Arbetsgruppen för utredning av möjligheter till IT-stödd undervisning vid Åbo Akademi i Vasa

Transkript

1 Arbetsgruppen för utredning av möjligheter till IT-stödd undervisning vid Åbo Akademi i Vasa Slutrapport Uppdraget: Den 15 april 2004 tillsatte ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa en arbetsgrupp med uppgift att utreda teknisk infrastruktur vid Åbo Akademi från Arbetsgruppen har utrett följande frågor: Aktuellt och nuläge gällande - studier och antal studerande - undervisning - den undervisande personalens IT-kunnande - studerandes färdigheter för IT-stödd undervisning - teknisk infrastruktur - stöd för den undervisande personalen och för studerande Framtiden gällande utbildningen, framtida tekniska lösningar och pedagogiskt stöd Möjliga hinder i förverkligande av IT i undervisningen - ledningen - tekniken - tekniskt och pedagogiskt stöd - lärarna - studerandena - utbildningen Arbetsgruppens sammansättning: Överassistent Sol-Britt Arnolds-Granlund, ordförande Planerare Anna Rönnlund, sekreterare Forskningsledare Jan Sjöberg Forskare Anita Wikberg Timlärare Kajsa Lindström IT-instruktör Thomas Anderssén Systemplanerare Dan Holm Arbetsgruppens mandat sträckte sig till den då en slutrapport senast skulle avges till ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten. Arbetsgruppen har dock av ordföranden för ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten blivit beviljad förlängning av mandatperioden. Arbetsgruppen har sammanträtt fem gånger och avger härmed en rapport över sitt arbete. Vasa den 15 december 2004 Sol-Britt Arnolds-Granlund Thomas Anderssén Dan Holm Kajsa Lindström Anna Rönnlund Jan Sjöberg AnitaWikberg

2 2 1. Inledning Undervisningen vid de finländska universiteten har under de senaste tio åren varit i fokus för undervisningsministeriets strategiåtgärder. I de tre strategidokument för informationssamhället 1 som Undervisningsministeriet publicerat poängteras universitetsundervisningens i allmänhet och lärarutbildningens i synnerhet roll för utvecklandet av färdigheter för informationssamhället. Med avsikt att förbättra kvaliteten på undervisningen förväntas universitetslärare höja sin informationstekniska kompetens och sålunda svara mot informationssamhällets ökade krav 2. Också i strategierna för utvecklandet av e-europa ingår e-lärandet som delområde. År 2000 fastställde EU-kommissionen att unionen skulle bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi bl.a. genom att utveckla ett informationssamhälle för alla och genom att utarbeta en aktivitetsplan för e-europa 3. Som ett led i denna verksamhet ingår utvecklandet av informationstekniska (IT) kunskaper bland den undervisande personalen också i Akademins verksamhets- och ekonomiplan för åren : e-lärande (datorstödd undervisning och IT-baserad inlärning) är ett viktigt satsningsområde för akademin under de närmaste åren. En fungerande e-lärandemiljö förutsätter att tekniskt och pedagogiskt stöd för utvecklandet av undervisningsmaterial och former finns tillgängligt för lärarna. /.../ Vidare avser Akademin att dra nytta av den nätbaserade undervisningsteknikens mindre krav på kontaktundervisning för att göra det lättare och mindre kostsamt att erbjuda ett tillräckligt brett utbildningsutbud på Akademins tre verksamhetsorter. 4 Enligt Undervisningsministeriets fastställda mål i Informationssamhällsprogram för utbildning och forskning skall minst 75 procent av den undervisande personalen inneha färdigheter på Ope.fi nivå II till år De europeiska och nationella strävandena att utveckla universitetslärarnas IT-kunskaper har resultetrat i uppkomsten av universitetens IT-strategier. För Åbo Akademis del finns dessa på olika nivåer: - Strategi för Finlands virtuella universitet 5 - Virtualiseringsstrategi för Åbo Akademi 6 - IT-strategi för Pedagogiska fakulteten 7 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten har inte hittills formulerat någon IT-strategi. 1 Kunskapsstrategi för forskning och utbildning I Internet: Hämtat ; Kunskapsstrategi för utbildning och forskning I Internet: Hämtat ; Informationssamhällsprogram för utbildning och forskning I Internet: Hämtat Kunskapsstrategi för utbildning och forskning I Internet: Hämtat The e-learning Action Plan. Designing tomorrow s education. I Internet: Hämtat Åbo Akademi, Verksamhets- och ekonomiplan I Internet: Hämtat I Internet: 6 I Internet: 7 I Internet:

3 3 Begrepp och definitioner Inom den typ av undervisning där IT används som stöd eller som sker över Internet används två begrepp som beskriver undervisningsformen: flexibel utbildning och flerformsundervisning. Utöver dessa begrepp används också begreppet distansundervisning. Innan vi går över till att presentera innehållet i rapporten vill vi definiera dessa begrepp. Nivåerna av IT-stödd undervisning kan variera mellan två ytterligheter: undervisning som sker helt och hållet över nätet och närundervisning där endast några inslag av IT förekommer. Undervisning som till övervägande del sker över nätet kan också beskrivas vara nätbaserad. De miljöer som där den nätbaserade undervisningen äger rum benämner vi läromiljöer. Med flexibel utbildning avser vi studier som.../möjliggör för den studerande att välja plats, tidpunkt, tempo och arbetssätt för sina studier. Utbildningsanordnare organiserar, planerar och genomför undervisning med syfte att stödja den studerandes kommunikation och lärande. 8 Flerformsundervisning innebär en.../undervisning där man kan kombinera närstudier, självstudier och distansstudier. Flerformsundervisningen innebär att de studerande är självständiga, att de tar eget ansvar för sina studier och att de kan studera på egen hand. De studerande får hjälp i sina självstudier genom handlednings- och rådgivningsstöd. Målsättningen med dessa stödfunktioner är att utveckla deltagarens förmåga till självstyrning. 9 Med distansundervisning avses en undervisning som inte kräver att alla kursdeltagarna samlas på samma plats, men som ändå innefattar möjlighet till interaktion både mellan kursdeltagarna och mellan kursdeltagarna och läraren. 10. I den här rapporten avser vi med utlokaliserad undervisning en undervisning som är temporärt förflyttad till annan ort än den ort där undervisningen ges permanent. 2. Aktuellt och nuläge Vi önskar uppmärksamma läsaren om att den här rapporten behandlar situationen vid Åbo Akademi i Vasa och Jakobstad samt undervisningsutrymmena i Helsingfors. Till de delar Åbo nämns sker detta endast ur ett studerandeperspektiv och gäller de studerande i Åbo som bedriver studier i Vasa, antingen på distans eller som närstudier. Vasa Övningsskola ingår inte i denna rapport. I det här avsnittet beskriver vi det aktuella läget gällande studier och antal studerande, studier som bedrivs på annan ort, den undervisande personalens IT-kunnande, studerandes färdigheter för IT-stödd undervisning, teknisk infrastruktur och stöd för den undervisande personalen och för studerande. Studier och antal studerande Undervisningen vid Åbo Akademi i Vasa innefattar grundutbildning, forskarutbildning och fortbildning. I den här rapporten lägger vi fokus huvudsakligen vid frågor gällande 8 Dafgård (2001). 9 Dafgård (2000). 10 Palme (1997). I Internet: Hämtat

