Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10 och 15 A4-sidor. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas. Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt följande två frågor besvaras: 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser. 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. 1. Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projeketet startades med syfte att arbeta med långtidsarbetslösa vuxna och ungdomar i åldern 16-64 år. Projektet skulle arbete med individuella lösningar och bygga på den enskildes egen motivation och vilja till egen försörjning. Klienterna skulle komma från försörjningsstödsenheterna på de sex socialkontoren på Hisingen. Projektidéen byggde på kortare yrkesutbildningar med praktik, praktikanskaffning som klienten var motiverad till och gärna hade Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01 www.esf.se

egna tankar kring och individuell coaching ihop med daglig, strukturerad verksamhet med temaveckor som byggde på temata som klienterna själva arbetade fram; vad behöver man då man är arbetslös? Reslutatet blev:hälsa, arbetsmarknadskunskap, cv och personligt brev, anställningsintervju, entreprenörsskap, mål, vägledning och studier. Insprängt i varje vecka fanns nätverksträffar då företag och annan samhällsinformation såsom till exempel Skuld oh Budgetrådgivningen informerade om sina verksamheter. Resultatet för projektet blev att 38 % av deltagarna kom i egen försörjning, arbete eller studier. En hög andel gick även vidare till Arbetsförmedlingen där de inte varit inskrivna tidigare eller att de blivit omkodade på Arbetsförmedlingen efter att ha medverkat i Navigator och CoMcenter. Resultaten har även visat att deltagarna och de inremitterade handläggarna har varit mycket nöjda med verksamheten. Deltagarna har känt sig respektfullt och individuellt bemötta och handläggarna känner att deras klienter är i en verksamhet som ger struktur och kompetenshöjning. 2. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Projektet avsåg att arbeta med problemområdena minska ohälsan, minska rekryteringen till ungdomsgäng, skapa en brygga mellan skola och arbetsliv, utveckla metoder och utveckla arbetet kring social ekonomi. Projektet hade tänkt att samarbeta mycket kring ungdomar som hamnat i riskzonen, detta samarbete skulle bl. a. ske tillsammans med Ung och trygg. Coacherna skulle vara ute i det praktiska arbetet på ungdomsfestivaler och på fritidsgårdar där ungdomar möts. Tyvärr resulterade inte detta samarbete i något användbart vilket gjort att projektmedarbetarna inte lagt ner mer tid på detta område utan istället inriktat sig på de områden där projektet kunde göra en skillnad. Även arbetet med ungdomar som hoppat av skolan (Kommunala Uppföljet) och saknade sysselsättning om dagarna skulle projektet arbeta med. Detta har vi försökt och säkert kunnat hjälpa en del men inte i den utsträckning som vi skulle velat. Anledningen har varit att projektets uppbyggnad inte gynnar dessa ungdomar då ungdomarna inte uppbär ekonomiskt bistånd från kommunen. Ungdomarna mellan 16-18 år har varit svåra att nå då ingen verksamhet i 2 (10)

