Årsrapport samt utvärdering av Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2002 / Bilagor

Transkript

1 Årsrapport samt utvärdering av Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2002 / Bilagor Årsrapporten finns på webben BILAGA 1: Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet Åbo Akademis bibliotek Datacentralen AV-centralen Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi Fortbildningscentralen vid Österbottens högskola MediaCity Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi BILAGA 2: Arbete med virtualiseringsverksamhet inom ämnet mediepedagogik vid Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi i Vasa (BILAGA 3: Lärocenters i Vasa verksamhetsrapport 2002 )

2 BILAGA 1 Virtualiseringsverksamhten vid ÅA 2002 Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet Åbo Akademis bibliotek Allmänt Ett universitetsbibliotek med tillgång till nationella och internationella referensdatabaser, elektroniska tidskrifter och virtuella referenser och bibliotek är en förutsättning för nätstudier. Tillgången till bibliotekets service bör så långt som möjligt även utvecklas för distansstuderande. I och med det ökade antalet nätkurser blir behovet av handledning och undervisning i informationsåtervinning allt viktigare. Den viktigaste resursen ÅAB kan erbjuda det virtuella universitetet är den professionella handledning som erbjuds av bibliotekets personal, i form av närundervisning, nätkurseroch instruktioner och personlig handledning. Det är svårt att dra gränser vad som stöder virtualiseringen direkt (i princip stöder all verksamhet vid ÅAB virtualiseringen), men nedan har jag förtecknat det som närmast gagnar studenternas inlärningsmöjligheter. Användarutbildning Biblioteken spelar en central roll då studenterna skall utveckla sin informationskompetens. Att lära sig söka och återvinna information, att kritiskt granska den blir allt viktigare då tillgången till elektroniska källor har ökat. ÅAB har regelbundet haft användarutbildning i smågrupper under Dessa har inte varit skräddarsydda för studenter som deltar i virtuella kurser, utan kurserna har varit blandade i fråga om stuieinriktning och studieform. Däremot har vi givit särskild handledning för några virtualiserade kurser, t.ex. Graduresan, Interkulturell kommunikation. Informationssökningens grunder (sökning i Alma o.a. centrala baser) har i princip arrangerats 2 gånger i veckan. Skräddarsydda kurser för särskilda ämnen, t.ex. psykologi, litteraturvetenskap, sociologi har även arrangerats. Fakultetsbibliotekarierna ger handledning i informationssökning t.ex. i samband med seminarier. I januari 2003 implementeras en informationssökningskurs på nätet, som planerats med stöd av ÅAVUmedel. Anskaffningar För ÅAVU-medel har anskaffats en bärbar dator + skärm, som möjliggör presentationer av elektroniska resurser oberoende av datorklass (som saknas på ÅAB). 2

3 Utvecklingsmöjligheter Allt fler universitet och högskolor har omfattat standarder för informationskompetens. Standarderna definierar när och hur en studerande (eller lärare, forskare) betecknas som informationskompetent. Enligt American College and Research Libraries arbetsgrupp för informationskompetens skall kompetensen mätas med fem kriterier: 1. Kan studenten identifiera sitt informationsbehov och informationens form och omfattning? 2. Söker hon/han informationen tillräckligt effektivt? 3. Kan hon/han kritiskt värdera informationen och källorna och integrera dessa i sina grundkunskaper? 4. Kan hon/han ensam eller i grupp använda dessa för att uppnå ett särskilt mål? 5. Förstå de ekonomiska, rättsliga och samhälleliga frågor som anknyter till informationen, och använda den etiskt och juridiskt på ett rätt sätt? Målet är att integrera standarderna i utbildningsprogrammen och även i bibliotekens användarutbildning. Jag ser det som en utmaning för ÅA att omfatta standarderna och som en möjlighet att förstärka samarbetet mellan institutionerna och biblioteket. ÅAB har tagit inititativet till att översätta standarderna till svenska (översättningen är klar ). De engelska och finska finner man på Studentbibliotekets hemsida (Helsingfors universitet) De finländska universitetsbiblioteken har utvecklat en strategi för nätundervisning som en del av UVM:s virtualiseringsprojekt. ÅAB bör mer aktivt än tidigare delta i nationella projekt och nätverk. Användarutbildningen bör i framtiden integreras i grundutbildningen i samråd med lärarna. Lärarna och forskarna borde även medvetandegöras om de resurser ÅAB tillhandahåller. Särskilda kurser för lärarna, speciellt de som planerar virtuella kurser, borde arrangeras, eftersom informationsbehovet är ett annat än hos kursdeltagarna. Satsningar 2003 Översättning och initiering av diskussion om informationskompetensstandarder Utveckling och samordning av användarutbildningen Implementering av planerad nätkurs i informationssökning Planera specialkurser på nätet Samla virtualiseringsplanerare och lärare för diskussion och utbildning om bibliotekets resurser Aktivt deltagande nationellt och internationellt Aktivt deltagande i ÅA:s ledningsgrupp för virtualisering /Eva Costiander-Huldén 3

