Handledning på nätkurser

Lärcentret i Åbo Handledning på nätkurser

Texterna baserar sig på praktiska erfarenheter av handledning på nätkurser vid ÅA samt på föreläsningar och seminarier som undertecknad deltagit i. Den här guiden utgör främst en checklista för handledare. Tack till dem som bidragit med sina kommentarer - kommentarer och kompletteringar till guiden mottages med tacksamhet även i fortsättningen! För planering och produktion av nätkurser hänvisas till Lärcentrets Handbok för utveckling av nätkurs http://www.abo.fi/lc/handbok/. Tove Forslund, Lärcentret i Åbo Innehåll: 1 Introduktion 2 Handledarens olika roller och funktioner 3 Kanaler/medium för handledning 3.1 Handledning i Blackboard och Moodle 3.2.1 Närstudier på nätkurs 4 Handledning i olika skeden av kursen 5 Före-handledning instruktioner för kursen 5.1 Allmän information om kursen 6 Handledning under pågående arbete med övningsuppgift 6.1 Allmänt 6.2 Handledarens uppgifter under kursens gång 6.3 Motivering av deltagarna 7 Feedback och bedömning 7.1 Allmänt 7.2 Peer review - vad göra för att deltagarnas feedback på varandras arbeten ska vara lärande? 7.3 Dokumentation av feedback 8 Aktivering på nätet 8.1 Nätdiskussioner 8.1.1 Grund för fungerande diskussion / Instruktioner 8.1.2 Handledning av diskussioner 8.1.3 Varför misslyckas nätdiskussionen ibland? Vad göra? 8.1.4 Summering av diskussion/gruppuppgift 8.2 Gruppuppgifter 8.2.1 Vad göra för att få gruppuppgifter att fungera? 8.2.2 Gruppindelning 9 Utmaningar för handledningen 9.1 Handledning av heterogena grupper 9.2 Helhetsbilden på kursen 9.3 Deltagarna följer inte deadlines 9.4 Handledarens arbetsmängd 10 Att arbeta som handledare (arvode, arbetets omfattning) 11 Webblänkar om handledning 2

1 Introduktion Då man talar om lärarens arbete på nätkurser är det bra att dela upp det i två skeden. Det första skedet är planering och produktion av en nätkurs, vilket innebär att man gör en struktur för kursen, producerar/sammanställer kurslitteratur, producerar övningsuppgifter och övrigt kursmaterial och för in det i en inlärningsmiljö (Blackboard, Moodle m.fl.). Det andra skedet är start, genomförandet och avslutning av kursen, vilket innebär att man tar emot anmälningar och ger deltagarna tillträde till kursen, håller ev. närundervisning, handleder medan de arbetar med övningsuppgifter och ger feedback på inlämnade svar och bedömer prestationerna, samt till sist avslutar kursen. Bild 1: Handboken för produktion av nätkurs http://www.abo.fi/lc/handbok/. Handledningen är inte något som endast hör till genomförandeskedet av kursen, utan redan i planerings- och produktionsskedet gör man en stor del av arbetet genom att producera välgjorda instruktioner för kursen (se kapitel 5). Dessutom bör man redan då också planera hurudan handledning läraren ger då kursen pågår (se kapitel 6-8). Då det är flera personer involverade i en kurs är det väldigt viktigt att göra en klar arbetsfördelning (se kapitel 2). Det är också viktigt att veta hur mycket arbetstid man har till förfogande för handledningen på kursen (se kapitel 10). Alla studiegrupper skiljer sig från varandra, så fastän något inte fungerar i en grupp betyder det ju inte att det är du som handleder som gjort något fel. Det är också ofta en stor skillnad mellan en 3

grupp med mestadels vuxna studerande och en grupp ordinarie studerande som avlägger kursen som obligatoriska studier inom sitt utbildningsprogram (och som en av många kurser samtidigt). 2 Handledarens olika roller och funktioner Handledaren har olika funktioner på en kurs de här funktionerna kan sammanfattas i fyra olika kategorier. En del av detta hör till före-handledningen, dvs. det är sådant som den som utvecklar kursen bör tänka på, men ofta måste handledaren kanske under pågående kurs komplettera detta. Organisatorisk funktion producera instruerande material ( före-handledning ) organisera grupparbeten och diskussion handleda i studieteknik föra inlärningsprocessen framåt kontrollera tidsanvändningen Kognitiv/pedagogisk funktion visa till informationskällor bekräfta ny inlärning (som byggs upp av erfarenhetsbaserad och teoretisk info) utmana till mer sofistikerat tänkande ange vad som är rätt eller fel /relevant, korrigera missförstånd producera instruerande material ( före-handledning ) Social funktion uppmuntra ge feedback skapa gruppkänsla stöda och möjliggöra grupparbete stöda kommunikation mellan studerande Teknisk funktion - se till att deltagarna klarar av tekniken Vem är handledare? På en kurs kan det finnas flera olika handledare som har hand om olika frågor. I de fall att det finns mer än en handledare är det viktigt att i förväg komma överens om rollfördelning och spelreglerna, t.ex.: läraren - gör instruktioner - ger feedback på vitsordsuppgifter expert från arbetslivet - ger feedback på enstaka övningsuppgift 4

- deltar i diskussion - svarar på frågor tutor (ex. äldre elev/studerande) - korrigerar uppgifter med godkänd/icke-godkänd - puffar på dem som inte deltar i diskussion/lämnar in övningsuppgifter kursledaren - hjälper i studietekniska frågor - hjälper med tekniken annan elev/peer review - ger feedback på varandras arbeten - ger teknisk/studieteknisk hjälp - uppmuntrar, ger socialt stöd självutvärdering - portfolio, dagbok automatisk feedback - självrättande uppgifter - FAQ Arbetsfördelnngen mellan kursplanerare och lärare på öppna universitetskurser har definierats närmare, se ÖPU-planerarkompassen. 3 Kanaler/medium för handledning E-post är den effektivaste kanalen då läraren skall kommunicera med en studerande (dvs. sådant som övriga studerande inte alls behöver/bör kunna läsa i något skede) eller då två studerande kommunicerar sinsemellan. Detsamma är fallet om läraren bör nå en stor grupp med ett meddelande snabbt, t.ex. information om inhiberad föreläsning (ett textmeddelande når dock i de flesta fall mottagarna ännu snabbare). MEN genast då det är fråga om att förmedla något till en eller flera som är av värde även för framtiden (specificerad instruktion för en övningsuppgift, sammanställning av tilläggsmaterial etc), eller då kursdeltagarna skall ta ställning till informationen, är det dock bättre att använda inlärningsplattformens anslagstavla + diskussionsforum. Det kan också hända att läraren vill freda sin e-postlåda från mejl som berör specifika frågor om kurser. Det är bra om handledaren redan från början av kursen gör klart spelreglerna för kommunikationen på kursen, dvs. vilket medium/vilken kanal används för vilket syfte. - Kom också ihåg att hålla fast vid det som ni på kursen kommit överens om. De vanligaste elektroniska kommunikationskanalerna lämpar sig bäst för följande: e-post - påminna om deadlines, uppmuntra att hänga med på kursen - praktiska frågor chat - ex problemlösning / "brainstormning" inför uppsats diskussionsforum 5

