Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Transkript

1 Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1

2 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form: Viktor Aldrin, IPS, mars Institutionen för pedagogisk och specialpedagogik Göteborgs universitet Box Göteborg

3 Målområden och bakgrund Digitala verktyg och hjälpmedel har funnits till i människans tjänst sedan mitten av 1900-talet och möjligheten att koppla samman datorer via internationella nätverk utvecklades på 1970-talet. Det är emellertid först sedan slutet av 1900-talet som Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har blivit en självklar del i vardagen. År 2006 utkom Europaparlamentet och Europarådet med en rekommendation för livslångt lärande där åtta nyckelkompetenser lyftes fram som grundläggande för all utbildning inom Europeiska unionen. De åtta nyckelkompetenserna är: 1) Kommunikation på modersmålet 2) Kommunikation på främmande språk 3) Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens 4) Digital kompetens 5) Lära att lära 6) Social och medborgerlig kompetens 7) Initiativförmåga och företagaranda 8) Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer (Europaparlamentet 2006/962/EG). Den fjärde av dessa nyckelkompentenser är digital kompetens: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. (Europaparlamentet 2006/962/EG) Fokus i definitionen ligger på brukaren och dennes kompetens och bryts därefter ner på tre målområden: kunskaper, färdigheter och förmågor. Kunskaper Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (e-post, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitlighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. (Europaparlamentet 2006/962/EG) Grunden i kunskapskompetensen kan beskrivas som tvådelad med dels en teknisk kunskap om hur IKT-verktyg fungerar i praktisk bemärkelse och dels en intellektuell kunskap om hur dessa verktyg kan användas för att agera i informationssamhället. Den tekniska kunskapen förändras mycket snabbt i vårt samhälle genom utvecklingen av nya tekniker och programvaror. En utbildning i teknisk kunskap har därför relativt kort hållbarhet. Den intellektuella kunskapen förändras däremot mer långsamt och en utbildning i detta är användbar under längre tid, även om själva inlärningen kan ske under en relativt kort period såsom under en universitetsutbildning. 1

4 Färdigheter De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. (Europaparlamentet 2006/962/EG) De kunskaper som förvärvats i IKT används genom de färdigheter som övats upp och utvecklats. Här ligger fokus på bruket av kunskaperna och hur önskat resultat uppnås genom digital kompetens. Ett hållbarhetsperspektiv appliceras genom att framhävande av det samhälleliga behovet av kritiskt tänkande, kreativitet och innovation och hur detta kan uppnås och underhållas med hjälp av digital kompetens. Inhämtning, upplärning och underhållande av de färdigheter som nämns sker kontinuerligt i ett livslångt lärande. Här kan en universitetsutbildning spela en avgörande betydelse för den enskilde individens färdigheter inom digital kompetens. Förmågor Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen. (Europaparlamentet 2006/962/EG) Kompetensbeskrivningen avslutas med ett avsnitt om attityder och bruket av den digitala kompetensen. Här förordas ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt med ansvarstagande som viktig komponent. Viktigt är även att formera och i förlängningen också underhålla denna digitala kompetens i den enskildes sociala liv och yrkesroll. De vanor som etableras i samband med universitetsutbildningen är därmed av stor vikt för samhällsmedborgaren. 2

5 Digital kompetens i undervisning För att kunna realisera de mål som satts upp av Europaparlamentet och Europarådet kring digital kompetens har vi på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik (IPS) utarbetat en policy för IKT och digital kompetens i undervisning. Fokus ligger på det livslånga lärandet och hållbarhet. Policyn är uppdelad i två områden lärare och student där kompetenserna ser olika ut beroende på perspektiv i utbildningen. IKT-kompetens hos lärare Lärare på IPS ska vara aktiva i sin utveckling av digital kompetens, dels för egen del som deltagande samhällsmedborgare och förebilder för studenter på institutionen och dels som undervisande lärare med syfte att stimulera och utveckla studenters egna digitala kompetenser. Målen för lärare kan delas upp i kunskaper, färdigheter och förmågor. Kunskaper Inneha och utveckla goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet. Grundläggande kunskaper i de vanligaste datorprogrammen och något av de vanligare operativsystemen hos läraren är en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Ha kännedom om användning och hantering av kommunikation via elektroniska medier för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Ha kännedom om hur IKT kan stödja kreativitet och innovation. Vara väl insatt i de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av IKT innefattar. 3

6 Färdigheter Inneha god förmåga att söka fram, samla in och bearbeta digital information. Kunna på ett kritiskt och systematiskt sätt bedöma relevans och validitet i information inhämtad med hjälp av IKT-verktyg. Inneha färdigheter för att kunna producera, redovisa och förstå digital information. Kunna använda IKT som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Förmågor Inneha en utvecklad kritisk och reflekterande attityd vad gäller användning av IKT. Ha ett välgrundat förhållningssätt till IKT-verktyg som hjälpmedel till att engagera sig i olika grupper och nätverk för yrkesrelaterade ändamål. IKT-kompetens hos studenter Studenter på program eller enskilda kurser i IPS regi ska beredas möjligheter att forma och utveckla goda digitala kompetenser för att därigenom efter färdig utbildning på ett aktivt sätt kunna bidra till att forma ett hållbart samhälle. Ansvaret för detta faller både på den enskilde studenten och på den undervisande läraren. Fokus i IPS ansvar gentemot studenten ligger på de långsiktiga och hållbara aspekterna i digital kompetens och inte de kortsiktiga såsom hur ett specifikt datorprogram och datorsystem fungerar, något som studenten förväntas lära sig på egen hand eller på särskilda kurser för dessa program. Målen för studenter kan delas upp i kunskaper, färdigheter och förmågor. Kunskaper Utveckla kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tek niken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet. Utveckla grundläggande kännedom om användning och hantering av kommunikation via elektroniska medier för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Etablera kännedom om hur IKT kan stödja kreativitet och innovation. Bli väl insatt i de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av IKT innefattar. 4

7 Färdigheter Utveckla god förmåga att söka fram, samla in och bearbeta digital information. Kunna på en grundläggande nivå kritiskt och systematiskt bedöma relevans och validitet i information inhämtad med hjälp av IKT-verktyg. Utveckla grundläggande färdigheter för att kunna producera, redovisa och förstå digital information. Etablera goda färdigheter i använda IKT som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Förmågor Utveckla en utvecklad kritisk och reflekterande attityd vad gäller användning av IKT. Ha etablerat ett välgrundat förhållningssätt till IKT-verktyg som hjälpmedel till att engagera sig i olika grupper och nätverk för yrkesrelaterade ändamål. Referenser Europaparlamentet 2006/962/EG = Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande, < Serv/LexUriServ.do?uri=CELEX:32006H0962:SV:NOT>, hämtad

8