4 Virtualiseringsverksamhten vid ÅA 2002 Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet Datacentralen Under år 2002 har satsats på följande: Handledning Handledning i första hand åt lärare men även åt studerande. Handledningen sker antingen påplats, via dator eller telefon. Under året har närstödarna på DC tagit i bruk ett program som avsevärt underlättar distansstödet Dameware), vilket i sin tur innebär att väntetiderna har förkortats och stödet blivit mera effektivt. Skriftligt stödmaterial Både skriftliga och webbaserade guider riktade till personal och studerande. Arbetet med guiderna fortsätter. Utveckling av tjänster och produkter Utveckling och testning av virtuella tekniska plattformer (hårdvara och programvara) samt strävan att utfärda en rekommendation för dessa. Som exempel kan nämnas elärandeplattformen, diskussionsforum, videokonferens, videoströmning och elektroniska tavlor. Anskaffning, underhåll och utlåning av teknisk utrustning Anskaffning och underhåll av utrustning såsom projektorer (tillsammans med AV-centraln), IP-baserade videokonferenssystem, elektroniska tavlor, digitala kameror och datorer försedda med hård- och programvara som underlättar det virtuella arbetet. Utlåning av projektorer, bärbara datorer, digitala kameror, videokonferensutrustning förkommer. Utvärdering: vad har fungerat bra? - Utveckling av den virtuella verksamheten inom akademin har utvecklats positivt under det senaste året. Användningen av elärandeplattformen ökar och både instruktörernas och studerandenas feedback har varit positiv. - Användarvänligheten har fått speciellt uppmärksamhet. - Användningsgraden av videokonferensutrustningen har fortsättningsvis varit hög vilket har gett stora inbesparingar. Vad har fungerat dåligt? Under året som gått så har flera frågor dykt upp som berör principerna kring användningen av elärandeplattformen. Bl.a. har det funnits vissa oklarheter i principerna för hur externa användare skall hanteras, men detta har löst sig. Vid ibruktagandet av Blackboard fanns det vissa initiella problem med inloggningsrutinen (autentisering sker med egna rutiner mot akademins användardatabas). Vad bör utvecklas? - Uppgradering av elärandeplattformen samt en ökad integrering med akademins övriga miljö. - Handledning och stöd för användning av specialutrustning såsom elektroninska tavlor, videokonferens och dylikt. - Fortsatt diskussion om dejoureringen gällande IT-stödet bör föras. Satsningar 2003: Vad kommer stödenheten specifikt att satsa på under 2003 för att stöda virtualiseringen vid ÅA? - Fortsatt handledning och stöd gällande all IT-baserad virtuell inlärning. - Mera guider för stöd av utrustning och programvara. - Nyanskaffningar och uppgraderingar samt testning av olika IT-baserade verktyg för den virtuella undervisningen /Stefan Levander 4

