Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2004

Transkript

1 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2004

2 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2004 Årsrapporten finns på webben 1. Allmänt Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid akademienheterna i Åbo Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för åren Fakulteternas referensgrupper för virtualiseringen Utvärderingsgrupper för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Finansiering av virtualiseringsverksamheten 5 3. Kursutveckling år Utveckling av nätkurser Ebjudna nätkurser år Arbetet med delprojekten Utvärdering av virtualiseringen av delprojekten Övrig kursutveckling Infrastruktur Stöd för studerande Biblioteksorientering och kurser i informationssökning år IT-kurser för studerande år Stöd för progradu-skribenter Stöd för personalen Teknisk handledning Blackboard Ljud och bild samt interaktiva övningar i undervisningen Övriga tekniska tillämpningar Pedagogisk handledning Stöd för egenlärarna Stöd för handledning av slutarbeten Stöd för rådgivning av Masters-studerande Virtualiseringsutbildning för personalen i Åbo år Utvärdering av utbildningen De nationella TieVie-utbildningarna Universitetspedagogik 6 sv Fakulteternas aktiviteter Allmänna färdigheter i den nya examen Referensgruppernas arbete år Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor Deltagande i nationella projekt Finlands virtuella universitet och övriga samarbetsparter Internationella aktiviteter Information, forskning och utvärdering Intern och extern information om lärcentret och virtualiseringsverksamheten Forskningsprojekt Utvärdering Utvärdering av virtualiseringsverksamheten 2004 utgående från planerna för Virtualiseringsverksamheten vid akademienheterna i Åbo åren Utveckling av nätkurser Stöd för personalen för utveckling av undervisningen Stöd för studerande Administrativa åtgärder 24 BILAGOR på webben: 1. Nätkurser och flerformskurser vid Åbo Akademi i Åbo enligt fakulteternas rapportering. 2. Kursutveckling och forskningsprojekt/nätverk/internationella projekt som berör kursutveckling vid fakulteterna. 3. Start- och slutrapporter för delprojekt som virtualiserades Kurser i informationssökning och IT för studerande Disciplinsspecifika nätverk inom ramen för Finlands virtuella universitet där ämnena vid Akademin i Åbo deltar. 6. Underlag för fakulteternas rapportering. 2

3 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år Allmänt Virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi under 2004 har omfattat bl.a. fortsatt utveckling av nätstödda kurser inom grundutbildning och öppen universitetsundervisning, stödverksamhet för virtualisering, fortbildning för personalen, produktion av webbaserat stöd för egenlärare och prograduhandledare och - skribenter, samt informationsverksamhet. Det vi speciellt vill lyfta fram inom virtualiseringen i Åbo år 2004 är stabiliseringen av verksamheten som markerades genom grundandet av lärcenterchefstjänsten från , vilken besattes Stödet för utveckling av nätkurser har hittat sina former, vilket gör att Lärcentret under året har kunnat satsa mer på utvecklingen och planeringen av andra stödtjänster för lärare och studerande. I projektrapporten har vi strävat efter att samla informationen som berör virtualiseringsverksamheten och utveckling av undervisningen i allmänhet, oberoende av aktör och finansiär. Rapporten har sammanställts av lärcenterchef Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten har behandlat rapporten på sitt möte den 26 januari Strategi för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren Akademins virtualiseringsstrategi godkändes av Akademins styrelse , se Referensgrupperna uppmanades på våren gå igenom den egna fakultetens och Akademins virtualiseringsstrategi för att prioritera dels verksamheten vid den egna fakulteten, dels ge in förslag på prioriteringar till ledningsgruppen. 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Akademienheterna i Åbo Följande utgör för beslutsfattande och genomförande de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten i Åbo: - ledande tjänsteman: byråchefen för studieärenden - samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi (representanter för Åbo och Vasa) - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo - referensgrupperna vid fakulteterna och Språktjänst - lärcenterchefen - personal vid stödenheterna för virtualisering (Datacentralen, Fortbildningscentralen, AV-centralen och Åbo Akademis bibliotek). - studiecheferna och ledande studiekoordinatorn - de aktiva virtualiserande lärarna och planerarna. Organisationen följde den plan som godkändes av Rektor (vilken i stort sett motsvarade organisationsplanen från ): Verksamheten leddes av en ledningsgrupp med representanter för stödenheterna, fakulteterna, studieförvaltningen och studenterna. Den praktiska koordineringen av verksamheten har en projektledare (som fr.o.m är lärcenterhefen) haft omhand. Projektkoordineringen av Akademins virtualisering i Åbo har omfattat bl.a. information om virtualiseringen inom och utanför Akademin, kontakter till fakulteternas referensgrupper och studiechefer, koordinering av de olika stödenheternas verksamhet och av produktionen och planeringen av stödtjänsterna, kontakter till 3

4 Finlands virtuella universitet, marknadsföring av de nationella TieVie-utbildningarna och andra FVU-tjänster mm. För detaljinformation, se Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi består av byråchefen för studieärenden, ledningsgruppernas ordförande och projektledarna. Den har sammanträtt till ett möte under perioden , främst för att behandla Akademins utlåtande på förslaget till Finlands virtuella universitets strategi. 2.3 Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för åren Ledningsgruppen tillsattes av Rektor och består av följande personer: Mary Dahlbacka (ordförande), Eva Costiander-Huldén (ÅAB), Thurid Eriksson (Studieärenden/Arbetsforum), Gun Hedström (MNF), Stig-Göran Lindqvist (DC), Paula Lindroos (FC/ÅA), Kenneth Sjölund (SPT), Anna Juntunen (studeranderepresentant), suppleant Nora Braskén samt projektledare/lärcenterchef Tove Forslund, som också fungerar som sekreterare. Ledningsgruppen för Akademins virtualiseringsverksamhet i Åbo har under perioden sammanträtt till 7 möten. 2.4 Fakulteternas referensgrupper för virtualiseringen I syfte att förbättra kontakten och informationsgången mellan fakulteterna och ledningsgruppen för virtualisering har referensgrupper för fakulteterna tillsatts. Referensgrupperna har även som uppgift att utreda behov och dra upp riktlinjer i virtualiseringsärenden vid den egna fakulteten. De första referensgrupperna tillsattes i juni år År 2004 utsåg ESF en ny referensgrupp och KTF och Språktjänst tillsatte sina grupper. Alla fakulteter och språktjänsten har nu referensgrupper. Referensgrupperna/-personerna framgår av ÅA:s virtuella universitets hemsidor: Utvärderingsgrupper för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Datacentralens direktör tillsatte i maj en arbetsgrupp för utvärdering av Blackboard och val av inlärningsplattform. Arbetsgruppen sammanträdde till fyra videokonferensmöten och arbetade per e-post. Gruppen genomförde en utvärdering med Blackboardinstruktörerna i maj 2004 och sammanfattade sina rekommendationer för inlärningsplattformar i en rapport till Datacentralens direktion Ledningsgrupperna i Åbo och Vasa gav utlåtanden på rapporten. Arbetsgruppens arbete framgår här: På förslag av samordningsgruppen tillsatte byråchef Nikula en utvärderingsgrupp för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin. Gruppen utnämndes och har sammanträtt till två möten. Det första ärendet för hösten var utvärdering av personlig videokonferensteknologi. Gruppens ordförande är Stefan Levander (DC i Vasa), och övriga medlemmar är Sol-Britt Arnolds-Granlund (Institutionen för lärarutbildning, PF), Maria Byholm (Tritonia), Mikael Ekblom (DC i Åbo), Tove Forslund (LC), Linda Grandell (Institutionen för informationsbehandling, MNF), Markus Heikkilä, (studerande i geologi, MNF), och Maria Sundström (FC i Åbo). 4