4 4 grundutbildningen. Vi vill dock framhålla att fortbildningen, inte minst också det öppna universitetet utgör vitala delar av verksamheten vid Åbo Akademi i Vasa. Vid de två fakulteterna vid Åbo Akademi i Vasa finns sammanlagt fem institutioner vilka erbjuder sammanlagt tio huvudämnen, fem vid vardera fakulteten. Vasaenheten har drygt 2000 studerande inom grund- och forskarutbildningen av vilka omkring 75 procent hör hemma vid Pedagogiska fakulteten och 25 procent vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Pedagogiska fakultetens studerande i Jakobstad är ca 150. Utöver utbildningarna i Vasa och Jakobstad erbjuder fakulteterna undervisning också i Helsingfors och i Åbo. Inom ramen för Fortbildningscentralens vid Åbo Akademi i Vasa har studerande möjlighet att delta i förutom traditionell kurser även kurser som är nätbaserade. Antalet deltagare inom Fortbildningscentralens verksamhet är ca per år. Undervisning som erbjuds på annan ort Båda fakulteterna vid Åbo Akademi i Vasa och Fortbildningscentralen erbjuder undervisning på annan ort, bedriver s.k. utlokaliserad verksamhet. Institutionerna för lärarutbildning, pedagogik och specialpedagogik och barnpedagogik vid Pedagogiska fakulteten bedriver utlokaliserad verksamhet i Helsingfors. För tillfället är 149 studerande inskrivna. Den undervisande personal som är involverad i PF:s verksamhet i Nyland är drygt 40 personer. Studierna genomförs på distans med närstudier huvudsakligen i Helsingfors. Närstudier hålls även i Hangö, Borgå, Åbo och Vasa. Den utlokaliserade undervisningen genomförs flexibelt med hjälp av flerformsmetoder. Kurserna består av olika delar traditionell närundervisning, handledning per e-post samt undervisning via läromiljöerna Blackboard och Optima. Kursuppläggen varierar både ämnesvis och från lärare till lärare. Traditionell närundervisning sker vid undervisningsutrymmet på Bulevarden i Helsingfors, dock nerbantad för att ge mer utrymme åt distansundervisning. Undervisning sker också bl.a. vid Arbis i Helsingfors, vid Hangö sommaruniversitet etc. En grundförutsättning för att PF:s utlokaliserade utbildning skall kunna genomföras är att den undervisande personalen som verkar inom utbildningen i Helsingfors behärskar IT på grundläggande nivå. Principen för de till Helsingfors utlokaliserade lärarutbildningarna vid Pedagogiska fakulteten är att de fortgår så länge som det i Svenskfinland råder brist på lärare. En ny utredning gällande lärarbehovet kommer att göras i augusti Om t.ex. behovet av pedagogiska studier för lärare är fortsättningsvis stort och finansiering erhålls, kan ytterligare en utlokaliserad utbildning komma i fråga 2005/ Delar av ämneslärarutbildningen är utlokaliserad till Åbo varifrån de flesta studerande av denna kategori kommer. Grundstudier i pedagogik kan genomföras i Åbo antingen traditionellt eller som nätstödda/nätbaserade kurser. De därpå följande pedagogiska studierna för lärare genomförs i sin helhet i Vasa. Ämneslärarstuderande vid Åbo Akademi har möjlighet att avlägga 35 studieveckor pedagogiska studier för ämneslärare vid Åbo universitet i enlighet med de avtal som ingåtts mellan de enskilda ämnesfakulteterna och Åbo universitet Bruttoantal, d.v.s. en person räknas flera gånger vid deltagande i flera kurser under ett år 12 Läraren I Internet: sid Läraren I Internet: sid 33.

5 5 Studierna vid institutionen för barnpedagogik genomförs i Jakobstad och tillfälligtvis under åren utlokaliserat i Helsingfors. 14 Den utlokaliserade utbildningen vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten sker i Helsingfors. Arrangemanget utgör ett sätt att bemöta studerande med hemort i södra Finland. Institutionen för vårdvetenskap vid fakulteten bedriver utlokaliserad utbildning i Helsingfors, men samtliga studerande genomför huvuddelen av studierna i Vasa. I Helsingfors ordnas grund- och ämnesstudier i huvudämnet vårdvetenskap, men alla utlokaliserade kurser erbjuds inte årligen. Undervisningen inom de utlokaliserade kurserna sker huvudsakligen genom att en lärare från institutionen i Vasa åker till Helsingfors för att undervisa studerande. Enstaka kurser kan utföras som självstudier. Undervisning inom de utlokaliserade kurserna har i några fall genomförts via videokonferens och dessutom finns ett antal nätbaserade kurser. Undervisningen vid institutionen för samhällsvetenskaper sker endast i Vasa. För de utlokaliserade kurser som Fortbildningscentralen erbjuder används förutom Åbo Akademis utrymmen även utrymmen, främst i Svenskfinland såsom folkhögskolor, arbetaroch medborgarinstitut och hotell. Verksamheten vid Åbo Akademi i Vasa sker permanent på två orter, Vasa och Jakobstad. Utöver detta bedriver bägge fakulteterna och Fortbildningscentralen i Vasa utlokaliserad verksamhet tillfälligtvis i Helsingfors samt några andra orter i södra Finland. I Åbo sker delar av ämneslärarutbildningen. Den sammanlagda mängden studerande inom grundutbildningen i Vasa är drygt Antalet studerande inom Fortbildningscentralens verksamhet är ca 6000 per år. Den undervisande personalens IT-kunnande Initialt förde arbetsgruppen en allmän diskussion om lärarnas IT-kunnande. Vid Pedagogiska fakulteten har under de senaste åren olika kartläggningar genomförts medan förhållandet vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten inte varit föremål för någon närmare undersökning. Arbetsgruppen beslöt att göra en mindre undersökning för att kunna bedöma kvaliteten av den undervisande personalens IT-kunnande. I september 2004 sammanställde arbetsgruppen en förfrågan 15 riktad till den undervisande personalen vid ÅA i Vasa. Svarsprocenten var anmärkningsvärt låg (n=37) 16. Denna gick dessvärre inte att i någon högre grad förbättra trots påminnelser och personlig kontakt med en del lärare. I studien ingick tre frågor som skulle besvaras jakande eller nekande samt nio frågor vars med svarsalternativen kan inte, kan själv och kan undervisa andra. Svarsangivelserna kunde placeras på en linje mellan två ytterligheter, vilket innebar att svarsalternativen kunde bli fler än tre. Detta svarssätt användes för att ge lärarna möjlighet att ge nyanserade svar eftersom vi av erfarenhet vet att kvinnor tenderar att bedöma sina IT-kunskaper lägre än vad män gör. I studien framkom att ca 70 procent (26 st.) av de 37 personer inom den undervisande personalen som besvarat frågorna, fått individuellt stöd i att använda IT i undervisningen. De 14 Läraren I Internet: sid Förfrågningen delades dels ut elektroniskt via e-post och dels som papperskopia. Se förfrågan som bilaga. 16 Ca 160 st av de anställda utgörs av undervisande personal.