5 Virtualiseringsverksamheten vid ÅA 2002 Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet Språktjänst/AV-centralen Under 2002 har enheten gjort följande: Handledning och rådgivning till ÅA institutioner och lärare i frågor som berört digital bild- och ljudbehandling. Handledning vid videokonferens och information om detta på webben. Webbsidorna om hur man skriver för webben färdigställdes i januari av Lotta Collin. AV-centralens egna hemsidor utvecklas hela tiden. Enheten har även digitaliserat mycket ljudmaterial t.ex. för den tyska språkkursen. Flera prov i bildöverföring via nätet har gjorts t.ex. en överföring av en föreläsning till Australien. Utlåningsverksamheten av apparatur är livlig och speciellt den införskaffade digitalkameran används flitigt för bilder för webben. Trots att all utlåning inte direkt hänför sig till virtuella kurser kan de ses som ett viktigt stöd för utvecklandet av verksamheten. De erhållna medlen för 2002 har använts för anskaffning av en ny PC speciellt gjord för arbete med ljud och bild. Programvaran har även uppdaterats. Det är svårt att kvantifiera vår verksamhet under 2002, men vi kommer att bättre följa upp arbetet under Vi har främst gett stöd åt lärare/institutioner. Som utvärdering av verksamheten kan vi konstatera att den fungerat bra. Vi hoppas på att det planerade lärcentret ännu bättre kan marknadsföra våra tjänster. Ibland saknar vi insyn i all aktivitet som försiggår inom bild- och ljudbehandling vid ÅA. Mer information om vad som händer på fältet kunde effektivera t.ex. vår handledning och anförskaffning av gemensam apparatur. Under 2003 kommer vi främst att satsa på instruktion och handledning om digital bild- och ljudbehandling med den nyinskaffade datorn som utgångspunkt. En allmän satsning kommer att göras för att instruera ÅAs personal om användningen av apparatur i de allmänna undervisningsutrymmena. Vidare kommer en kort kartläggning att göras över institutionernas digitala bild- och ljudutrustning. de erhållna stödmedlen för 2003 kommer främst att användas för avlöning av personal för handledning och sakkunskap / Kenneth Sjölund, AV-amanuens 5

6 Virtualiseringsverksamhten vid ÅA 2002 Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi / Pedagogiskt stöd Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi hade hand om pedagogiskt stöd. Dessutom har projektledaren för virtualiseringsverksamheten varit placerad vid FC. FC har även arrangerat virtualiseringsutbildningen. Nedan framgår vilket pedagogiska stöd FC gett under Uppgifter som faller under projektkoordingering och personalutbildning rapporteras under andra rubriker. Handledning av virtualiseringsprojekt (utvecklandet av kurser) - möten om utveckling av HF:s nätstödda graduhandledningsprojekt - startmöten och pedagogisk handledning för delprojekten som finansieras med ÅAVU-medel 2002 och andra virtualiseringsprojekt (ex. HF:s graduresa, nätkurser vid institutionen för informationsbehandling) - besvarande av frågor om utvecklingen av nätkurser (via e-post och telefon) - mentorsystem har utvecklats inom ÖPU (då två virtualiseringsexperter handleder alla planerare som virtualiserar) - alla lärare inom ÖPU-projekt som virtualiseras får stöd för kursutvecklingen av en ämnesplanerare Uppdatering och utveckling av skriftligt stödmaterial - mångsidigt pedagogiskt stödmaterial gjordes under våren 2002 tillgängligt via webben (bl.a. a- handboken för genomförande av virtualiseringsprojekt, exempel på och instruktioner för övningsuppgifter i nätkurser, specialskrivet pedagogiskt stödmaterial för nät- och närstudier, webblänkar, - tekniskt stödmaterial (inkl. information om tillgång till teknisk utrustning och kontaktuppgifter till stödpersoner) har producerats (i samarbete med DC och AV-centralen) Handledning av virtualiserare: TieVie-mentor (samt ) - mentorträffar och handledning för åbodeltagarna i TieVie5sv feedback på Åbo- och ÖH-deltagarnas projektrapporter (TieVie5sv ) - mentorträffar och handledning för åbodeltagarna i TieVie5sv Övrigt arbete inom ramen för FC:s virtualiseringsprojekt - Blanketter på webben för utvärdering av alla ÖPU-kurser (i Åbo och regionerna) fr.o.m. sommarterminen Blanketter på webben där ÖPU-lärarna utvärderar kurserna och den service de får av arrangörerna och FC fr.o.m. sommarterminen Uppdatering av www-sidor (information och olika slags arbetsbverktyg) för ÖPU:s intressenter: studerande, lärare, regionala samarbetsparter och planerare Rapport om FC:s virtualsieringsprojekt Webbsidorna för FC:s virtualiseringsprojekt gjordes om till dokumentationssidor om FC:s kvalitetsprojekt Utvärdering: Vad har fungerat bra? Det absolut bästa och mest bestående som gjordes inom ramen för pedagogiskt stöd var det webbaserade stödmaterialet för lärare som producerar nätkurser eller tar in IT i undervisningen. Materialet är omfattande och uppdateras kontinuerligt det effektiverar utvecklingsarbetet betydligt genom att lärarna inte behöver uppfinna hjulet på nytt utan kan utnyttja och förbättra tidigare producerat material. 6