- alla kan lära sig av alla inlärningsplattformens anslagstavla - ny information till alla deltagare betygsbok - individuella vitsord och individuell feedback textmeddelande (SMS) - kort information går fram på kort varsel desktopvideokonferens - verktyg på kommande - handledning och svar på frågor i realtid i grupp eller individuellt. 3.1. Handledning i Blackboard och Moodle Det är mycket viktigt att läraren under kursens gång kontinuerligt lämnar spår efter sig på kurshemsidan. Det gör läraren genom att gå in i diskussioner och genom att ge feedback, men även genom att sätta in allmänna kommentarer, nyheter o.dyl. på kursens anslagstavla. Blackboard (Bb) I Blackboard heter anslagstavlan Announcements, där man regelbundet kan informera om det aktuella i kursen. Announcements kan anges som ingångssida, men man kan även ange vilken annan sida som helst som ingångssida. Här kan man också meddela då man gett sin feedback enligt någon av sätten nedan, så att studerande kan gå och läsa den. Feedback på uppgifter och kan ges på olika sätt: - om deltagarna lämnar in via Assignment-funktionen kan läraren ge individuell feedback i Gradebook i anslutning till den studerandes svar. o Notera att feedback via Gradebook inte följer med till följande kurskopia då de gamla kursdeltagarna stryks, så vill man spara feedbacken som man ger i gradebook lönar det sig att sätta in den t.ex. i lärarinfo-knappen - om läraren vill ge gruppfeedback kan den sättas in i gruppernas område (under File Exchange eller i diskussionsforum) eller så kan feedbacken sättas in som ett Item i modulen ifråga eller under en egen knapp/länk i menyn (t.ex. Feedback ). o här dokumenteras ju också lärarens feedback för nästa gång kursen går. Feedback på diskussioner kan ges direkt i diskussionsforumet. I Blackboard finns en funktion för att sända e-post till enskilda deltagare eller hela gruppen. Eftersom meddelandena inte sparas, som t.ex. i en sent-box, bör man för dokumentationens skull förslagsvis kopiera in sina e-postmeddelanden under lärarinfo-knappen el.mots. Närmare instruktioner för hur funktionerna används tekniskt finns i Blackboard-startguiden och i Blackboard-handledarguiden på http://www.abo.fi/lc/blackboard/. 6

Moodle I Moodle finns ett nyhetsforum under kategorin senaste nytt som kan fungera som anslagstavla. Man kan definiera forumet så att deltagarna tvingas prenumerera på det, vilket innebär att e-post med meddelandet skickas ut automatisk till alla deltagare. Individuell feedback på uppgifter kan ges i betygsboken i samband med att man bedömer uppgifterna. Feedback åt hela gruppen kan sättas in t.ex. som ett textdokument i modulen. Feedback på diskussioner ges precis som i Blackboard direkt i forumet. Forum kan även användas för att ge feedback till t.ex. alla deltagare eller grupper. Moodle erbjuder olika typer av diskussionsforum som alla kan användas i olika syften - Lärarforum är till för kommunikation mellan lärarna på en kurs. De studerande ser inte detta forum och kan därmed varken läsa eller delta i diskussionerna där. - Nyhetsforumet kan ses som en anslagstavla för kursen. Det är t.ex. en lämplig plats för läraren att meddela de studerande om aktuella händelser och annat viktigt. Det är också vanligt att läraren sänder veckobrev till de studerande genom detta forum. - Öppna forum kan användas för vilka ändamål som helst I dessa forum kan du också bestämma om varje studerande måste skapa en egen diskussionstråd, eller om forumet är avsett för allmän diskusion. Varje diskussionsinlägg förses med författarens foto och namn, vilket gör diskussionerna mer "levande" och verkliga. Chat-modulen gör det möjligt att föra diskussioner i realtid. 3.3 Närstudier på nätkurs Det är viktigt att på en nätkurs fundera på syftet med närstudierna. Behövs det obligatoriska träffar? Hur används tiden effektivast, dvs. vad är svårt att göra på nätet? En introducerande träff kan underlätta organiseringen av t.ex. gruppuppgifter och det studietekniska. På en inledande träff är det bra att bl.a. gå igenom följande: Deltagarna presenterar sig för och lär känna varandra Deltagarna ges en introduktion i hur inlärningsplattformen och ev. annan teknik fungerar (gärna bör de ha möjlighet att öva i datorklass). Arbetssätten på kursen introduceras. Vid behov diskuterar gruppen t.ex. hur en bra nätdiskussion fungerar för att vara lärande. Om deltagarna förutsätts arbeta i grupp under kursens gång är det bra att inleda grupparbetet under närstudierna (planering, rollfördelning mm.) Läraren introducerar temat för kursen på ett inspirerande och aktiverande sätt Det är också viktigt att studerande får träna muntliga framträdanden under sin studietid. På en nätkurs kan deltagarna läsa och kommentera varandras skriftliga rapporter och uppsatser på nätet, men på närstudierna kan deltagarna göra presentationer där de använder olika slags audiovisuella hjälpmedel och PowerPoint (eller motsvarande), och där de gör en bra muntlig presentaion. 7

