Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2010

Transkript

1 Årsrapport över Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år

2 2

3 Innehåll 1 Om rapporten Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo åren Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Delegationen för Lärocenter och IT De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Nationella och internationella nätverk Finlands virtuella universitet Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna Internationella nätverk Produktion av nätkurser med Stiftelsefinansiering Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning år Allmän utvärdering av strategins förverkligande Fortsatta utvecklingsbehov Enheternas rapportering av virtualiseringsverksamheten år Humanistiska fakultetens och Institutionens för psykologi och logopedi virtualiseringsverksamhet år Teologiska fakultetens virtualiseringsverksamhet år Handelshögskolans och Rättsvetenskapliga institutionens virtualiseringsverksamhet år Virtualiseringsverksamheten år 2010 vid Institutionerna för naturvetenskap och biovetenskap Virtualiseringsverksamheten år 2010 vid Institutionerna för kemiteknik och informationsteknologi Centret för språk och kommunikations virtualiseringsverksamhet år Virtualiseringsverksamheten år 2010 vid Centret för livslångt lärande, Åbo-enheten Rapportering Rapportering av Akademins virtualiserings- och lärcenterverksamhet Akademins nätundervisning i media BILAGA 1 Underlaget för fakulteternas rapportering av virtualiseringsverksamheten

4 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet år 2010 Rapporten och bilagor är tillgängliga på 1 Om rapporten Rapporten har sammanställts av lärcenterchef Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen har behandlat kapitel 4 (uppföljning av strategin för nätstödd undervisning) på sitt möte den Kapitel 5 består av de rapporter som de undervisande enheternas referensgrupper för virtualisering har lämnat in. Lärcenterverksamheten rapporteras i särskilda rapporter från Lärcentret i Åbo och verksamheten vid EduLab i Tritonias verksamhetsberättelse. 2 Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Åbo Akademi Följande utgör de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten för beslutsfattande och genomförande: - ledande tjänsteman: direktören för studieärenden - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa - ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo - Tritonias direktion - konsortiets edulabsamarbetsgrupp i Vasa - referensgrupperna/-personerna vid institutionerna, språkcentret och centret för livslångt lärande (åboenheten) - lärcenterchefen och koordinatorn vid Tritonias EduLab - personal vid stödenheterna (Lärcentret, EduLab, Datacentralen, Centret för livslångt lärande, Åbo Akademis bibliotek och Vetenskapsbiblioteket Tritonia) - studiecheferna och institutionernas studierådgivare - lärarna och planerarna som utvecklar nätstödda kurser. Verksamheten leddes av en för Åbo och Vasa gemensam ledningsgrupp med representanter för de undervisande enheterna och studenterna. Dessutom finns det en ledningsgrupp för Lärcentret i Åbo och en för virtualiseringsverksamheten i Vasa. Lärcentret i Åbo och Tritonias EduLab (tidigare Lärocenter Tritonia) ansvarar för att verkställa besluten och genomföra de konkreta aktiviteterna som krävs för att stöda personalen i att utveckla undervisningen och studerande i att utveckla sina allmänna färdigheter. 4

5 2.2 Lednings- och arbetsgruppernas aktiviteter år Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi åren Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi bestod 2010 av följande medlemmar, efter att de flesta enheter under året också utsett suppleanter: Brita Wårvik/HF (suppleant: Petra Grönholm-Nyman/IPL), Gun Hedström/NatVet (suppleant: Peter Mattjus/BioVet), Monica Nyholm/HHÅA (suppleant: Viljam Engström/RVI), Piia Hirkman/IT (suppleant: Frank Pettersson/KT), Birgitta Sarelin/TF (suppleant: Mikael Lindfelt/TF ), Solbritt Arnolds-Granlund/PF (suppleant: Tom Wikman/PF), Katarina Drugg/CLLÅbo, Torbjörn Sandén/CLL Vasa (suppleant: Carina Österåker/CLL Vasa), Tom Björkfors/CSK (suppleant: Malin Johansson/CSK) samt studentrepresentanter Markus Lundqvist (suppleant: Mats Biström) och Esbjörn Hägerstedt (suppleant: Beata Björkwall). Som ordförande fungerade Helena Hurme/SVI och som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret i Åbo och Maria Byholm/Tritonias EduLab Ledningsgruppen sammanträdde nio gånger år 2010 (28.1, 13.2, 31.3, 20.5, 23.9, och samt e- möten och ). Ledningsgruppen har ett forum i Moodle, där möteshandlingarna distribueras och där diskussioner förts före mötena i syfte att förbereda ärenden. Ledningsgruppens behandlade under år 2010 följande: rapporteringen av virtualiserings- och lärcenterverksamheten 2009, uppföljning av Akademins strategi för nätstödd undervisning, lednings- och referensgruppernas sammansättning i ÅA:s nya organisationsmodell, ledningsgruppens uppgifter år 2010, fördelning av medel för nätkursproduktion och uppföjning av projekten under årets lopp, referensgruppernas verksamhet och hur de kan aktiveras, upphovsrättsavtal i nätkurser, uppdateringen av Moodle till Moodle forskningsprojekt om nätstödd undervisning, ansökan till Stiftelsen vid Åbo Akademi om medel för produktion av nätkurser år 2011 och lediganslåendet av medel förutsatt att medel beviljas, undervisande enheternas rapportering av virtualiseringsverksamheten år 2010, behovet av en ny ledningsgrupp för Ledningsgruppen hölls även informerad om sådant som berör virtualiseringsverksamheten överlag. En ny ledningsgrupp för nätstödd undervisning tillsätts för år Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo åren Ledningsgruppen är utsedd av förste prorektor för tiden Ledningsgruppen har som uppgift att utveckla lärcentrets verksamhet, dvs. dels stödet för utveckling av undervisning, dels stödet för studenternas rådgivning. Ledningsgruppen för Lärcentret i Åbo bestod år 2010 av följande medlemmar: Brita Wårvik/HF, Eerika Saaristo/ESF, Stig-Göran Lindqvist/DC, Eva Costiander-Huldén/ÅAB, Tina Engblom/CLL (ersattes i april av Carina Gräsbeck), Ole Karlsson/Kvalitetsenheten (ny), Monica Nerdrum/Studieförvaltningen och Lärcentret samt studentrepresentant Minna Valtari (ny). Som ordförande fungerade Gun Hedström, som sekreterare Tove Forslund/Lärcentret och som sakkunnig Johanna Hedenborg/Lärcentret. Ledningsgruppen sammanträdde sju gånger år 2010 (28.1, 9.4, 25.5, 28.9, och 13.12, samt e-möte ). Ledningsgruppen har även haft ett forum i Moodle, där alla möteshandlingar har distribuerats och arkiverats. Ledningsgruppens behandlade bl.a. följande: årsrapporten över lärcenterverksamheten 2009 och verksamhetsplan för 2010, uppföljning av ekonomin 2009, utrymmena i Asa, system för e-tent, utveckling av undervisningen och Alcuin-projektet, plagiathantering med Urkund, fördelning av medel för multimediaproduktioner, aktiviteter för att uppmuntra användningen av Adobe ConnectPro, budget och verksamhet för år 2011, Lärcentrets verksamhetshandbok inkl. SWOT, förändring av Lärcentrets namn. Dessutom hölls ledningsgruppen informerad om verksamheten vid Lärcentret. 5

