Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA

Relevanta dokument
Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

INLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Mål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?

Inlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys

Inlärning Psykologprogrammet, KI

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

ACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys

Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

SMART Utbildningscentrum

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Mål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Motivation till förändring

Att förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)

Vad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING

Prestationspsykologi en lärandeprocess

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Att implementera RACT

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Om autism information för föräldrar

Vad är psykisk ohälsa?

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Bemötande och beteendeanalys

Antecedent - A i beteendets A-B-C

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

Hantera motstånd och få ett bättre liv

SET. Social Emotionell Träning.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

SMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ?

Livskvalitet trots många hinder

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Utbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari

Att få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

RF Elitidrott Elittränarkonferens 2013

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Om beteendeanalyser: Analysmodeller. Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

INSTRUKTION FÖR BETEENDEANALYS/FALLKONCEPTUALISERING

Varför gör de inte som jag säger?

Acceptans - i hälsans tjänst! / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Kognitiv beteendeterapi

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Extended DISC Coachande ledarskap

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Introduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT

Riktlinjer för boendestöd i Gullspångs kommun enligt socialtjänstlagen SOL och lagen om särskilt stöd och service, LSS

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Led dig själv med visioner

Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

LEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

STRESSHANTERING VID NPF

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

När Mowrer inte räcker till. Operant analys av ältande.

När föräldern har kognitiva svårigheter

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla

ICF och läkarintyg

Transkript:

Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan eller vet mera. Sören Kierkegaard 141120 Beteende Tillämpad beteendeanalys, TBA Allt som en levande människa eller annan levande varelse kan göra Motoriska, kognitiva, autonoma Synliga och osynliga (yttre och inre) Specifikt problem som beskrivs i observerbara, icke värderande, termer Betona beteendets funktion (och inte enbart struktur) Beteenden och förstärkningar skall uttryckas så konkret som möjligt för att fungera som underlag för förändring Beskriv uppkomst, utveckling och faktorer som vidmakthåller beteendet (konsekvenser) Syftet är att påverka beteende Viktigt att översätta egenskaper till beteendebeskrivningar Vaga beskrivningar operationaliseras 141120 141120 1

Bikupa Över- och underskott av beteende Operationalisera (översätt) blyghet till konkreta inre och yttre beteenden Överskott Underskott Yttre Inre 141120 Bikupa Utgå från en situation då du upplevt kraftig stress. Översätt ditt beteende i denna situation till yttre- och inre över- och underskott. Yttre Överskott ex: höjer rösten, hit och dit (planlöst), Underskott Tillgångar ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation 141120 2

RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara Psykiska funktionsnedsättningar negativa symtom missbruk social färdighet funktionshinder positiva symtom Oro, ångest, depression Överskott Underskott Tillgångar RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara Stimulus (plural stimuli) S Händelse eller objekt. Kan vara föremål i miljö eller andras beteende. Obetingat stimulus utlöser icke inlärda reflexer/responser Betingat stimulus inlärt, betingat neutralt stimulus Yttre Konflikter med andra Missbruk Träffa andra Aktivitet som ger glädje Sociala aktiviteter Fysiskt aktiv Inre Oro/ångest Hallucinationer Smärta Nedsättning av funktioner Psykiska funktionsnedsättningar Intresserad av omgivning Motiverad 141120 3

Leder till 2018-01-22 Respons R Betingning/Inlärning (def.) Beteende som reaktion på ett stimulus Obetingade responser sker utan att vi lärt oss dessa Betingade responser etableras genom inlärning (sker utan närvaro av ursprungligt stimulus) Respondent (Pavlov) stimulusstyrd Respons framkallas av ett föregående stimulus Operant (Skinner; Azrin) konsekvensstyrd styrt av dess följder/förstärkningar (stimulus kommer efter responsen) 141120 141120 Respondent (klassisk) betingning Operant betingning Obetingad stimulus OBS attackerad av främling Reflex OBR rädsla, ångest Obetingad respons Ett beteende kontrolleras av dess konsekvenser och är funktionellt i sitt sammanhang (kontext) Konsekvensen är drivkraften för beteendet Kopplas till Neutralt stimulus S mörk tunnel Betingad stimulus BS mörk tunnel BR rädsla, ångest Betingad respons 141120 141120 4