6 6 som svarat att de inte fått stöd kan dock antingen ofrivilligt eller frivilligt ha blivit utan stöd. Utöver frågan om stöd undersöktes också hur många lärarutbildare som deltagit i kurser för att lära sig använda IT i undervisningen. Omkring 60 procent (22 st.) angav att de gått dylika kurser. De flesta av de kurser som lärarna deltagit i är ordnade av Lärocenter. I studien framkom också att så gott som samtliga lärare som besvarade frågorna bedömer att de behärskar användningen av e-post- och textbehandlingsprogram samt webbläsare. Endast en person anser sig inte behärska dessa program. En annan placerar sig mitt emellan kan inte och kan själv. De flesta svar är utskrivna under svarsalternativet kan själv, men ändå har drygt 25 procent av lärarna enligt egen åsikt kunskaper för att kunna undervisa andra i dessa program. Arbetsgruppen kunde konstatera att med undantag av enstaka individer innehar samtliga av den undervisande personalen vid Åbo Akademi i Vasa IT-kunskaper på Ope.fi nivå I 17. Kunskapen gällande presentationsprogram och inlärningsmiljöer bedömer den undervisande personalen dock något lägre. Drygt 40 procent av dem som besvarat enkäten anser att de behärskar presentationsprogram och närmare 20 procent menar att de kan undervisa andra. Merparten av de resterande svaren rör sig mellan svarsalternativen kan inte (ca 20 procent) och mellan kan inte och kan själv (ca 15 procent). Två tredjedelar av dem som besvarat enkäten anser att de behärskar någon av dem vid Akademin förekommande läromiljöerna, hälften av dessa anser att de kan undervisa andra. Program som den undervisande personalen inte förefaller att behärska är kalkyl-, databas- och personliga videokonferensprogram (varken point-to-point eller grupper). Ca en fjärdedel av dem som besvarat enkäten anser att de behärskar programmen medan den resterande andelen har besvarat frågorna med kan inte. Arbetsgruppen kunde konstatera att knappt hälften av den undervisande personalen som besvarat enkäten har IT-kunskaper på Ope.fi nivå II 18. Vid institutionen för lärarutbildning har man under de senaste två åren upprätthållit statistik 19 över den stödverksamhet som erbjudits lärarutbildarna och den IT-fortbildning de deltagit i de senaste två åren. Utgående från denna statistik gjordes under våren 2004 en enhetlig kartläggning av lärarutbildarnas IT-färdigheter. Utgående från dessa uppgifter kan man dra slutsatsen att knappt 60 procent (36/64) lärarutbildare, har IT-färdigheter på Ope.fi nivå II 20. Lärare vid Åbo Akademi i Vasa har deltagit i fortbildning i användning av IT i undervisningen inom ramen för studiehelheten Learning in Networks 21 vid Lärocenter Tritonia, Universitetspedagogik vid Pedagogiska fakulteten och inom den nationella TieVieutbildningen Basfärdigheter i informations- och kommunikationsteknik. Informationssamhällsprogram för utbildning och forskning I Internet: sid Användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. I Internet: sid Statistiken innefattar stödverksamhet och fortbildning som leder till utvecklande av undervisning m.h.a. IT. Statistiken innefattar uppgifter från två stödpersoner, Universitetspedagogik, LIN-utbildning via Lärocenter samt EduKlinik via Lärocenter. 20 Med Ope.fi II-nivå menas att de behärskar användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen, definition enligt Undervisningsministeriet Informationssamhällsprogram för utbildning och forskning I Internet: 21 Se 22 Se