6 En ny ledningsgrupp för Lärcentret tillsätts för år Ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi i Vasa Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamhet i Vasa bestod av följande medlemmar: Ordförande Sol-Britt Arnolds-Granlund/PF, viceordförande Helena Hurme/SVF, sekreterare Maria Byholm/EduLab, Juha Hartvik/PF, Hasse Eriksson/MC, Stefan Levander/DC och Carina Österåker/CLL. Ledningsgruppen sammanträdde fem gånger år 2010 ( 1.2, 14.4, 9.6, 13.9 och ). Ledningsgruppen har även ett forum i Moodle, där diskussioner kan föras vid behov och där alla möteshandlingar distribueras och arkiveras. Ledningsgruppen behandlade bl.a. ett förslag till fortsatt strategiarbete, fördelning av virtualiseringsmedel, teknikanskaffningar och frågor kring intern information och utbildning inom området IKT för personalen vid ÅA i Vasa. Ledningsgruppen avslutade sitt arbete och en ny ledningsgrupp kommer inte att tillsättas i denna form och med dessa uppgifter från år 2011 om inte behov uppkommer Delegationen för Lärocenter och IT Delegationen har upphört i och med Tritonias nya organisation från den De undervisande enheternas referensgrupper för virtualiseringen Referenspersonernas och referensgruppernas sammansättning samt uppgifter framgår här: Referensgruppernas sammansättning uppdaterades i början av året så att de motsvarade ÅA:s nya organisation. Referensgrupperna i Åbo inbjöds till det nya Lärcentret. Referensgruppen för BioVet och NatVet besökte Lärcentret i mars. Dessutom hade referensgrupperna i uppdrag att rapportera enheternas virtualiseringsverksamhet år 2010 (se kap. 5) Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön vid Akademin Gruppen har under år 2010 sammanträtt till två möten (21.6 och ) via videokonferens. Dessutom sammankom en del av gruppen för att diskutera god praxis i ACP. Gruppens ordförande är Stefan Levander (DC i Vasa) och sammankallare och sekreterare Tove Forslund (LC). Övriga medlemmar är Peter Ahlroos (Tritonias EduLab), Sol-Britt Arnolds-Granlund (Pedagogik, PF), Maria Byholm (Tritonias EduLab), Linda Grandell (datavetenskap, IT), Dan Holm (DC i Åbo) och Maria Sundström (LC). I slutet av året kompletterades gruppen med ytterligare en lärarrepresentant (Anna-Greta Nyström, HHÅA) och en studentrepresentant Henrik Mannila. Bl.a. följande ärenden har diskuterats i VUG år 2010: - DSpace för arkivering och publicering av multimedia - uppgraderingen av Moodle - sociala medier - behovet av portfolioprogramvara. 2.3 Nationella och internationella nätverk Finlands virtuella universitet På Finlands virtuella universitets delegationsmöte beslöts att FVU:s konsortium upplöses

7 ÅA:s representant i Finlands virtuella universitets delegation var Tove Forslund (suppleant Maria Byholm), utsedda för tiden Tove Forslund och Maria Byholm fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. I FVU:s intressegrupper år 2010 var Akademin representerad av Harriet Kurtén i AOR1/JOO och av Maria Byholm i AOR2/TVT Lokala samarbetsnätverk mellan högskolorna I Vasa sker det lokala samarbetet inom ramen för Tritonias EduLab, där alla fem högskolor deltar. Årligen anordnas ett gemensamt seminarium och utbildningar för den undervisande personalen vid de fem enheterna. Lärcentrets samarbete med Opetuksen ja ohjauksen tukipalvelut vid TY har fortsatt i Åbo. Där ordnades bl.a. den första Pedagogiska mässan - Pedagogiset messut i maj Avsikten är att denna ska bli en årligen återkommande tillställning. Universiteten och yrkeshögskolorna i Åbo har också samarbetat kring nätkursutveckling inom ramen för erappu-nätverket. erappu arrangerar bl.a. gemensamma personalutbildningar och den årligen återkommande konferensen Verkkoja kokemassa i oktober Internationella nätverk I Coimbra-nätverkets elearning Task Force är Tove Forslund Akademins representant. Projektet Nordic Knowledge on the Web (NKW) är ett samarbetsprojekt mellan högskolorna i Vasa, Umeå och Bodö. Målsättningen är att skapa, marknadsföra och driva ett webbaserat center innehållande föreläsningar, disputationer, animationer, debatter och praktiska tillämpningar samt därtill hörande pedagogiskt kringmaterial. Maria Byholm är projektmedarbetare i NKW-projektet. Se 3 Produktion av nätkurser med Stiftelsefinansiering Stiftelsen för Åbo Akademi beviljade för produktion och kvalitetsförbättring av nätkurser år Medlen lediganslogs att sökas 3.3 med deadline Det inkom ansökningar för 228 sp. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisning beslöt på sitt möte om fördelningen av finansiering för nätkursprojekt år Följande projekt beviljades finansiering: HF/Folkloristik: Folkloristiska forskningsinriktningar 5 sp PF/Barnpedagogik: Didaktiska perspektiv 5 sp FS, Filosofiska och historiska perspektiv 5 sp Ledarskap och professionalism 5 sp, Förskoleundervisning 5 sp (3 kurser) PF/Pedagogik: GS i pedagogik för ämneslärare (för kvalitetsförbättring) PF/Pedagogik, SVI/Utvecklingspsykologi + CLL: Idrottspsykologi/pedagogik SVI/Sociologi + CLL: Sociologins historia och klassiker 5 sp BioVet/Cellbiologi: Microscopy and microtechniques 3 sp ÄS, Advanced microscopy 5 sp, Structure and function of the cytoskeleton 8 sp KT/Värme- och strömningsteknik: Neural Networks 5 sp KT/Industriell ekonomi: Grk i industriell ekonomi 5 sp IT/Datateknik: Programvaru-utveckling och -projekt 5 sp NatVet/Fysik: Matematiska hjälpmedel 5 sp GS, Mekanik 9 sp 7