Programvara för desktopvideokonferens, som möjliggör kommunikation från den egna datorn i realtid i grupp, är på kommande och kan säkert delvis ersätta det att studerande träffas i ett undervisningsutrymme. 4 Handledning i olika skeden av kursen Gilly Salmon talar om en femstegsmodell för handledning på nätkurser, där hon visar på hur lärarens och studerandes roll under kursens gång förändras: Bild 2: Gilly Salmons Five-Stage Model. Källa: http://www.e-tivities.com/5stage.asp Alldeles i början av kursen är lärarens roll stor, då det gäller att se till att alla kan logga in, att alla känner sig välkomna på kursen och motiverade att ta itu med studierna. Därefter gäller det att se till att det finns sådana aktiviteter i kursen att studerande lär känna varandra, kommer in i sin grupp och börjar behärska verktygen för kommunikation. Det är viktigt att läraren kontrollerar att alla hänger med och att läraren också själv syns på kurshemsidan. I det följande börjar deltagarna bekanta sig med kursmaterialet och övningsuppgifterna. Läraren bör se till att alla vet vad som förväntas i inlämningsuppgifter och nätdiskussioner. I det följande skapar deltagarna kunskap tillsammans. För att stöda detta kan läraren uppmuntra studerande att jämföra ny information med tidigare kunskaper, att att reflektera över det som de lär sig och att tillämpa kunskapen på verkligheten. I det sista skedet skall läraren uppmuntra till metakognitition, till utvärdering av det egna lärandet. 8

5 Före-handledning instruktioner för kursen Handledningen kan indelas i tre olika faser: Förebyggande handledning ( Före-handledning ) - instruerande material och anvisningar, vilka läraren skriver i kursplaneringsskedet - dessa anvisningar bör ibland specificeras under kursens gång på basen av frågor från deltagarna Hjälp under pågående övningsarbete - frågor, dvs. handledaren följer upp hur studierna/arbetet med viss övningsuppgift framskrider - råd - uppmuntran Feedback - vitsord och kommentarer på inlämnad övningsuppgift Före -handledningen i en kurs innebär de instruktioner som gjorts för kursen, och som bör vara klara då kursen börjar. Då kursen går första gången blir handledaren säkert också ofta tvungen att komplettera instruktionerna under kursens gång. Instruktionerna kan inte vara för noggranna (ingen har ännu erfarenhet av att kursdeltagare skulle ha klagat på det!). Instruktionerna skall dock inte vara för långa, då kanske deltagarna inte orkar läsa igenom dem. 5. 1 Allmän information om kursen Ett dokument i kursen som innehåller (behövliga delar av) följande information, hjälper den studerande att få en helhetsbild av hur kursen fungerar, vad de kan förvänta sig av handledaren och vad som förväntas av dem själva: Kontaktpersoner Kurs- och ämnesbeskrivning Kurslitteratur och material om Printning av material biblioteksinformation Kursens uppbyggnad/schema länk till översiktsbild av kursen terminologi som används i kursen Bedömning och examination kursens examination bedömning av uppgifter vitsords-betygsboken allmänna krav på uppgifterna Handledning och feedback kommunikation i kursen feedback Planering av studierna och arbetsmängd förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan 9

att arbeta i grupp Tekniskt stöd och tekniska guider Blackboardguide för studerande / Studentmanual i Moodle att ladda ned programvara datorklasser vid ÅA att lämna in uppgifter Skrivtekniska instruktioner skrivråd och -guider referensteknik skrivhandledning vid Språkcentret Öppna universitetets information på ÖPU-kurser länk till ÖPU:s webbsida kursens avgifter och registrering information om avklarad kurs och intyg närmare information studievägledningssidorna på webben Här finns en mall för den allmänna informationen: http://www.abo.fi/lc/kursstod/material/allman_info.doc Exempel på översiktsbilder av kursen finns här: http://www.abo.fi/lc/larare/material/anvisningar/kursoversikt.htm Bild 3: En översiktsbild av kursen som samtidigt fungerar som en kontroll för handledaren att det t.ex. är en lagom mängd individuella uppgifter resp. gruppuppgifter, att lärarens arbetsmängd är överkomlig etc. 10

I varje övningsuppgift borde finnas följande information: målsättning med uppgiften - jfr Bloom nedan uppgift: vad förväntas kursdeltagarna göra (vilket material hör uppgiften ihop med) omfång på svaret (t.ex. antal ord, ifall detta är ett system som alla deltagares ordbehandlingsprogram klarar av) hur lång tid förväntas studerande i medeltal lägga ned på övningsuppgiften för vem och var (i diskussionsforum, via assignments etc) skall uppgiften publiceras - för övriga studerande / läraren / på öppen webbsida deadline hur bedöms uppgiften hurudan feedback ges på uppgiften Blooms taxonomi Övningsuppgifter kan ha olika svårighetsgrad, vilket också kräver olika slags handledning (från ev. självrättande till detaljerad och individuell) 1. Kunskap: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper som han memorerat. 2. Förståelse: Den studerande visar att han förstår relationer och samband i det kunskapsstoff han lärt sig. 3. Tillämpning: Den studerande kan tillämpa sina kunskaper på nya, för honom relativt okända tillämpningsområden. 4. Analys: Den studerande kan analysera fram beståndsdelar i en helhet av data och företeelser. 5. Syntes: Den studerande kan producera och skapa något eget och relativt unikt. 6. Värdering: Den studerande förmår ge mer sakligt grundade värdeomdömen kring det han kan. Se även http://www.coun.uvic.ca/learn/program/hndouts/bloom.html 5.2 Introduktion i avläggandet av nätkursen Det är viktigt att för studerande klargöra hurudan och genom vilka kanaler handledning och feedback ges i kursen. För att studerande skall komma igång med studierna på kursen behövs - ett välkomstmejl med information om kursstart och inloggning. - välstrukturerad allmän information i kursen, där det framgår hur kursen är uppbyggd och hur studieprocessen går till. - en introduktion i hur inlärningsplattformen fungerar (ev. i samband med kursstart, eller i form av användarguide) - ev. handledning i detta med nätstudier. Välkomstmejl Följande information bör studerande få innan de loggar in på kursen: - info hur loggar in (dvs. intron på Bb-/Moodle-guiden) och ev. vilken teknik man bör ha tillgång till - ev. Moodle-/Blackboard-studentguiden - info om kurslitetteraturen och hur man lånar den 11