Mowrers tvåfaktormodell - hur inlärning upprätthålls BS BR/S - Åsynen av en mörk tunnel Rädsla, ångest Utvecklad rädsla eller fobi Bikupa Ge exempel på en egen betingning (situation; vad upplever du; vad gör du?) R S - 141120 Inlärning Förstärkning är motorn för beteendet betingat stimulus startar A B C betingad respons (ångest) gör att respons säkerhet/ flykt för att konsekvens minskat obehag Positiv förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom belöning Negativ förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom att ta bort något obehagligt Konsekvens på lång sikt ökat obehag 141120 141120 5

Möjliga positiva förstärkare Förstärkningsschema Inre tankar och känslor Sociala uppmärksamhet, uppskattning, feedback Aktiviteter självförstärkande (roliga, intressanta) Påtagliga och konkreta pengar (generaliserad förstärkning), tecken Förstärkningsscheman hur ofta och på vilket sätt en förstärkning måste ges för att upprätthålla beteendet kontinuerlig förstärkning intermittent förstärkning Effektiviteten i förstärkningen påverkas av typ, kvalitet, mättnad, storlek, deprivation m.m. Premacks princip ( farmors lag ) 141120 141120 Bestraffning Minskar sannolikheten att en respons ska inträffa Två typer: positiv bestraffning: en bestraffare tillkommer negativ bestraffning: en positiv förstärkare tas bort Bestraffning kontra konsekvens A B C 141120 141120 6

Kedjeanalys samt A-B-C-analys A-B-C-analys A antecendent B beteende C konsekvenser A antecendent B beteende C konsekvens Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden Kort- och långsiktiga konsekvenser Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden ) Problembeteende Problembeteende Kort- och långsiktig förstärkning 141120 141120 A-B-C-analys önskat beteende Gruppövning EO etablerande omständighet A aktiverare B beteende C konsekvens Utifrån fallexemplet: - Beteendeanalys av problemsituationen - Över- och underskottsanalys - Skiss på genomförandeplan Vad kan starta beteendet Önskat beteende Kort- och långsiktig förstärkning 141120 7

Acceptance and Commitment Therapy (Act) Acceptance and Commitment Therapy Accept acceptera smärtan/tillvaron Choose välj utifrån värderingar Take action gå mot förändring RIKTNING önskan om hur tillvaron ska vara Värderingar är en fyr som hjälper dig hitta din väg I livet Hur kan vi prata om den andres riktning i tillvaron? 8

ABC analys Funktionellt tänkande A = antecedent (det som triggar) B = beteende (operanten) C = (C) Konsekvenser A B C Ångest skära ångest borta (för stunden) Inte rätt eller fel Inte bra eller dåligt pragmatiskt sanningskriterium! Det som verkar vettigt från ett perspektiv kan vara konstigt från ett annat Sätt alltid in C i relation till värderingar! Funktionell analys Gör ABC-analys över ett eget beteende Analys av funktionen av ett beteende i en viss kontext Addera vad människor tycker är meningsfullt och viktigt som referens när ni analyserar beteendet Diskutera två och två: Använd modellen över en situation på arbetet eller under fritiden som är obehaglig/jobbig Vilken är betingningen (inlärningen)? Vad gör du och vilken funktion har ditt beteende? Hur stämmer beteendet med dina värderingar? 9

Din tankeapparat säger att betingning kommer att stoppa dig från att leva som du vill Kick your buts Jag skulle vilja gå en utbildning MEN jag får sån ångest när jag skall tenta. Och då får jag alltid panik så det är ingen mening. Kort sikt = ingen ångest Lång sikt = ingen utbildning Jag har ångest MEN jag vill utbilda mig. Acceptans Om du är villig att ge all din betingning en plats bredvid dig kan du börja på din resa mot att återskapa ditt liv Uppmuntra klienten att möta inre upplevelser som de som det är och inte som de uppfattas eller säger sig vara. Exponering för inre stimuli; gestalt övningar; utmana kontrollagenda Varför? Reducera bieffekten av att vi har ett språk; öka flexibiliteten; addera nya funktioner och; bredda beteenderepertoaren 10

Hur reagerar vi på icke önskvärda beteenden? Icke önskvärt beteende Kontroll/bestraffning Hur kan du se på dig själv som behandlare? Fundera på dessa frågor: Vad utlöser du hos din/a brukare? Vad utlöser din/a brukare hos dig? Hur kan du använda dig av det här för att hjälpa? Motstånd Rigid beteenderepertoar Instinkt: regler, skäll, disciplin, kontroll Icke Önskvärt beteende Acceptans Utrymme för nya inlärningsmöjligheter Att förstå och stödja uppdrag och genomförandeplanering Förstärk beteendeförändringar, ihärdighet! 11