8 NatVet/Matematik: Matriser 8 sp CSK/Latin: Latin 2, 5 sp CSK/Engelska: Fristående självstudiemodul för CSK:s kurser i engelska à 4-6 sp ÅAB/Akademiska studiefärdigheter: Fördjupad informationssökning inför pro gradu /diplomarbete/forskarstudier 1 sp 4 Uppföljning av strategin för nätstödd undervisning år Strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren (den tredje i ordningen) godkändes av Åbo Akademis styrelse Strategin är tillgänglig på webben Här hittas även enheternas egna strategier för virtualisering av undervisningen. Ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen vid ÅA har årligen följt upp hur strategins åtgärdsförslag har förverkligats. Detta har rapporterats i Årsrapport över virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi ( Ledningsgruppen gick på sitt möte igenom detta kapitel. 4.1 Allmän utvärdering av strategins förverkligande I Akademins strategi för nätstödd undervisning betonas att nätkurserna skall leda till inbesparingar och effektivitet (de skall bl.a. erbjuda möjlighet till flexibla studier, förbättra möjligheterna till skalfördelar genom samarbete mellan Akademins ämnen, mellan grund- och vuxenutbildning, samt mellan Akademin och andra universitet, möjliggöra samtidig kommunikation utan resor samt effektivera kursadministrationen och utnyttjandet av kursmaterial). Kvaliteten på utbildningsverksamheten förbättras genom ökad tillgänglighet och ökade jämlika möjligheter till utbildning. Nätundervisning möjliggör att Akademin bättre kan utnyttja lärare och experter oberoende av deras vistelsesort. Undervisningens kvalitet förbättras genom att i den nätstödda undervisningen används metoder som aktiverar de studerande och mångsidigt testar deras kunskaper och färdigheter. S.k. mammutkurser kan åtgärdas genom att alternativa nätkurser erbjuds. Kvaliteten på lärandet förbättras genom ökad egen aktivitet och effektiverad handledning. Inhämtandet av innehållet i sådana kurser som tidigare har erbjudits som läs- och självstudiekurser underlättas av nätstöd. Nätstudier bidrar till att studenternas allmänfärdigheter förbättras. Samarbetet inom Akademin underlättas genom att kurser kan erbjudas i nätstödd form. Ledningsgruppen konstaterar att det ökade utbudet av nätstödda kurser nog har lett till inbesparingar och effektivitet, bl.a. inom vuxenutbildningen reser lärarna mindre nu än tidigare, kursadministrationen går snabbare då den sköts via lärplattform och kursmaterial samproduceras t.ex. inom studieorienteringskurserna. Kvaliteten på utbildningsverksamheten har förbättras genom att ett större utbud nätkurser ökar tillgängligheten. Inom bl.a. kvinnovetenskap har man kunnat utnyttja lärare som undervisat på distans från Sydafrika. Vid Tritonias EduLab har man inom projektet Nordic Knowledge on the Web skapat gemensamt videoföreläsningsmaterial och tagit in kurser i Åbo Akademis lärarutbildning från Högskolan i Bodö i Norge. Undervisningens kvalitet har förbättrats genom att tidigare föreläsningsbaserade kurser görs nätstödda med olika typer av övningsuppgifter och kontinuerlig examination. Nätundervisningen har också utnyttjats för att underlätta undervisningssamarbetet mellan Åbo och Vasa, men i mycket liten grad för nationellt och internationellt studentutbyte. I tabell 1 listas åtgärdsförslagen ur Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren i kolumnen t.v. och i kolumnen t.h. framgår hur åtgärderna har förverkligats under strategiperioden. Allmänt kan ledningsgruppen konstatera att många av åtgärdsförslagen har förverkligats. Tack vare finansiering från Stiftelsen för Åbo Akademi har det årligen kunnat beviljas medel för produktion av nätstödda kurser. Såväl strategin som virtualiseringsverksamheten överlag har följts upp kontinuerligt genom årliga rapporteringar, som involverat såväl referensgrupperna som ledningsgruppen. Ledningsgruppen har aktivt deltagit i utvecklingen av verksamheten. Många olika slag av aktiviteter har vidtagits för att uppmuntra ämnena och lärarna att börja erbjuda nätstödd undervisning (enhetsvisa målsättningar, personalutbildning av olika slag, informationsseminarier, demon, finansiellt stöd, anskaffning av programvara mm.) och 8

9 nätundervisning har ökat. I Åbo torde stödet för multimediaproduktion ha förbättrats avsevärt i och med att Lärcentret fick egna utrymmen och sålunda troligen också en tydligare profil. 4.2 Fortsatta utvecklingsbehov Ledningsgruppen konstaterade att följande åtgärdsförslag i strategin inte har förverkligats men nog är aktuella för att den nätstödda undervisningen ska vidareutvecklas och möjligheten till nätstudier förbättras: - Olika typer av aktiviteter har vidtagits för att uppmuntra ämnena och lärarna att börja erbjuda nätstödd undervisning, men ännu utnyttjas inte nätstöd i den utsträckning det kunde användas, vilket betyder att ytterligare uppmuntrande åtgärder borde vidtas. - Personalutbildning erbjuds och anpassas enligt personalens önskemål, men utbildningen utnyttjas inte i den grad man kunde önska, dvs. åtgärder för att få lärarna att komma på kurs behövs. - Ledningsgruppen har inte initierat forskningsprojekt om nätstödd undervisning eller nätstödda studier. Gruppen konstaterade att detta är initiativ som bör komma från ämnena, där forskarexpertisen finns. Däremot skulle det dock säkerligen gynna utvecklingsarbetet om det gjordes forskning kring den nätstödda undervisning som ges vid ÅA. - Virtuellt internationellt studentutbyte har inte ökat nämnvärt, vilket troligen beror på att det inte finns färdiga administrativa system för sådant utbyte. - Konkret samarbete mellan ÅA och YH Novia vad gäller lärcenterverksamheten i Åbo/Södra Finland har inte inletts. - Samarbete för främjande av nätpedagogiken, dels mellan ledningsgruppen och den nya referensgruppen för universitetspedagogiken dels mellan ledningsgruppen och gruppen som utvecklar en högskolepedagogisk helhet för universiteten och högskolorna i Vasa. Tabell 1: Uppföljning av hur åtgärdsförslagen i Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren har förverkligats Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren (uppföljning ) Åtgärdsförslag i strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren Allmänt Information om strategin och åtgärdsförslagen 5.2 Organisation och finansiering 2010 Ledningsgrupper, fakulteternas och de fristående institutionernas referensgrupper samt kontaktpersoner för lärcenterverksamheten vid ämnena utses. Lärcenterverksamheten i Åbo tilldelas tillräckligt med resurser för effektiv stödverksamhet i Åbo. Uppföljning (med ledningsgrupp avses i texten ledningsgruppen för virtualisering av undervisning vid Åbo Akademi) Strategin presenterades för och diskuterades med referensgrupperna (2008). Ledningsgruppen följde årligen upp hur åtgärderna har genomförts och har i flera repriser diskuterat prioritering av åtgärderna. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Vasa har tagit fram ett förslag till en lokal plan för virtualiseringsverksamheten i Vasa. Den presenterades för rektor för ÅA i Vasa. En ny organisationsplan för virtualiseringsverksamheten vid ÅA godkändes av ledningsgruppen på dess möte Referensgruppernas liksom utvärderingsgruppens för den virtuella inlärningsmiljön (VUG) uppgifter specificerades (2008) och referensgruppernas uppgifter ånyo Ledningsgruppen såg över ledningsgruppens och referensgruppernas sammansättning så att de motsvarar ÅA:s nya organisationsmodell (januari 2010). Ledningsgruppen ombad enheterna komplettera sina referensgrupper så att alla ämnen vid fakulteterna är representerade i referensgrupperna (detta gjordes 2008 vid de flesta fakulteter). Alla undervisande enheter har referensgrupper. Referensgruppernas uppgifter specificerades 2009, så att grupperna nu också fungerar som kontaktpersoner för utveckling av undervisningen överlag, inte endast för nätundervisning. 9

