Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (8) Projektnamn Hållbart Avstamp - Socialt företag Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekts idé har varit att vidareutveckla, etablera och sprida det arbetssätt som Hållbart Avstamp använder för att starta upp sociala verksamheter inom främst besöksnäringen även till andra områden, så att människor som av olika anledningar hamnat i utanförskap kan finna sysselsättning. Genom de ekonomiska resurser projektet kunnat tillföra har det varit tänkt att öka utbildningsinslagen i väsentlig grad så att fler män och kvinnor kan finna vägen till sin egen utkomst via socialt företagande men ändå behålla inslagen av entreprenörskap och egenföretagande så att deltagarna antingen självständigt eller i grupp kan förvalta och driva utvecklade verksamheter vidare efter projektet eller bli medlemmar i den ekonomiska föreningen Hållbart Avstamp och där driva verksamheten vidare långsiktigt. Projektets mål har varit att vid planerad projekttids utgång (juni 2014) ha skapat varaktig sysselsättning åt 50 personer. Under den tid projektet pågått (mobiliseringsfas) har relativt få deltagare varit involverade (tot 8 personer de flesta på deltid). Tre skarpa "case" har noga förberetts och avtal tecknats med uppdragsgivare/kunder för dessa tre "case". Många fler möjliga verksamheter som skulle kunna drivas i form av sociala företag har också identifierats. I detta arbete har det varit mycket värdefullt att i projektet ha kompetens och erfarenhet från företagande och näringsliv. Projektets deltagare har varit mycket engagerade och närvaron näst intill 100%-ig. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Tyvärr har det visat sig svårt att få arbetsförmedlingens fulla engagemang i projektet varför vi tvingats besluta om att avbryta projektet efter mobiliseringsfasen. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Grunden för vår projektidé har varit den spänning och drivkraft vi sett i det faktum att många människor, oavsett kön, ursprung, hudfärg, personliga egenskaper och färdigheter mm har hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad samtidigt som effektivitetskrav och ekonomi hindrar mycket nyttigt arbete från att bli utfört. I Hållbart Avstamp har vi ofta använt bilden av rättvisans gudinna som håller två vågskålar framför sig. I den högra finns outnyttjade

2 Sid 2 (8) resurser i form av människor som inte ges möjlighet att medverka till sin egen och samhällets försörjning. I den vänstra finns ett omfattande behov av varor och tjänster som människor och samhälle behöver och vill ha men som av brist på resurser (ofta ekonomiska) inte produceras vare sig av näringsliv, offentlighet eller ideella krafter. Vår mission är/har varit att förändra vågskålarnas innehåll och via socialt företagande möjliggöra att människor går från bidragsberoende till avlönade arbeten eller företagande och som en "bieffekt" av detta också producerar behövda och nyttiga varor o tjänster. Under den tid projektet pågått har många möjliga verksamheter som skulle kunna drivas i form av sociala företag identifierats. I detta arbete har det varit mycket värdefullt att i projektet ha kompetens och erfarenhet från företagande och näringsliv. Projektets deltagare har varit mycket engagerade och närvaron bland de deltagare (även om de varit få) har varit näst intill 100%-ig. Inom den tid projektet verkat har tre skarpa "case" noga förberetts där deltagarna i åtminstone första projektomgången skulle ha sina praktikplatser. I de stöd, bidragssystem och sätt att jobba som finns uppbyggda hos arbetsförmedlingen och andra kring projektets målgrupper finns begränsad erfarenhet av att arbeta med företagsutveckling och "egenföretagande" som en väg att komma ifrån utanförskapet. Det har också tyvärr visat sig att arbetsförmedlingen inte velat/kunnat engagera sig i den utsträckning som hade behövts. Trots att enskilda handläggare på af gjort bra insatser måste vi konstatera att samordningen mellan olika handläggare, kontor och enheter inom af varit näst intill obefintlig. I den rekrytering av deltagare som ändå skett har det varit mycket svårt att se att nån egentlig matchning från arbetsförmedlingens sida mot de behov och uppgifter vi sett alls ägt rum. Vi har också haft svårt att få förståelse för behovet av samordning och engagemang från de personer som företrätt arbetsförmedlingen i projektets arbete och i styrgrupp. Det har också varit ett antal personbyten på för projketet viktiga befattningar inom af vilket sannolikt försvårat förankringsarbetet. Våra problem att få arbetsförmedlingens fulla engagemang i projektet har tyvärr lett till att vi avbryter projektet. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets syfte och övergripande mål har varit att åstadkomma en arbetsmodell där sociala företag etableras utifrån identifierade idéer, möjligheter och behov i samhället. Denna modell ska genom ett aktivt och engagerat ägande från Hållbart Avstamp och dess medlemmar (nuvarande och tillkommande) tillförsäkras kompetens av affärsmannaskap, affärsmässighet och annan specialistkunskap så att varje delprojekt utvecklar deltagarnas individuella och gruppvisa förmåga att själva fortsätta utvecklingen, och driva hållbara uthålliga företag/ verksamheter i form av sociala företag/verksamheter även efter att de lämnat projektet. Verksamheter som utvecklats och där deltagarna så vill och det i övrigt är lämpligt kan också fortsättningsvis drivas inom föreningen Hållbart Avstamp. Deltagare som väljer detta erbjuds

3 Sid 3 (8) Arbetssätt då fullvärdigt medlemskap i föreningen. Utöver att utveckla föreningen och nya social företag inom föreningen eller i anslutning till föreningens verksamhet har det också ingått i projektet att framställa en presentation/ redogörelse för gjorda insatser och dess effekter vilket underlättar att idéerna sprids till andra intressenter. För att tydliggöra att fokus i projektet har varit varje deltagande man eller kvinnas utveckling, upplevd ökad självkänsla och närmande mot arbetsmarknaden har också följande mål satts upp: - Män och kvinnor som deltar skall känna stor delaktighet, ha en hög närvaro och vara nöjda med programmet. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Under den tid projektet pågick, (mobiliseringfasen inkl förlängning) har i huvudsak aktiviteter genomförts i syfte att planera projektets genomförande, förankra projektet hos samverkanspartners, intressenter och medfinansiärer. De mest betydande upphandlingarna av externa utbildare dels inom området personlig utveckling och dels inom entreprenörskap gjordes också. En god kontakt/relation till följeforskare skapades också i samband med att extern utvärdering handlades upp. Rekrytering av deltagare till projektet påbörjades och vi har försökt använda en rekryteringsprocess som i stora delar liknar ett traditionellt "anställningsförfarande". Naturligtvis har vissa anpassningar gjorts till gällande regelverk och arbetsförmedlingens rutiner men i stort har en matchning mellan kompetens/vilja och förmåga hos individen gjorts i förhållande till de krav och önskemål tilltänkta verksamheter och uppdragsgivare/kunder har. Projektet hann också identifiera tre skarpa case där socialt företagande kunde etableras och där deltagarna i åtminstone första projektomgången skulle ha sina praktikplatser. Avtal med externa parter tecknades kring dessa arbetsplatser och verksamheterna planerades och förbereddes. Dessutom har många andra (fler än 10 st...) möjliga verksamheter också identifierats som efter vidareutveckling är/kan bli passande att driva i form av socialt företagande. Några av dessa är mycket intressanta och inledande diskussioner och/eller förhandlingar har påbörjats. Vi har lagt mycket stor vikt vid lokal delaktighet när vi jobbat fram potentiella sociala företag/ verksamheter. Utvecklingen har skett i nära samarbete med bl a biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle som är en av projektets samverkanspartners. Många andra intressenter såsom lokala turistföreningar, kommunernas olika förvaltningar, föreningar i många olika former och en mängd olika nätverk och/eller enskilda kontakter har också varit involverade. Information till press och media gavs vid två tillfällen och minst nio artiklar/inslag publicerades främst i lokala medier. Efter att vi beslutat avbryta projektet har alla planerade utbildningsaktiviteter lagts på is liksom den externa utvärderingen som planerats. Två av de tre "casen" har helt avbrutits. Deltagarna i dessa har hänvisats/återförts till arbetsförmedlingen.