- kort om hur man studerar på kursen - ev. kursens tidtabell/översiktsschema för att kunna planera in sina studier i god tid (inkl. datum för tent och hur mycket tid man ungefär bör jobba per vecka) - kontaktuppgifter - om kursens avgift och ev. materialavgift och registrering (ÖPU-kurser) Exempel på välkomstmejl finns här: http://www.abo.fi/lc/larare/material/anvisningar/valkomstbrev.htm För allmän information, se ovan kapitel 5.1. Introduktion i Blackboard Blackboards egen studentmanual på engelska är tillgänglig i Blackboard, men den är mycket omfattande (160 sidor), vilket kan skrämma mer än hjälpa deltagarna. Det är i stället bättre om läraren gör en guide anpassad till just de funktioner som används i den aktuella kursen; en användarguide på svenska för studerande att modifiera och förkorta finns i word-format på http://www.abo.fi/lc/blackboard/ (se Användarguider för studerande). Det finns även en motsvarande kort guide på engelska att modifiera. Introduktion i Moodle En studentguide i Moodle (på svenska och på engelska) finns på http://www.abo.fi/lc/kursstod/moodle/. Handledning i att studera på nätet På Lärcentrets hemsidor finns texter om nätstudier att vid behov modifiera för den egna kursen eller hänvisa deltagarna till. Här finns även en nätföreläsning om nätstudier: http://www.abo.fi/lc/stud/stod_for_natstudier.htm 6 Handledning under pågående arbete med övningsuppgift 6.1 Allmänt Att tänka på: bestäm i förväg hur mycket tid läraren/övriga handledare har till sitt förfogande för varje modul (varje övningsuppgift) skall handledaren vara proaktiv (kontakta studerande och fråga hur arbetet framskrider) eller endast/huvudsakligen reaktiv (reagera på frågor från kursdeltagarna)? - ange detta också i instruktionerna uppmuntra deltagarna att de verkligen får fråga och kommentera! - visa på hemsidan att någon frågat (dvs. andra har också frågor!), förbättra vid behov instruktionerna som respons på frågor ange i instruktionerna vilka klockslag/vilka dagar handledaren är anträffbar (och i vilka medier): praktiska frågor/ hur studera -frågor bör besvara genast, annars försvinner motivationen snabbt, medan frågor om innehållet kan besvarar under e-mottagningen vissa tider under veckan även medstuderande kan handleda - det är då viktigt att skapa förutsättningarna för detta. Se 12

punkt 7.2. frågor som ställs under kursens gång kan samlas till FAQ det kan underlätta lärarens arbete genom att deltagarna först uppmuntras kontrollera ifall andra redan frågat samma sak. Nästa gång kursen går kan läraren redan i instruktionerna specificera det som frågats om tidigare. 6.2 Handledarens uppgifter under kursens gång Vissa saker är speciellt viktigt för handledaren då kursen pågår. Handledaren bör kunna följande: a. hantera kursdeltagarnas förväntningar Tar man reda på kursdeltagarnas förväntningar bör man även beakta dem under kursen. Detta kan göras så att (någon sammanställer och) handledaren kommenterar vad som kommer att tas upp i denna kurs och vad inte, eller att kursen de facto anpassas enligt förväntningarna detta är lättare att förverkliga om det finns icke-färdigt planerade moduler i kursen eller övningar som deltagarna kan göra på eget sätt eller om valfritt tema. b. skapa en god inlärningsmiljö och atmosfär Det är viktigt med en bra start på kursen. Någon form av isbrytar-övning kan vara bra, dvs. något sätt som deltagarna lär känna varandra på, kommer in i ämnet och blir motiverade för kursen: deltagarna intervjuar varandra och publicerar en presentation av den andra deltagarna tar reda på vilken inlärningsstil de har; detta kan de t.ex. göra i IQFormprogrammet som finns på svenska på webben http://www.virtuaaliyliopisto.fi/palvelut/iq/iqform/index_se.html.. Om alla deltagare gör testet här får man även en profil för hela gruppen (läraren bör i förväg bekanta sig med testet). tillämpa olika gissningslekar till ditt IT-medium, t.ex. o 20 frågor o alla ger svar om sig själva, de övriga i gruppen skall gissa frågorna gallup (med frågor om förkunskaper, attityder) tjattsession webbtävling (engelska scavenger hunt/web quest), deltagarna skall hitta o svar på vissa frågor på webben o x webbsidor/elektroniska tidningsartiklar i databaser om visst tema relaterat till kursen o sin favoritwebbsajt om visst tema c. uppmuntra deltagarna till att delta (göra övningsuppgifter, delta i diskussionen, hjälpa andra studerande som ber om hjälp mm) Uppmuntran behöver alla grupper av studerande! Det skall man inte spara på, liksom inte heller på individuellt beröm och uppmärksammandet av individen (dvs. att just mitt inlägg noteras av handledaren och plockas fram upplevs kanske t.o.m. överraskande positivt!). d. administrera kursen Korrigera misstag, skapa nya grupper mm. snabbt, inte efter en vecka! 13

e. följa med hur deltagarna avlägger kursen och framskrider i inlärningsprocessen Ge vitsord eller godkänt för avklarade uppgifter, puffa på deltagare som inte hänger med, ge extra övningar eller tilläggsmaterial åt studerande som inte har samma kunskapsnivå. f.uppmuntra till djupinlärning och reflektion Be deltagarna förankra ämnet i den egna verkligheten Skapa en spänning/dissonans/ambivalens mellan två diskurser/frågeställningar (t.ex. man har en teori och ett praktiskt exempel som vänder upp och ned på teorin) Först utför studerande något mer mekaniskt, såsom att räkna ut någon statistik på verkliga data och rapporterar det i en självrättande övning (quiz-form), där det (som överraskning) dyker upp även analysfrågor (t.ex.: "vad beror det på att svaret på fråga två blir 3 även om svaret på fråga ett var 5?") Be deltagarna reflektera över vad han/hon kan/anser idag i en viss fråga, vad han/hon kunde/ansåg före kursen, hur ser han/hon på den egna utvecklingen g.ge effektiv feedback och bedöma inläggen och övningsuppgifterna (se kapitel 4.3 Feedback) 6.3 Motivering av deltagarna Curtis J. Bonk beskriver följande motivationsfaktorer, vilka alla är viktiga i en (nät-)kurs. För vissa studerande är dock en del faktorer ännu viktigare än för andra. Då övningsuppgifterna konstrueras och i samband med handledningen bör handledaren försöka stöda följande faktorer: atmosfär: psykologisk säkerhet, behov att känna sig väl till mods, tillhörighet feedback: svar på frågor, stöd, uppmuntran engagemang: ansträngning, involvering, spänning meningsfyllt: intressant, relevant, autentiskt valfrihet: flexibilitet, möjligheter, självstyrdhet omväxling: nyhet, okänt nyfikenhet: roligt, fantasi spänning: utmaning, dissonans, debatt/polemik interaktivitet: kollaborativt, team, samarbete målmedvetenhet: produkt, framgång, ägande (ownership) Curtis J. Bonk: om olika sätt att motivera studerande i klassrummet http://www.indiana.edu/~bobweb/mt_hand.html. 7 Feedback och bedömning 7.1 Allmänt Feedbacken är något som studerande i utvärderingar plockar fram, dvs. om det på kursen har givits mycket individuell feedback är studerande ofta mycket nöjda med kursen! 14