7 7 Den undersökning (n=37) som arbetsgruppen i september 2004 sammanställde och sände ut till den undervisande personalen vid Åbo Akademi i Vasa, samt den statistik som institutionen för lärarutbildning upprätthållit över vilken stödverksamhet och IT-fortbildning lärarutbildarna deltagit i visar på att samtliga, med undantag av enstaka individer, av den undervisande personalen innehar IT-kunskaper på Ope.fi nivå I. Studien visade också att knappt hälften av den undervisande personalen som besvarat förfrågan har IT-kunskaper på Ope.fi nivå II. Utgående från statistiken för institutionen för lärarutbildning har man dock kunnat dra slutsatsen att knappt 60 procent av lärarutbildarna torde ha IT-färdigheter på Ope.fi nivå II. Den slutsats som man kunde på basen av denna enkät, den som genomfördes vid PF under våren 2004, är att det fortfarande vid Åbo Akademi i Vasa finns en del lärare vars IT-kunskaper och dito kunnande inte motsvarar Ope.fi nivå II. Lärare vid Åbo Akademi i Vasa har deltagit i studiehelheten universitetspedagogik och den nationella TieVieutbildningen. Studerandes färdigheter för IT-stödd undervisning För att studerande skall klara av att ta del av IT-stödd undervisning bör de inneha minst grundläggande färdigheter i att använda informationsteknik. Studerande vid Åbo Akademi i Vasa erbjuds undervisning i användning av IT inom så kallade allmänna studier eller studier i språk och kommunikation. Studiehelheternas omfattning varierar mellan 1 sv 23 och 2 sv 24. Syftet med allmänna studier och studier i språk och kommunikation är att stöda studerande i universitetsstudier. Vid PF ingår i de fakultetsallmänna studierna två obligatoriska grundkurser i informationsbehandling. Kurserna genomförs både som föreläsningar och övningar. Informationsbehandling delkurs 1 25 behandlar de grundläggande verktygsprogrammen. Innehållet består av bl.a. filhantering, textbehandling, Internets grunder, informationssökning, datasäkerhet, kommunikation via Internet samt kort om inlärningsmiljöer. Informationsbehandling delkurs 2 26 behandlar inventering av utrustning och praktisk tillämpning av kringutrustning så som digitalkamera och skanner. Olika verktygsprogram för webb- och multimediaproduktion behandlas inom ramen för kursen. Vidare behandlas även grunder i bildhantering, virtuella inlärningsmiljöer, källkritik samt upphovsrätt. Även vid institutionen för barnpedagogik finns två obligatoriska kurser i informationsbehandling. I grundkurs i informationsbehandling del 1 1 sv 27 ingår information om datasystemet, IT-miljön och datasäkerhet vid ÅA, Internet och persondatorns samt Internets historia. Dessutom behandlas e-postprogram, webbläsare och textbehandlingsprogram. Skrivhandledning tas också upp. Grundkurs i informationsbehandling del 2 1 sv. 28 har däremot en inriktning mot informationssökning. Informationssökning i olika databaser, sökmotorer, online-ordböcker och andra sökverktyg gås igenom. Dessutom behandlas källkritik och informationskompetens. 23 Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik 24 SVF, institutionen för lärarutbildning, institutionen för barnpedagogik och enheten för specialpedagogik 25 Studiehandbok för Institutionen för lärarutbildning. I Internet: Sid 4 26 Studiehandbok för Institutionen för lärarutbildning. I Internet: sid Studiehandbok för Institutionen för barnpedagogik. I Internet: sid 3 28 Studiehandbok för Institutionen för barnpedagogik. I Internet: sid 7

8 8 Grundkurs i IKT 29 2 sv vid SVF behandlar IT-miljön och datasäkerhet vid ÅA, Internet och informationssökning, medieläskunnighet och källkritik samt videokonferens och studier via inlärningsmiljön Blackboard. Av Office-paketet betonas ordbehandlings- och kalkylprogram speciellt. Grundkunskaperna i användning av IT i studierna varierar bland ämneslärarstuderande som kommer till Vasa från Åbo och från Helsingfors universitet p.g.a. att undervisning i informationsbehandling prioriteras i olika hög grad vid de fakulteter som ämneslärarstuderanden kommer från. Inom studiehelheten Pedagogiska studier för lärare ingår temat Datorstödd undervisning inom modul 4, Fördjupad didaktik 4 sv. Ämneslärarstuderandes grunder i IT-kunnande är förövrigt ytterst varierande. I planerna för den nya examensstrukturen inom den s.k. Bolognaprocessen 30 kommer grundkurserna i användning av IT att förenhetligas och för samtliga lärarstuderande kommer inom studierna i pedagogik en studiehelhet i mediepedagogik att ingå. I samband med arbetsgruppens diskussion tillsammans med studeranderepresentanter framkom att studenterna är intresserade av att använda IT i studierna. Deras erfarenheter av lärarnas användning av IT i undervisningen varierar avsevärt. Studeranderepresentanterna ansåg inte att studenters ekonomiska förutsättningar tillåter tekniska anskaffningar för studier i någon nämnvärd omfattning. I studierna vid Åbo Akademi i Vasa ingår grundkurser i informationsbehandling eller i IT om antingen 1 eller 2 sv. Kurserna förefaller ha något olika syften. Inom den förekommande examensstrukturen förväntas denna utbildning dock bli mera enhetlig för samtliga studerande vid Åbo Akademi. För samtliga lärarstuderande kommer mediepedagogik att ingå i studierna i pedagogik. Teknisk infrastruktur I detta avsnitt redogör vi för den tekniska infrastrukturen vid Åbo Akademi i Vasa. Till teknisk infrastruktur inbegriper vi lärarnas datorer (hårdvara) och programvara (mjukvara), datorer avsedda för studerande och datorer i specialutrymmen avsedda för både lärare och studerande. Hårdvara Förutom det trådbaserade nätet utnyttjas även trådlöst nät i Vasa, Jakobstad, Helsingfors och Åbo. I Vasa finns interaktiva tavlor för undervisning samt två inlärningsplattformar vid akademin. Video- och ljudmaterial kan lagras på akademins server för direktuppspelning av video- och ljudfiler samt www kan även utnyttjas för distribuering av material (såsom e-post). Personalen har ett antal webbkameror till sitt förfogande 29 Studiehandbok för Samhällsvetenskapliga institutionen. I Internet: 30 Se om Bolognaprocessen under webbadressen

9 9 Samtliga lärares vid Åbo Akademi i Vasa datorer är relativt nya. De är försedda med standard programvara. Enligt behov och önskemål kan speciell utrustning anskaffas. Enstaka lärare har dylik utrustning. De lärare som är i behov av ny dator och som har användning för en bärbar, rekommenderas skaffa en sådan. Enstaka lärare har kommunikationsprogram 31 med webbkamera och ljudöverförings- och mottagningsapparatur till sitt förfogande. Närmare hälften av lärarna har cd och/eller dvd-skrivare installerad. Situationen gällande datorerna hos den undervisande personalen i Jakobstad är i stort sett likadan som i Vasa. Av de ca 29 undervisningsutrymmena i Kvarnen i Vasa är 11 försedda med dator och projektor. Auditorierna är försedda med adekvat presentationsutrustning. Vid Åbo Akademis utrymmen i Helsingfors finns sju bärbara datorer avsedda för både lärare och studerande. Dessutom finns både programvara och utrustning för överföring av ljud och video. En videoprojektor finns till förfogande. Dock finns tre datorprojektorer till utlåning vid Datacentralen och två vid Pedagogiska fakulteten. Vid Kvarnen i Vasa finns sammanlagt fyra utrymmen med 60 datorer avsedda för studerande. Dessutom finns omkring 5 datorer avsedda för studerande, vilka olika enheter eller institutioner själva handhar. Samtliga datorer är utrustade med s.k. standardprogram. Gallerian är ett specialutrymme inrett med datorer försedda med utrustning (bl.a. webbkameror och speciell mjukvara) för speciella behov. Vid Lärocenter Tritonia finns två stycken datorklasser en med 13 datorer och en självstudieklass med 16 avsedda för studerande. Dessutom finns det ca 60 datorer i vetenskapsbibliotekets allmänna utrymmen och grupparbetsrum tillgängliga för studerande. Vid institutionen i Jakobstad finns en datorklass med nio datorer. Där finns också sex stycken gamla s.k. surf -datorer (utan möjlighet till ljudåtergivning), två videoprojektorer, ett grupprum med videokonferenssystem samt en bärbar ny dator för utlåning, tre webbkameror för utlåning samt tre par hörlurar med mikrofon. I Åbo är tekniken som är tillgänglig för studerande identisk med den som studeranden i Vasa har. Inga webbkameror eller hörlurar med mikrofon finns dock ännu, men inköp av det planeras. Utrymmena för datorer är sammanlagt åtta till antalet. I Åbo finns också en galleria samt två videokonferensutrymmen och tre videokonferensutrustningar.. Två videokonferensutrymmen och sammanlagt fyra utrustningar för videokonferens finns i Kvarnen i Vasa, varav en av utrustningarna är personlig och de resterande är grupputrustningar. Dessutom finns tre videokonferensutrymmen och fyra dito utrustningar vid Tritonia. Både inom Åbo Akademis utrymmen i Jakobstad och i Helsingfors finns välfungerande utrustningar för videokonferens. I Åbo finns också utrustning för videokonferens. Videokonferenssystemen som används vid universiteten i dag, även inom Åbo Akademi, är så gott som uteslutande IP-baserade d.v.s. Internetbaserade. Användningen av det andra alternativet, ISDN, som går via telenät, har minskat. Dock finns det fortfarande organisationer 31 Kommunikationsprogram såsom point to point eller grupper, exempelvis MSN och Marratech. Gäller alla hänvisningar till dylika program här.