10 För lärcenterverksamheten utarbetas rutiner och organisatoriska och fysiska förutsättningar för teamarbete. Lärocenter i Vasa och Datacentralen tilldelas tillräckligt med resurser för effektiv stödverksamhet i Vasa och Jakobstad. Arbetsfördelningen mellan de olika stödenheterna i Vasa klargörs. För uppföljning av den tekniska utvecklingen och det tekniska stödet tillsätts en koordineringsgrupp med representanter för Datacentralen och de båda lärcentra, vilken sammanträder regelbundet. Datacentralen ges resurser för att utveckla orakeloch närstödsfunktionen. Samarbetsformer mellan Akademin och YH Novia inom virtualiserings- och lärcenterverksamheten utarbetas genom att en gemensam arbetsgrupp tillsätts. 5.3 Nätstödd undervisning vid ÅA 2010 Ämnena ställer årligen upp målsättningar för användningen av nätet i undervisningen samt utvärderar genomförd nätundervisning och utreder utvecklingsbehoven inom undervisningen. De båda lärcentra planerar tillsammans med de ämnesansvariga olika åtgärder för att öka användningen av nätstöd i undervisningen vid ämnet (t.ex. handledningar och utbildningar i användningen av nätstödda verktyg för personalen). Medel för nätkursproduktion ges till sådana projekt som är i linje med Akademins målsättningar. Ledningsgruppen skaffar och fördelar resurser för nätkursproduktion. Fakulteterna ges resurser för de studerandes JOOstudier. 5.4 Undervisnings- och studiemiljön 2010 Lärcentret i Åbo och Lärocenter Tritonia i Vasa garanteras ändamålsenliga utrymmen. Alla allmänna undervisningsutrymmen utrustas med fungerande föreläsningsutrustning och det uppgörs processbeskrivningar för hur servicen i utrymmena sköts. Studentdatorerna förses med multimedieutrustning och en del placeras så att möjligheterna till ostörd självinlärning beaktas. Fakulteterna i samarbete med Datacentralen ansvarar för att lärarnas datorer är tillräckligt uppdaterade för att möjliggöra användningen av olika lärverktyg. Vid de båda lärcentra avdelas personal som har som uppgift att stöda lärare och övrig personal samt studerande i användningen av teknisk utrustning och programvara. I och med att Lärcentret i Åbo fick egna utrymmen i ASA, i närheten av ASA-biblioteket och DC, har teamarbetet ökat märkbart. En delegation för lärcenterverksamheten har tillsatts i Vasa för detta syfte Det har funnits en ledningsgrupp för virtualiseringsverksamheten i Vasa, vilken hade sitt sista möte i december Utvärderingsgruppen för den virtuella inlärningsmiljön (tillsatt 2004) ska handha detta. Orakeluppgiften har i Åbo koncentrerats till färre personer, vilket har gjort servicen mycket mer professionell. I Vasa sker lärcenterverksamheten inom ramen för fempartssamarbetet mellan alla högskolor på orten, men i södra Finland finns det inte ett ännu ramar för hur ett samarbete vad gäller lärcenterverksamheten mellan ÅA och YH Novia skulle organiseras. De flesta undervisande enheter gjorde upp målsättningar för sin nätstödda undervisning för 2009 i samband med rapporteringen av verksamheten Därefter utvärderade och uppdaterade enheterna sina målsättningar årligen i samband med årsrapporteringen. Referensgrupperna tog fram en lista på förslag hur ämnena/enheterna kan uppmuntra nätstödd undervisning (våren 2009). Olika typer av enhetsvisa informationstillfällen och kurser samt årliga minikonferenser där lärarna presenterar sina nätstödda kurser har hållits, men flera åtgärder kunde vidtas för att uppmuntra nätstödd undervisning. Ledningsgruppen har årligen ansökt om och beviljats medel från Stiftelsen för ÅA för produktion och kvalitetsförbättring av nätkurser. Medlen har fördelats så att de stöder strategins målsättningar. Ärendet har diskuterats på ledningsgruppens möte, men ledningsgruppen konstaterade att ärendet ligger utanför dess mandat. EduLab (tidigare Lärocenter) har egna utrymmen i Tritonia i Vasa. Lärcentret har fr.o.m egna utrymmen i ASA i Åbo. DC handhar fr.o.m. hösten 2009 anskaffning och service av både datorer och videoprojektorer i undervisningsutrymmena i Åbo. I Vasa sköts detta av en person vid teknisk service. I Åbo har studenterna tillgång till multimediautrustning på Lärcentret. Datorerna i vissa datorklasser är utrustade med bl.a. hörlurar så att studenterna kan ta del av audio- och videoföreläsningar. Lärarna får nya datorer i den mån institutionerna har möjlighet att skaffa datorer. Det har funnits vissa möjligheter till central finansiering för datorer. Stöd kan ges åt de lärare som efterfrågar det, men det finns inte tid med nuvarande resurser för uppsökande/uppmuntrande verksamhet till enheter som kunde gynnas av handledning. Efterfrågan har i Åbo ökat markant sedan Lärcentret fick nya utrymmen. I Vasa har efterfrågan varit stor under hela strategiperioden, men Tritonias EduLab noterar en ökad efterfrågan på såväl stöd som produktionshjälp under år

11 De båda lärcentra utrustas med ändamålsenlig utrustning och programvaror, som testas, dokumenteras och presenteras för Akademins personal. Nya nätstödda lärverktyg testas och tas först i testbruk av intresserade för att sedan snabbt kunna introduceras för övrig personal. Rutiner skapas för gemensamma anskaffningar av programvara för Akademins personal och Lärocenter Tritonias kunder. Blackboard avvecklas inom strategiperioden. Resursering av överflyttningen av material till annan plattform planeras. Akademins webbpubliceringssystem anpassas för undervisningens behov. Programvara för plagiathantering införskaffas. Ett system för elektronisk tentamen under övervakning (tentakvarium) utreds. Lärarna uppmuntras använda och ges handledning i användningen av elektroniska böcker och tidskrifter i undervisningen. 5.5 Stöd för utvecklingen av nätstödd undervisning år 2010 I Åbo grundas en multimedieverkstad vid Lärcentret, utrustad med behövlig programvara och med tillgänglig stödperson specialiserad på produktion av multimedia. Även för IT-planerare för lärplattformarna och pedagogisk handledning finns resurser. I Vasa tilldelas Lärocenter resurser för att i samarbete med Datacentralen utveckla EduTechLab-verksamheten. Mervärdet av nätundervisning dokumenteras. Åtgärder vidtas för att uppmuntra all undervisande personal att utnyttja de möjligheter som nätundervisning erbjuder. Detta kan göras t.ex. genom att erbjuda demonstrationer och introduktioner i ny programvara vid ämnena, genom att fakulteterna på personaldagar tar upp nätstödd undervisning och genom att ämnesansvariga ser till att det ställs upp ämnesvisa målsättningar för den nätstödda undervisningen. I Åbo har datorerna i multimediarummet Mimers Brunn försetts med programvara för multimediaproduktioner och grafiska produktioner (Adobe Presenter, Adobe Captivate, Pinnacle, InDesign m.fl.). MimersBrunn är fr.o.m enkelt tillgängligt på LC i ASA med handledare i rummet bredvid. Vid EduLab i Vasa finns ungefär motsvarande programvara och utrustning. Tritonias EduLab testar kontinuerligt ny programvara och nya tillämpningar för multimediaproduktioner. Smartboard finns i tolv utrymmen i Academill i Vasa, samt dessutom vid övningsskolan. I Åbo finns en allmänt tillgänglig Smartboard; dessutom har några enheter egna Smartboards. Bloggprogramvara på ÅA-server tas i bruk i början av Moodle2 tas i bruk i slutet av Ibruktagning av nya programvaror som berör all personal har stötts systematiskt med användarguider och introduktionskurser (ex. Urkund, e-lomake). Inom personalutbildningen ses rutinerna över för hur man introducerar ny personal i användningen av all den programvara de bör kunna (med e-guider, introkurser och individuell handledning). Licenserna för Blackboard upphörde i juni Avvecklingen startade i maj (Stöd och info via infoseminarier, mejlutskick, administratörernas exportering av kurser). Medel för finansiering av lärarnas arbete beviljades från Stiftelsen. För kurswebbsidor rekommenderas den webbtemplate som följer ÅA:s grafiska rekommendation. Urkund testades vid ÅA Åbo Akademis styrelse har beslutat att alla examensarbeten fr.o.m ska plagiatgranskas med en programvara för plagiatdetektion. För syftet anskaffades Urkund för ett år åt gången fr.o.m Programvaran bör kontinuerligt utvärderas, för att vid behov ersättas av annan motsvarande programvara. System för elektronisk tentamen är i bruk i Åbo och ska enligt planerna tas i bruk våren 2011 i Vasa. ÅAB och Tritonia ordnar kurser och ger handledning i informationssökning både på öppna kurser och vid enheterna. Har beaktats i planeringen av ASA. För individuell pedagogisk handledning för nätkursproduktion finns i Åbo mycket begränsat med resurser. Tritonias direktion besluter om Tritonias budget. Tritonias EduLab har tilldelats /år för teknikianskaffning. En arbetsgrupp diskuterade ärendet 2008 och avgav en rapport till ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten. Målsättningar för nätstödd undervisning har uppgjorts vid de flesta fakulteter/institutioner och även vid enskilda ämnen (för vissa redan för 2009, för andra fr.o.m. 2010). Stiftelsen för ÅA har beviljat finansiering för produktion och kvalitetsförbättring av nätstödd undervisning, vilket uppmuntrar lärare och ämnen att ta itu med nätkursproduktion. Olika typer av enhetsvisa informationstillfällen och kurser samt årliga minikonferenser där lärarna presenterar sina nätstödda kurser har hållits, men flera åtgärder kunde vidtas för att uppmuntra nätstödd undervisning. 11