4 Sid 4 (8) Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektgrupp Projektledaren har hållit samman projektaktiviteterna inklusive ekonomi och administration. Till projektgruppen har också knutits några praktikanter (projektdeltagare), varav en ekonom som bistått i administativa göromål och en informatör som jobbat med marknadsföring och information. (Båda skulle erbjudits anställningar om projektet fortsatt.) De andra praktikanterna har främst jobbat med förberedelser på de arbetsplatser där projektets praktiska inslag varit tänkta att bedrivas. Även dessa skulle med stor sannolikhet erbjudits anställning om projektet fortsatt o verksamheterna utvecklats väl. I projektgruppen har också en hel del ideella/obetalda insatser kring projekt och utbildningsplanering tillförts. Främst från medlemmar i Hållbart Avstamp. Peter Silow - med mer än 40 års erfarenhet från banksektorn har bidragit med ideella insatser kring finansiering organisationsutveckling och likvididitetsfrågor. Peter har också bidragit med handledning och praktiska göromål i projektet. Salén Business Consulting, Nils-Fredrik Salén (Nicke) har varit handledare för ett av casen (caféverksamhet) och också på ideell bas motorn vid framtagning av det anpassade entreprenörskapsprogram som kallats "Vågar jag" och som det varit tänkt att projektet skulle följa. SAI konsult, Arne Hedström byggnadsingejör har bidragit till iordningsställande av projektets lokaliteter samt vid planering av viss praktisk utbildning. Märta Gustafsson, Kreativt Avstamp har bidragit i diskussioner kring turism och besöksnäringsfrågor. Till projektgruppen har också knutits en person på deltid, Marie Kihlén som arbetat med rekrytering och personalplanering och delvis varit handledare för två av de case som utvecklats. Marie har haft sin lön från Pomona Balance AB, som därmed också bidragit ekonomiskt till projektets genomförande. Pomona är också det företag som handlats upp för att driva utbildning/utveckling på det individuella planet. I Pomona finns kvalificerad personal och lång erfarenhet av personalutveckling o HR tjänster. I viss utsträckning har Högskolan Väst funnits med men i egentlig mening har ju inte någon extern utvärdering kommit igång varför deras insatser varit begränsade. Styrgrupp Styrgruppen har bestått av ordförande, samt två styrelseledamöter från Hållbart Avstamp. En av dessa (Ola Göransson) har också varit projektledare. I styrgruppen har också två personer från Af (en områdeschef i Lidköping och en handläggare) ingått. Efter att upphandlingen av Pomona slutfördes har även de haft en representant i projektets styrgrupp.

5 Sid 5 (8) Samverkanspartners Projektet har två samverkanspartners som båda involverats under mobiliseringsfasen om än i något olika grad och på lite olika sätt. Vi har också fört vissa diskussioner om att inrätta en referensgrupp där våra samverkanspartners skulle ingå men i detta tidiga skede ej sett behovet utan valt att hålla kontakten mera informell. Samverkansparters i projektet är: Biosfärföreningen Vänerskärgården med Kinnekulle Biosfärföreningen har vi haft flera möten och sammankomster med. Dels har vi gett information kring projektet och de möjligheter vi ser med socialt företagande. Vi har också tillsammans diskuterat flera möjliga verksamheter och uppdrag. Companioon Skaraborg Vi har också, om än i något mera begränsad omfattning, fört samtal och diskussioner med vår andra samverkanspart, Companioon Skaraborg kring insatser vid utformning av nya sociala företag. Intressenter Det finns också en stor grupp andra intressenter som representerar allt från kommuner, företag till ideella organisationer. Under mobiliseringsfasen har vi diskuterat mycket och funderat på hur vi kan nå ut till dessa med information. Vi har därför inlett arbetet med att utveckla vår hemsida och påbörjat arbetet att ta fram en enklare trycksak. En av projektets praktikanter (deltagare) har utfört merparten av detta arbete och är därför djupt involverad i projektets tankegångar. Vi har också planerat att framöver involvera flera män och kvinnor ur projektets målgrupp. Vi har också haft och planerat för att fortsatt under hela projektet