5 2.6 Finansiering av virtualiseringsverksamheten Verksamheten har bl.a. finansierats med Undervisningsministeriets medel för virtualisering, UVM anvisade anslag för basfinansiering (för öppen universitetsverksamhet, för tjänster vid Datacentralen, AV-centralen och Åbo Akademis bibliotek) samt medel beviljade av Stiftelsen för Åbo Akademi (Stiftelsens eurodonation). Projektmedel från UVM för år 2004 (Rektorsbeslut ): Planerare för det virtuella universitetet vid DC (gemensam med Vasa) Virtualiseringsverksamhet i Åbo Blackboard-licenser TieVie-utbildningar Medlen för virtualiseringsverksamheten i Åbo användes för bl.a.: - Delprojekt (rektorsbeslut ), (se kapitel 3.1) - Lärcenterchefens lön (9 mån.) - Pedagogisk handledning (3 mån) Utveckling av stödtjänster för personal och studerande (se kapitel 5-6) - Uppdatering av lärcentrets webbsidor Med restmedel från 2003 finansierades bl.a. ope.fi-utbildning och utveckling av stödtjänster för personal och studerande. Övrig finansiering: Rest från år 2003 Systemplanerare vid Datacentralen ÅAB:s och AV-centralens stöd för virtualiserare (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Uppgradering av datanätet och datorklasser samt multimedianskaffningar (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Virtualisering av ÖPU-kurser och utvecklande av virtuellt stöd för lärare och studerande inom ÖPUkurser (UVM anvisade anslag för öppen universitetsverksamhet). Virtualisering av kurser inom informationsförvaltning för utlokalisering till Helsingfors (Stiftelsens eurodonation, den s.k. tredje euromiljonen). Fortbildningscentralens anslag för IT-verktygslådan och ÅA-personalutbildning (UVM anvisade anslag för basfinansiering) 3 Kursutveckling år Utveckling av nätkurser Strategin för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi från 2001 betonade framför allt utvecklandet av nätkurser inom lärarutbildningen inklusive ämneslärarutbildningen. Detta styrde delvis ledningsgruppens val av delprojekt för år 2004, vilka gjordes i november 2003 innan den nya virtualiseringsstrategin hade godkänts. Ledningsgruppen beaktade dock också målsättningarna i förslaget till ny strategi, där det sägs att virtualiseringen berör all undervisning vid Akademin, men behovet av att genom virtualisering skapa flexibla studier gäller speciellt ämnen och kurser med deltagare från olika fakulteter eller studerande som studerar kvällstid, samt inom öppen universitetsutbildning, fortbildning och studier som ger behörighet för examensinriktad utbildning eller yrkeslivet. Andra kriterier för valet av delprojekt var kurser som gagnar studerande vid flera fakulteter, kurser som tidigare utgjort flaskhalsar, samt kurser inom ämnen där det inte tidigare producerats nätkurser. 5

6 Av de medel som Rektor anvisade för virtualiseringsverksamheten vid akademienheterna i Åbo reserverades medel för enskilda virtualiseringsprojekt enligt ledningsgruppens förslag av som följer (Rektorsbeslut ): Familje- och kvarlåtenskapsrätt, 5 sv (ESF/Privaträtt) Vetenskapsfilosofi, 4 sv (ESF/allmänna studier) Film-/Mediaanalys, 5 sv (HF/Litteraturvetenskap) Litteraturhistoria, 15 sv (kursmaterial på webben) (HF/Litteraturvetenskap) Kultur- och idéhistoria, 5 sv (HF/Historia, allmän och nordisk) Programmering, fortsättningskurs 3 sv (MNF/Informationsbehandling) Laboratorium I, 3 sv (MNF/Informationsbehandling) Introduktion till molekylär genetik, 1 sv (MNF/Biologi) 900 Kurs/projekt bestäms senare (KTF) Repetitionsgrundkurs i tyska, 2,5 sv (SPT) Grundkurs i latin, 2,5 sv (SPT) I summan ingick medel för innehållsutveckling och införande av materialet i inlärningsplattform. För en 5 sv-kurs utbetalas en lönemånad motsvarande lk A21 + ålderstillägg. Varje projekt hade dessutom tillgång till tekniskt och pedagogiskt stöd. För Språktjänsts projekt ingick i summan även tekniskt och pedagogiskt stöd. Utvecklingsarbetet med vissa projekt som beviljades finansiering för år 2003 pågick 2004: Nordisk kurs i systematisk teologi (5 sv), HF:s generalia-kurs (totalt 5 sv), Introduktion i kvinnovetenskap (5 sv), Sociologins historia och klassiker (3 sv), Läskurs i skönlitteratur/finska (3 sv). Totalt utvecklades ca 65 sv under år 2004 med specialfinansiering. Av dessa pågår arbetet med KTFprojektet fortfarande (se kapitel 6.5). Dessutom har ca 45 sv nya nätkurser virtualiserats med ÖPU-medel under år 2004 i konstvetenskap, folkloristik och svenska (HF), allmän teologi/kyrkohistoria och praktisk teologi (TF), informationsförvaltning (ESF) och skärgårdskunskap (tvärvetenskaplig). Vi kan notera att det nu erbjuds nätkurser även på fördjupad nivå (laudaturstudierna i kyrkohistoria och praktisk teologi). Existerande kurser kvalitetsgranskas och förbättras inför varje gång de erbjuds. Nätkursutbudet vid enheterna i Åbo (inom ordinarie undervisning och ÖPU): Antal nätkurser (ca) som finns/kan erbjudas inom ordinarie underv. och/eller ÖPU Antal sv i nätform (ca) som finns/kan erbjudas inom ordinarie underv. och/eller ÖPU HF TF ESF/ekon ESF/pol MNF SPT 9 21,5 Tvärvet. Miljökunskap & skärgårdskunskap 6 27 TOTALT ,5 6

7 3.1.1 Erbjudna nätkurser år 2004 Under år 2004 producerades vid akademienheterna i Åbo totalt i nätkurser ca sv (av dessa ca inom ÖPU) med totalt ca 2459 resp deltagare. (Nätkurser för ordinarie studerande statistikförs inte separat vid Akademin än så länge, så siffran baserar sig på manuellt sammanställda rapporter. Fr.o.m. år 2006 då kursdatabasen är i bruk från början av året kommer denna statistik att kunna anges exakt.) För förteckning över nät- och flerformskurser vid Akademin, se sammanställning enligt information från referensgrupperna och öppna universitetet: Nätkurser som erbjudits inom öppna universitetet sedan ht 2000 finns på Erbjudna och avlagda nätkurser vid enheterna i Åbo: ht 2000 Totalt ÅA ÖPU ÖPU ÖPU ÖPU ÖPU studerande ca avlagda sv ca antal kurser som ordnats ca antal sv som ordnats ca , , antal kurser som erbjudits ca antal sv som erbjudits ca ,5 169,5 151, Avlagda nätkurser vid per fakultet och för ÖPU (enheterna i Åbo): Totalt ÅAstud. på nätkurser Totalt avlagda nät-sv vid ÅA ÖPU-stud. av totalt på nätkurser ÖPU-sv av totalt avlagda nät-sv HF TF ESF/ekon ESF/pol MNF SPT Tvärvet. Miljökunskap & skärgårdskunskap TOTALT Arbetet med delprojekten Delprojektens virtualisering uppföljs genom standardiserade start- och rapporteringsunderlag (se även Då projekten inleds skriver projektledaren, dvs. den pedagogiska handledaren, för varje delprojekt en startrapport. Då utvecklingsarbetet är klart utvärderas arbetet mot denna slutrapport tillsammans med kursens lärare och övriga som varit involverade i utvecklingsarbetet. Studerande utvärderar varje kurs med hjälp av utvärderingsformulär som finns insatt som standard i alla kurser i inlärningsmiljön. 7