12 5.6.1 Utveckling av personalens ope.fifärdigheter Kartläggningar av ope.fi-färdigheter och kursbehov genomförs kontinuerligt bland Akademins lärare. Referensgrupperna definierar årligen fakultetsvisa behov. Detta utgör underlag för planeringen av kursverksamheten, som dels utgörs av allmänna kurser öppna för alla och dels av skräddarsydda utbildningar. För personalens deltagande i Learning in Networksutbildningarna, kurser som kan ingå i Ope.fiportfolion 2-10 sp och lokala nationella seminarier/konferenser avsätts tillräcklig finansiering för att möjliggöra att den undervisande personalen når ope.fi II-nivån. Ope.fi-portfolion och Learning in Networksutbildningarna görs meriterande vid tjänstetillsättningar och tas i beaktande för den personliga lönedelen. De båda lärcentra utnyttjar videokonferens och nätföreläsningar för genomförandet av gemensamma informationsseminarier och personalutbildningar i Åbo, Vasa och Jakobstad. För ny undervisande personal erbjuds ett introduktionspaket omfattande information om stödtjänster för undervisningen och en individuell plan för utvecklandet av ope.fi-färdigheter. Kursen i Universitetspedagogik genomförs i samarbete med de båda lärcentra och innehåller ett större inslag av IT och nätpedagogik. Utvecklingen av en större helhet (25-60 sp) i Universitetspedagogik initieras, där det ingår kurser i nätpedagogik (Learning in Networks, TieVie eller motsvarande) Utveckling av de studerandes allmänna kompetenser år 2010 De båda lärcentra koordinerar de särskilda kurserna i allmänna färdigheter och utarbetar tillsammans med Arbetsforum en portfolio för studerandenas dokumentation av sina allmänna färdigheter. För särskilda färdighetskurser avsätts finansiering. Fakulteterna fastställer vilka allmänna färdigheter som krävs inom fakultetens examina och ger sp för kurser i allmänna färdigheter. Egenlärarna uppmuntrar sina studeranden att utnyttja stöd för nätstudier och kurser i allmänna färdigheter. Kartläggning av ope.fi-färdigheter och kursbehov har inte genomförts bland Akademins lärare under strategiperioden. Referensgrupperna har definierat behoven av personalutbildning i samband med målsättningarna för nätstödd undervisning (fr.o.m. 2009). Enheterna kan kontinuerligt ansöka om enhetsvisa personalutbildningar framför allt i IT och nätstödd undervisning (från de båda lärcentra). Sedan 2009 finns särskild blankett för ändamålet på personalutbildningens webb. För utbildningarna finns tillräcklig finansiering, men i Åbo har problemet närmast varit svårigheten att rekrytera deltagare (de deltagare som borde delta). Samma fenomen har inte noterats vid Tritonias EduLab; speciellt år 2010 har efterfrågan på kurser varit stort. En arbetsgrupp om lärarnas och forskarnas pedagogiska kompetens har 2010 gett ett förslag på bedömning av pedagogisk kompetens med hjälp av portfolio; i denna kan läraren föra fram sina erfarenheter av och färdigheter i användningen av IT i undervisningen. Antalet personalutbildningar tillgängliga över distans (videokonferens, ACP eller som e-guider) har ökat markant , men bör öka ytterligare. För ny undervisande personal ordnas årligen en introduktionen Verktygslådan för ny undervisande personal (sedan 2007 för personalen i Åbo och sedan 2010 för personalen i Åbo och Vasa). För introduktion i de IT-tillämpningar som används vid ÅA har skapats ett stort antal e-guider; arbetet fortsätter I Vasa har Lärocenter/Tritonias EduLab erbjudit kortkurser sedan hösten Kursen i Universitetspedagogik genomförs av PF utan samarbete med de båda lärcentra. Kursen innehåller en rätt stor del om nätbaserad undervisning. En arbetsgrupp om lärarnas och forskarnas pedagogiska kompetens har 2010 gett ett förslag på utvecklingen av universitetspedagogiken och en referensgrupp för universitetspedagogiken ska utses med representanter för också andra enheter än PF. I Vasa har planering av gemensam högskolepedagogisk utbildning för högskolorna i Vasa inletts; planeringen handhas av Tritonias EduLabs konsortiegrupp. Lärcentret, bl.a. med studiesociala gruppen som referensgrupp, planerar kurser i allmänna färdigheter, bl.a. nätkursen Akademiska studiefärdigheter 1-5 sp. Hösten 2010 utsågs en arbetsgrupp för studerandestöd i Vasa, med uppdrag att ge ett åtgärdsförslag för hur stödet för studenterna i Vasa kunde utvecklas. För kurserna finns särskild finansiering, vilken dock minskade med 15 % fr.o.m Vid de flesta institutioner ges sp för kurser i allmänfärdigheter (antingen som obligatoriska eller valfria kurser). Arbetet med att definiera allmänna färdigheter som krävs för examen inleds 2011, då NQF (nationell referensram för undervisning) träder i kraft. Vissa egenlärare och referensgruppsmedlemmar ser till att deras studerande får information. 12

13 Underlag utarbetas för beskrivningar av allmänna färdigheter i kursdatabasen i MinPlan. 5.7 Forskning och utvärdering år 2010 Virtualiseringsverksamheten utvecklas i samarbete med forskningsprojekt om virtualiseringen vid Akademin. Ledningsgruppen ansöker om och delar ut medel för forskningsprojekt om nätstödd undervisning och nätstött lärande. Referensgrupperna och de båda lärcentra genomför kontinuerligt utvärderingar av virtualiseringsverksamheten. Underlag för jämförbar statistik och rapportering utarbetas utgående från nationella rekommendationer för mätare. Fakultetsledningen samlar in statistiken. 5.8 Åbo Akademi som partner i nätverk år 2010 Lärcentret i Åbo och Lärocenter i Vasa följer med utvecklingen vid Finlands virtuella universitet (FVU) och bevakar den svenskspråkiga servicen. Fakulteterna och språkcentret ser till att de, där det finns anledning, är representerade och tar en aktiv roll i ämnesnätverken inom Finlands virtuella universitet. Ämnena tar en aktiv roll i att skapa kontakter till lämpliga utländska samarbetsparter med tanke på kursutveckling och virtuellt studentutbyte inom det egna ämnet. De båda lärcentra och internationella enheten utreder möjligheterna till internationellt virtuellt studentutbyte. Se Kurs- och undervisningsplanering vid ÅA - praktisk handbok framställd inom Alcuin-projektet och rekommendationer som utarbetas för NQF Mindre undersökningar har genomfördes vid ämnena, men inga större forskningsprojekt. Ledningsgruppen diskuterade frågan men ansåg att forskningsprojekt bör initieras av ämnena och att en ledningsgrupp av denna typ inte har kompetens att ansöka om eller fördela medel för forskningsprojekt. Virtualiseringsverksamheten har utvärderats årligen i samband med årsrapportering. Referensgrupperna har utvärderat och rapporterat resp. enhets virtualiseringsverksamhet, vilket har sammanställts till årsrapporter (se Nätkurserna har överlag utvärderats mer regelbundet och med bättre svarsprocent än icke-plattformsbaserade kurser, pga. att kursutvärdering ofta ingått som en obligatorisk eller valfri uppgift i Moodle. Fr.o.m insamlas inte statistisk info om nätstödd undervisning vid ÅA förutom inom ÖPU. FVU upphör ÅA såg över sitt deltagande i nätverken I Vasa fortsätter det projekt som startade 2009 projektet Nordic Knowledge on the Web, ett samarbetsprojekt mellan högskolorna i Vasa, Umeå och Bodö, med målsättning att skapa ett webbaserat center innehållande föreläsningar, disputationer, debatter, pedagogiskt stödmaterial mm. ÅA deltog i ett pilotprojekt gällande virtuellt studentutbyte koordinerat av FVU Enheternas rapportering av virtualiseringsverksamheten år 2010 Enheternas rapportering baseras på ett underlag som ledningsgruppen för virtualisering av undervisningen slog fast på sitt möte i oktober, se bilaga 3. Enheternas svar lämnades in via e-lomake. Referensgrupperna för PF resp. för SVI & StatsVet har inte lämnat in rapportering. 13