7 Vad har fungerat dåligt? Informationen om tillbudsstående pedagogisk handledning av pedagogiska stödpersoner har inte gått fram så som vi önskat till de lärare som virtualiserar inom ramen för sin ordinarie verksamhet dvs många var fortfarande rädda för att besvära / uppta tid då de kontaktade och drog sig för det. Vad bör utvecklas? Satsningar 2003 (FC) för alla delprojekt (finansierade av UVM-medel) finns en person som utsetts till pedagogiskt stöd (dvs ämnesplanerar med lång erfarenhet av utveckling av nätkurser). Dessa skall hålla aktiv kontakt med delprojekten och också ha regelbundna möten med projektledaren för virtualiseringen för att utveckla stödet och handledningen vidare. lärarträffar med dem som håller på och virtualiseras kommer att ordnas varannan vecka vi bör effektivare marknadsföra hurudan form (träffar, hjälp per e-post eller per telefon) av pedagogiskt stöd som stödpersonen ger även dem som inte beviljats specialpengar för virtualisering (ex. hjälp med planering av kursuppläggning, genomgång och feedback på kurser som utvecklats) best practices från kurser som utvecklats under år 2002 insamlas (och publiceras på webben) någon form av frågelåda / diskussionsforum för lärare på nätet bör utvecklas en viktig del av det pedagogiska stödet utgörs fortsättningsvis av personalutbildningskurserna (se kapitel 9) / Tove Forslund 7

8 Virtualiseringsverksamhet vid ÅA 2002 Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet Fortbildningscentralen vid Österbottens högskola/ Pedagogiskt stöd Fortbildningscentralen vid Österbottens högskola har haft en projektkoordinator på halv tid som haft hand om det administrativa och pedagogiska stödet. Projektkoordinatorn har därutöver arbetet halvtid som lärocenterpedagog vid Lärocenter. Vid Lärocenter har bl a ordnats virtualiseringsutbildningar för att stöda de virtualiseringsprojekt som utvecklats vid Åbo akademi i Vasa. Handledning av virtualiseringsprojekt (Utvecklandet av kurser) - möten vid enheter och institutioner, information om vilket stöd som kan fås via Lärocenter både då det gäller tekniskt och pedagogiskt stöd. - startmöten och pedagogiks handledning för delprojekt finansierade med ÅAVU-medel Deltagit i möten för andra virtualiseringsprojket t ex kurser som virtualiseras inom ÖPU med ÖPUmedel. Utveckling av virtuellt stödmaterial och kurser - i samarbetet med pedagoger och undervisningsteknologer vid Lärocenter och Umeå universitet utvecklat innehållet i kursen Learning in Networks som omfattar 3 kurser på 5 sv/kurs. Kurserna finns i två varianter en för studerande och en för universitetslärare. - varit lärare och nätkurslärare i LIN kurserna som genomförts under år koordinerat utvecklingsarbetet mellan Finland och Sverige inom UniNet projektet. Handledning för TiVie deltagarna ( ) samt ) - mentorträffar och handledning för Vasadeltagarna i TieVie 5sv mentorträffar och handledning för Vasadeltagarna i TieVie 5 sv information och headhunting av nya TieVie deltagare både i 5 och 10 sv utbildningarna Övrigt - uppdaterat information på FC s hemsidor - uppdaterat information på Lärocenters hemsidor - uppdaterat information om virtuell verksamhet vid Åbo akademi, Vasa på ÅA s hemsida om virtuell verksamhet. - Rapport om FC s virtualiseringsprojekt i Vasa Information till institutionernas referenspersoner Utvärdering Vad har fungerat bra - virtualiseringsverksamheten i Vasa har fått en struktur och samarbetet mellan olika enheter fungerar bra - informationen i huset sprids på ett bra sätt och den finns ett mera positivt intresse för utvecklande av användning av teknik i undervisningen - finansiering av delprojekten är en viktig del som driver utvecklingsarbetet framåt - exempel på virtuella kurser som universitetslärarna kan delta i t ex LIN eller TieVie har en viktig funktion då universitetslärare skall börja utveckla egna nätkurser. - Teamträffar eller lärare som utvecklar kurser tillsammans eller lärare som tar hjälp av en assistent verkar snabbare komma igång med utvecklingsarbetet av en nätkurs vid sidan av den normala undervisningen. 8

