Lärcentrets organisation

Transkript

1 Det virtuella klassrummet (DVK) Tove Forslund 1 Lärcentrets organisation hör under studieförvaltningen Ledningsgrupp för ÅA:s virtualisering och Lärcentret samarbetsorganisation mellan Datacentralen AV-centralen Fortbildningscentralen Åbo Akademis bibliotek studieförvaltningen Personal lärcenterchefen (heltid) Studierådgivare (heltid) Blackboard- och Moodleadministrator (heltid) Kursproducenter (deltid) planerare för personalutbildningen och utvecklingen av stödtjänster för lärare och studerande (deltid) Lärcentret stöder personalen i att utveckla undervisningen och studerande i effektiva studier 2

2 Innehåll Att komma igång med nätkursutveckling erfarenheter vid ÅA Planeringsprocessen för nätkursproduktion Tidsresursering Upphovsrätt Mervärdet med nätet Pedagogisk utgångspunkt Beskrivning av kursens inlärningsprocess Planeringsunderlag Aktivering på nätet: Utgångspunkten för aktiveringen Planeringen av handledningen Dokumentation och uppdatering Webblänkar 3 Arbetet med nätkursutveckling vid ÅA ca år Organisatorisk utveckling Rektorsbeslut på vissa frågor (fördelning av pengar, upphovsrätt, virtualiseringsprojektets organisationsform mm.) Har getts specialfinansiering till ämnen/läraren för kursutveckling Gemensamma rekommendationer för t.ex. ersättning för kursproduktion, handledning på nätkurser Även stödmaterial för administrativa ärenden på webben Information om projektet via webben, nyhetsbrev, på kurser och infotillfällen inom och utanför ÅA ju mer man delar med sig, desto mer lär man sig av andra genom feedback, kommentarer och kontakter 4

3 Arbetet med nätkursutveckling vid ÅA forts. Teknisk utveckling Tillgång till inlärningsplattform får användas gratis av alla bland ÅA:s personal och studerande Centralt producerat stödmaterial För administrativa och tekniska frågor Centralt admininstrator och stödperson ( + stödpersoner på vissa enheter, enhetens eget initiativ) Tillgång till övriga tekniker och programvara Hittills inte så att användaren(s enhet) betalar för stödet, men i vissa fall för programvarulicenser Särskilda satsningar, aktuellt: nätföreläsningsproduktion Personalutbildning i användningen av tekniker och programvara Mer samarbete än tidigare mellan olika enheter vid hela Akademin för att utvärdera och utreda behov av teknik&programvara 5 Arbetet med nätkursutveckling vid ÅA forts. Pedagogisk utveckling Personalutbildning (mest med interna krafter) och utbyte av erfarenheter (bl.a. på minikonferenser om kursutveckling, ex. Handledning av utvecklingsprojekt (fungerat speciellt bra inom Öppna universitetet, där kursplaneraren är handledare) Stödmaterial på webben Speciellt satsat på planeringsprocessen och produktionen av stödmaterial för nätstudier Utgångspunkten är behov som lärarna har eller material som lärare producerat för sina kurser Lärarrollen: från föreläsare och ämnesexpert till kursplanerare/ materialproducent/ handledare Genomgång av undervisningsmetoder Aktivering av studerande! Förändring av synen på inlärning? 6

4 Planeringsprocessen: Tre skeden i kursens livscykel planering byråkrati pedagogisk planering planering av kursmaterial val av medium uppgörande av övningsuppgifter planering av handledning tekniskt genomförande undervisning ev. närstudier handledning och feedback uppdatering och vidareutveckling 7 )$ $ ( " " " ' &! "" % $! "

5 )$ " % Utgångspunkt för kursen / Kursens synopsis Praktiska frågor arbetsfördelning tidsplan för projektet stöd teknik&programvara finansiering produktion av nätkurs (inkl. uppdatering) handledning på nätkurs upphovsrätt Vilket mervärde ger nätet? Analys av deltagarna 9 Tidsresurser 1. Produktion av nätkurs Hur många arbetstimmar får produktionen av en nätkurs á 3/5/10 sp ta? Skillnader i ersättningen: ÅA: lite mer ersättning per sp åt matematiska ämnen/språkämnen än åt de mer textbaserade ämnena (ex. samhällsvetenskapliga ämnen, humaniora) Lite mer ersättning för helt nätstödd kurs än för flerformskurs (dvs. där föreläsningarna fortfarande har stor del) Lite mer ersättning om använder mycket teknik Vid ÅA: I princip ersättning vid ÅA för att producera övningsuppgifter (dvs. olika former av kontinuerlig examination) och instruktioner för inlärningsprocessen på nätet inkl. material i annan form än textform; i kurserna används kursböcker eller elektroniska artiklar o.dyl.som källor/basmaterial 10