projektet direkt riktat sig till dem men ungdomshandläggarna inom de olika stadsdelarna på Hisingen har remitterat ungdomar som de ser skulle vara behjälpliga av projektets metodik. I just ungdomsarbetet gav utlandsresan till Holland mycket inspiration och kunskap då mycket av verksamheten där inriktade sig på detta. Resan och information som medarbetarna och klienterna fick där gav mer blodad tand inför hemkomsten och det fortsatta arbetet i projektet. (Se separat reseberättelse) Samarbetet med de olika samverkanspartnerna skulle vara behjälpliga och utvecklas tillsammans med Arbetsförmedlingen, socialkontoren på Hisingen, Försäkringskassan, Polisen etc. Samarbetet med socialkontoren har resulterat i att arbetet med ungdomar har kunnat bibehållas då många av de ungdomar som projektet arbetat med har en kriminell bakgrund och därmed en svårare problematik att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Projektet hade från start en vision om att arbeta speciellt med denna målgrupp men detta har inte gjorts. Dock har målgruppen ändå nåtts då målgruppen ingår i försörjningsstödsgruppen. Samarbetet med Arbetsförmedlingen har ofta resulterat i att Navigator och CoMcenter har arbetat med klienten och Af har därefter kunnat vara behjälpliga med stöd till arbetsplatsen. Projektet har lagt mycket fokus på samarbete mellan olika instanser för att klienten skall vara i fokus. Detta samarbete har fungerat bra. Minskat försörjningsstöd i stadsdelarna, 65% i arbete eller studier, varav 2% inom den social ekonomin, 4 nystartade företag varav två av kvinnor. Den upplevda ohälsan skulle minska med 30%. Bedömning görs av följeforskare att den upplevda ohälsan inte har kunnat mätas men att deltagarna påverkats positivt genom sin medverkan i projektet. (Detta kan även läsas i separat rapport från Johanna Andersson, Nordiska Högskolan för folkhälsovetenskap). Lösningar som projektet lett fram till är bl.a. att klienten oftast mått bättre då de varit i sysselsättning utifrån sina behov. Projektet har ofta kunnat tillgodose klienters önskemål och även socialtjänstens önskemål om arbetsplan för klienten. Många klienter har gett uttryck för att det varit god stämning på kontoret vilket resulterat att i att många mått bättre sedan de blivit inskrivna. De mjuka resultat som uppnåtts har just varit att deltagare känt sig sedda och att deras behov tillgodosetts i så stor utsträckning som möjligt inför deras inträde på arbetsmarknaden. Projektet har haft goda metoder som man försöker fortsätta med bl. a. genom att kompetensen bland personalen tillvaratas och att formerna kring verksamhetens temaveckor fortsätter i permanent satsning i stadsdelen. Metoderna har till största delen varit beprövade sedan tidigare med lyckat resultat till exempel daglig verksamhet med inriktning arbetsliv, nätverksträffar 3 (10)

där deltagarna får träffa arbetsgivare och enskilda, motiverande samtal där deltagarnas färdigheter klargörs. Deltagare har genom intervjuer kunnat ge bedömningar på projektet och av 4,0 Möjliga har deltagare angett 2,85 som bästa resultat vilket är mycket bra då många deltagare är åtgärdströtta och har varit i liknande projekt tidigare. Remittenternas betyg på projektet var 3,2 vilket också är mycket bra och praktikplatsernas var 3,1. 3. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Ett av syftena med Navigator och CoMcenter var att deltagarna skulle få den vägledning som krävs för en hållbar etablering på arbetsmarknaden. Ett annat syfte med projektet var att hjälp Hisingens långtidsarbetslösa ungdomar och vuxna i åldern 16-64 år komma i sysselsättning antingen via arbete eller studier. Projektets mål var bl.a. att utveckla nya metoder i arbetet med långtidsarbetslösa Hisingsbor. Delmål var även att förbättra hälsan i de sex stadsdelarna, att arbeta med ungdomar som fastnat i kriminalitet och minska rekryteringen till kriminella gäng, arbeta med att motivera långtidsarbetslösa att starta eget företag, vara en ingång till olika myndigheter. Projektet skulle även skapa en brygga mellan skola och arbetsliv. Navigator och CoMcenter skulle även bidra med att stadsdelarna genom samverkan skulle skapa en gemensam struktur som möjliggör erfarenheterna i permanenta former. Projektmål: 65 % i arbete eller studier varav 2% inom den sociala ekonomin. Projektet har uppnått goda resultat både vad gäller deltagare som kommit i arbete eller studier (34%). Målet med 64 % är orealistiskt med tanke på målgruppen som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. 20% närmre arbetsmarknaden: Projektet har lyckats med en grupp deltagare som kommit närmre arbetsmarknaden (ca. 12%) då de under en längre period i sitt liv deltagit i de så kallade temaveckorna där de ingick i ett gott socialt nätverk under strukturerade former och därmed fick fungerande rutiner. Projektet samarbetade mycket med de olika stadsdelarna och detta fungerande utmärkt. I dagsläget har flertalet av de inblandade stadsdelarna startat 4 (10)