9 Vad har fungerat dåligt - det pedagogiska stöd och ledningen av delprojektets utveckling kunde ske mera intensivt (lärarna kanske behöver mer tid men projektkoordinatorn otålig) - universitetslärarna verkar ha mycket undervisning under höstterminen och mer möjligheter att utveckla material och delta i utbildningstillfällen under våren - beslutet om år 2002 års delprojekt kom sent och vi kom sent igång med utvecklingsarbetet Vad bör utvecklas? Satsningar en egen IKT-strategi för FC - mera klar ledning av delprojekten, hårdare styrning och uppföljning - utveklingsprojekt i samarbete med universitetslärare från andra universitet t ex kommer inom LIN 3 lärare från Vasa och Umeå redovisa utvecklingen av sina nätkurser för varandra, för att få tips och erfarenheter. Liknande kunde göras mellan det planerade Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa. - skräddarsydda utbildningar och handledning för enskilda lärare och grupper av lärare / Maria Byholm 9

10 Virtualiseringsverksamhet vid ÅA 2002 Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet MediaCity 1. Allmänt MediaCity blev en fristående enhet och har en utvecklingsplanerare anställd för området media och lärande. MediaCity erbjuder stöd gällande mediepedagogiska lösningar i forskning och utbildning. Stöd erbjuds för utformandet av olika medieproduktioner och tillämpning av dessa i forskning och undervisning. Även berättande och analys gällande såväl stillbilder som rörliga bilder ingår i stödområdet. Stödfunktionen erbjuder möjlighet till handledning såväl i grupp som individuellt gällande medietillämpningar i pedagogiska sammanhang och handledning i användandet av teknisk utrustning. MediaCity tillhandahåller lätt videoteknik, ljudteknik och digital fototeknik. MediaCity medverkar i utvecklandet av pedagogiska format för interaktiv television i samarbete med såväl interna som externa parter. Externt riktat utvecklingsarbete sker också gällande ett filmpedagogiskt resurscenter. 2. Verksamhet under Ur verksamheten Det mediepedagogiska seminariet Rum för lärande , samarbete med Pedagogiska fakulteten och Fortbildningscentralen vid ÖH Tematillfällen för ÖH:s personal: Kaffehuset Media, månatliga tillfällen dit personalen inviteras för kaffe och en kort presentation av pedagogiska tillämpningar av teknik och information om aktualiteter med syfte att på så sätt utbilda och uppmuntra till ökad användning av denna teknik Deltagande i konferenser och seminarier, mässor; orientering i aktualiteter på området. (WEM 2002 i Lissabon, Online Educa Berlin 2002) MediaCity deltog under OEB 2002 i Finlands Virtuella universitets mässavdelning med presentationer och informationsmaterial Utveckling av möjligheterna för arbete med lätt video- och ljudteknik, anskaffning av behövlig hårdoch mjukvara, Deltagande i virtuella projekt och verksamhet inom ÖH, utvecklande av samarbete Arbete med interna nätverk för att främjande av information och samarbete Utveckling av webbstrukturen för MediaCity, inkluderande webbaserat stöd. Introducerande av plattformen Blackboard i kursverksamheten, demonstration och kurshelheter Utarbetande av webbaserat stödmaterial för digitalt bildarbete (still- och rörlig bild) 2.2 Ny utvecklingsenhet MediaCity har under det gångna året även etablerat en utvecklingsenhet som verkar med testning och utveckling av format för interaktiv tv. Utvecklingsenheten erbjuder möjlighet att testa och utvärdera varierande medieproduktioner. I testlabbet kan man testa och studera användarreaktioner och beteenden gällande ett material (t ex en film eller en virtuell inlärningsmiljö). Interna samarbetsparter är bl a forskare i utvecklingspsykologi, pedagogik och samhällsvetenskaper. 10