8 Start- och slutrapporter för delprojekten finns på ÅA:s virtuella universitets hemsidor: För de kursprojekt som virtualiseras med medel från ÅA:s virtualiseringsprojekt uppgörs upphovsrättsavtal. Under år 2004 skrevs upphovsrättsavtal även med de kurser som uppdaterats väsentligt sedan det första avtalet ingicks. Under början av år 2005 kommer avtalen att ses över för att garantera att de gjorts så heltäckande som möjligt Utvärdering av virtualiseringen av delprojekten Målsättningarna med virtualiseringen omfattade främst en strävan efter större flexibilitet i och tillgänglighet till kurserna, bättre tillgång till kursmaterialet och förbättrad inlärning. Några nya ämnen kom med år 2004, dvs. inom filosofi, rättsvetenskap, latin och tyska (SPT) utvecklades de första nätkurserna detta år. Positivt att plocka fram från virtualiseringsprojekten är bl.a: - I flera kurser (bl.a. inom biologi och teologi) har man noterat att kursen kunde utgöra fortbildning för t.ex. lärare; artkännedomskurserna i biologi marknadsfördes även till biologilärarna i de finlandssvenska högstadierna och gymnasierna. - Nätkursen möjliggjorde en kurs i samarbete med Uppsala universitet, där studenterna sålunda haft möjlighet att träffa studerande från en annan tradition och akademisk kultur utan att själva behöva resa (ämnet var systematisk teologi med religionsfilosofi och ämnet kristen sexualetik). Kursen planeras nu att ges i samarbete med flera svenska universitet. - Nätkurs möjliggör att ämnets docent, som bor i Sverige, kan undervisa en kurs vid institutionen (litteraturvetenskap). - Diskussionsforum på nätet möjliggör att handledaren kan styra seminariet och handleda deltagarna i deras vetenskapliga tänkande. - Studiegången i kurser (bl.a. inom litteraturvetenskap och finska), där sökandet efter referens- och skönlitteratur tidigare har varit en arbetskrävande och ibland frustrerande uppgift för studerande, har nu effektiverats genom att länkningar till elektroniskt material samlats på nätet (kurserna uppmuntrar fortfarande till självständig informationssökning, men den är nu effektivare). - I många kurser har läraren under kursens gång dokumenterat förbättringsbehov och utvecklingsidéer, vilka samlats i en lärarmodul - Enkelhet i kursstrukturen poängteras av flera lärare för att tekniken inte skall vara ett hinder för inlärningen utan ett hjälpmedel. - Hanteringen av övningsuppgifter är mycket smidig för läraren i en nätkurs tack vare inlärningsplattformens funktioner. - Nätstudier har för studerande inneburit att deras självständiga tänkande och arbete har utvecklats, vilket är bra med tanke på kommande prograduarbete. - Olika pedagogiska utgångspunkter har använts i nätkurserna, t.ex. Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande utnyttjades i kursen Kommunikationsprocesser i avsikt att tillfredsställa studerandes olika inlärningsstilar, inom informationsförvaltning har PBL använts för en nätkurs, medan fallstudier använts inom rättsvetenskap. - Multimediala inslagen i kurser har ökat under år 2004: o I religionsvetenskap bandades föreläsningarna in och sattes ut på nätet, för att deltagarna skulle kunna repetera inför slutexaminationen o I informationsbehandling användes animationer i Flash för att åskådliggöra processer. o I latin användes video som motivationsfaktor och för uttal. o I tyska användes ljudfiler för hörövningar. - I flera kurser utnyttjas nätet för att möjliggöra för studerande att repetera med hjälp av åskådliggörande animationer och självrättande övningar tills han/hon behärskar temat (nätkursers möjlighet till individualisering och interaktion med materialet). - I de flesta kurser anses det som självklart att material som produceras för nätkursen även kan och kommer att utnyttjas om kursen går i föreläsningsform eller för repetition i andra kurser 8

9 I många av de kurser som virtualiserades var arbetet med nätkurser för läraren något nytt; detta betydde att läraren kanske inte i detta första skede hade resurser/vågade införa alla nya moment som rekommenderades av handledarna, utan detta görs först i nästa skede då kursen erbjudits en gång (detta gäller speciellt ljud- och videomaterial). I kursutvärderingen för Familje- och kvarlåtenskapsrätt tyckte en kursdeltagare att detta var den bästa kurs han/hon gått på vid akademin! En kursdeltagare i en annan kurs uppmuntrade produktionen av nätkurser:...som slutkläm vill jag säga att fortsätt med nätkurserna, och utveckla dem vidare. Försök få med flera lärare och flera ämnen. Det är nog framtidens melodi att studera på nätkurser också, både för heltidsstuderande och för de som fortbildar sig. Ni har fått ett bra försprång på ÅA, fortsätt utvecklingen så ni inte blir omsprungna av andra. En del lärare är säkert skeptiska, men tryck på. Det ger resultat på sikt. Kritiska aspekter att notera från virtualiseringsprojekten: - Den finansiering som beviljats för projekten har i vissa fall ansetts tillräcklig, men bl.a. i språktjänsts kurser har specialfinansieringen inte varit tillräcklig. - I vissa fall blev tidtabellen för utvecklingsarbetet onödigt utdragen, vilket lätt leder till att det gått åt onödigt mycket arbetstid. Det är också bra om kursen rätt snabbt kan erbjudas så att den testas och därefter kan förbättras. - Bristen på datorer för studenterna i det egna huset är ett hinder för att effektivt studera via nätet. - Handledningen på kursen blev alltför tidskrävande pga. att det på kursen fanns för mycket individuella övningar som krävde feedback. Inom öppna universitetet har en sammanställning gjorts på basen av utvärderingar i 27 nätkurser. Eftersom alla kurser inte har helt identiska utvärderingsfrågor varierar antalet svar per fråga (mellan ca 200 och 400 svarande). Av de svarande har hela 67 % (2003: 63 %) tidigare deltagit i nätkurser. Nätkurserna upplevs inte så tidskrävande som man kunde förvänta sig: 68 % (2003: samma siffra) tyckte att arbetsmängden på kurserna var lagom, medan 30 % (2003: 28 %) ansåg att kurserna varit för arbetskrävande. Av de svarande föredrog 80 % nätkurs framom motsvarande traditionell kurs (notera att detta gäller öppna universitetskurser). 46 % (2003: ca 50 %) ansåg att de skulle ha lärt sig lika mycket om kursen gått som föreläsningsbaserad kurs, medan 44 % ansåg att de lärt sig mer på nätkursen. 80 % (2003: 76 %) svarade ändå att de hellre deltog i en nätkurs än samma kurs på traditionellt vis. Målsättningen med nätkurserna har ju i många fall varit att aktivera deltagarna mer än på en traditionell kurs: 82 % (2003: 76 %) av de svarande upplever att de varit tillräckligt aktiva på kursen. Med handledningen är deltagarna synnerligen nöjda: Ca 87 % (2003: 90%) ansåg att handledningen (i innehållsfrågor) varit utmärkt eller ganska bra (med specifikt feedbacken på övningsuppgifter var hela 97 % nöjda eller mycket nöjda). 92 % (2003: 95 %) ansåg också att de fått tillräckligt tekniskt stöd. Av de svarande tycker 13 % att Learning Space är en utmärkt inlärningsmiljö, medan 41 % av deltagarna på Blackboard-kurser tycker att Blackboard är utmärkt. 79 % tycker att Learning Space och 44 % att Blackboard är ganska bra överlag fungerar alltså båda miljöerna helt tillfredsställande. I Familje- och kvarlåtenskapsrätt följde deltagarna upp sin tidsanvändning på kursen. Det fanns en väldigt stor variation i den mängd timmar som deltagarna lagt ned på speciellt läsningen av kursmaterialet i varje modul, men också i tiden de lagt ned på att göra övningsuppgifterna. (Trots detta tyckte 65 % av deltagarna att arbetsmängden på kursen var lagom, medan 35 % tyckte den var för arbetskrävande). 9