10 10 som endast har möjlighet till ISDN. Med tanke på ett samarbete med dylika organisationer kan det vara försvarbart att inom Åbo Akademi i Vasa behålla möjligheten till kontakt via ISDN. Användningsgraden av videokonferensutrustningen i undervisningen i såväl Vasa, Jakobstad, Åbo och Helsingfors kunde vara högre än vad den är i dag. Tabell 1 Förteckning över teknisk infrastruktur vid Åbo Akademi per Lärare Personlig videokonf. Webbkameror Hörlurar med mikrofon Studerande Datorer Komm.program Hörlurar med mikrofon Webbkamera Vasa Kvarnen Några lärare Enstaka lärare + några för utlåning Enstaka lärare + några för utlåning Ca 65 st. Enstaka datorer Lärocenter Jakobstad Helsingfors Åbo Marratechrum Ca 20 för utlåning Ca 20 för utlåning Ca 90 Flertal datorer Finns för utlåning Finns för utlåning Enstaka lärare 3 för utlåning 3 för utlåning st. 2 utlåningsbara 1 utlåningsbar - Enstaka lärare Två utlåningsbara 7 st. Alla datorer Två utlåningsbara 145 st. De flesta datorer Underv.utrymmen (fast utrustning) Datorer Videoprojektorer Personlig videokonf. Hörlurar med mikrofon Webbkamera 11 av ca av ca 29 En del datorer Nissi 90 pers Datasal 16 datorer Datasal 13 datorer Vid behov Finns Finns Finns för videoredigering, + 1 bärbar för utlåning Vid behov Vid behov Vid behov 2 st. (ovannämnda datorer kopplas) 1 st. 25 st. i större auditorier + mindre seminarierum 12 Enstaka datorer Specialutrymmen Finns EduKlinikens multimediastudio och EduTechLab Videokonfersens utrustning och utrymmen Ett utrymme (B324) och fyra utrustningar (varav en personlig, alla fyra är IP) Utrustningar: Nissi 100 pers Tornet 30 pers K pers Aulan,ViaVideo +flertal personliga Medialab. under utveckling Finns En utrustning En utrustning Två utrymmen och fyra utrustningar (3 IP och 1 ISDN) Mjukvara Den tillgängliga mjukvaran är den samma inom hela Åbo Akademi och på alla fyra orter. Det finns bl.a. tillgång till Office-program 32, webbläsare 33, e-postprogram 34, multimediaprogram MS Office, Corel- och Open Office 33 Mozilla, Internet Explorer 34 Eudora, Mozilla Composer, Webmail

11 11 och bildbehandlingsprogram 36. Dessutom finns en officiell inlärningsmiljö 37. Från och med nästa år tas ytterligare en inlärningsmiljö i bruk 38. Vid PF, både i Vasa och i Helsingfors, finns även tillgång till personligt gruppvideokonferensprogram 39. Vid Lärocenter Tritonia finns videokonferensutrustningar i auditorium Nissi för ca 100 personer, konferensrummet i tornet för ca 30 personer och ett vidokonferensutrymme för ca 12 personer. Lärocenter erbjuder även möjligheter att använda personliga videokonferenssystem ss Marratech. Lärocenter har ett brett urval av programvara för produktion av media (animationer, interaktion, video, ljudprocessing) i universitetsundervisning. Stöd för den undervisande personalen och för studerande Vid Åbo Akademi i Vasa ges både lärare och studerande tekniskt IT-stöd. Utöver detta förekommer ett antal både fasta och externt finansierade tjänster som ger pedagogiskt IT-stöd till lärare. Pedagogiskt IT-stöd ges också indirekt av Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten genom att denna har till uppdrag att fördela medel för s.k. virtualiseringsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa 40. Tekniskt IT-stöd Vid Åbo Akademi i Vasa har tekniskt IT-stöd getts personalen sedan verksamheten i Vasa inleddes. Med närstöd avses här åtgärdandet av en enskild användares akuta problem, eller personlig användarhandledning ofta hos användaren. 41 I arbetsuppgifterna inom Datacentralens närstödsverksamhet ingår bl.a. att 42 : Fungera som kontaktlänk mellan institutionen och Datacentralen, i samarbete med institutionens egen IT-kontaktperson. Förmedla information från DC till institutionen och tvärtom. Ha ansvar för att problem med institutionens IT-utrustning blir åtgärdade. Kunna hjälpa och ge råd beträffande allmänna problem med de vanligaste tillämpningarna (e-post, webben, Office programmen, program på DC:s rekommendationslista). Lära känna institutionens behov av IT-utrustning och programvara och vid behov kunna föreslå samt delta i planeringen av anskaffningar. I mån av möjlighet kunna delta i olika projekt på institutionen där ITsakkunskap behövs. Föreslå kortkurser eller ordna informationstillfällen om sådant som flera personer på institutionen behöver information om. Datacentralens (DC) i Vasa uppgift är att direkt och indirekt stöda personal och studerande vid Åbo Akademi i Vasa. Det indirekta stödet handlar främst om utvecklingsarbete som förenklar och upprätthåller en fungerande IT-omgivning. Direkt stöd ges genom närstöd, d.v.s. tekniskt stöd som ges på plats gällande både hårdvara och mjukvara. Närstödspersonerna från DC är uppdelade med ansvar för olika enheter inom Åbo Akademi i 35 PowerDVD, Windows Media player, Real Player, Quicktime 36 Corel Graphics Suite 37 Blackboard 38 Moodle 39 Marratech 40 Organisationsplan för virtualiseringsverksamheten vid ÅA. Finns i Internet: 41 Utvecklingsplan för Akademins informationsteknik, I Internet: Hämtat Datacentralens vid Åbo Akademi webbsida. I Internet: Hämtat

