Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 1
|
|
- Nils Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning 1. Mål och bakgrund Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Mål Informations- och kommunikationsteknik (IKT) skall genomsyra lärarutbildningen vid Göteborgs universitet (GU) och utgöra en uttalad nyckelkompetens som förstärker studenternas förmåga att undervisa och skapa goda lärandemiljöer samt skapar möjligheter för ett livslångt lärande inom området. Därigenom förstärks även studentens anställningsbarhet efter avslutad utbildning. För utpräglade professionsutbildningar utgör anställningsbarhet ett centralt kvalitetsbegrepp. Detta innebär att kunskapsmeritering från akademisk utbildning skapar grundläggande förutsättningar för högkvalitativa kompetenser som är attraktiva och långsiktigt konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. IKT-kompetens är just en sådan kompetens. IKT skall vara ett övergripande profil- och styrkeområde för lärarutbildningen vid GU. Lärarutbildningen vid GU skall vara en kreativ, lärande gemenskap med avseende på IKT, där studenter och lärarutbildare tillsammans skapar nya och intressanta möjligheter att vidareutveckla och stimulera undervisning och lärprocesser. Efter genomförd utbildning skall studenterna ha en verifierat hög kompetens inom området som medför att de står väl rustade att använda IKT som ett redskap för lärande och kommunikation i lärarprofessionen. Studenternas kunskaper skall på ett tydligt sätt kunna svara mot arbetsmarknadens och samhällets krav på IKT-kompetens Bakgrund IT, informationsteknik, är ett samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation och det vanligaste namnet för det genomdatoriserade samhället. Beteckningen IKT, informations- och kommunikationsteknik, betonar den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. För blivande lärare är den kommunikativa aspekten vanligtvis viktigare än själva datatekniken när det gäller att skapa goda och kreativa miljöer för lärande. I Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningarna i Sverige 2 konstaterades att IKT är ett generellt eftersatt område. Vid GU finns en inriktning (Lärande, kommunikation och IT) som fokuserar på området, men denna omfattar endast ett fåtal studenter av varje årskull. 1 Fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning HSV:s rapportserie 2005:17 R
2 Emellertid, i betänkandet om ny lärarutbildning 3 poängteras att IKT inte bör inskränkas till specifika inriktningar eller vissa kurser utan att: - man inom samtliga lärarutbildningar undersöker hur IT på lämpligaste sätt kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver. Även i UFL:s egen strategiska plan betonas att IKT är ett strategiskt viktigt område för lärarutbildningen och en tydlig avsikt framförs att genom exempelvis utvecklingsmedel och kompetensutveckling för lärarutbildare signifikant stärka detta kunskapsområde. Förstärkningen syftar till att utveckla en lärande gemenskap och därigenom ytterligare förbättra den allmänna IKT-kompetensen hos såväl studenter som lärarutbildare. IKT-området utvecklas och nya pedagogiska verktyg introduceras kontinuerligt. Ett välgrundat förhållningssätt till denna utveckling och en djup förståelse för IKT-användning skapar en trygghet i processen av förnyelse. Att studenten och läraren själv söker kunskap och utforskar möjligheter utifrån sin generella förståelse om IKT-användning och lärande är väsentligt. Beredskapen hos studenter och lärarutbildare att möta existerande och framtida IKT-utmaningar skall därför stärkas, snarare än att färdiga lösningar som snabbt blir inaktuella appliceras. En av lärarutbildningens viktigaste uppgifter blir därmed att stimulera och skapa utrymme för en akademisk miljö där olika metoder inom IKT utprovas och utvärderas genom nyfikenhet. Insatser för kompetensutveckling är därför förmodligen mest effektiva när behovet av viss kunskap/kompetens uppstår, snarare än i generella kurspaket för IKT-användning. Ett sådant ställningstagande motsäger inte en allmän och komplementerande uppmuntran till lärande personal om ett aktivt deltagande i utbildning inom ramen för GU:s kompetensutvecklingsprogram. Emellertid, det