10 3.2 Övrig kursutveckling Referensgrupperna ombads rapportera även sådan utveckling av undervisningen som berör annat än nätstöd i undervisningen. Flera ämnen påpekar att arbetet med den nya examen samtidigt har inneburit en översyn av undervisningsformerna. Endel ämnen har satt in mycket kursmaterial på webbsidor och inom vissa ämnen tas PowerPoint-bildspel i bruk allt mer systematiskt. Följande ämnen påpekar specifikt att utvecklingen av undervisningen har en hög prioritet: sociologi, kvinnovetenskap, företagets organisation och ledning, engelska och folkloristik. Ämnet företagets organisation och ledning konkretiserade på följande sätt: Inom ämnet har utvecklingen av undervisningen klart prioriterats under de senaste 2-3 åren. Syftet med utvecklingen har närmast varit att hitta givande och engagerande arbetsmetoder för kurser så att studerandena aktivt arbetar med kursmaterialet under hela kursens gång. Satsningen på kursutvecklingen har resulterat i att olika pedagogiska metoder har testats inom ramen för de flesta kurser inom grundutbildningen och den öppna universitetsutbildningen, ofta med mycket positiva resultat. Bl.a. har hemtentamen, tentamen med litteratur, inbandade föreläsningar, läscirklar, expertgrupper, kursdagböcker och portfolio testats. För mer detaljerad information om kursutvecklingen vid fakulteterna, se bilagor på rapportens webbsida 4 Infrastruktur En kraftig ökning av antalet bredbandsanslutningar under år 2004 kan noteras. Dessutom har trådlöst nät tagits i bruk i många allmänna utrymmen i Akademikvarteret. Akademins datorpark förnyas kontinuerligt under 2004 har studerande också fått tillgång till en ny datasal i Arken. AV-centralen och Datacentralen har också försökt underlätta användningen och underhållet av Arkens nyinskaffade AV-utrustning. IP-baserade videokonferenssystem utvärderades och fem enheter av märket PolyCom anskaffades. (För exakta siffror, se Datacentralens årsberättelse som publiceras i februari). 5 Stöd för studerande Under år 2004 har stödet till studerande från lärcentret och de fristående institutionerna främst inneburit kurser i informationssökning, kurser i IT och utvecklingen av webbaserat gradustöd. Vid Datacentralen ger oraklet tekniskt stöd åt studerande. Från AV-centralen är det speciellt studerande som lånar AV-utrustning (under år 2004 gjordes ca 100 lån). IQ Team-materialet (studierådgivning för studier i grupp och studier på nätet) översattes till svenska på Akademins initiativ, se Biblioteksorientering och kurser i informationssökning år 2004 Åbo Akademis bibliotek har arrangerat kurser i informationssökning på olika nivåer under år 2004, dvs. biblioteksintroduktion för nya studerande, introduktion i informationssökning för nya studerande, informationssökningskurser integrerade i seminariekurser samt dessutom kurser och information för olika grupper. I ÅAB:s användarutbildning (närutbildning) deltog ca 1350 personer år Användarutbildningen omfattade 136 h på olika nivåer. Inkluderar man nätkursen och uppskattar att varje person dröjt i medeltal 1 h på nätkursen, är siffrorna ca 1600 personer och 375 h. För detaljinformation, se 10

11 5.2 IT-kurser för studerande år 2004 Kurserna i IT arrangeras av Fortbildningscentralen inom ramen för IT-verktygslådan (ÅA-budgetmedel). År 2004 erbjöds sex kurser (avancerad Word, Excel, Front Page, Power Point) med totalt 48 deltagare. För detaljinformation, se Stöd för progradu-skribenter Graduresan, graduhandledning i Blackboard, pågår för tillfället vid HF och ESF för sådana studerande som hade lämnat sin pro gradu på hälft. Inom kyrkohistoria vid TF och i informationsförvaltning inom examensinriktad fortbildning vid ESF har graduresan använts som komplement till annan graduhandledning. För att göra detta material mer tillgängligt för studerande och handledare har det nu kompletterats och finns tillgängligt på webben (publiceras i mars 2005). Arbetet har gjorts av Maria Söderbacka, FC. Graduvägen, som detta webbstöd kallas, innehåller stöd för skrivprocessens olika skeden samt fakulteternas egna progradu-anvisningar. Avsikten är man inom ämnena skall kunna informera sina studerande om webbmaterialet som ett komplement till annan kandidat- och pro graduhandledning. Vi skall även informera om materialet till studerande som inte längre bor i Åbo och som ev. lagt slutarbetet på is. 6 Stöd för personalen Stöd för dem som utvecklar nätstödda kurser/projekt eller tar in inslag av IT i sin undervisning ges i Åbo av de fristående institutionerna: Datacentralen (tekniskt stöd), AV-centralen (stöd för videokonferensanvändning, produktion av ljud- och bildmaterial mm), Åbo Akademis bibliotek (stöd för informationssökning) och Fortbildningscentralen (pedagogiskt stöd och planering av stödtjänster och personalutbildning). Fr.o.m har tjänsterna erbjudits under ett gemensamt namn, Lärcentret i Åbo. Stödet har getts främst som personalutbildningar (se kapitel 7) i form av skriftligt stödmaterial, användarguider tillgängligt på Lärcentrets nya webbsidor som handledning via telefon och e-post, vid stödenheten eller på lärarens egen institution Dessutom har lärarna tillgång till teknisk utrustning (bl.a. videoprojektorer, digitalkamera, skannrar), utrymmen med teknisk utrustning samt programvara. Annat stöd för personalen inbegriper bl.a. webbaserat stöd för egenlärarna och prograduhandledare. 6.1 Teknisk handledning Den tekniska handledningen inom kursutveckling har under år 2004 getts av Mikael Ekblom, DC, Dan Holm, DC, Kenneth Sjölund, AVC, Tom Björkfors, SPT, och Maria Sundström, FC. Dessutom har användarstöd för Blackboard utvecklats av Maria Söderbacka och Tove Forslund. 11