hålla regelbunden och återkommande kontakt med många olika intressentgrupper. Syftet är främst att vi då kan "mejsla ut" varje enskild intressents behov så att konkreta samarbeten/affärsmöjligheter utvecklas. Genom dessa kontaktytor/mötestillfällen skapas också nätverk och personliga relationer mellan människor som annars inte träffas. Det personliga mötet är en mycket viktig komponent vid framväxt av nya arbetssätt eller verksamheter. Att också djupt och ingående involvera de män och kvinnor som deltar i projektet såväl vid planering som genomförande av dessa fysiska möten är en viktig komponent i vår lärande process och bidrar till varje deltagares individuella utveckling. För att ge en bild över hur vi jobbat/tänkt att jobba har vi nedan listat de viktigaste intressentgrupperer vi identifierat och kortfattat gett några exempel på vad vi gjort eller diskussioner/idéer vi för med olika organisationer hörande till respektive grupp. 1. Kommersiella aktörer, t ex inom besöksnäring, handel eller andra serviceintensiva näringar, där viljan till långsiktig hållbart utveckling finns men där ekonomi eller andra resurser begränsar utvecklingstakten. - Tillsammans med ICA Kvantum utvecklar vi o tester ett koncept med butikslotsar i syfte att öka tillgänglighet och underlätta för äldre och/eller funktionshindrade. - Vi deltar i worksshops kring hur biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle kan utvecklas till en exportmogen destination. - Information och aktieägarträffar hos Destinationsbolaget Läckö-Kinnekulle kring turism och besöksmålsutveckling. - Möte och diskussioner med Grästorps turistförening, kommunledning och AME i Grästorp m fl.. 2. Föreningsliv, arbetslivsmuseer och/eller ideella organisationer. - Nätverksträffar i/omkring Husaby Hembygdsförening, kyrkan och stiftet m fl.

6 Sid 6 (8) - Välutvecklat samarbete med Stiftelsen Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri, den ideella föreningen Stenhuggeriets Vänner samt andra aktörer i/omkring Råbäck och Råbäcks Hamn. - Samverkan med och deltagande i aktiviteter inom NAV (Nätverk för arbetslivsmuseer i Västra Götaland) 3. Kommuner och andra offentliga organisationer som ansvarar för lokal bygdeutveckling och/ eller underhåll av fritids/serviceanläggningar som inte drivs eller underhålls på kommersiella villkor. - Möten och regelbunden kontakt med kommunutvecklare, turistchefer och näringslivsansvariga m fl i samtliga kommuner vi verkar i + ytterligare några vi avser/hoppats kunna bedriva verksamhet i framöver. - Samarbete med Västra Götalandsregionens kultursekreteriat kring ungdomars rätt att ta del av vårt kulturarv samt hur sociala företag skall kunna bidra till detta samtidigt som kulturarvet tillgängliggörs för breda intressentgrupper. - Samverkan, dialog och deltagande i aktiviteter tillsammans med Leader Västra Skarborg. Till viss del även andra Leaderområden. 4. Andra helt eller delvis skattefinansierade organisationer som bär ekonomiskt och/eller annat ansvar för människors försörjning när de befinner sig utanför ordinarie arbetsmarknad. - Kontinuerlig dialog med arbetsmarknadsenheterna i flera kommuner. - Deltagande i nätverksdiskussioner och företagspaneler där såväl näringsliv som kommunala tjänstemän o politiker är representerade. 5. Andra intressenter med uppgift/intresse att driva utvecklingen i en långsiktigt socialt hållbart riktning. - Aktiva ambassadörer för biosfärföreningen "Vänerskärgården med Kinnekulle" - etc etc. Utöver de ovan nämnda intressentgrupperna påverkas naturligtvis också alla invånare eller besökande som på olika sätt kan dra nytta av det ökade serviceutbud och bättre tillgänglighet som projektet skapar då nya verksamheter startas upp eller drivs i form av sociala företag/ verksamheter. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi har försökt beakta jämställdhetsfrågan när styrgrupp och projektgrupp bemannas. (tyvärr inte lyckats så bra alltid...) Vi har också haft med denna fråga i allt vårt rekryteringsarbete. Tyvärr har detta (och samarbetet med af generellt) gått mycket trögare än vad vi hoppats på. För att överhuvudtaget ta projektet framåt har tyvärr jämställdhetsfrågan ibland fått stå tillbaka. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

