vävnad) Hyperechoic (jämfört med vävnad) Polok JF, et al. Radiology, 208:649-654, 1998.

ICA Stenos < 50 % (n=4360) ICA Stenos > 50 % (n=270) 3 ggr ökad relativ risk för ipsilateral stroke (multivariat analys) y) Polok JF, et al. Radiology, 208:649-654, 1998.

Tromsö studien Asymptomatiker 438 individer Ålder 67 år Kvinnor 45 % Uppföljning: 4 år 223 patients with stenosis 215 ålders och köns matchade kontroller Stenosgrad: (1 PSV CCA /PSV max ) * 100% 35% stenos är cut off för inklusion vilket ger PSV max = 1.2 m/s 55% av stenoserna under 50% 26% av stenoserna under 50 69% 19% av stenoserna under >70% Visuell gradering enligt Gray Weale (lumen/adventitia som referens) Visuell gradering enligt Gray Weale (lumen/adventitia som referens) Echogena (n=21, 9%) I huvudsak echogena (n=72, 32%) I huvudsak echolucenta (n=103, 46%) Echolucenta (n=27, 12%) Mathiesen, E. B. et al. Circulation 2001;103:2171-2175

Tromsö studien Risk för ipsilateral stroke No stenosis (n=215) Echogenic (Type 3 and 4, n=93) Predominantely echolucent (Type 2, n=103) Echolucent (Type 1, n=27) Graph of event free survival for subjects without stenosis and subjects with stenosis according to plaque echogenicity Mathiesen, E. B. et al. Circulation 2001;103:2171-2175

Grönholdt Symtomatiker och asymtomatiker 246 individer Ålder: 65 år Kvinnor: ca 50% Uppföljning 4,4 år 50 79% stenosis (PS V >1.2 m/s), 60% >80% stenosis (PD V >1.35 m/s, 40% 135 med tidigare ipsilaterala symtom (ej aktuella för TEA) 111 asymtomatiska End point: Ipsilateral stroke (AF/TIA sekundär end point) Computer assisted grading of echogenicity (GSM) Linear rescaling from blood (black) to brightest white (scale 0 190). Echogenic (<74 GSM, n=108) Echolucent ( 74 GSM, n=138) Grönoldt ML. et al. Circulation. 2001;104:68-73

Ekolucenta plaque har högre risk för stroke hos symtomatiker Gronholdt, M.-L. M. et al. Circulation 2001;104:68-73

ICARAS (Inflammation and Carotid idartery Risk for Atherosclerosis Study) Asymtomatiker för AFx/TIA/stroke (senaste 12 månader) 574 patienter Ålder 71 år Kvinnor: 35% Uppföljning: 3,2 år Substudie med 2 uppföljande ultraljud Hög risk för CVD (remitterade patienter) Plack som ger diameter reduktion om >30% Endpoint: Stroke (ej TIA eller TEA/stent) Medel GSM vi studiens start = 48 Resultat Ingen relation mellan GSM och stroke (eller CVD) Reiter, M. et al. Radiology 2008;248:1050-1055

Prospektiva studier med kalibrerad gråskala åkl Skala Symtom Resultat Polok JF, et 4886 3,3 år 5% med stenos Visuell 3grader Nej 3 ggr ökad relativ risk för ipsilatera al. Radiology, 208:649-654, 1998. (population) stroke hos hypoechoiska jämfört med övriga Mathiesen, EB. et al. Circ. 2001;103:217 1-2175 Studie N Uppföljning Plackbörda Grönholdt ML. et al. Circ. 2001;104:68-73 Reiter, M. et al. Radiology 2008;248:105 0-1055 438 3 år Stenoserande (>1.2 m/s) 246 4,4 år Stenoserande (>1.2 m/s) 574 3,2 Stenoserande (35% lumenreduktion) Visuell G-W GSM (gräns 74) GSM (kontinuerlig variabel) Nej (population) Blandat (sjukhus) Nej (sjukhus) Trend för ökad risk för ipsilateral stroke med lägre echogenicitet 3 ggr ökad relativ risk för ipsilateral stroke hos echolucenta symptomatiker jämfört ekogena Inget prediktivt värde av GSM

Finns det mer information i ultraljudsdata? Ja! Förslag är att bedöma Plaquestorlek (liten, måttlig, stor plaquebörda) Visuell bedömning enligt G W baserad på GSM Heterogenitet? Vi måste Vi måste Standardisera arbetssätt Dokumentera Utbilda/Träna Kalibrera bedömare

WINGA Western Region Initiative to Gather Information on Atherosclerosis Patienter som genomgått carotis Duplex pga misstänkt cerebrovaskulär sjukdom Klinisk rutinsjukvård - FoU Standardiserade bilder till regionalt bildarkiv (BFR) Data bas med standardiserad di d atherosklerosinformation ti Samtycke från alla patienter WEB-baserat (VGR-intranätet) Sammankopplat med forskningsdatabas WINGA-FoU Målpopulation: Patienter med kartlagd atheroskleros i carotiskärlen och cerebrovaskulär sjukdom

VG region och WINGA Östra Sjukhuset SU/Mölndal NÄL Uddevalla Invånare 1.600.000 6.000 Stroke/år 2.000 TIA/år WINGA (Data) BFR (Bilder) 5.000 carotis undersökningar per år - 1.500 /år, Sahlgrenska/SU, M - 1.500/år Östra sjukhuset, NÄL/Uddevalla WINGA FoU (280 patienter 090331)