12 6.1.1 Blackboard Systemutveckling av Blackboard - Blackboard uppgraderades till version 6.1 på våren. Med uppgraderingen kom bl.a. WYSIWYGhtmleditorn och en snabbfunktion som gjorde det möjligt att editera material utan att behöva gå via kontrollpanelen. Applikationspaketet togs i bruk Applikationspaketet installerades Därefter installerades två snabbfixar för att lösa mailproblem inom Blackboard. I oktober kom en ny servicepack (version ) som installerades Ytterligare en snabbfix installerades efter detta, för att slutligen få bukt med problemen med mejl från Blackboard. - Skript för synkroniseringen av användare mellan windowsdomänen och Blackboard har gjorts. - En katastrofplan har gjorts för Blackboard, dvs. en plan för hur systemet kan fås funktionsdugligt så snabbt som möjligt efter en systemkrasch som beror på hårdvarufel, mjukvarufel eller yttre omständigheter såsom brand etc. - Mikael Ekblom har fungerat som Blackboard-administrator. Utveckling av användarstödet - I maj gjorde arbetsgruppen för utvärdering av inlärningsplattform (se kapitel 2.5) en utvärdering med Blackboardinstruktörerna. En sammanställning av utvärderingen finns här: - Som ett svar på utvärderingen gjordes en startguide för Blackboard-instruktörerna, vilket skickades i pappersform till alla Blackboard-instruktörer vid Akademin. Dessutom samlades svar på frågor som kommit fram i utvärderingen till ett informationsblad som också skickades till alla instruktörer. Manualer för enskilda funktioner i Blackboard har också skapats eller omarbetats under år Dessutom skapades ett kursskal i Blackboard för att underlätta kursproduktionen för instruktörerna/lärarna. Kursskalet innehåller förutom en föreslagen kursstruktur även studierådgivande material att använda i kursen. - För Blackboard-utbildningarna utkristalliserades en klar struktur. Under året ordnades ca 20 h undervisning i Blackboard för instruktörerna. Dessutom erbjöds handledning via telefon och e- post Ljud och bild samt interaktiva övningar i undervisningen AV-centralen har handlett personalen i användningen av kameror och inspelningsutrustning i samband med utlåning, vid videokonferenser och produktion av distanskurser. Korta videofilmer och ljudfiler för nätkurser har gjorts bl.a. inom ämnena företagets organisation och ledning, marknadsföring, etnologi, latin och tyska/spt. De har handletts av Kenneth Sjölund. Dan Holm vid Datacentralen har handlett i produktionen av en multimedial katalogiseringsguide på webben gjord med MS Producer (informationsförvaltning), i produktionen av självrättande test på webben (ÅAB:s informationssökningskurs), och tillsammans med Tom Björkfors i produktionen av interaktiva övningar på webben med programvaran Hot Potatoes (biologi och exegetik). Björkfors har också handlett Språktjänsts lärare i Hot Potatoes, hållit två kurser i användningen av det och uppdaterat webbstödet för detsamma Övriga tekniska tillämpningar - IP-baserade videokonferenssystem utvärderades och fem enheter av märket PolyCom anskaffades. Efter installation erbjöds personalen tre korta användarutbildningar och en användarguide skrevs. - För produktion av Flash-animationer på webben skaffades 12 licenser. Programmet installerades i datorerna i ASA-husets datasal. - Ett webbverktyg för att skapa och behandla enkäter och andra frågeformulär på webben, Sydaco, utvärderades och köptes in till Akademin. - Ett tjattverktyg utanför Blackboard utvecklades och en användarguide skrevs. - En alternativ inlärningsplattform, Moodle, evaluerades och togs i testbruk. 12

13 - Ett verktyg för att ladda upp och dela filer på webben utvecklades. - Utvärdering av ett verktyg för virtuellt klassrum och personligt videokonferenssystem påbörjades. 6.2 Pedagogisk handledning Öppna universitetets och Språktjänsts modell har visat sig vara välfungerande för kursproduktion, dvs. där kursplaneraren resp. undervisningsamanuensen tillsammans med läraren producerar nätkursen så att läraren gör det innehållsliga materialet och formulerar aktiveringar, medan planeraren har hand om teknisk utformning och ser till att det instruerande materialet fungerar. Samma modell har använts inom vissa institutionsprojekt, men här har vi även genom handledning uppmuntrat lärarna att lära sig behärska så mycket som möjligt av tekniken själva, för att de även skall uppmuntras till att i fortsättningen använda nätet som en naturlig del i kurserna. De har däremot haft tillgång till en utsedd personlig pedagogisk handledare som kontinuerligt handlett dem i kursproduktionen. Pian Åkerlund och Nancy Pettersson har fungerat som pedagogiska handledare. Inom virtualiseringsprojektet betonar vi även vikten av att gå igenom vissa administrativa frågor innan arbetet börjar, dvs. för vem, när och hur kursen kommer att erbjudas, upphovsrättsfrågor, arbetstid till förfogande för produktion resp. för handledning, tekniska frågor m.fl. Inom bl.a. följande ämnen har det getts pedagogisk handledning för utvecklingsprojekt under 2004: HF: engelska, filosofi, historia, litteraturvetenskap, finska, konstvetenskap, folkloristik, psykologi, svenska, logopedi, interkult.kommunikation, skärgårdskunskap MNF: farmaci, biologi, informationsbehandling, miljökunskap KTF: anläggningsteknik ESF: företagets organisation och ledning, internationell marknadsföring, informationssystem, informationsförvaltning, rättsvetenskap, sociologi, kvinnovetenskap, offentlig förvaltning. TF: allmän teologi, kyrkohistoria och praktisk teologi, systematisk teologi SPT: engelska, tyska, latin, kommunikation ÅAB FC Sedan år 2000 har ca 160 lärare och planerare fått handledning (utöver virtualiseringsutbildning) i utvecklingen av nätkurser; av dessa är de flesta från FC, ESF och HF (30-40 personer på resp. enhet). Det skriftliga stödet har utökats med bl.a. följande: - Inom Öppna universitetet har rollerna för planerare, lärare och kursassistenter specificerats. - Underlag för tidsuppföljning på nätkurserna har utarbetats. - En checklista för nätkursplanering och en för materialproduktion har utarbetats. 6.3 Stöd för egenlärarna Humanistiska fakulteten initierade ett projekt för att klargöra egenlärarna/lärartutorernas roll och uppgifter, vilka har upplevts oklara i vissa fall. För egenlärarna har nu planerats regelbundet återkommande seminarier och det har utvecklats webbstöd inkl. en nätstödd introduktion i egenlärararbetet. På webben finns uppgiftsbeskrivning för egenlärarna, klargörande av de olika rådgivarnas roller vid akademin, läsårsschema för egenlärarnas gruppträffar med studerande, tips och råd för handledning i små grupper mm. Som bäst ger studiecheferna kommentarer på webbstödet och anpassar materialet för den egna fakulteten. Därefter presenteras materialet för egenlärarna. 13