liknande verksamheter i sin egen stadsdel. Projektet har även tagit med sig erfarenheter som är nyttiga och värdefulla i det fortsatta arbetet med långtidsarbetslösa bl.a. att struktur och rutiner och meningsfulla aktivteter är mycket viktigt för hållbara lösningar för deltagarna. Motivationen bland deltagarna visade även att de som var mest motiverade oftast kom i arbete eller studier medan de som gärna fortsatt utan sysselsättning tog något längre tid på sig innan de var i en hållbar lösning på arbetsmarknaden. Projektet tar även med sig erfarenheten av att ha bra strukturerade lösningar på olika former av daglig verksamhet. Då deltagarna ingår i dessa, tenderar de att snabbare komma i arbete än då de inte haft en regelbunden sysselsättning. - Lärandet inom projektet var bl.a. att struktur är mycket viktigt och även att medarbetarna har en gemensam plattform att stå på. Denna kan till exempel vara kunskap kring projektformen. Tydlig kommunikation med deltagare och inremittenter är oerhört viktigt med tydlig återkoppling. - Under det första verksamhetsåret fanns inte kunskapen kring hur EUmedel fungerar vilket resulterade i att de ekonomiska medlen inte användes i den utsträckning som de skulle. Denna kunskap kom in senare i projektet och därefter kunde projektet använda sig av de ekonomiska medlen på rätt sätt. - Minskat försörjningsstöd i stadsdelarna. Vid inskrivning i Navigator och CoMcenter var andelen deltagare med försörjningsstöd 98 % och denna summan hade reducerats efter genomgången period i projektet så att vid utskrivning var andelen nere i 62 % som uppbar ekonomiskt bistånd. 4. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Arbetssättet inom Navigator och CoMcenter var huvudsakligen daglig struktur och coaching. Den dagliga strukturen och känslan av att ingå i ett sammanhang var viktig för deltagarna som stått utanför samhällslivet och arbetslivet under en längre tid. Detta skapade positiva signaler. Coacherna i projektet följde deltagarna från start till en etablering på arbetsmarknaden eller inom skolvärlden vilket skapade trygghet och stabilitet men även att det ställdes krav på individen som denne hade möjlighet att nå fram till. En gång per vecka anordnades nätverksträffar vilka hade till syfte att informera kring samhällsinformation t.ex. skuld och budgetrådgivning men till största delen att företag föreläste kring sin verksamhet och sin rekrytering och att 5 (10)

deltagren fick möjlighet att lämna sitt cv och kanske få en kort intervju och därmed visa intresse för företaget. Navigator och CoMcenter har även anordnat utbildningar såsom butik och handel, truckutbildning, lokalvård, fastighetsskötare och hotell och reception. Utbildningarna har varit mycket bra för deltagarna och i många fall lett till en sysselsättning av något slag för de deltagare som fullföljt utbildningarna. Navigator och CoMcenter har inte uppfunnit så många nya metoder och användningsområden men använt redan befintliga och välbeprövade metoder i en ny kombination och gjort detta under en längre tid. Navigator och CoMcenter har även erbjudit förläsningar kring social ekonomi och arbetet med detta. 5. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Socialtjänsten bidrog med medlemmar i styrgrupp och verkade som inremittenter och samarbetspartners i projektet. Arbetsförmedlingen fanns med i styrgruppen och som samarbetspartners så även Försäkringskassan. Utbildningsförvaltningen satt i styrgruppen och bidrog även med en SYV-resurs projektet. Under styrgruppsmötena fanns även forskarna med och representanter för projektet. Deltarepresentant fanns även med under mötena. Styrgruppen fick löpande information kring vad som pågick i projektet och kom även med synpunkter på förbättringar utifrån sina egna intresseområden. Samverkanssvårigheter som fanns mellan olika intressesfärer kunde oftast lösas på denna nivå silket underlättade för coacher och handläggare. Olika praktikplatser i arbetslivet har bidragit med handledarkompetens, arbetsplatser och även aktuella referenser. Då projektet började med frukostmöten för inbjudna företag och andra intressenter såsom politiker etc. bidrog detta med fler praktikplatser och arbetserbjudande till våra deltagare. 6. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektet arbetade kontinuerligt med 4R metoden. Detta arbetade påbörjades 6 (10)