Det är också viktigt i planeringen av kursen att fundera på och i instruktionerna ange följande: hur kursen och de enskilda övningsuppgifterna bedöms hurudan feedback studerande kan förvänta sig: - ingen feedback utan endast ett vitsord eller notering om godkänt/underkänt/behov av komplettering - peer feedback, dvs. feedback av medstuderande - individuell kommentar/gruppkommentar - modellsvar - sammanfattning - autmatsvar på självrättande övningsuppgifter när feedbacken ges (att kursdeltagarna skall läsa feedbacken och) hur de skall reagera på den Feedbacken skall visa studenterna på hur de kan bli bättre. Då feedbacken innehåller kritik är det viktigt att ändå även plocka ut det positiva i svaret. Hamburger-feedback är bra, dvs. säg först något positivt, sedan kritiken och därefter igen något positivt eller konstruktivt (vad borde studerande göra för att skriva ett bättre svar). Spara inte på individuellt beröm och uppmärksammandet av individen (dvs. att just mitt inlägg noteras av handledaren och plockas fram upplevs väldigt positivt). Tänk alltid på hur kursdeltagaren kommer att känna sig efter att ha läst feedbacken. Feedback fungerar allra bäst om den ses som tvåvägskommunikation, dvs. studerande besvarar feedbacken: Hur upplevde de feedbacken? Vad lärde de sig av den? Ibland kan de även uppmanas att lämna in en förbättrad version av uppgiften. Några gyllene regler för feedback: - Ge feedback snabbt! - Börja positivt - Tänk dig in i hur mottagaren kan uppfatta feedbacken - Var uppmuntrande och motiverande - Få studerande att utvärdera sig själv - Ge objektiv feedback; koncentrera på sak, ej person - Var saklig och tydlig - Koncentrera dig på helheten, inte småsaker - Var ärlig och äkta 7.2 Peer review - vad göra för att deltagarnas feedback på varandras arbeten ska vara lärande? Studerande kan också ge feedback åt varandra, men det är då viktigt att ge noggranna instruktioner! Handledare kan uppleva att det finns en risk med att låta deltagarna ge feedback åt varandra/kommentera varandras arbeten, dvs. att kvaliteten på feedbacken i så fall blir lidande. Det är dock värt att satsa på denna typs feedback, eftersom den har flera goda sidor: den feedback den enskilda studerande får blir mer varierande då den ges av flera olika personer 15

det är också lärorikt för studerande att ge feedback (det tvingar studerande att sätta sig in i ämnet, att ge feedback är något de även behöver kunna för arbetslivet) det minskar på lärarens arbetsbörda På följande sätt kan handledaren uppmuntra till bra feedback/kommentarer: handledarna ställer många frågor som deltagarna skall besvara i feedbacken kommentarerna betygsätts deltagarna förväntas inte läsa väldigt många arbeten, utan delas in i mindre grupper och kan på det viset satsa på de arbeten och teman de förväntas ge kommentarer på handledaren bestämmer vem som kommenterar vem deltagarna utvärderar de kommentarer de fått handledaren ger instruktioner för kommentarerna (checklista) kommentarerna ges i form av frågor Typ av frågor Frågor som ber om mer bevis: hur kan du motivera detta? Frågor som ber om förtydligande: kan du säga det på ett annat sätt? Frågor som knyter ihop: hur hänger detta ihop med? Hypotetiska frågor: vad skulle ha hänt om? Hur skulle x ha varit annorlunda om? Orsak-verkan: vad skulle ha varit resultatet om? Se Discussion as a Way of Teaching, ss 69-71. 1992 Här kan man läsa mer om peer review: Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter http://www.abo.fi/lc/kursstod/material/peer_feedback.pdf. 7.3 Dokumentation av feedback Även om dokumentationen kan ta tid lönar det sig för framtiden (skalfördelar). Spara feedbacken med tanke på nästa gång kursen ges: spara deltagarnas svar som modellsvar (dvs. som modell för studenterna) (Kom ihåg att be om tillåtelse av berörda studerande) spara deltagarnas svar som modell för ev. ny lärare (exempel på svar värt vitsord 1, 2, 3) spara lärarens vanliga kommentarer (speciellt kommentarer till hela gruppen) skriv ned vad som förväntas i ett bra svar skriv in i separat dokument vilka förbättringar i instruktionerna för övningsuppgiften som bör göras 16

8 Aktivering på nätet 8.1 Nätdiskussioner 8.1.1 Grund för fungerande diskussion / Instruktioner A och O: bra tema! - Ge - mensam utgångspunkt (t.ex. film, artikel) - som deltagarna har åsikter om - som deltagarna kan tillämpa (egna exempel, egna erfarenheter) - aktuellt - deltagarna föreslår teman - deltagarna väljer själva bland ett större utbud teman vilka de vill diskutera deltagarna har olika roller i diskussionen (funktionella, ämnesrelaterade, för och emot) klar tidtabell: deadlines för varje etapp i diskussionen: deadlines för inlägg 1, kommentar 1, kommentar 2, sammanfattning (exempelvis) deltagarna är indelade i grupper diskussionen har ett klart syfte: ni skall lära er... det finns klara spelregler/netikett - hurudana diskussionsinlägg räknas - vad händer med smygtittarna (dvs. de som bara läser inlägg men inte gör egna): blir de endast underkända eller utestängs de från kursen? - regler för gott beteende - smileys, t.ex. http://www.muller-godschalk.com/emoticon.html - diskutera med deltagarna vad en fungerande diskussion är: Vad får deltagarna att diskutera? Hur få tröskeln för deltagande tillräckligt låg? När är det tryggt att diskutera? 8.1.2 Handledning av diskussioner Det är viktigt att fundera på hur mycket läraren skall vara närvarande i diskussionerna. Det enda sättet läraren syns på är att göra inlägg i diskussionen, men lärarens inlägg kan även minska på deltagarnas aktivitet (de väntar på rätt svar från läraren). Läraren kan i början av kursen vara mera aktiv (men på ett konstuktivt sätt som lockar deltagarna till att delta i diskussionen) och sedan överlämna diskussionerna mer åt deltagarna, men då bör läraren även motivera varför han/hon syns/inte syns i diskussionerna. Läraren uppgift i diskussioner är att påminna deltagarna om att använda terminologi, hänvisa till litteratur rätta till missförstånd / felaktiga uppfattningar hänvisa deltagarna till kommentarer som andra studerande gjort och till litteraturen (med tanke på lärarens tidsanvändning!) ge feedback i form av positiv kritik: deltagarna vill veta att läraren noterar och ser vad de 17