14 6.4 Stöd för handledning av slutarbeten Graduvägen-materialet (se kapitel 5.3) innehåller även råd till handledarna hur de kan använda webbmaterialet och Graduresan-kursen i Blackboard i sin handledning Stöd för rådgivning av Masters-studerande Vid KTF utarbetas för tillfället en nätbaserad rådgivning för engelskspråkiga masterstuderande vid KTF. Materialet skall också utgöra modell för rådgivningen inom andra mastersprogram och av nya studerande för magistersstudier. 7 Virtualiseringsutbildning för personalen i Åbo år 2004 Undervisningsministeriet har för personalen inom hela utbildningsväsendet gjort upp en plan för utvecklandet av kunskaperna i nätstödd undervisning, där kurserna beroende på innehåll och svårighetsgrad definieras som ope.fi I, ope.fi II eller ope.fi III. Ope.fi I innebär IT-färdigheter (vid Akademin ordnas bl.a. kurser i Windows Office-program, användningen av inlärningsplattformar mm.) Ope.fi II innebär en tillämpning av IT i undervisningen (Akademin erbjuder kurser i kursuppläggning, aktivering på nätet, handledning över nätet, användningen av videokonferens i undervisningen mm). Ope.fi III innebär kurser för stödpersoner och i mer avancerade tekniska och pedagogiska lösningar. Ope.fi-utbildningen arrangeras av Fortbildningscentralen och finansieras med Akademins medel för virtualisering (kurser i nätkursproduktion) samt med medel från personalärenden för personalutbildning (ITkurser och universitetspedagogiska seminarier). Utbildningarna har ordnats i form av korta kurser som bildar en helhet, men där man deltar i de kurser som intresserar. Under år 2004 har totalt ca 165 h undervisning producerats. Totalantalet deltagare är ca 350, varav många har deltagit i mer än en kurs. Planerare för ope.fi II: Johanna Hedenborg/Carina Gräsbeck; planerare för ope.fi I: Carl Mohn och Johanna Hedenborg/Carina Gräsbeck) Information om kommande utbildningar finns på följande adresser: Arkivet över virtualiseringsutbildningar finns här: Kurser (ope.fi II) Timmar Deltagare IT-Peda seminarium Meningsfull integration av språkundervisning och 3 10 teknologi Uppläggning av nätkurser 13.2 & Aktivering och examination på nätkurser 25.2 & Handledning på nätet 27.2 & Minikonferens II om nätbaserade kurser vid ÅA Uppläggning av nätkurser Aktivering och examination på nätkurser Samarbetsinlärning Human Dynamics, grundkurs Human Dynamics, fortsättningskurs Introduktion till användningen av nätet och IT i 3 6 undervisningen Kursuppläggning på nätet

15 Aktivering och examination på nätkurser Handledning på nätkurser IV Minikonferens om kursutveckling vid ÅA TieVie 5 sv-mentorträffar, kursen TieVie 5 sv-mentorträffar, kursen Summa Ope.fi II-kurser (h) Summa ope.fi II-kurser (antal): 20 Kurser (ope.fi I) Introduktion till Blackboard Fortsättningskurs i Blackboard 12.3 & Blackboard-introkurs MS Producer som verktyg för att bygga upp Power-Point 3 6 nätföreläsningar Gör dina egna ljudfiler för Power-Point nätföreläsningar Fortsättningskurs i Blackboard 7.5 & Introduktion till Blackboard Hur kan inlärningsplattformen Moodle användas i kurser 2 7 vid ÅA Avancerad Word för akademiskt skrivande Enkel bildbehandling med Paint Shop Pro Var mans datasäkerhet Introduktion till Blackboard Fortsättningskurs i Blackboard, del Bildspel på webben med Macromedia Flash Fortsättningskurs i Blackboard, del Excel 2000 startkurs Moodle-Blackboard workshop Front Page 2000 startkurs Introduktion till Hot Potatoes Summa Ope.fi I-kurser (h) Summa Ope.fi I-kurser (antal): 19 kurser Summa: 39 kurser sammanlagt Den direkta virtualiseringsutbildningen (om IT i undervisning), dvs. ca 30 kurser, har haft ca 250 deltagare. En person har ofta deltagit i mer än en kurs, vilket betyder att representationen fysiska personer (totalt ca 110) ser ut enligt följande per fakultet: HF: ca 18 personer har deltagit i en eller flera kurser (de flesta ämnen har varit representerade) MNF: ca 16 personer (de flesta ämnen har varit representerade) ESF: ca 16 personer (mest från företagsekonomiska institutionen, informationsförvaltning och informationssystem) KTF: 2 personer TF: 2 personer SPT: ca 15 personer FC: ca 30 personer Övriga 15

16 7.1 Utvärdering av utbildningen Efter både vårens och höstens virtualiseringsutbildningar 2004 utvärderade deltagarna kurserna (öppna frågor) med deltagarna. Dessa används som underlag för planeringen av följande säsongs kurser. På det hela taget kan man säga att personalen är nöjd med utbildningen. Föreläsarna är kunniga, duktiga och engagerade och kurserna är överlag välplanerade och strukturerade. Att undervisningsgrupperna är små upplevdes även som positivt. Materialet som delas ut på kurserna upplevs som ett plus. I några enstaka fall har man uppfattat kurserna annorlunda än vad som utlovats. Kursinformationen motsvarade med andra ord inte helt själva innehållet. Under året ordnades flera kurser i Blackboard. I enlighet med tidigare utvärderingar var kurserna nu uppdelade i 3-4-timmars grundkurser och två 2-timmars fortsättningskurser. Upplägget verkade fungera bra. Personalen var överlag nöjd med kurserna i Blackboard; åsikterna om behovet av att få tid att öva ordentligt under kursen med möjlighet till praktisk handledning från läraren gick isär. Vad gällde utbildningen om aktivering och examination, handledning på nätkurser, kursuppläggning på nätet och introduktion till användningen av IT och nätet i undervisningen var personalen i det stora hela nöjd. Kurserna var välstrukturerade och välplanerade. Lärarens engagemang och kunnande uppskattades av alla. Diskussionerna fungerade också väldigt bra och upplevdes som inspirerande även om någon enstaka av personalen skulle ha önskat sig mer teori och mindre kaffebordsdiskussion. Minikonferensen upplevs av personalen som mycket inspirerande. Det är med andra ord ett lyckat koncept att låta lärare vid ÅA dela med sig av sina olika erfarenheter när det gäller kursutveckling av såväl nätkurser som andra kurser. Konferenserna är också ett sätt för personalen att träffas över fakultetsgränserna. Två tillfällen att bekanta sig med inlärningsplattformen Moodle gavs under året. Personalen var nöjd med dessa och önskade sig mera kurser i Moodle i framtiden. Detta torde vara möjligt att åtgärda hösten Övriga kurser på önskelistan var kurser inriktade på tekniska färdigheter (bildhantering, andra inlärningsplattformer och liknande verktyg, html och Power Point, webbsidekurser) samt kurser med praktisk information om upphovsrättigheter. Under våren 2005 kommer bl.a. ett större bild- och ljudhanteringspaket att arrangeras, likaså en kurs i upphovsrätt. Ett generellt önskemål är att man gärna kunde varva mer teoretiska kurser med mer praktiska, och ta upp olika aspekter som copyright, pedagogik, layout mm vilket vi inom virtualiseringsutbildningen också strävar efter. När det gäller möjligheten att kunna jobba med ett eget utvecklingsprojekt jämsides med virtualiseringskurserna och få handledning/feedback av sina kurskamrater, går åsikterna isär. En del är av den åsikten att de absolut skulle ta en sådan möjlighet tillvara, medan andra tycker att det i teorin låter bra men att åtminstone de själva inte i praktiken skulle ta en sådan chans om den gavs dem. 7.2 De nationella TieVie-utbildningarna Akademin har utnyttjat sina kvoter på de nationella virtualiseringsutbildningarna (TieVie 5 sv på ope.fi IInivå, och TieVie 10 sv på ope.fi III-nivå). Undervisningen är gratis för deltagarna, medan Akademin har bekostat resor och uppehälle. Se I TieVie 5 sv deltog fyra personer från Åbo I TieVie 5 sv deltar hela nio personer från Åbo. I TieVie 10 sv deltog två personer från Åbo. I TieVie 10 sv inledde fyra personer från Åbo sina studier. 16