7 Sid 7 (8) Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Ett av de "praktikkoncept" vi tagit fram handlar helt om ökad tillgänglighet i butiker/affärer. Flera andra verksamhetsidéer vi har handlar också om detta. När vi valde lokal tog vi hänsyn till tillgänglighet och möjligheter för funktionshindrade att delta. Vi valde en lokal i bottenplan med med breda dörrar och god åtkomlighet även för rullstolar och/eller andra lite mera utrymmeskrävande hjälpmedel. Vi gjorde också vissa anpassningar för att öka tillgängligheten för deltagare. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Har inte haft med detta i vårt projekt Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Vi har haft många träffar/informationsmöten i olika lokala sammanhang. Vi har tagit fram en enhetlig presentation (power point) som vi anpassat lite beroende på vem vi träffat. Vi har eftersträvat att "sälja in" vår idé och aktivt sökt samarbeten. Vi har fått ett smått fantastiskt bemötande och efterfrågan om samarbeten har varit häpnadsväckande stort. Några exempel på de vi talat med är kommunernas arbetsmarknadsenheter, Destination Läckö-Kinnekulle, Grästorp Turistförening och andra lokala turistorganisationer, föreningen NAV (nätverk för arbetslivsmuser), Geoarena Skaraborg, Hembygdsföreningar (flera stycken) och många andra ideella lokala föreningar. Vi har också haft kontakter med Västra Götalandsregionen, Leader, Sparbankstiftelser o andra som kan bidra på olika sätt när hållbara kultur/naturnära projekt eller andra aktiviteter skall startas upp. Via Biosfärområdet "Vänerskärgården med Kinnekulle" har vi också haft vissa inledande kontakter med andra biosfärområden såväl nationellt som internationellt. Vid två tillfällen (inledningsvis) har vi ordnat pressinformation och minst nio artiklar om projektet har publicerats i lokala medier. Vi har även haft en del andra kontakter med media. Vi har också deltagit i lokala företagsträffar och nätverk samt vid ett tillfälle vid Rotary i Lidköping. För att dra nytta av våra erfarenheter och försöka möta den efterfrågan vi sett finnas skulle vi vilja intensifiera informationsarbetet. Vi tror dock att innan detta kan göras framgångsrikt måste man finna ett sätt, att bättre än vad vi lyckats med, involvera arbetsförmedlingen i detta arbete.

8 Sid 8 (8) Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har haft två möten med Högskolan Väst som varit den utvärderare vi handlat upp. Tyvärr hann aldrig någon egentlig utvärdering ske innan projektet avbröts. Vi fick dock en del värdefull muntlig input vid de diskussioner som fördes då utvärderingen planerades/handlades upp. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har haft en liten intern styrgrupp som under hela tiden haft täta återkopplingar och försökt utvärdera vårt projekt och samtidigt föra det framåt. Arbetsförmedlingens bristande engagemang har dock hela tiden varit en återkommande fråga och trots återkommande försök att åtgärda detta har vi inte lyckats. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Arbetsförmedlingens engagemang måste säkerställas bättre än vad vi lyckats med. Arbetsförmedlingens deltagande behöver sannolikt också formellt verifieras skriftligt tidigt i kommande projekt. För att nå målgruppen effektivare bör också ett arbetssätt där arbetsförmedlingen samordnar sina insatser mellan olika handläggare, kontor och arbetsmarknadsområden eftersträvas. En ytterligare kommentar vi gärna vill göra är att vi sett att efterfrågan/möjligheter på verksamheter lämpliga att driva som sociala företag är mycket stor och vi fått/får massor av förfrågningar och idéer kring detta. Vi har också märkt att närvaro och engagemang hos de deltagare vi haft hos oss är varit mycket högre/större än vad vi hoppats på varför vi tycker det är extra beklagligt att svårigheterna att få ett fungerande samarbetet med arbetsförmedlingen lett till att projektet inte kunnat drivas vidare. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Peter Silow, ordförande projektets styrgrupp - tel Ola Göransson, projektledare - tel