12 12 Vasa och dessa är tillgängliga via mobiltelefon. Stödverksamheten riktad till studerande nämns inte på Datacentralens webbsida. För tekniskt stöd i Jakobstad finns en person anställd till 55,2 procent vid DC. Av denna tid beräknas 20 procent gå till stöd för studerande och 80 procent för personal. Tekniskt stöd ges endast under kontorstid. I Åbo finns stödpersonal vid Datacentralen för både personalens och studerandenas tekniska problem under kontorstid, dock varken på kvällar eller på helger. Även i övrigt liknar situationen i Åbo den i Vasa, eftersom Datacentralen verkar för hela Åbo Akademi. Åbo också har ett Lärcenter. Tidvis förekommer behov av tekniskt stöd för studerande och lärare vid Åbo Akademis utrymmen i Helsingfors. I dagens läge finns en budget för tekniskt stöd. Dock har hittills får sådana behov funnits. All stödverksamhet i Vasa är tillgänglig under kontorstid. För närvarande finns ingen stödverksamhet utom traditionell kontorstid för varken lärare eller studenter. Pedagogiskt IT-stöd Vid Åbo Akademi i Vasa har lärare möjlighet att få pedagogiskt IT-stöd från Lärocenter, Fortbildningscentralen, MediaCity och externt finansierade stödpersoner. Vid Lärocenter beräknas en stödtjänst upptas av behoven vid Åbo Akademi i Vasa. Pedagogiska fakulteten har två stödpersoner (50 resp. 30 procent) för lärarutbildarnas behov av IT-stöd. MediaCity ger pedagogiskt IT-stöd främst relaterat till användning av rörliga bilder. Stödfunktionen upptar ca 20 procent av utvecklingsplanerarens tjänst. Vid Fortbildningscentralen har sedan år 2000 funnits stödverksamhet på deltid med avsikt att stöda virtualiseringsarbetet vid Åbo Akademi i Vasa, främst pedagogiskt men även tekniskt. Det pedagogiska IT-stöd som fungerar med budgeterade medel är det som ges av Lärocenter. Vid Lärocenter ges lärarfortbildning (Learning in Networks), lärarhandledning och EduKlinikverksamhet. I EduKlinikverksamheten ingår skräddarsydd handledning och service vid behov av exempelvis pedagogiskt stöd, nätkurskonsultation och skapande av elektroniskt läromaterial. Lärocenter ger pedagogiskt IT-stöd i form av kurser och individuell handledning. Utnyttjandegraden för Åbo Akademis i Vasa del är förhållandevis hög i relation till de övriga universiteten. Lärare vid Åbo Akademi i Vasa har också deltagit i fortbildningskurser anordnade av Fortbildningscentralen. De av undervisningsministeriet anordnade TieVie-kurserna kommer att upphöra år Ledningsgruppen för virtualisering vid Åbo Akademi i Vasa (inkl. Jakobstad och Helsingfors) I både Åbo och i Vasa finns en respektive ledningsgrupp för virtualisering. I ledningsgruppens i Vasa uppgifter ingår att utveckla det virtuella universitetets verksamhet vid Åbo Akademi i Vasa i samarbete med fakulteter, institutioner, fortbildningscentralen, Lärocenter, datacentralen, MediaCity och Språktjänst. Gruppens uppgift är också att utveckla

13 13 stödet för enheter och institutioner i Vasa och att samarbeta med fakulteternas referenspersoner för virtualisering. Gruppen skall också ansvara för koordineringen av verksamheten i Vasa och fördela medel till enskilda projekt. Den skall också ansvara för de medel som reserverats för virtualiseringsverksamheten i Vasa, handha uppföljningen och utvärderingen av det virtuella universitetets verksamhetsformer i Vasa och avge årlig rapport över verksamheten och användningen av medel som stått till förfogande i Vasa. Möjligheterna till att erhålla centrala medel för s.k. virtualisering av undervisning kommer på sikt att försvinna. Ansvaret för utvecklandet av undervisningen kommer att i framtiden ligga vid universiteten och vid universitetens lärcentra. Tabell 2. Förekomst av IT-tekniskt och pedagogiskt stöd för lärare och studerande vid Åbo Akademi i Vasa Pedagogiskt individuellt för lärare Stödperson för e- learning (Blackboard) IT-stöd Vasa Jakobstad Helsingfors Åbo 2 externt Finns inte, Finns inte finansierade möjlighet att få stödpersoner (50 stöd från Lärarsituationen i % + 30 %, upphör Lärocenter i Vasa resp. Åbo ) behandlas inte i denna En gemensam dito rapport med Åbo (50 %) Lärocenter/Lärcenter Utbildningar 1 (100%) befattning för ÅA i Vasa Lärare deltar Lärare hittills inte deltagit Eduklinik Lärare använder (individuellt) Tekniskt IT-stöd Närstöd med budgetmedel Lärare använder Tekniskt IT-stöd för studerande Verksamheten kommit igång Närstöd med Stöd från Vasa Oraklet budgetmedel Möjlighet att datacentralens Lärare använder också ordna lokalt dejour något Ges (20 %) Ges (11 %) Inget stöd hittills Oraklet, datacentralens dejour Arbetsgruppen kan konstatera att de flesta undervisningsutrymmen i både Vasa och Jakobstad saknar adekvat presentationsutrustning. Datorklasserna i både Vasa, Jakobstad, Åbo (för studerandes del) och i Helsingfors är överlag tekniskt välutrustade. Lärarna kan i relativt hög grad själva påverka sin egen datorsituation. För studerande i Åbo som bedriver studier i Vasa är datorsituationen också god. Videokonferenssystemet kunde för undervisningsändamål nyttjas i högre grad. Det tekniska IT-stödet för lärare fungerar väl både i Vasa och i Jakobstad. Tekniskt IT-stöd för studerande nämns inte på Datacentralens webbsida. I Jakobstad torde situationen fungera väl. Jourverksamheten Oraklet för lärare och studerande fungerar väl i Åbo. För pedagogiskt IT-stöd vid Åbo Akademi i Vasa finns