17 7.3 Universitetspedagogik 6 sv I Universitetspedagogik 6 sv, där det också ingår en del om IT i undervisningen, deltog läsåret lärare och forskare från Akademin i Åbo och läsåret deltar 14 personer från Åbo. 8 Fakulteternas aktiviteter 8.1 Allmänna färdigheter i den nya examen Lärcentret har tillsammans med fakulteterna och ÅAB planerat hur allmänna färdigheter (IT-färdigheter, kunskaper i informationssökning, kommunikativa färdigheter, studieteknik, kännedom om Akademins stödtjänster för studerande mm.) beaktas i den nya examen. Lärcentret har bl.a. koordinerat planeringsmöten. Informationskompetens Inför examensreformen 2005 står ÅAB inför nya utmaningar: att strukturera användarutbildningen (au) så att den motsvarar behoven på institutionerna och de nationella rekommendationerna. Målet är att stärka studenternas/personalens informationskompetens, vilket resulterar i bättre studieresultat, inlärning och undervisning. Detta innebär att fakulteterna integrerar obligatorisk undervisning i informationssökning på alla nivåer. Ansvaret för undervisningen skulle enligt förslag av bibliotekets au-grupp fördelas så att Huvudbiblioteket handhar gulnäbbsundervisningen, vilken koordineras med Lärcentrets undervisning i stödfunktioner och att fakultetsbiblioteken handhar undervisning på proseminarie- och seminarienivå. IT-färdigheter Lärcentret har tillsammans med Datacentralen diskuterat hur nya studerande introduceras i Akademins ITmiljö och lär sig använda alla de olika elektroniska tjänster som de kommer att förutsättas kunna använda. Planer har utarbetats för hur IT-kurserna inom ramen för IT-verktygslådan erbjuds i samarbete med fakulteterna. 8.2 Referensgruppernas arbete år 2004 Under år 2004 har referensgrupperna engagerat sig bl.a. på följande sätt: - deltagit i informationsmöte för referensgrupperna besvarat en förfrågan om utvecklingen av olika stödtjänster - tagit ställning till ansökningarna om finansiering av delprojekt år 2005 (november 2004) - utvärderat och rapporterat virtualiseringsverksamheten vid fakulteterna år 2004 (december januari 2005) Dessutom gjorde MNF:s referensgrupp en utredning inom alla ämnen vid MNF om frågor som berör virtualiseringen (våren 2004). 9 Åbo Akademis kontakter utåt i virtualiseringsfrågor 9.1 Deltagande i nationella projekt Åbo Akademi är med i följande nationella disciplinsspecifika nätverk (inom ramen för Finlands virtuella universitet): - Historian opetus virtuaalisesti/undervsingsnätverket för historia (HF) - Kirjallisuuden valtakunnallinen virtuaaliyliopisto/det virtuella universitetet för litteraturvetenskap (HF) - Kieliteknologian opetuksen verkosto (HF) - Matkailun verkostoyliopisto/nätverket för turismforskning i Finland (HF) - Tulevaisuuden tutkimuksen VerkostoAkatemia (HF) - Psykonet (HF) - Viestintätieteiden yliopistoverkosto/universitetsnätverket för kommunikationsvetenskaper (ESF) - 17

18 - Naistutkimuksen yliopistoverkostohanke, Hilma/Universitetsnätverket för kvinnoforskning (ESF) - Virtuaaliyliopistokeskus-hanke/Finlands virtuella språkcenter (SPT) 9.2 Finlands virtuella universitet och övriga samarbetsparter Johan Nikula, Tove Forslund och Maria Byholm (ÅA i Vasa) fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. Dan Holm (DC) och Ola Österbacka (PF) är tillsammans med Tove Forslund och Maria Byholm Akademins representanter i IT-Peda-nätverket. Kenneth Sjölund är kontaktperson för ett nationellt samarbete om video i undervisningen. Eva Costiander-Huldén är kontaktperson för de finländska universitetsbibliotekens gemensamma virtualiseringsprojekt (studieplan för informationskompetens, se Costiander-Huldén är också med i en grupp i projektet som skall utveckla bibliotekspedagogiska frågor. Mikael Ekblom är Akademins representant i Blackboard Nordic User Group. Akademin har fortsatt samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola. Under året har vi bl.a. ordnat ett gemensamt välbesökt seminarium om allmänna färdigheter i nya examen. 9.3 Internationella aktiviteter Fortbildningscentret fungerar som ÅA-partner i bl.a. följande internationella projekt år 2004 som berörde virtualiseringsverksamheten, - Spot Plus Students Perspective on Technology in Teaching and Learning in European Universities - Participation and Learning of University Students (SOCRATES Minerva ). Slutrapporten publicerades år 2004 och distribuerades bl.a. till IT-Peda-kontaktpersonerna vid universiteten och högskolorna i Finland. - Alpine - Adults Learning & Participating in Education (SOCRATES-Grundtvig ). Slutrapporten publicerades år RE2U - Romanian-European euniversity (SOCRATES Minerva ). Slutrapporten har inte ännu publicerats Athena är ett europeiskt nätverk för kvinnoforskning som jobbar med kursutveckling och feministisk pedagogik i samband med virtualisering, vilket institutet för kvinnovetenskap är med i. I Coimbra-gruppens Task Force för ICT är Tove Forslund Akademins representant. 10 Information, forskning och utvärdering 10.1 Intern och extern information om lärcentret och virtualiseringsverksamheten Liksom tidigare har det inom virtualiseringsprojektet eftersträvats öppenhet vad gäller hela verksamheten dvs. all information finns tillgänglig på Lärcentrets och ÅA:s virtuella universitets hemsidor. Här finns förutom information om stödtjänsterna för personalen, kurser som beviljats finansiering för virtualisering och ledningsgruppens uppgifter och sammansättning, rapporter från delprojekten (projektplaner och slututvärderingar), TieVie-deltagarnas projektarbeten, listor över aktuella och tidigare virtualiseringsutbildningar, information om möten och seminarier där vi presenterat ÅA:s virtualiseringsverksamhet (inkl. själva presentationerna), olika rapporter mm. 18