tänker i diskussionen summera diskussionen vid behov (men tänk på lärarens tid: har läraren tid att summera eller är det bättre att i stället utse någon eller några studerande som sammanfattar) ställa frågor (se 4.3 för olika typs frågor) inspirera till reflektiva tankar uppmuntra till djupare förståelse ( ge mer info om.., motivera hur ) uppmuntra studerande till att ta reda på mer: ge webblänkar, uppmuntra till att läsa viss författare eller kontakta viss person uppmuntra till dialog ( kan någon ge tre potentiella orsaker.., håller alla med om.. ) påminna om netikett (vid behov via e-post eller annan privat kommunikation, ifall det inte är ändamålsenligt att sätta folk på plats inför resten av gruppen) Exempel på instruktioner för kommenterande inlägg Kommentera genom att kom fram med helt motsatt ståndpunkt (motivera)/hålla med ge egna exempel eller berätta om egna erfarenheter lösningsförslag hänvisning till/jämförelse med litteratur sammanfatta det som kommit fram hittills ställ frågor Ett bra diskussionsinlägg kunde vara ett som ger nya fakta och idéer bygger på tidigare inlägg/andras inlägg kritiskt värderar andras inlägg sammanfattar det väsentliga i diskussionen länkar teorier till egna erfarenheter 8.1.3 Varför misslyckas nätdiskussionen ibland? Vad göra? tekniska problem (deltagarna hittar inte de andras diskussionsinlägg, nätkontakten krånglar, dålig rubriksättning) - ifall orsaken är att datorn inte fungerar så måste handledaren ta till något annat medium! (ring upp eller skicka ett SMS till deltagaren som inte synts till i diskussionen) de studerande har för höga krav på egna inlägg - även korta svar räcker ibland (omväxlande med mer uttömmande) - handledaren föregår med exempel på mer anspråkslöst inlägg - handledaren uppmuntrar (t.ex. genom att plocka fram det som deltagarna kommit fram med) för låg nivå på inlägg - handledaren ger exempel på bra inlägg diskussionen spårar ur - handledaren ingriper diskussionen blir splittrad (deltagarna ger strökommentarer i många olika diskussioner) - i instruktionerna anges att varje inlägg bör vara anknutet till annat inlägg (för att visa på 18

att kunskapen konstrueras) - deltagarna skall endast följa med en eller några få diskussioner - deltagarna gör en sammanfattning av diskussionen: protokoll eller individuell loggbok över slutförd diskussion den finländska kulturen är en fråga-svar-kultur, inte en kultur där man enkelt avbryter varandra eller säger emot t.ex. läraren - handledaren utmanar och betonar betydelsen av debatt deltagarna diskuterar inte alls eller struntar i deadlines - det finns krav på antal diskussionsinlägg (och på inläggens kvalitet) och diskussionen betygssätts och/eller utgör en del av examination - den som inte deltagit under den tid diskussionen pågått gör en sammanfattning av hela diskussionen (dvs. den kan inte sätta in diskussionsinlägg i efterskott, så fungerar inte någon diskussion!) alla har samma åsikt - ge deltagarna olika roller diskussionen blir utdragen/urvattnad - se över tidtabellen för diskussionen deltagarna tar inte diskussionen på allvar - motivera varför det finns diskussionsuppgifter i kursen/vad syftet med uppgiften är - examinationsformen diskussion definieras och syftet med diskussionen diskuteras med de studerande - tydliga instruktioner (längd, antal inlägg, hur svara) - enda examinationsformen för viss modul ( så här avläggs den här modulen ) den som gör det första inlägget i diskussionen ger ett fullständigt uttömmande inlägg - handledaren ser över hur diskussionsfrågan är ställd, den bör ställas så att det inte finns ett helt uttömmande svar diskussionsdeltagarna bryter mot netiketten (t.ex. någon angriper annans person, inte själva temat, någon dominerar diskussionen) handledaren kontaktar (vid behov via e-post eller annan privat kommunikation, ifall det inte är ändamålsenligt att sätta folk på plats inför resten av gruppen) deltagarna vågar ej uttrycka sin åsikt - studenterna diskuterar först svar på frågorna i par/smågrupper publicerar sedan gemensamt svar 8.1.4 Summering av diskussion/gruppuppgift För att undvika att en diskussion (eller en gruppuppgift) upplevs splittrad kan det vara bra att deltagarna i slutet skriver en sammanfattning: individuell dagbok / övningsuppgift: - vad lärde du dig av diskussionen? - sammanfattning uppsats baserad på ämnen som debatterats i nätdiskussion - i uppsatsen bör ingå t.ex. fem inlägg och kommentar till eller citat av andras inlägg - diskussionen bör relateras till det som sägs i (kurs)litteraturen (med sidhänvisningar, återgivning av text etc.) 19