14 14 sammanlagt en hel befattning plus en befattning om 20% tillgänglig. Utöver detta finns stödverksamhet för e-learning (50%). För Pedagogiska fakulteten finns förutom detta en befattning om 80% avdelad för pedagogiskt IT-stöd. Situationen för det pedagogiska IT-stödet förefaller vara gott. Det pedagogiska IT-stödet vid Pedagogiska fakulteten är externt finansierat och upphör inom utsatt tid. 3. Hur ser framtiden ut? Vilka är de faktorer, förutom de utbildningspolitiska styrdokumenten, som motiverar en ökad och kvalitativt högtstående användning av IT i undervisningen vid Åbo Akademi i Vasa? Vi har kunnat identifiera tre faktorer i anslutning till förestående förändringar: antalet studenter och utbildningar, undervisningens struktur, innehåll och upplägg samt utbildningens kvalitet. Utbildningen Antalet studenter vid de finländska universiteten kommer inte att öka i framtiden. Universitetsspecifika variationer kan förekomma men totalt sett kommer antalet antagna att hållas vid detsamma. De extra utbildningar av lärare vid Pedagogiska fakulteten kommer att fortgå så länge som det råder lärarbrist 43. Under ett decenniums tid har pedagogiska fakulteten åtagit sig ansvaret för ett antal lärarutbildningar utöver det kvoterade. Därefter återgår antagningarna till det normala. Universiteten i Finland genomgår för tillfället en genomgripande förändringsprocess gällande undervisningens struktur, innehåll och upplägg i och med den s.k. Bolognaprocessen. Syftet är bl.a. att strömlinjeforma universitetsutbildningen i Europa med ökade möjligheter för studerande att fritt röra sig mellan universiteten. Förändringarna gäller både utbildningarnas struktur och innehåll men kommer också att påverka undervisningens upplägg eftersom förändringar till en del också sker i relationen kontaktundervisning självstudier. I förslaget till principer för utvecklandet av studieplaner, Anna aikaa ajatella, rekommenderas andelarna kontaktundervisning självstudier fördelas så att för varje timme kontaktundervisning ges studerandena 1-2 timmar självstudier. För fördjupande av kunskaper rekommenderas ytterligare 1 timme. Sammanlagt kan andelen kontaktundervisning för studerandes del uppgå till max. 20 timmar i veckan. Det faktum att antalet studenter vid Åbo Akademi inte förväntas öka i framtiden 44 ger universitetet all anledning att satsa på att förbättra undervisningens kvalitet. Hög kvalitet på undervisning och forskning är och har varit ett av de centrala målen för Åbo Akademis verksamhet. Dock påpekar överdirektör Arvo Jäppinen och direktör Markku Mattila i Undervisningsministeriets feedback på universitetens verksamhet 2003 att Akademins rapportering om åtgärder för att utveckla undervisningen/.../är tämligen knapphändig. /.../ Akademin bör fästa allvarlig uppmärksamhet vid att studietakten effektiviseras och genomströmningen förbättras Toiminta ja taloussuunnitelma Opetusministeriö. I Internet: Hämtat Rektor Gustav Björkstrands hälsningstal vid Åbo Akademis i Vasa inskription i september Undervisningsministeriet feedback på universitetens verksamhet I Internet: Hämtat

15 15 Ett av Undervisningsministeriets sex mål för Bolognaprocessen är En europeisk dimension i kvalitetsevalueringen och syftar till att utöka det europeiska samarbetet i kvalitetssäkring med syfte att finna gemensamma metoder och kunskapsnivåer. En central betydelse i det här sammanhanget har nätverket ENQA 46. Den finländska underavdelningen är FINHEEC 47, en oberoende expertorganisation med uppgift att kvalitetsgranska den högre utbildningen i Finland. Framtida tekniska lösningar Förutom de fasta tekniska lösningar som vid universitetet erbjuds de studerande förekommer i dag även mobila lösningar som kan underlätta för både studerande och lärare att utan bundenhet till tid och rum genomföra såväl studier som arbete. Framtiden kommer att kännetecknas av en alltmer ökande teknisk konvergens. Detta innebär att olika kommunikationstekniker närmar sig varandra såsom t.ex. tele- och masskommunikation och internet 48. Nya tekniska innovationer och tillgången på bredband och trådlösa kommunikationsnät gör att gränsen mellan arbete och fritid blir alltmera oskarp. Den nya tekniken och kunskapssamhällets förändrade arbetsuppgifter möjliggör ofta att arbete och studier görs oberoende av tid och rum 49. Pedagogiskt stöd Undervisningsministeriets finansiering av IT-teknisk fortbildning av lärare kommer småningom att upphöra. Ansvaret för lärarfortbildningen kommer att ligga vid universitetens lärcentra. Lärocenter, Tritonia ligger väl till i fråga om utbildning och pedagogisk handledning. I framtiden kommer utbildningarna Learning in Networks att ytterligare utvecklas med sikte på en akademisering av studiehelheten. EduKlinikverksamheten är också avsedd att utvecklas i riktning mot en mera utpräglad servicefunktion för universitetens lärare, bl.a. kommer Lärocenter under 2005 att i samarbete med yrkeshögskolorna i Vasa öppna ett gemensamt s.k. EduTechLab. Lärocenter har för avsikt att i framtiden ytterligare satsa på stöd till universitetens forskare genom utvecklandet av s.k. kvali- och kvanticenter. Med kvali- och kvanticenter förstås en samlad expertis i frågor gällande kvalitativa respektive kvantitativa datorbaserade forskningsmetoder. I den närmaste framtiden kommer universiteten i Finland att genomgå en rad förändringar vilka kommer att ha konsekvenser både för undervisningens struktur, dess upplägg och också dess innehåll. Vid Åbo Akademi som helhet bör åtgärderna för utvecklande av undervisningen i högre grad synliggöras och studietakten effektiviseras. Nya metoder för undervisning kommer att bli nödvändiga. IT kommer självfallet att få en allt synligare roll. Lärocentrens (Lärocenter Tritonia och Lärcenter) roll i utvecklandet av universitetslärarnas IT-kunnande blir allt mera central. Samtidigt med dessa förändringar sker också förändringar på det tekniska området: nya konvergenta tekniker ser dagens ljus vilket kommer att medföra att mobila lösningar i allt högre grad blir en naturlig del av undervisning och studier. 46 European Network of Quality Assurance in Higher Education. I Internet: 47 Finnish Higher Education Evaluation Council. I internet: 48 Se Kommunikationsverket. I Internet Hämtat Jensen (1999).