finns ett omfattande behov av lättillgänglig och kompetent support, i många avseenden specifikt för lärarutbildare och studenter inom lärarprogrammet. Fokus för en satsning inom IKT-området är undervisning och långsiktigt lärande, inte tekniken i sig. Studentens reflektion bör utgå från innehållet i de olika kurserna/utbildningarna och till dessa hörande lärandemål. En tydlig koppling till den verksamhetsförlagda utbildningen är angelägen så att de olika IKT-momenten blir en naturlig del av studenternas framtida yrkesutövning. Till denna policy hör en handlingsplan som preciserar vilka områden som är prioriterade, vilka åtgärder som bör ske, samt på vilken nivå ansvar för genomförande ligger. Handlingsplanen omfattar samma tidsperiod som policyn. 3 En hållbar lärarutbildning, SOU 2008:109 2
3 1.3 IKT-kompetenta lärare En grundläggande förutsättning för att bli en IKT-kompetent lärare är att man besitter en digital kompetens, vilket är en av EU:s åtta nyckelkompetenser för att fungera i ett modernt kunskapssamhälle 4 : Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder för denna kompetens: Digital kompetens kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger i vardagslivet, både hemma och på arbetet. Här ingår centrala datortillämpningar som ordbehandling, kalkylprogram, databaser, lagring och hantering av information samt kunskaper om de möjligheter och eventuella risker som skapas genom användningen av Internet och kommunikation via elektroniska medier (epost, nätverksverktyg) för arbete, rekreation, informationsdelning och samarbetsnätverk, lärande och forskning. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information och ansvarsfull användning av interaktiva medier. Ett intresse för att engagera sig i olika grupper och nätverk för kulturella, sociala eller yrkesrelaterade ändamål stöder också den här kompetensen. Efter genomgången lärarutbildning skall studenten utöver digital kompetens även vara väl förtrogen med den specifika kompetens inom IKT som berikar lärarprofessionen, exempelvis för att: ta till sig och utnyttja ny teknologi i syfte att därigenom förbättra både undervisningsskicklighet och förmåga att organisera goda lärmiljöer. reflektera över användningen av IKT utifrån sociala och etiska aspekter. 4 Europaparlementet (2006/962/EG) 3
4 De specifika kunskaper och färdigheter som krävs varierar beroende på inriktning inom utbildningen. I snäv mening fokuseras på användning och reflektion kring användning av IKT som ett redskap för lärande i undervisningen. Ur ett vidgat perspektiv inkluderas reflektion kring användning av IKT i förskola/skola och vikten av att den egna arbetsplatsen är en kreativ, lärande gemenskap 5. På metanivån omfattas även användningen av IKT i samhället och hur detta påverkar barnen/eleverna/läraren. Se figur 1 nedan. S T samhället samhället samhället förskola,skola U barn/elever kollegor, föräldrar D undervisning E samhället N samhället T IKT-kompetens för en nyutbildad lärare innefattar alltså viljan och förmågan att ta till sig den nya teknologins möjligheter för att utveckla undervisningen, samt en beredskap att hantera de sociala och etiska konsekvenser IKT-användning medför för individen och gruppen i skola och samhälle. 2. Synliggörande och ökat användande av IKT i lärarutbildningen Samtidigt som utvecklingen av IKT bör vara verksamhetsdriven är det av stor vikt att resultat från pågående och avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt sammanfattas, synliggörs och sprids till andra i lärarutbildningen. För en långsiktig och hållbar utveckling inom området måste den verksamhet och de projekt som genomförs vidareutvecklas och implementeras i utbildningen i betydligt större omfattning än hittills. Vidare bör en tydligare koppling göras mellan lärarutbildningen och aktuell forskning inom IKT och lärande. Lika väl som det är strategiskt viktigt att forskningsanknyta grundutbildningen är det viktigt att till större del utbildningsanknyta forskningen på GU inom IKT och lärande till lärarutbildningen. 5 Hargreaves, A. (2004) Läraren i kunskapssamhället i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur. 4