8.2 Gruppuppgifter En kursdeltagare utgår i princip från att uppgifterna på en kurs skall vara individuella. Om det ingår gruppuppgifter finns det ofta någon som suckar djupt över detta. Gruppuppgifter innebär dock ofta att slutresultatet blir bättre och att studerande lär sig mer (de måste försvara sina åsikter och förklara sina påstående tydligare i en grupp, reflektion och tillämpning av temat görs aktivare mm). 8.2.1 Vad göra för att få gruppuppgifter att fungera? satsa på orienteringsfasen (t.ex. på närstudier) skapa gruppsammanhållning (se till att deltagarna lär känna varandra) om arbetet startar på nätet bör man använda någon form av isbrytare: enkla uppgifter, presentationer, småprat (se 4.2 b) noggrann gemensam planering av arbetet (planeringen redovisas för och skall utmynna i en plan som ges in till läraren) tidtabell arbetsfördelning regler för arbetet inled själva grupparbetet gruppuppgifterna bör vara sådana att man inte kan göra dem ensamma (t.ex. expertroller) handledaren motiverar varför uppgifterna görs i grupp (viktigt!) klar tidtabell för delmoment i gruppuppgifterna (och tillräckligt mycket tid för varje delmoment) gruppindelningen kan göras på olika sätt: deltagarna väljer själva vem de jobbar med deltagarna väljer grupp enligt det ämne som intresserar dem lärarna placerar deltagarna i grupper 8.2.2 Gruppindelning Gruppindelningen för en kurs där de ska jobba i grupp under nätkursen kan göras antingen på närstudier eller på nätet, här följer några exempel på olika sätt/kriterier: Geografiska kriterier: personer från samma ort (närliggande områden) bildar en grupp. Då har de rent fysisk möjlighet att träffas och samarbeta om de kanske föredrar det fram om att arbeta via nätet. På närstudieträff: om man inte kan rita med krita på golvet föreställer man sig Finlands karta (man märker ut ex. Åbo och Vasa ) och deltagarna ställer sig på sin hemort, på basen av vilket gruppindelningen görs (en bra övning som får deltagarna att röra på sig, går att göra också i små utrymmen!) "Latmaskarna" och "flitiga" i en grupp så att latmaskarna inte kan åka snålskjuts i en grupp där det finns andra mera samvetsgranna deltagare 20

På närstudieträff: deltagarna ställer sig i olika hörn på basen av om de har studerat ämnet tidigare eller ej och om de har arbetat med saken i praktiken eller ej, om de gjort båda sakerna eller en av dem. Sedan bildas grupperna genom a) att man plockar en typ från varje hörn eller (sämre) b) att varje hörn är en grupp. Andra kriterier för gruppindelning: kön, ålder, alfabetet (på närstudier kan deltagna få en bensträckare i samband med att de ställer sig i åldersålder eller i alfabetisk ordning i en lång rad). I en större grupp är det bättre om läraren gör gruppindelningen. Problem som har att göra med detta är då deltagarna hoppar av: skall grupper slås ihop, skall någon grupp få förbli väldigt liten etc? 9. Utmaningar för handledningen 9.1 Handledning av heterogena grupper Grupper med olika erfarenheter, olika mycket förkunskaper, olika inlärningsstilar mm. utgör en utmaning för läraren, men kan också bidra till mycket lärande i gruppen om heterogeniteten utnyttjas (i gruppindelning, i diskussioner mm). Om de studerande har stora skillnader i kunskapsnivå: Det görs gruppindelning antingen så att alla med mera förkunskaper är i en grupp och sålunda också bör nå längre än andra grupper, eller så att det i varje grupp finns en som har mer kunskaper och där kan fungera som expert. En mycket bättre studerande kan även få jobba utanför gruppen och i stället kommunicera direkt med läraren. Om deltagarna har olika inlärningsstilar: Studerande kan välja bland uppgifter och hur de utför dem. (En isbrytar-övning kunde vara för deltagarna att ta reda på vilken inlärningsstil de har; detta kan de t.ex. göra i IQForm-programmet, som finns på svenska på webben http://www.virtuaaliyliopisto.fi/palvelut/iq/iqform/index_se.html. Om alla deltagare gör testet här får man även en profil för hela gruppen.) 9.2 Helhetsbilden på kursen En av de saker som man bör vara noggrann med på en nätkurs är att se till att deltagarna får en helhetsbild av kursen; det kan finnas en risk för att deltagarna upplever material och uppgifter som små bitar på olika ställen i inlärningsplattformen bitar som inte hänger ihop innehållsmässigt och bitar som deltagarna inte vet hur och när de skall läsa och åtgärda under kursens gång. Om det är flera lärare på kursen bör man vara speciellt noga med att se till att kursen ändå skapar en helhet och att den helheten tydliggörs för de studerande. Det är vikigt att ge en helhetsbild både av innehållet och av hur kursen avläggs (studieformerna). Helheten kan uppnås genom liknande typer av uppgifter i alla moduler varje avsnitt bygger på föregående (t.ex matematiska ämnen) några få större övningsuppgifter i stället för många små flera små uppgifter ger underlag för större uppgift 21

röd tråd: portfolio / dagbok frågor på vilka samlas svar genom hela kursen avslutande seminarium slutuppsats quiz (självutvärdering) i slutet/mitt i kursen i slutet: deltagarna ombeds själva hitta röda tråden knyter tillbaka till första uppgiften knyter tillbaka till förväntningar återknyter till innehållet i tidigare + kommande moduler deltagarna uppmanas gå tillbaka till tidigare avlagd uppgift 9.3 Deltagarna följer inte deadlines Ett vanligt problem i nätkurser kan vara att deltagarna inte följer deadlines. Det är ju inte bara ett principiellt problem ( deltagarna lyder inte handledarens instruktioner ), utan ett verkligt problem ifall uppgiften är en gruppuppgift där flera studerande är beroende av varandras inlägg, eller om hela gruppen skall få gemensam feedback. Det belastar också läraren, eftersom han/hon måste jobba med flera uppgifter samtidigt (med att ge feedback på eftersläntrarnas svar på tidigare uppgifter samtidigt som han/hon handleder pågående uppgift). I gruppuppgifter kan handledaren skapa en grupp av slöfockarna eller be gruppens medlemmar utvärdera varandras arbetsinsats. Vad kan handledaren göra för att få deltagarna att hålla tidtabellen bättre? Ifall man i en kurs går in för (någon av) dessa punkter så bör det även finnas med i kursen instruktioner (spelreglerna som alla bör känna till eller ev. t.o.m. skriva under). Då en kurs har deadlines rätt sällan eller har oregelbundna deadlines: t.ex. en vecka före deadlines påminner handledaren per mejl om följande deadline. Endast de studerande som följer tidtabellen får feedback. Om läraren upplever att det är viktigt att även eftersläntrarna får feedback så skall dock inte hela gruppen behöva vänta på att alla lämnat in svaren innan de får sin feedback (dvs. låt inte de som varit i tid vänta på alla andra). De studerande som är försenade får lägre vitsord. Om den studerande blir försenad är det viktigt att den meddelar om detta. Ifall kursdeltagarna själva tillsammans besluter om deadlines håller de sig också bättre till deadlines. Handledaren meddelar offentligt (ex. genom att efterlysa svaren) vem som varit försenad. 22