med en föreläsning kring vad metoden innebar och hur man i projektet kunde använda sig av den. Detta resulterade i att medarbetarna månadsvis på personalmöten diskuterade jämställdhet i projektet men även utanför detta. Medarbetarna arbetade medvetet med sina föreställningar kring deltagarnas förmågor utifrån kön. Utmaningarna i detta arbete handlade till stor del om att medvetandegöra personalen men större delen av personalen besatt redan ett intresse för frågorna vilket ledde till mycket diskussioner och frågeställningar kontinuerligt i det dagliga arbetet. Under en period fanns det många unga pojkar som skulle bli pappor vid ungefär samma tid vilket resulterade i att en pappagrupp bildades för att prata kring förväntningar, samarbete och ansvar, allt utifrån vad de blivande papporna hade för önskemål. 7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Navigator och CoMcenter verkade i lokaler som var direkt anpassade till fysiskt funktionshindrade genom breda dörröppningar för rullstolar, inga trösklar eller trappor och lokalen låg i gatuplan, nära lokala kommunikationsmedel och handikapparkeringar. Projektet strävade även efter att deltagare med psykiska funktionshinder skulle klara av verksamheten, del av personalen hade utbildning i psykiska funktionsnedsättningar, arbetspassen var anpassade genom kortare tidsintervall, struktur på dagen och de uppgifter som skulle lösas. Allt arbete var även individuellt upplagt och arbetsmaterialet stimulerade både det visuella lärandet men även det auditiva. Personer som av olika anledningar har sociala problem har till stor del kunnat ingå i verksamheten då denne fått ett individuellt upplägg som successivt lett till att personen ifråga blivit säkrare i sitt sociala beteende. 8. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. - 7 (10)

9. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Arbetet med spridning och påverkan har inte varit stort. Två medarbetare medverkade i en konferens arrangerad av ESF i Göteborg. Spridningen av projektet har spridits genom frukostmöten, praktikplatsbesök, slutkonferensen och olika nätverksträffar. Hemsidan som projektet haft har inte uppdaterats. Projektet har haft broschyrer som delats ut till samverkanspartners och till deltagare med information kring projektet. 10. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Följeforskaren Bengt Lofter kom in 2009 i projektet, han har intervjuat personal, styrgrupp, inremittenter, deltagare och andra samverkanskpartners såsom praktikplatser. Han har kommit med synpunkter och varit behjälplig för personalen genom att synliggöra viktiga aspekter som kanske inte uppmärksammats tidigare. 11. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Johanna Andersson från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har deltagit i projektet genom att intervjua deltagare och se projektet genom deras 8 (10)

synvinkel. Personalen har veckovis arbetat med enkäter som deltagarna fått fylla i för att kunna mäta och framförallt veta vad som behöver ändras på i projektet t.ex. om temaveckorna har varit intressanta och meningsfulla, om nätverksträffarna skall förändras, huruvida deltagarna känner sig väl emottagna i projektet. 12. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Att varje projektmedarbetare får kunskap kring hur det är att arbeta i projekt, detta kan vara genom en bokcirkel där relevant litteratur läses. Att arbetsgruppen är intresserad av att arbeta under projektlika former, att teambuilding finns och får ta både tid och ekonomi. Det är även viktigt att projektledaren har kunskap kring projektarbete och en mycket god förmåga att skapa ordning, struktur och bidra till ett gott samarbetsklimat. 13. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Füsun Uzuner, enhetschef AME, Lundby, Göteborgs stad 031-366 76 11 Sofia Broberg, samordnare, Navigator och CoMcenter 031-366 75 39 Underskrift projektansvarig (projektledare) Datum Namnteckning Namnförtydligande E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet. Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut. 9 (10)

10 (10)