Uppdrag Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med brukaren försöka bevara, utveckla, förändra och skapa strategier för- och i olika livssituationer för att han/hon ska nå sina mål Missbruk negativa symtom social färdighet funktionshinder positiva symtom Oro, ångest, depression Symtom och funktionsnedsättningars betydelse för prognos positiva symtom negativa symtom social funktion Livshändel-ser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Stannar hemma, grubblar, ensam, mm stress psykiska funktionshinder kognitiva störningar Avbrutna kontakter, konflikter, försämrad ekonomi, sämre hälsa, mm 12

Livshändelser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Glädje och aktivitet Livshändelser Mindre tillfredsställande liv Psykisk ohälsa Funktionsnedsättningar Förståelse, stöd och kompensation Fungerande vardag, glädje och aktivitet Att arbeta med det friska salutogena faktorer, individnivå Social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik coping Utveckling av intressen Inre kontroll / impulskontroll Aktivitetsnivå / energi Kommunikativ förmåga Problemlösningsförmåga Genomförandeplanering 13

UTREDNIN G BESLUT (SoL; LSS) Genomförandeplanering, innehåll (Vad?) ANSÖKAN VERKSTÄLLIGHET 4. UTVÄRDERING Av insatsplanen Av målen 1.1. BEHOVSINVENTERING Skattning Registrering Andra informationskällor 1.2. Resursgrupp och kp 2. MÅLFORMULERING Motivationsmål Delmål Skattning Livsmålsplanering riktning Systematisk genomförandeplanering arbetsplaner momentindelning utvärdering 3. INSATSPLANERING Utvärdering Problemformulering Genomförande Metod Arbetsplan Analys Skattning av livsområden (exempelvis: CAN, NSSQ, Bosse) Familj Fritid Utveckling Bostad Kosthållning Hygien Sömn Aktiviteter Ekonomi Färdmedel/transport Sociala kontakter Professionella kontakter Hälso- och sjukvård Tankar och känslor Livsstil Intima relationer Medborgare Riktning - ej mål Hinder Hinder Hinder Hinder Vännner Hinder Hinder Hinder Hälsa Vad är gemensamt för hindren? Intention - hur vill du ha det? Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu. 14

Målformulering Problem/ behov Riktning och drömmar Utvärdering Delmål Analys -diagnos -psykiska funktionsnedsättningar -färdigheter -beteende Insatsmål Genomförande Nuläge Metod -momentindelning Övergripande strukturer för samordning/gem. förståelse integrerad psykiatri/resursgruppsarbete Behov/Problem Utvärdering Kvantitativ och kvalitativ Genomförande arbetsplan enhetlighet dokumentation Problem/Behov beteendeförändring konkret nivå Analys diagnos ps. funktionsnedsättningar färdigheter beteendeanalys (över- och underskott mm) tidiga tecken Val/Metodval motiverande samtal, bemötande Färdighetsträning ESL (tidiga tecken, symtom mm) exponering/erp/beteendeaktivering Vad är egentligen problemet? Vem är det som har problemet? Vad tycker brukaren är problemet? Vad tycker personalen? Skapa en gemensam problemformulering Beskriv problemet mät, registrera, bedöm omfattning och upplevelse av Dokumentera! 15

Analys Metod Hur förklarar och förstår vi problemet? Hur förklarar och förstår brukaren problemet? Finns det extern kunskap om problemet? Tillämpa analysmodeller (diagnos, psykiska funktionshinder och beteendeanalys) Skapa arbetshypotes Dokumentera! Vilka resurser har vi? Vilka metoder finns, vilka väljer vi? (träna, kompensera, anpassa) Fatta och förankra beslut Beskriv metod Dokumentera! forts. metod: arbetsplan Genomförande Vad behöver göras för att genomföra insatsen? Vad behöver vi lära oss? Hur ska vi genomföra den enhetligt? När ska det göras? Vem har ansvaret? Följ handlingsplanen! Genomför håll ut Registrera Dokumentera! Utbildning, instruktion, träning Skapa material, handlingsplaner (bemötande) Fördela arbetet skapa arbetsplan! Dokumentera! 16

Utvärdering Gruppövning Är problemet löst? Var det rätt analys och metod? Förberedde och genomförde vi rätt? Vilken ny kunskap har vi fått? Formulera en genomförandeplanering utifrån fallexemplet. Beskriv problemet idag (mät, registrera) Dra slutsatser Dokumentera! 17