14 5.1 Humanistiska fakultetens och Institutionens för psykologi och logopedi virtualiseringsverksamhet år 2010 Kontaktperson: Harriet Eriksson (/Brita Wårvik) Bedömning av hur institutionens målsättningar för virtualisering för år 2010 har uppfyllts Målsättningarna för 2010 har i huvudsak uppfyllts. Aktiviteter som berör nätstödd undervisning a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2010? Allt fler av HF:s och IPL:s kurser har en plattform i Moodle, bl.a. för att distribuera kursmaterial. Vid konstvetenskapen har man även lagt ut bildmaterial och studerandena vid folkloristiken lämnar in sina bidrag till seminarier via Moodle. Kurshemsidor förekommer, men många verkar istället välja Moodle, i den mån det är ändamålsenligt. Vid historieämnet erbjuds grundkurserna som nätkurser via ÖPU. Några ämnen har anmält intresse för e-tent och elektroniska kursutvärderingssystem (e-lomake) används i viss mån. Några ämnen använder Internet på lektionerna. Därtill uppmuntras lärarna, liksom tidigare, att delta i olika utbildningar. Engelskan har t.ex. beställt kortkurser i Moodle och e-lomake för personalen. Plagiatgranskningsprogrammet Urkund har använts flitigt. b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller hårdvara för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? Engelskan har skaffat en ny dator för studentbruk och också uppdaterat andra datorer. Alla föreläsningsutrymmen i Arken har fått videoprojektorer, vilket har möjliggjort nätanvändning på flera lektioner c) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? Nya program vid HF och IPL är Urkund och Windows 7. I övrigt fortsatt och delvis utvidgad användning av t.ex. Moodle, e-lomake och statistiska programvarorna R och SPSS. Intresse för att delta i e-tent finns i viss mån. d) Har utbudet av nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Folkloristiken meddelar att nästan alla kurser numera är nätstödda, främst med hjälp av Moodle. Konstvetenskap (liksom historia sedan tidigare) erbjuder grundstudierna som nätkurser via ÖPU. Engelskan har ökat antalet nätstödda kurser genom att i större utsträckning använda Moodle. e) Vad har gjorts vid enheten år 2010 för att befrämja personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? Personalen vid engelskan har deltagit i kortkurser i Moodle, e-lomake och RefWorks. Ett ämne rapporterar att man hjälper varandra och också frågar ÖPU-planerare vid behov. Personalen vid logopedin har gått några kurser i nätstödd undervisning, men kommit fram till att det inte alltid är ändamålsenligt. f) Har det år 2010 vid enheten genomförts forskningsprojekt eller examensarbeten om nätundervisning/nätstudier? Nej. g) Andra aktiviteter relaterade till nätstödd undervisning? Engelskan har skapat särskilda e-postlistor för olika årskurser. Konstvetenskapen har ett s.k. visuellt laboratorium (utrustat med Mac-datorer) där studenterna kan sitta och studera bilderna och texterna i lugn och ro. 14

15 Vid HF ingår IT-färdigheter 1 sp i kursen HF:s studieorientering. I kursen Vetenskap: teori och praktik för kandidatskribenter uppmuntrades deltagarna att också delta i IT-kortkurser inom ramen för Kand- och graduklubben. Målsättningar för nätstödd undervisning för år 2011 HF har utarbetat målsättningar för nätstödd undervisning både på ämnes- och institutionsnivå, dvs. de enskilda ämnena ansvarar för att nätstödet utvecklas i undervisningen, medan man på institutionsnivå planerar och utför åtgärder som ska stöda ämnena i detta arbete. P.g.a. den nyligen genomförda universitetsreformen har inga nya målsättningar fastställts. Eftersom ämnena i dagens läge använder sig av nätstöd i undervisningen i väldigt olika grad förefaller det ändamålsenligt att göra upp målsättningar på några olika nivåer så att alla ämnen i någon utsträckning ska kunna utveckla sitt nätstöd. Behoven att använda nätstöd inom undervisningen varierar också mellan de olika ämnena, vilket ligger som grund för att varje ämne själv bedömer sitt behov och utvecklar sitt nätstöd enligt det. De olika nivåerna utgör en bas för ämnenas utveckling av nätstöd inom undervisningen, men tanken är inte att alla ämnen ska använda sig av nätstöd på alla tre nivåer, utan ämnena väljer den nivå som lämpar sig bäst utgående från det nätstöd som ämnena redan använder sig av i sin undervisning. Nivå 1: IKT i närundervisningen - Användning av t.ex. videoprojektor med PowerPointpresentation, nätsidor etc. i undervisningen. Nivå 2: kursmaterial tillgängligt över nätet - Utveckla ämnenas webbsidor så att de bättre uppfyller behoven med tanke på tillgängligt material. - Skapa områden på servrar där material finns och göra dessa tillgängliga för studenterna. Nivå 3: kursmaterial och kommunikation i en lärplattform (t.ex. Moodle) - Skapa kurshemsidor i Moodle - Inlämning av uppgifter via Moodle Nivå 4: Traditionell nätkurs utan eller med mycket närundervisning - Utveckling av nätkurs Förslag till aktiviteter för att uppmuntra användningen av IT och nätet i undervisningen. - Kurser i t.ex. Moodle, e-lomake, e-tent vid ämnena som anpassas enligt ämnenas behov och tidtabeller (får också gärna innehålla personlig handledning) - Träffar där lärare får dela med sig av sina erfarenheter., t.ex. av att jobba med Moodle eller nätstöd i största allmänhet. Övriga kommentarer År 2010 uppdaterades referensgruppen så att alla ämnen nu har en representant. Gruppen beslöt dock att även i fortsättningen rapportera virtualiseringen vid HF och IPL tillsammans. Några kommentarer från ämnena: Vi eftersträvar att ständigt förbättra de nätkurser som ingår i grundstudierna i historia och som ges vid Öppna universitetet.vi har också planer på att grunda en informationsbank i Moodle där lärarna kunde dela med sig av sitt undervisningsmaterial till kolleger. Logopedins personal har gått en del kurser gällande nätstödd undervisning, men kommit fram till att de inte har användning för nätstödd undervisning i någon större utsträckning, eftersom de har så mycket kontaktundervisning. Samma gäller för psykologins del, dvs en stor del av undervisningen anordnas som kontaktundervisning. IPL har även övervägt att ta i bruk e-tenter, bl.a. ordnat informationstillfälle om saken för personalen, men i praktiken har e-tenter ej ännu tagits i bruk. 15