16 16 4. Möjliga hinder i förverkligande av IT i undervisningen Det faktum att de tekniska faciliteterna finns tillhanda vid Åbo Akademi i Vasa och att de tekniska färdigheterna bland lärarna är på ökande förefaller inte vara tillräcklig för att göra IT till en naturlig del av undervisning och studier. Det förefaller fortfarande finnas en diskrepans mellan förekomst av teknik och IT-kunskap och användningen av IT i undervisningen. Arbetsgruppen har kunnat identifiera sex olika hinder för utvecklingen i denna riktning: hinder hos ledningen, hos lärarna, i tekniken, i tekniskt och pedagogiskt stöd, hos studenterna och i utbildningen. Ledningen Lärarnas användning av IT i undervisningen utgör i grunden en organisatorisk fråga. Under de senaste åren har centrala virtualiseringsmedel fördelats med vilka lärare köpts fria från sina ordinarie uppgifter. Dessa kommer att på sikt upphöra och därför bör friköpandet i framtiden ordnas på andra sätt. Fakultets- och institutionsledningarna borde uppmuntra lärarna i utvecklandet av undervisningen och tillåta att detta arbete ingår som ett moment i arbetsplanen. Tekniken Grundförutsättningen för att lärarna vid Åbo Akademi i Vasa skall använda IT i undervisningen är att det finns teknik tillhanda. Tekniken skall finnas i de utrymmen där undervisning bedrivs. Att vara tvungen att boka, hämta och återlämna datorer och projektorer skapar hos lärarna ett motstånd till att använda IT i undervisningen. Speciellt den lärare som är ovan eller som inte är tillräckligt motiverad för att använda teknik låter sig hindras av att tekniken inte är tillgänglig. Den ovana läraren oroar sig också för att själv koppla ihop dator och projektor. Avsaknaden av kommunikationsprogram som t.ex. desktopkonferens, point-topoint-program eller interaktiv tavla uppmuntrar heller inte lärare att prova på distansundervisning. Teknik som ofta uppvisar brister och inte fungerar skapar också skepsis speciellt hos ovana användare. Tekniskt och pedagogiskt stöd En fungerande både pedagogisk och teknisk stödverksamhet för lärare och studenter utgör en ytterligare grundförutsättning för att IT skall användas inom undervisning och studier. Arbetsgruppen har kunnat identifiera tre olika former av stödbehov: behov på lång sikt (t.ex. traditionell fortbildningsverksamhet), behov som kan fördröjas ett antal dagar (t.ex. något som användaren är osäker över) och behov som kräver omedelbara åtgärder. För att lärare som är osäkra i att använda IT i undervisningen skall kunna tänka sig att använda teknik bör tre villkor uppfyllas: för det första bör de känna till vem de skall vända sig till i vilka typer av problem, för det andra bör de, då de kontaktar stödpersonen, genast få svar och få veta när de kan få hjälp, för det tredje bör lärarna i vissa fall få kunna vända sig till någon som förverkligar deras idéer om hur undervisningen kan kompletteras eller läggas upp med hjälp av IT. För att lärare som undervisar inom utlokaliserade utbildningar skall kunna tänka sig att använda IT i undervisningen bör de både kunna få tekniskt stöd på distans och detta även utanför kontorstid. För att studeranden skall klara av att använda IT inom studierna bör också de ha tillgång till tekniskt stöd, också utom kontorstid.

17 17 Lärarna Lärarnas attityder, deras osäkerhet visavi teknik, okunskap om vilka möjligheter tekniken kan erbjuda är faktorer som kan hindra användningen av IT i undervisning. Studeranden Studerandenas svaga färdigheter i att använda IT kan också utgöra ett hinder för användning av IT i undervisningen. De allmänna studierna i informationsbehandling utgör därför betydelsefulla grundläggande verktyg för att studerande skall klara av att genomföra ITstödda studier. Studerandena kan också ha negativa attityder gentemot IT. Därför kunde t.ex. lärarnas fördomsfria användning av IT fungera attitydförändrande bland studerande. Utbildningen Till vissa delar kan också själva utbildningen, både i fråga om innehåll och genomförande, betraktas vara av den karaktären att IT och Internet anses omöjliga att använda. Vid t.ex. institutionen för barnpedagogik betraktas nätbaserad undervisning vara ogenomförbar på grund av de arbetsmetoder man använder vid institutionen. Hinder för förverkligande av utbildningspolitiska intentioner visavi undervisning med hjälp av IT kan även iakttas i själva universitetsmiljön. Sådana hinder kan utgöras av ledningen av verksamheten, tekniken, stödet, lärarna, studenterna och själva utbildningen. 5. Sammanfattning De utbildningspolitiska styrdokument som uppmanar universitetslärare att använda IT i undervisningen är knappast tillräckliga att motivera till denna aktivitet. Universiteten är suveräna i att besluta om sin egen verksamhet. Antalet studerande vid universiteten i Finland kommer inte att öka och de tillfälliga utlokaliserade utbildningarna vid Åbo Akademi i Vasa har inte visat sig vara motiv nog för lärare att förändra sin undervisningspraxis. De kartläggningar av universitetslärarnas vid Åbo Akademi i Vasa IT-kunnande antyder att det både finns lärare som valt att förnya sin undervisning och sådana som inte ser det motiverat. Däremot kommer de förändringar av utbildningen vid universiteten som bolognaprocessen medför med säkerhet att bli de faktorer som på ett aktivt sätt driver på förändringsprocessen av undervisningspraxis mot en större användning av IT i undervisningen. Med ett nätbaserat kursutbud kan studier på ett flexibelt sätt erbjudas mellan institutionerna inom Åbo Akademi oberoende av placeringsort. Också studeranden som finns utanför de regelrätta utbildningsorterna kan ta del av undervisningen. Vid Åbo Akademi i Vasa finns i dag ett välfungerande Lärocenter med kapacitet att också hantera en ökning av kundunderlaget. Den tekniska utrustningen vid Åbo Akademi i Vasa (i Jakobstad och Helsingfors) är för lärares och studerandes del god. Dock finns det både i Vasa och i Jakobstad undervisningsutrymmen som saknar adekvat presentationsutrustning i form av dator och projektor. Såsom situationen nu är kan en lärare tvingas ha två olika uppsättningar av föreläsningsmaterialet: en för presentation med hjälp av dator i auditorier för stor grupp och en annan för presentation med hjälp av OH i gruppundervisning i något av seminarierummen som saknar utrustning.