6 Tidsresurser 2. Handledning på nätkurs Med handledning här avses svar på elevernas frågor medan de jobbar med övningsuppgift, deltagande i nätdiskussioner, feedback på övninsguppgift Hur många arbetstimmar får handledningen av kurs X ta för en grupp på 10/20/30/40 elever? Lönar sig att göra en rekommendation, som testas genom att tillämpas i verkligheten, och som vid behov kan diskuteras om kursen avviker från standard Antal deltagare på kursen: Skalfördelar med många deltagare, dvs. handledningstimmar per deltagare är färre om många deltagare på kursen Minimiantal deltagare Se ÅA:s Grunder för ersättning för handledning på nätkurser Vi återkommer till hur man kan försöka effektivera arbetstiden som sätts på handledning 11 Översikt av kursen + arbetsbelastning för studerande och lärare Modul /Tema / Typ av övningsuppgift el.dyl. Material Vad ska studerande göra / Typ av övningsuppgift Tidsintervall då jobbar med kursen deadline omfattning (antal ord, antal sidor) Gruppuppgift/ Paruppgift / Individuell uppgift Modul 1: Introduktion interkulturella grundbegrepp Övningsuppgift 1: Presentation vecka I GK GK i betygsboken Diskussion 1 Reflektion i dagbok Vitsord/ GK Bok x: Kapitel y Nätdiskussion vecka G GK Reflektion i slutvitsord dagbok I Feedback Inlägg i diskussionsforumet Individuell feedback i slutet av kursen Rekommenderat antal arbetstimmar Antal arbetstimmar för läraren Stöder inlärningsstil Modul 2: Stereotypier, rasism, fördomar Övningsuppgift 2: X Analys (inlämningsuppgift) Gruppfeedback Närstudieträff etc etc

7 Vilken handledning är oberoende (eller rätt oberoende) av antalet deltagare? - skriva gruppfeedback - självrättande frågor - diskussion där läraren ej aktivt deltar i diskussionen Vilken handledning är beroende av antalet deltagare? - läsa igenom deltagarnas inlämnade svar - ge individuell feedback - puffa på studerande som inte lämnat in uppgifter - söka fram tilläggsmaterial - svara på deltagarnas frågor 13 Upphovsrätt UVM:s information om upphovsrätt i nätundervisning, samt avtalsmodeller (även på svenska!), se Upphovsrätt till de nätkurser som produceras Upphovsrätten hos läraren Nyttjanderätten och rätten att modifiera hos arbetsgivaren Avtal I avtalet ingår att upphovsmannen garanterar att han/hon har rätt till det tredje parts material som använts i kursen Görs åtminstone med alla projekt som beviljats specialmedel för produktion av nätkurser På obegränsad tid, ÅA (i praktiken ämnet) får rätten att modifiera materialet enligt behov OBS Beaktandet av god sed! (dvs. ange upphovsman, ej göra förändringar som kränker upphovsmannen mm.) Avtal med studerande om hur de får använda kursmaterialet kopior får inte användas, distribueras, presenteras, offentliggöras eller på annat sätt göras tillgängligt för allmänheten förutom inom ramen för till nätundervisningen hörande studieändamål Läraren får ej använda studerandes material i annan kurs annat än med särskilt tillstånd 14

8 )$ " Vilket mervärde ger nätet? % Vad vill vi uppnå med nätkurs? Vad bör vi beakta eftersom vi använder IT/nätet? 15 Målet med virtualiseringen, bl.a Göra kursen tillgänglig för studerande och lärare Förbättra förutsättningarna för inlärning aktivera studerande bättre åskådliggöra moment i kursen förändra examinationsformerna öka handledningen Effektivera kursadministrationen kursdokumentationen på nätet speciellt bra t.ex. om flera olika handledare och enheter involverade i genomförandet enklare/snabbare t.ex. distribuera och ta emot material, speciellt i masskurser underlättar uppdateringen av kursmaterialet mm 16