9.4 Handledarens arbetsmängd Hur behärska arbetsmängden för handledaren I en nätkurs är det ofta omöjligt för läraren att ge så mycket handledning som han/hon egentligen skulle vilja. Nätkurserna får inte bli en väldig börda för läraren, dvs. det är viktigt att se över lärarens arbetsmängd i nätkurser. På följande sätt kan man minska arbetsmängden: läraren ger gruppkommentarer i st. för individuella kommentarer - gruppkommentarerna är också bra på så sätt att deltagarna då lär av varandra - sammanfattar svaret på bra sätt för studerande (och för läraren med tanke på nästa gång kursen går) läraren ger modellsvar (dvs. det höjer kvaliteten på svaren, vilket betyder mindre feedback, och det gör också att studerande inte behöver fråga om t.ex. formen på svaren) arbetet fördelas mellan flera handledare deltagarna utvärderar sitt eget arbete (ex. de jämför sina inlämnade övningssvar med målsättningarna för modulen/uppgiften, de utgår från vissa kriterier, de reflekterar över frågan vad har jag lärt mig ) o Frågor som underlag för självutvärdering: - besvarades frågorna som ställdes, höll jag mig till temat? Analysera. - har jag hänvisat till eller använt mig av litteratur (kurslitteraturen, annan litteratur)? - i en diskussion: har jag "lyssnat" på de andra i diskussionen, dvs. förde jag en dialog med de andra (eller blev det mest min egen monolog)? Analysera. - i en diskussion: tillförde jag något nytt i diskussionen? Analysera. peer feedback : deltagarna kommenterar/bedömer varandras uppgifter (se 4.3) med längre hunna studerande frågar läraren vilken slags feedback (och på vad) de helst önskar feedback och koncentrerar sig sedan på de uppgifterna. 10 Att arbeta som handledare (arvode, arbetets omfattning) Följande rekommendation för uträknande av handledningsarvode har använts inom det öppna universitetet sedan läsåret 2003-2004. Samma underlag kan dock även användas på andra kurser. Utgångspunkten har varit att en nätkurs inte skall vara dyrare än en föreläsningsbaserad kurs. Vad innebär handledningsarvodet på nätkurser? För handledning på nätkurser betalas arvode enligt annan gruppundervisning med examination. Arvodet innebär en lektion (h) aktiv handledning och en h förberedelse (jfr föreläsningsarvodet vilket innebär ungefär en h föreläsning och två h förberedelse). Huvudprinciperna för vad som ingår i arbetet är följande: Förberedelsen inbegriper: - genomgång av att alla lämnat in övningsuppgifterna + utprint vid behov - puffa på studerande som inte lämnat in övningsuppgifterna 23

- sätta sig in i övningsuppgiftens ämne - söka fram tilläggsmaterial åt deltagare - svara på deltagarnas frågor om uppgiften - föra in vitsorden och kommentarerna i Grade Book/betygsboken. Den aktiva handledningen (dvs. timmarna som anges nedan) inbegriper: - läsa igenom deltagarnas inlämnade svar - skriva kommentarer och ge vitsord. Handledning för 5/10 sp-kurser Totalt antal handledningstimmar till förfogande för hela gruppen/hela kursen (ungefärlig uppskattning/rekommendation, att modifiera enligt egna förhållanden): 100 delt. 87 h handledning för 5 sp-kurs /150 h för 10 sp kurs 80 delt 76 h /135 h 60 delt 64 h / 115 h 40 delt 51h / 95 h 20 delt 33 h / 60 h 15 delt 27 h / 50 h 10 delt 18 h / 35 h Det här utgör riktlinjer för en kurs som inte har andra närstudier än ev. en första träff som introducerar studerande i kursens arbetssätt och teman. För närmare information, se: http://www.abo.fi/lc/kursstod/projektadmin/handledning.htm Handledning i stora resp. små grupper I de kurser som potentiellt kan ha många deltagare bör arbetsmängden för läraren ses över. Om gruppen har mer än ca 20 deltagare bör det finnas fler uppgifter där deltagarna jobbar i grupp och ger feedback åt varandra. Kan man ge individuell feedback bara åt dem som följer deadlines? I samband med att kursen planeras görs en lärarmodul där det för varje övningsuppgift skrivs ned vad som förväntas av svaren. Vilken "aktiv handledning" är oberoende (eller rätt oberoende) av antalet deltagare? - skriva gruppfeedback - självrättande frågor - diskussion där läraren ej aktivt deltar i diskussionen Vilken "aktiv handledning" är beroende av antalet deltagare? - läsa igenom deltagarnas inlämnade svar - ge individuell feedback - puffa på studerande som inte lämnat in uppgifter - söka fram tilläggsmaterial - svara på deltagarnas frågor 24

11. Webblänkar om handledning Lärcentrets webbsidor http://www.abo.fi/lc/larare/material/pedagogiska_guider.htm. Lärcentrets Handbok för utveckling av nätkurser http://www.abo.fi/lc/handbok/. IQ Team - Information, stöd och handledning för arbete i grupp http://www.vy.fi > Studier. Matikainen, Janne (toim.): Oppimisen ohjaus verkossa. Palmenia-kustannus 2003. Online Tutoring e-book: The Tutor s Role and Effective Strategies for Online Tutoring http://otis.scotcit.ac.uk/onlinebook/. Peer feedback - att utvärdera egna och medstuderandes övningsuppgifter http://www.abo.fi/lc/kursstod/material/peer_feedback.pdf. TieVie-utbildningarnas material om handledning: http://momu.utu.fi/tievie/5_omateriaali.htm. Salmon, Gilly: E-Moderating The Key to Teaching and Learning Online. Kogan Page 2000. och Salmon, G: e-tivities. Kogan Page 2003. Hemsidor: http://www.e-moderating.com/. Theory and Practice of Online Learning, Athabasca University, 2004: http://cde.athabascau.ca/online_book/contents.html. 25