16 Det gjordes ett försök att ge kursen Nutidskonst som nätstödd via Moodle, men tyvärr föll försöket på för lågt deltagarantal. Däremot gavs kursen Konstsociologi som nätstödd i Moodle. Kursen hade närstudier men all kursinformation, ppt:n, inlämningsuppgifter, diskussionsuppgifter samt länkar till bild- och videomaterial fanns i Moodle. Också vår kurs i fotografering är nätstödd. Dels används en del nätbaserat material (fotooch programvaruguider) och oftast används någon typ av nätbaserat forum för att publicera foton och ge feedback och kommentarer. 5.2 Teologiska fakultetens virtualiseringsverksamhet år 2010 Kontaktperson: Birgitta Sarelin Aktiviteter som berör nätstödd undervisning år 2010 a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2010? Inga speciella b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller hårdvara för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? Inga speciella c) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara (vilka i så fall) tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? Moodle som plattform eller hjälpmedel i kurser och seminarier/kandidatverkstäder har fungerat väl, har gett ökad flexibilitet samt har underlättat personalens arbetsbörda. Ämnet kyrkohistoria har senast taigt Moodle i användning för seminarier/kandidatverkstäder. d) Har utbudet av nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Kyrkohistoria e) Vad har gjorts vid enheten år 2010 för att befrämja personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? Inget speciellt, annat än att nätundervisningen ibland diskuterats vid kaffeborden. f) Har det år 2010 vid enheten genomförts forskningsprojekt eller examensarbeten om nätundervisning/nätstudier? Nej. g) Andra aktiviteter relaterade till nätstödd undervisning? Pappersanslag används inte för de nätstödda kurserna, kommunikationen går via Moodle, vilket har tvingat också de datorointresserade att logga in sig. Alla studerande på åk 1 avlägger IT 1 sp. Målsättningar för virtualisering för år 2011 a) Stöd för inlärningen: Virtualiseringen bör göras så att den fungerar som ett stöd i inlärningen. En nätbaserad undervisningsmetod ska ge mervärde för lärare och studerande. Förutom att hela kurser finns nätbaserade är det en fördel att material och övningar finns att tillgå på nätet. b) Komplement till andra undervisningsmetoder: Virtualiseringen kan ses som en metod bland många andra och kan fungera som komplement till andra undervisningsmetoder. c) Flexibilitet: För såväl studerande som lärare innebär virtualisering framförallt ökad flexibilitet. Den studerande erbjuds bättre möjligheter att studera när och var det passar än i samband med traditionella kurser. Virtualiseringen kan därför vara ett medel för att bidra till att flera blir utexaminerade. d) Fokus på vissa kurser: Eftersom de främsta målgrupperna är studerande med specialbehov (enligt definitionen ovan) är det också ändamålsenligt att inrikta sig på vissa kurser. Meningsfullt är t.ex. att 16

17 prioritera allmänna kurser med många deltagare. När nya nätkurser utvecklas bör tidigare kursutvärderingar beaktas. Likaså kunde de studerande rådfrågas om särskilda behov och önskemål. e) Underlättande av personalens arbetsbörda: Genom virtualisering av olika slag kan arbetsrutinerna förenhetligas för både för lärare och studerande. Administrationen underlättas då exempelvis elektroniska blanketter finns att tillgå på internet. Interna hemsidor, MinPlan, Moodle eller andra plattformar kan i ökad grad användas för utdelning av material, spridande av information etc. Den interna kommunikationen för personalen kan i framtiden skötas mera virtuellt än nu. Det är viktigt att funktionalitet, ändamålsenlighet och effektivitet betonas. Samtidigt är det viktigt att personalen erbjuds möjlighet till högkvalitativ utbildning samt ändamålsenliga instruktioner via nätet. f) Stöd för forskarstudierna: Virtualisering som stöd för forskarstudierna bör fortfarande utvecklas. Som exempel kan nämnas Adobe Connect Pro som möjliggör handledning på distans. De olika ämnena kunde överväga att skapa en virtuell version av vetenskapsteorikursen och därtill överväga samarbete över ämnesoch universitetsgränserna. g) Färdigheter i informations- och kommunikationsteknik: Genom att erbjuda virtuell undervisning samt möjligheter till att bedriva studier med hjälp av internetbaserade plattformer och program bidrar Teologiska fakulteten också till att de studerande lär sig informations- och kommunikationsteknik. Det är önskvärt att alla studerande deltar i minst en nätbaserad kurs under sin studietid. Därtill är det en fördel om nätbaserade element finns inom kurser i olika ämnen. h) Samarbete med andra enheter både inom och utanför landet: Eftersom målgrupperna vid Teologiska fakulteten ibland är små är det både meningsfullt och nödvändigt att samarbeta med andra intressenter. Nätsamarbete kan ske inom ramen för olika virtuella nätverk i och utanför Finland. Virtualiseringen kan även innebära t.ex. att utländska gästföreläsare håller föreläsningar virtuellt. Samarbete kan sålunda medföra ett större kurs- och lärarutbud, ekonomisk nytta samt att fakultetens ämnen har möjlighet att erbjuda sina egna kurser utanför det egna universitetet. i) Utvecklande av den tekniska utrustningen vid Åbo Akademi: De flesta studerande har egna datorer med internetuppkoppling. Eftersom många använder sig av bärbara datorer kunde bättre möjligheter erbjudas i form av trådlösa nätverk samt tillfälliga läseplatser. Samtidigt bör tillgången till studentdatorer inom Åbo Akademi och Teologiska fakulteten fortfarande vara god. 5.3 Handelshögskolans och Rättsvetenskapliga institutionens virtualiseringsverksamhet år 2010 Kontaktperson: Monica Nyholm Bedömning av hur institutionens målsättningar för virtualisering för år 2010 har uppfyllts I stort sett har målsättningarna genomförts. De olika punkterna gås här igenom i ordningsföljd. Det har inte skett väldigt mycket nytt gällande virtualisering men däremot har interaktivitet mellan studerande beaktats allt mera. Tillgången till grupparbetsrum har ökat markant på HHÅA. Många ämnen förväntade sig ökad användning av e-tent, men detta blev fördröjt i starten och har inte riktigt kommit igång. Generellt sker utvecklingen mest på initiativ av lärarna själva inom de egna kurserna. Uppföljningen av studerande-enkäten om lärande och kvalitet misslyckades pga dålig respons. Samarbetet med andra regioner har ökat och detta har också inverkat på undervisningen inom endel ämnen. Aktiviteter som berör nätstödd undervisning a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2010? Så gott som alla kurser vid de företagsekonomiska ämnena och alla kurser inom nationalekonomin har nu Moodle-sidor. Föreläsningar har bandats in i flera ämnen. Redovisningen konstaterar att behovet av användarstöd har minskat både hos lärare och studerande. Ämnenas nätsidor har förnyats och innehåller flera typer av information och stöd än tidigare. Genom insatser både av ES biblioteket och HHÅA har tillgången till grupparbetsrum och läsplatser ökats markant på Henriksgatan 7. 17