11 2.3 Utrustning och stöd MediaCity tillhandahåller utlåning av lätt AV-teknik (t ex DV-kameror, digitalkameror, ljudinspelningsutrustning) och därtill anknuten handledning. Utlåningen sker via ett gemensamt bokningsystem och har under året varit tämligen livlig. Av låntagarna har merparten varit studenter, men även en ansenlig andel lån till personalen (forskning, undervisning och övriga ändamål). MediaCity erbjuder också handledning i bildberättande och analys. Under året har anskaffats digitalkameror och blixtar, MD-spelare, bärbar dator för personalen (inte personbunden), editeringsprogramvara, specialhårdvara för editeringsenheter sam till området anknuten litteratur Anskaffningsbehov Ett allt växande behov gällande DVD-teknik och strömmande video (Streaming Media) har noterats. För såväl student- som personalarbete med den lätta videotekniken finns behov för en programvara för DVDeditering samt därtill en brännande DVD-spelare. Programvara för skapande av strömmande video behövs. Denna teknik behövs också för att betjäna externa kunder. För att stöda MediaCity s personals interna utvecklingsarbete behövs även nätbaserade lösningar (Knowledge Management). 3. Utvärdering Positiva erfarenheter har samarbetet mellan stödenheterna givit under året. Referensgrupper och arbetsutskott har ökat kontakten enheter emellan och därmed främjar informationsgången. MediaCity har under hösten erbjudit stöd i form av månatliga tematillfällen (Kaffehuset Media). Noteras bör, att deltagandet varit litet. Positiv respons har erhållits från flertalet i personalen i samband med invitationerna (typ: mycket intressant och bra satsning, men jag hinner inte komma just nu... ). 4. Kommande verksamhet Under det kommande året satsar MediaCity på utveckling av pedagogiska format för interaktiv tv. Målsättningen är att i maj delta i WEM 2003 i Lissabon (World Education Market) och där visa upp exempel på detta. Utvecklingsenhetens möjligheter till testning och utvärdering av medieprodukter förs fram. MediaCity deltar även under mässorna och konferenserna Milia 2003 i Cannes och IBC 2003 i Amsterdam Utarbetandet av webbaserat stödmaterial för digitalt bildarbete (still- och rörlig bild) fortsätter. Så även utvecklandet av MediaCity s webbplats funktioner. Utökandet av utbudet på utbildning i bildspråk (både still- och rörlig bild) för personalen vid ÅA i Vasa planeras. Under 2003 startar projektet Film i skolan som bl a inkluderar webbaserade stöd- och fortbildningsfunktioner och för pedagogiskt arbete med film. Materialet riktar sig främst till lärare som arbetar i grundskolan. MediaCity har också samarbete med Konstindustriella högskolan i Helsingfors och Pedagogiska fakulteten (ÅA) inom projektet Virt@, en kompetensgivande magistersutbildning för bildkonstlärare (läs mer om Virt@ på Projektet fortsätter under läsåret / Hasse Eriksson 11