19 Informationsverksamheten har inneburit bl.a. följande: - Kontinuerlig uppdatering av Lärcentrets webbsidor med informationen om stödtjänsterna för kursutveckling, och Virtuella universitetets hemsidor med information om Akademins virtualiseringsprojekt åren Information per e-post till ÅA:s personal och via Lärcentrets månatliga nyhetsbrev, som skickas i pappersform till nyckelpersoner och alla ämnens och enheters kaffebord, samt i elektronisk form till alla virtualiserande lärare - Lärcentrets mottagningstid per telefon en gång/vecka och därutöver per e-post larcentret@abo.fi. - Presentationer om ÅA:s virtualisering och lärcentret, se Presentationerna ges i samband med årligen återkommande möten med nyckelgrupper, såsom studiecheferna, på minikonferenserna om kursutveckling vid Akademin, i samband med virtualiseringsutbildningarnas första modul, på startmötena för delprojekten, vid besök på institutionerna mm. - Vid företagsekonomiska institutionen, vid sociologen, vid matematiska institutionen och på HF ordnades egna informationsmöten om virtualiseringen. - Information externt, bl.a. för lärarna vid yrkesinstitutet i Åbo, på VUX2004-mässan i Mariehamn, för personalen vid biblioteken vid ÅA, SHH, Tritonia och Stockholms universitet, fakultetsdirektörerna i Finland, utländska besökare bl.a. från studentkåren vid Bergens universitet, Japan, University of Galway, Stellenbosh University i Sydafrika och föreningen för dansk distansutbildning. Presentationerna har getts i samband med mässor, utbildningar, besök av grupper vid Akademin mm Forskningsprojekt Vid företagsekonomiska institutionen skriver en i personalen för tillfället en pro gradu-avhandling i pedagogik om ämnesdidaktik inom universitetspedagogik (fall: företagsekonomisk ämnesdidaktik). Avhandlingen utgör en vetenskaplig analys av de didaktiska insatser som lärarna på företagsekonomiska institutionen presterat. Avhandlingen skall resultera i en mångfasetterad beskrivning av hur olika synsätt på undervisning och intresse för att utveckla denna utmynnar i en rik flora av användbara metoder. Inom informationsbehandling pågår det kontinuerligt forskningsprojekt, slutarbeten och seminariearbeten om informationssökning. Inom ramen för den examensinriktade fortbildningen vid informationsbehandling kommer många av deltagarna att skriva pro gradu-avhandlingar som berör användningen av media i undervisningen. Inom ramen för TieVie-utbildningarna gör deltagarna projektarbeten, vilka publiceras på webben: Utvärdering Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo skrev ett utlåtande rörande Akademins förslag till kvalitetssäkringssystem för år 2005 framåt. Akademin följer med vilka kvalitetskriterier för nätundervisning, nätmaterial och stödtjänsterna som det nationella VOPLA-projektet (Verkko-opetuksen laadunhallinta ja laatupalvelu utarbetar, och anpassa dessa till Akademins förhållanden. Eftersom kvalitetssäkringssystem som bäst utvecklas görs utvärderingen av Akademins virtualiseringsverksamhet i Åbo på samma sätt som tidigare: - I denna årsrapport till Rektor samlas informationen om all virtualiseringsverksamhet vid Akademin i Åbo år Delprojekten har utvärderats av projektledaren för projekten tillsammans med läraren. Kursdeltagarna utvärderar nätkurserna med hjälp av utvärderingsblanketter, vilka läraren går igenom tillsammans med projektledaren för att kunna göra behövliga förändringar i kursen. 19

20 - Stödenheterna har gjort en självutvärdering av sin verksamhet. Dessutom gjordes en rätt omfattande utvärdering av Blackboard med instruktörerna i maj Personalutbildningen utvärderas genom utvärderingsblanketter. - Verksamheten som helhet utvärderas av ledningsgruppen på dess möte Utvärdering av virtualiseringsverksamheten i Åbo år 2004 utgående från planerna för åren Virtualiseringsutbildningen för personalen All personalutbildning koordineras och informationen om den har förbättrats, bl.a. tack vare en kronologisk kurskatalog. Planeringen av de nya inslagen inom virtualiseringsutbildningen (nätbaserad virtualiseringsutbildning, kartläggning av ope.fi-färdigheter och kursbehov hos personalen, kurser i ljud- och bildproduktion), vilka nämndes i planen för har inletts och genomförs år Handledningen av institutionernas delprojekt Rutiner för handledningen börjar hitta sina former, vilket gör att läraren inte behöver fundera på det instruerande materialet i kurserna (instruktioner för kursens avläggande, kursutvärderingar, avtal om studerandes användning av kursmaterial mm) utan kan koncentrera sig på innehållet i kurserna. Den interna (och externa) informationsverksamheten fortsätter och förbättras Informationen om personalutbildningen vid Akademin har förbättrats genom en kurskatalog på webben där all personalutbildning för den undervisande personalen finns samlad (oberoende av finansieringskälla). Lärcentrets nyhetsbrev börjar hitta sin form: det har utkommit varje månad förutom på sommaren, men detta visade sig för arbetskrävande så det utkommer fr.o.m. år 2005 varannan månad. År 2004 ordnades två minikonferenser om kursutveckling deltagarantalet, liksom utbudet på presentationer, ökar för varje konferens. Konferenserna kommer att fortsätta, men formen ses igen över. År 2005 görs en noggrannare utvärdering av konferensens form och innehåll. Den uppsökande verksamhet som planerades in för bl.a. ESF:s och HF:s ämnen har inte verkställts 2004, pga. att arbetet med den nya examen under år 2004 tagit mycket tid i anspråk av fakulteterna (två ESFämnen inbjöd till diskussion om virtualiseringen, liksom även HF till sin personaldag på hösten 2004). Kartläggning av institutionernas målsättningar för virtualisering Kartläggningen har inte verkställts år 2004, med samma motivering som ovan, dvs. att arbetet med nya examen nu prioriteras vid fakulteterna detta arbete har dock bidragit till att många ämnen samtidigt funderat över hur nätet kan utnyttjas i undervisningen, och de ansökningar om finansiering för delprojekt för år 2005 vilka lämnades in visade på att man såg vilka behov nätkurser kan fylla. Planeringen av lärcentret fortsätter Då renoveringen av ASA uppsköts har vi inte under år 2004 satsat speciellt mycket på detaljplaneringen av lärcentrets utrymmen och verksamheten där, men arbetet har inletts. Planeringen av studierådgivningstjänster Från år 2005 beviljades finansiering för en studierådgivare, vilket möjliggör att de studierådgivartjänster som planerats kan börja realiseras. Planeringen av hur allmänna färdigheter (studieteknik, informationssökning, IT-färdigheter m.fl.) skall läras ut i den nya examen har inneburit ett positivt samarbete mellan fakulteterna, ÅAB och Lärcentret. Stöd för studerandes seminarie- och pro gradu-arbeten utvecklas Graduresans material har överförts till webben och har fått ett positivt mottagande bland dem som hittills bekantat sig med materialet för att utvärdera det innan det publiceras. För år har graduträffar för att stöda bl.a. informationssökning, språkriktighet och IT-lösningar planerats in. Vid HF genomförs läsåret en liknande verksamhet under benämningen Graduklubben. 20