9 Nyttan av IT/nätet i kurser Flexibilitet Tid och plats Valmöjligheter Typ av övningsuppgift Innehåll/tema Material (form, innehåll) Effektiv informationsdistribution Kostnadsinbesparing för studerande (gäller univ.stud.) och för skolan om små grupper Alternativ enligt tekniska förutsättningar När-/distansstudier Tekniken som stöd för tänkandet/ kunskapskonstruktion Konstruktion av kunskap i grupp Tid att tänka innan svarar Repetition Åskådliggöra svåra saker gm ljud&video Kontextanknytning (autentiskt, tillämpning) 17 Användningen av nätet i undervisningen Hela kursen avläggs via Efter annan aktivitet nätet Efter föreläsning: Möjlighet/Krav att Nätet används för visst fråga/diskutera föreläsningens syfte: teman distribution av material Efter tent: Möjlighet/Krav att och/eller fråga/diskutera tentens teman övningar (ex. HotPot, Före annan aktivitet inlämningsuppgifter i Moodle mm) och/eller Material att läsa före ljud och bild för att närstudieföreläsning/videokonf åskådliggöra och/eller erens handledning av (dvs. + instuderingsfrågor + diskussion anvisningar för) (ge personliga åsikter, plocka studiegången och/eller ut det intressanta / ställ frågor till läraren Interaktion/kommunikation med andra (studerande, experter) 18

10 Exempel Hela kursen via nätet (möjliggör distansstudier) Instuderingsfrågor/självrättande test/övningstenter etc. för läskurs Fördjupning (tillämpning, frågor, egna tankar) i nätdiskussion mellan föreläsningarna på föreläsningskurs Proseminarium/slutarbeten (presentation av plan, litteraturstudier och färdigt arbete + kommentarer) Kontakt under praktiktid (handledning av lärare och övr.studerande, inlämning av praktikrapporter) Tent (hemtent under en vecka/fyra timmar el.dyl.) Tilläggsmaterial (webblänkar till artiklar, extra övningar mm) Grupparbete (för att se att alla i gruppen jobbar): presenterar läst material för varandra och diskuterar det, distribuerar slutprodukt Distribution av studerandes produktioner i ppt-format, videon mm. Processkrivning etc 19 )$ % Beskrivning av inlärningsprocessen hjälper studerande att se kursen som helhet att se vilka arbetsskeden som ingår i kursen att se vilket stöd han/hon får att uppskatta arbetsmängden att se kursen som en del av övriga studier Via vilka arbetsskeden, uppgifter, arbetssätt och med vilken tidtabell går studerande framåt Hur, när och av vem handleds den studerande på nätet Hur och när bedöms den studerandes lärande, vem bedömer och ger feedback, vilka bedömningskriterier används 20

11 Beskrivning av studieprocessen 1. Allmänt instruerande material 21 Info till studerande före kursstart info hur loggar in och ev. vilken teknik man bör ha tillgång till ev. studentanvändarguide för inlärningsplattformen info om kurslitetteraturen kort om hur man studerar på kursen ev. kursens tidtabell/översiktsschema för att kunna planera in sina studier i god tid (inkl. datum för tent och hur mycket tid man ungefär bör jobba per vecka) kontaktuppgifter 22

12 Allmänna instruktioner för avläggandet av nätkurs Kontaktpersoner Kurs- och ämnesbeskrivning Kurslitteratur och material Om printning av material Biblioteksinformationl Kursens uppbyggnad/schema Länk till översiktsbild av kursen Terminologi som används i kursen Bedömning och examination Kursens examination Bedömning av uppgifter Vitsords/betygsboken Allmänna krav på uppgifterna Handledning och feedback Kommunikationskanaler i kursen Feedback Planering av studierna och arbetsmängd Förslag på tidsschema för kursen Att arbeta i grupp Tekniskt stöd och tekniska guider Blackboardguide för studerande / Studentmanual i Moodle Att ladda ned programvara Datorklasser vid ÅA Att lämna in uppgifter Att läsa Ppt-dokument på nätet Att printa dokument i nätkurs Skrivtekniska instruktioner Skrivråd Referensteknik Skrivguider Skrivhandledning 23 Beskrivning av studieprocessen 2. Bild på innehåll studiegången se exempel på schematiska översikter: /kursoversikt.htm 24