12 Virtualiseringsverksamheten vid ÅA 2002 Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi/Ola Österbacka 1 Pedagogiskt stöd för lärarnas IT-användning under 2002 Handledning Till mina uppgifter som IKT-specialplanerare hör i första hand att vara kontaktperson till KasVi-projektet, som är ett samarbetsprojekt för de åtta pedagogiska fakulteterna i Finland ( Härvid strävar jag att överföra de erfarenheter som jag får till gagn för PF:s lärarutbildare. En viktig målsättning har varit att stöda personalen, och särskilt då lärarutbildarna, i konkreta situationer när problem uppstår eller när man behöver idéer för hur man kan använda olika typer av program i undervisningen. Härvid har fakultetens ledningsgrupp för pedagogisk kompetensutveckling varit ett starkt stöd. Under hösten 2002 har ped.stud. Fredrik Åman anställts av ledningsgruppen för att söka upp personalen (ca 100 personer) och kartlägga deras behov, samt ge ett första stöd vid akuta behov. Hans rapport är en viktig utgångspunkt för det fortsatta stödet. Ett halvt dussin lokala utbildningstillfällen (1 2 timmar) med uppskattningsvis 30 deltagare har ordnats efter behov. Vid ett par större seminarier och konferenser har jag bistått med filmning och produktion av flytande video på nätet samt assisterat vid videokonferenser några gånger. Webbmaterial Under året har jag lagt upp webbmaterial under namnet Virtualiseringsguide vid PF Materialet omfattar en del praktiska råd hur man bokar apparatur, gör PowerPointpresentationer, lägger upp virtuella kurser, beaktar upphovsrättsfrågor, hanterar bilder, video och ljud på nätet osv. Materialet kompletteras vartefter. Jag deltar i TieVie-projektets utbildarutbildning 10 sv och nämnda virtualiseringsguide utgör mitt personliga projekt. Utbildningen har gett många värdefulla impulser i stödarbetet. En del anvisningar kan laddas ner som pdf-dokument (bl.a. användning av Tandberg videokonferensutrustning och ebeam). Anskaffning av program och utrustning Utrustning som jag varit med om att anskaffa är programmet MindManager, Minidisc ljudinspelningsapparatur, webbkamera för videomöten med NetMeeting och ivisit. Jag har själv svarat för utlåning av Minidisc, vilket skett ett tiotal gånger. Jag har medverkat till att en videokonferensutrustning har anskaffats för fakultetens verksamhet i Helsingfors. 2 Utvärdering Det har funnits ett rätt stort intresse för personlig handledning. Besöksfrekvensen i virtualiseringsguiden är dock inte så bra som den kunde vara, vilket sannolikt beror på att det är rätt få som använder Blackboard. Jag kommer sannolikt att inom kort flytta över materialet till en öppen webbplats. Problemområden vid stödverksamheten: Personalen har fullt upp och har svårt att avdela tid för fortbildning. Det är ibland problem med hård- eller mjukvaran och datacentralen har inte alltid tid att avhjälpa felet när det behövs, vilket riskerar att minska motivationen. Hårdvara, system och konfiguration är ofta föråldrad. Satsningar under 2003 Under år 2003 behövs en satsning på utbildning och handledning av lärarna för att kunna bedriva distansundervisning särskilt med tanke på grupperna i Helsingfors. Jag strävar att vidareutveckla virtualiseringsguiden och härvid länka till olika resurser på nätet. Den personliga fortbildningen utvecklas utifrån den kartläggning som uppgjorts och enligt riktlinjer som ges av ledningsgruppen för pedagogisk kompetensutveckling. Vid fakulteten pågår just nu en revision av IT-strategin där målsättningen för kompetensutveckliingen och konkreta åtgärder preciseras / Ola Österbacka 12