18 b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller hårdvara för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? Datorer byts ut då de blir för gamla. Konferensrummet vid HHÅA har fått videokonferensutrustning. c) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? I praktiken kan man säga att alla använder Moodle och användningen av Adobe Connect Pro har ökat. Organisation & ledning har i tillägg använt t.ex. Skype och presentationsverktyget Prezi. Inbandning av föreläsningar har ökat. d) Har utbudet av nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Utbudet av nätstödda kurser har inte ökat, däremot omformas innehållet efter hand. Mera interaktivitet har kommit in, ett exempel är projektkurser och samarbetet med Studentteatern inom Internationell marknadsföring (har också filmats för kommande kursbruk. e) Vad har gjorts vid enheten år 2010 för att befrämja personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? Det sker inget centralt, däremot har en del lärare på eget initiativ gått på fortbildning de kännt behov och intresse för. Lärcentrets och personalutbildningens verksamhet uppskattas! Doktoranderna som fungerar som kursassistenter och tillfälliga lärare har skolats i användningen av bl.a. Moodle av den övriga personalen åtminstone inom inom Organisation & ledning och Internationell marknadsföring. f) Har det år 2010 vid enheten genomförts forskningsprojekt eller examensarbeten om nätundervisning/nätstudier? Ett försök gjordes att följa upp studien om kvalitet och inlärning (Nyström & Nyholm) men endast ett fåtal svar kom in. g) Andra aktiviteter relaterade till nätstödd undervisning? Nationalekonomin utförde en e-enkätundersökning om ämnet riktad till alla studerande. Målsättningar för nätstödd undervisning för år 2011 En dokumentkamera ska installeras i ett av de större auditorierna på Henriksgatan förhoppningsvis redan i början av året, detta kommer att föranleda skolningsbehov hos personalen. Videoinspelning av kurs ska testas åtminstone inom nationalekonomin och filmelementet kommer mera in också i Internationell marknadsföring. Ökad interaktion och visuella element ser ut att vara årets teman inom virtualiseringen. Inom informationsförvaltningen testas sådana hjälpmedel som lärarna själva tycker verkar användbara. Övergången till den nya Moodle nämns också av flera ämnen. Rättsvetenskapen förväntas installera videokonferensutrustning vilket också leder till skolningsbehov för personalen. 5.4 Virtualiseringsverksamheten år 2010 vid Institutionerna för naturvetenskap och biovetenskap Kontaktperson: Gun Hedström Bedömning av hur institutionens målsättningar för virtualisering för år 2010 har uppfyllts Målsättningarna har i de flesta ämnen uppfyllts och matematiken har till och med virtualiserat mera än väntat! En del ämnen rapporterar dock att målen inte uppfyllts helt bl.a. planerade Fysiken att införa Moodle i 5 kurser, men endast i en kurs togs plattformen i bruk. Biokemins lärare har deltagit i skolning i E-tent samt uppdaterat datasalens utrustning, men inte helt uppfyllt alla högt uppsatta mål. 18

19 Aktiviteter som berör nätstödd undervisning a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2010? Inom NatVet & BioVet uppmanas och uppmuntras lärarna att delta i fortbildningar och utveckla sin kompetens samt att ta egna initiativ till att virtualisera kurser. Vissa ämnen såsom Biokemin har bestämt att Moodle används i alla kurser. Inom Biologin används Moodle aktivt och inom alla övriga ämnen av vissa lärare. Lärarsamarbetet har utvecklats kring Moodle vid Organisk kemi. Inom Matematiken har aktiva lärare infört Moodle i flera kurser och inom dessa kurser Smartboardinspelningar av bl.a. räkneövningar. b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller hårdvara för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? Nya datorer har inköpts till Biologin, till datorsal för Biokemin, till Fysikalisk kemi och till Fysiken. c) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? Användningen av Moodle har fortsatt att öka vid alla ämnen inom NatVet & BioVet. Smartboard har tagits ibruk för inspelningar av räkneövningar för nätet inom Matematiken. Mängden bandade videoförläsningar har utökats vid Fysiken. d) Har utbudet av nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Inom Biokemin har man tagit i bruk en kurs som hålls virtuellt vid Uppsala universitet (Pharmaceutical Bioinformatics). I Geologin har man utvecklat en ny nätstödd kurs (Presentationsteknik). Inom Organisk kemi har en ÖPU-version av Organisk kemi I ordnats, helt i Moodle. Inom Matematiken har man infört Moodle och Smartboard i flera kurser (Analys I, Spelteori och Matriser I) samt laddat upp material, mest föreläsningsanteckningar, till kursernas hemsidor. e) Vad har gjorts vid enheten år 2010 för att befrämja personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? Tre lärare vid Matematiken och två vid Organisk kemi har under året deltagit i Univeristetspedagogiken 1 eller 2. I övrigt information till lärare om möjliga fortbildningar och nya möjliga tekniker, t.ex. besök till läcentret. f) Har det år 2010 vid enheten genomförts forskningsprojekt eller examensarbeten om nätundervisning/nätstudier? nej g) Andra aktiviteter relaterade till nätstödd undervisning? nej Målsättningar för nätstödd undervisning för år 2011 Biokemi: -E-tent ska börja användas i vissa kurser Farmaci: -E-tent ska börja användas i vissa kurser Cellbiologi: -Fortbildning av personalen inom nätstödd undervisning. -Informering om e-tent. -Lärarna informerar studenter om nätbaserat material Miljöbiologi -Personalen uppmuntras att läsa sig nya tekniker och öka graden av nätstödd undervisning där det är motiverat. -Det upplevs att studenterna redan har goda kunskaper och färdigheter, men vid kurser med nätstöd försäkrar sig naturligtvis de ansvariga lärarna om att studerandena kan ta del av det nätbaserade materialet 19

20 Fysik: - Grundstudiekurserna Fysik II och Fysik III ska kunna avläggas på distans (Moodle). -Samtliga ämneskurser (Mekanik, Elektromagnetism, Materiens mikrostruktur och Termodynamik) likaså. Geologi -Fortsätter i samma takt Fysikalisk kemi -Moodle kommer att införas i ämneskurserna Fysikalisk kemi I och II. Organisk kemi -Mera olika slags övningsuppgifter kommer att införas i Moodle -Användning av nya funktioner i Moodle kommer att diskuteras Matematik - Personalen virtualiserar vartefter det är motiverat. 5.5 Virtualiseringsverksamheten år 2010 vid Institutionerna för kemiteknik och informationsteknologi Kontaktperson: Piia Hirkman Bedömning av hur institutionens målsättningar för virtualisering för år 2010 har uppfyllts Under året 2010 har flera av institutionernas lärare och forskare bekantat sig med nätstödd undervisning, antingen genom att introducera nya nätpedagogiska ansatser i undervisningen eller genom att bekanta sig vid dessa på kurser i pedagogik. Institutionerna har också fortsatt att följa med utvecklingen av området enligt sin virtualiseringsstrategi. Informationen om nätbaserat stöd vid ÅA har gjorts mera synligt för studenterna i samband med utvecklingen av Akademins webbportal (även om portalen såsom MinPlan inte ännu är problemfria). Ett av de uppsatta målen har varit en koppling mellan kursutvärderingar och MinPlan men det verkar inte bli någon framgång med denna målsättning. Aktiviteter som berör nätstödd undervisning a) Vilka åtgärder har vidtagits för att främja nätstödd undervisning vid enheten år 2010? - b) Vilka aktiviteter har gjorts vad gäller hårdvara för att förbättra möjligheterna till nätstödd undervisning och nätstödda studier? - c) Har för enhetens kurser nya tekniker och programvara tagits i bruk? Har utnyttjandet av någon teknik eller programvara ökat inom undervisning och studier vid enheten? Ibruktagande av nya tekniker och programvara utgör en normal del av enheternas undervisningsverksamhet och det är därmed svårt att skilja åt dylika aktiviteter. d) Har utbudet av nätstödda kurser ökat inom vissa ämnen, i så fall inom vilka ämnen och vilken typ av nätstödda kurser gäller det? Nej e) Vad har gjorts vid enheten år 2010 för att befrämja personalens fortbildning vad gäller nätundervisning? - f) Har det år 2010 vid enheten genomförts forskningsprojekt eller examensarbeten om nätundervisning/nätstudier? - g) Andra aktiviteter relaterade till nätstödd undervisning? - 20