13 Verktyg för planeringen Handboken för nätkursutveckling (anpassad till åa-miljön) Checklista för kursutvecklingsprocessen Planeringsunderlag Checklistan och kursplaneringsunderlagen finns på (se Kursplanering) Moodle Kronologiska moduler Tematiska moduler Modul enligt funktioner 25 Planeringsunderlag!! " $ % & % ' () * % +, & % ' () * % +, $ $ 26

14 $ ( " $ Utgångspunkt för aktivering de pedagogiska målen kunskap/ arbetslivsfärdigheter/ attityder examinationen sluttentamen uppsats (en längre / kortare varje vecka) projektarbete portfolio dagbok kontinuerliga korta övningsuppgifter för att uppnå målsättningarna måste materialet aktiveras belastningsanalysen, dvs. beräknandet av studerandes arbetstid, avgör antalet övningsuppgifter och omfånget på dem 27 Handledning före, under och efter Förebyggande handledning instruerande material instruktioner för övningsupppgifter: studieguide studerandes tidsplanering Hjälp under pågående övningsarbete frågar ger råd uppmuntrar Feedback 28

15 Före -handledning / Instruktioner Krav på instruerande material: klart och redigt instruerande utmanande inspirerande I varje övningsuppgift: Målsättning med uppgiften Varför görs den, vad ska de lära sig Tydliga och begripliga instruktioner för vad förutsätts göra Vem gör uppgiften Hur görs uppgiften och hur presenteras svaren Vilken omfattning Hur lång tid tar det att göra uppgiften Hurudan handledning och feedback ges Hur bedöms uppgiften 29 Examination För att avlägga kursen måste deltagarna avklara följande: o Närvaron på x % av närstudierna o Deltagit i diskussionerna med x antal inlägg/kursavsnitt vilka uppfyller kraven på diskussionsinlägg o Gjort alla/x % av övningsuppgifterna o Skrivit uppsats/hemtent mm Och vitsordet baseras på (exempel): Aktivt* deltagande i nätdiskussioner x % av vitsordet Övningsuppgifter 1-10 x % av vitsordet Uppsats/hemtent/projketarbete x % av vitsordet * aktivt bör definieras 30

16 ( Utvärderingsfrågor för testning av kursens kvalitet $ 31 Dokumentation (på kurshemsidan) basfakta om vem som har varit med och producerat kursen och när, finansiering av utveckling och handledning, upphovsrätt beskrivning av pedagogisk idé utvärderingar av studerande + självutvärdering erfarenheter av att hålla kursen ändringsförslag som framkommer under kursen gång materialbank överlopps material studerandes produktioner för handledning och feedback: spara feedbacken som handledaren gett (för återanvändning eller som instruktioner) spara bra svar som modellsvar för nästa grupp spara exempel på nöjaktiga/goda/utmärkta svar (ex för nästa lärare på kursen, för hjälplärare) 32

17 Uppdatering gör korrigeringar i kursen genast efter kursens slut eller innan kursen startar nästa gång? arbetstid för uppdateringen? checklista vad som bör göras när kursen skall gå nästa gång Vidareutveckling alternativa sätt att avlägga kursen på (valmöjligheter mellan övningsuppgifter) mer teknik, för att stöda fler inlärningsstilar mm. 33 Lärcentrets material: Handbok för utveckling av nätkurser Pedagogiska guider, inkl. webblänkar till nätpedagogik Anvisningar, bl.a. studieguider, bilder av kursstruktur mm. Litteraturtips och webblänkar TieVie-projektets material: Verkko-opetuksen suunnittelu Digitaaliset aineistot Oppimisen teoriasta tukea tieto- ja viestintätekniikan pedagogiseen käyttöön. 34

18 Finlands virtuella universitet > Tjänster för undervisning Irene Hein: Oppiminen verkossa omaksi: Oppiminenomaksi%20.pdf Soila, S & Tervola, T (toim.): Tieto- ja viestintätekniikan opetuskäytön väylä ja karikoita. HAMK Koli, H & Silander, P: Verkko-oppiminen. Oppimisprosessin suunnittelu ja ohjaus. HAMK Meningsfullt lärande/mielekäs oppiminen, se t.ex