13 BILAGA 2 Arbete med virtualiseringsverksamhet inom ämnet mediepedagogik vid Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi i Vasa Rapport Mediepedagogiken vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa tog på ett konkret sätt form i och med tillsättandet av överassistenturen år Den medierelaterade verksamheten hade dock också ditintills funnits, om än inte samlad. Överassistenturen har inneburit ett mandat som på ett konkret sätt möjliggör samlandet av den medierelaterade verksamheten vid fakulteten. I den här rapporten ingår information om studieplanen för mediepedagogik, nationella projekt som ämnet deltagit i, mediepedagogiken vid lärarutbildningen, fortbildning, forskningsprojekt och samarbete med Lärocenter. Rapporten avslutas med en framtidsutsikt och verksamhetens lokala implikationer. Nationella projekt Mediepedagogiken har under verksamhetsåret varit engagerat i två nationella projekt: KasVi (Kasvatustieteiden tiedekuntien virtuaaliyliopistohanke och projektet Tidningen till klassen ( I den här rapporteringen behandlas endast KasVi-projektet. Syftet för det s.k. KasVi- projektet har under verksamhetsåret varit att utarbeta en för samtliga 8 finländska lärarutbildningar gemensam virtuell studiehelhet om 15 studieveckor, IKT i undervisningen (se bilaga). Mediepedagogik inom lärarutbildningen Under verksamhetsåret har fokus för det mediepedagogiska arbetet inom lärarutbildningen legat vid fem verksamhetsformer: IKT i undervisningen, tidningen som medium i undervisningen, mediepedagogik inom Modersmål och litteratur 5 sv och pro-graduprojektet Möte med medier. I detta sammanhang behandlas endast IKT i undervisningen, tidningen som medium i undervisningen och planering av biämnesstudier i mediepedagogik 15 sv. Under året har två satsningar gjorts kring användning av IKT i undervisningen: planering av en nationell, virtuell studiehelhet om 15 studieveckor (inom KasVi-projektet) och planeringen av valfri kurs Datorkunskap och dess didaktik 5 sv, som stöder lärarstuderandes användning av IKT under biämnespraktiken. Undervisningsplanen för studiehelheten IKT i undervisningen godkändes vid Pedagogiska fakultetens fakultetsråd vårterminen Planen för den valfria kursen utarbetades klar för ibruktagande i början av höstterminen Den studiehelhet om 1 sv, Perspektiv på medie- och nätkultur, som överassistent Arnolds-Granlund ansvarade för, genomfördes veckorna Kursen samlade 85 deltagare från hela Finland. Inom ramen för projektet Tidningen till klassen har inom mediepedagogiken utvecklats en valfri, virtuell studiehelhet Tidningstexter 3 sv. Kursen syftar till att undervisa i journalistiskt skrivande för barn och ungdom. Som slutuppgift producerade de studerande ett dubbelnummer av Vasabladets barnbilaga Dax som utkom den Kortkurser i användningen av tidningen som medium i undervisningen har även ordnats inom modersmålsämnet. Planeringen av biämnesstudierna i mediepedagogik 15 sv har pågått under året. Kursen startade den 11 januari. Sammanlagt 21 studerande anmälda, däribland också studerande från Helsingfors. Fortbildning Den valfria, virtuella kursen Tidningstexter riktade sig både till grundstuderande och yrkesverksamma lärare. Sju deltagare genomförde kursen. Både lärarstuderande och yrkesverksamma lärare förefaller att vara något försiktiga i att delta i kurser som går över nätet. 13

14 Utvecklingsarbete Överassistenten i mediepedagogik har under året verkat för utvecklandet av virtuell verksamheten genom att medverkan i ledningsgruppen för virtualisering vid Åbo akademi och det lokala arbetsutskottet för virtualisering i Vasa samt i arbetsgruppen för utvecklande av pedagogiska fakultetens IT- strategi. Hon har även verkat i en expertgrupp som stöd för forskare Eira Uusitalos nationella utvärdering av finländska elevernas kommunikationsfärdigheter i årskurs 9. Samarbete med Lärocenter Samarbetet med Lärocenter som är ett lokalt samarbetsprojekt mellan universiteten i Vasa, Österbottens högskola, Svenska handelshögskolan och Vasa Universitet, har skett inom projektet UniNet. UniNet innebär ett samarbete över Kvarken mellan universiteten i Vasa och Umeå universitet. Mediepedagogiken har medverkat i UniNet inom undervisningshelheten LIN (Learning in Networks) genom att överassistent Arnolds-Granlund i kurserna fungerat både som examinator och lärare. Avslutande kommentarer Mediepedagogik är lärarutbildningens sätt att möta framtiden inom detta specifika område. Eftersom ämnet redan nu fått positivt gensvar både nationellt och lokalt skulle det vara anmärkningsvärt om verksamheten på grund av bristande ekonomi skulle tvingas upphöra. För att verksamheten skall kunna uppföljas och det yttersta syftet en professur i ämnet, skall kunna uppnås, behöver ämnet det lokala samhällets ekonomiska stöd / Sol-Britt Arnolds-Granlund 14