5 Genom att lyfta fram praktiknära forskning inom området kan man ge både lärarutbildare och studenter en bättre grund för pedagogisk och didaktisk reflektion 6 och tydligt peka på de nya möjligheter som IKT medför. Därmed skapas möjligheter till kvalitetssäkring och förutsättningar för att studenternas IKT-användande under utbildningen ligger i framkant av samhällsutvecklingen och aktivt utmanar den kompetens som krävs i ett modernt kunskapssamhälle. Möjliga arenor till synliggörande av IKT i lärarutbildningen inkluderar öppna föreläsningar, seminarier, aktuella rapporter, samt genom att utnyttja möjlighet till dialog genom lärplattformen GUL 7. Den senare virtuella miljön är ett exempel på hur man kan stärka lärarutbildarnas IKT-empowerment genom utbyte av erfarenheter och erbjudande av stöd i form av lättillgänglig support. Det skall allokeras riktade utvecklingsmedel för ett ökat användande av IKT inom lärarutbildningen. Genom ett deltagande i pedagogiskt utvecklingsarbete som involverar IKT så utvecklas lärarutbildares egen technological pedagogical content knowledge. En riktad satsning på kompetensutveckling för lärarutbildare skall fokusera på lärarutbildarnas förmåga att hantera digitala redskap i undervisningen. Det inbegriper dock mer än enbart tekniska färdigheter och att utnyttja teknikens möjligheter för ett ökat lärande. Ofta är även frågor kring etik, juridik, arbetstid, social kompetens och media literacy viktiga. Lärarutbildares mål skall vara att inför studenterna själva fungera som föredömen och modeller för ett framgångsrikt lärande inom området: teachers are themselves master learners and knowledge producers who are constantly engaged in educational experimentation and innovation to produce new knowledge about learning and teaching practice. 8 6 Se till exempel den brittiska myndigheten BECTA:s litteraturgenomgång The impact of ICT in schools a landscape review red Condie & Munro, jan GUL är GU:s nya centrala lärplattform
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING. Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Policy för IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Göteborgs universitet
Läs merPolicy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:
Läs merE-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor
Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande
Läs merHandlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Handlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2009-2010 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
Läs merDigital kompetens och pedagogisk digital kompetens
Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga
Läs merAngående definition av skolbibliotek
Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från
Läs merIKT-plan. Bosgårdsskolan 2015-2016. Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11.
IKT-plan Bosgårdsskolan 2015-2016 Upprättad 2012. Senast reviderad 2015-08-11. Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Vision... 2 Syfte... 2 Mål... 3 Information... 3 Dokumentation... 3 Kommunikation... 3
Läs merIT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld
IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför
Läs merStrategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens
Läs merIKT - handlingsplan för skolområde Tuna
Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen
Läs merVision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02
Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor
Läs merLAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 1, The Teaching Profession and Society, 30 higher education credits
Läs merDigital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S
Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och
Läs merPARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande
Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många
Läs merLärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society
Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Kursnivå: Grundnivå, 1-20p, Introductory level KURSENS FASTSTÄLLANDE Kursplanen gäller interimistiskt fr.o.m. höstterminen
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merIntegrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.
Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde
Läs merSTRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016
STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för
Läs merIKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013
IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation
Läs merHögskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax
Sidan 1 av 5 Dnr; 715/333-05 Enheten för lärarutbildning Bilaga 4 IKT-plan IKT-plan Lärarutbildningscentrum, Högskolan Kristianstad Inledning: Tre grundläggande utgångspunkter ligger bakom skrivandet av
Läs merLMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng
LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merLAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 12 LAU670, Allmänt utbildningsområde 2, Lärarprofessionens didaktiska uppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 2, The Teaching Profession and Education, 30 higher education credits
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK10 Teknik 1 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 1 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-12-20 och
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merIT-strategi för Strängnäs kommun
TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi
Läs merIKT i AUO. Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman. På initiativ av LUR1
IKT i AUO Carina Olsson Kaj Jönsson Johan Boman På initiativ av LUR1 Handlingsplanens konsekvenser på integrering av IT i allmänt utbildningsområde i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet Prioriterad
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs merDigitalisering i förskolans läroplan
Digitalisering i förskolans läroplan Två frågor Vad behöver förändras i undervisningen? Vad innebär det för utbildningen i förskolan? Sida 2 Digitalisering i Lpfö 18 Regeringen Nationell digitaliseringsstrategi
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction
Läs merBil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget
Till LuN möte 2010-03-30 Bil 22:7 Uppdraget Vid möte den 4 februari 2010 beslutade Lärarutbildningsnämnden (LuN) att tillsätta en arbetsgrupp för att tydliggöra LuNs förväntningar i fråga om användning
Läs merLHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merPedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan
Datum 2018/2019 Barn- och utbildningsförvaltningen Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan 2018/2019 Tidsperiod: 2018/2019 Vikten av digital kompetens Digital kompetens för elever
Läs merUNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG
LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L920SP Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare i spanska åk 7-9, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9, 7.5 higher
Läs merIT-plan för Förskolan Äventyret
IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både
Läs merSV Europeiska unionens officiella tidning L 394/13
30.12.2006 SV Europeiska unionens officiella tidning L 394/13 BILAGA NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE EN EUROPEISK REFERENSRAM Bakgrund och syften Eftersom globaliseringen ständigt ställer Europeiska
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2013/14
s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i
Läs merLEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng
LEV200, Estetisk verksamhet 2, 30 högskolepoäng Aesthetic educational activity 1, 30 higher education credits First Cycle / Grundnivå 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings- och forskningsnämnden
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU30 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 3 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merPedagogisk plan för Linnéuniversitetet
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LTK010 Teknik som skolämne, del 1, 15 högskolepoäng Technology as a school subject, part 1, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2013-03-20
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FYSIK
INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LGTK50 Teknik 5 för gymnasielärare, 15 högskolepoäng Technology 5 for Teachers in Upper Secondary Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för fysik 2016-12-27 att
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merLSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.
= Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU40 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 4 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merINSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER L921MA Verksamhetsförlagd utbildning 2 för lärare åk 7-9 i matematik, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers in Secondary School Year 7-9 in Mathematics,
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs merStorvretaskolans IT-plan 2017/18
s IT-plan 2017/18 s vision Vi vill att våra elever ska bli kompetenta barn, med förutsättningar att kunna hantera all information som finns i dagens samhälle. Vi vill att de ska ha kunskap om de etiska
Läs merLokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka
Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften
Läs merIntro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY
Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LLEN00 Engelska för lärare i åk 1-3, 15 högskolepoäng English for teachers in years 1-3, 15 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden
Läs merEUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION. av den 18 december 2006. om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG)
L 394/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 30.12.2006 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS REKOMMENDATION av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG) EUROPAPARLAMENTET
Läs merÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄEND04, Engelska IV, 30 högskolepoäng English IV, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar för grundutbildning
Läs merUtvecklingsplan för IKT och digitala verktyg
Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merLSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng Impediments for Learning and Pedagogical Consequences, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1.
Läs merKursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.
Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄKPN02, Ämnesläraren som reflekterande praktiker, 30 högskolepoäng The Subject Teacher as a Reflective Practitioner, 30 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande
Läs merLHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt-10 LHK160, Mat och måltider i ett hållbart samhälle, 15 högskolepoäng Food and Meals in a Sustainable Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merProgram. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt
Program Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar Skolans digitalisering ett förändringsprojekt Nationella prov - förändringar kring de nationella proven och kommande digitalisering På gång från
Läs merIT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid
Läs merLHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LHK260, Att leva i en globaliserad omvärld, 15 högskolepoäng Living in a Global Context, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merVISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.
Läs merLAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv NR=Ü ÖëâçäÉéç åö=
Gäller fr.o.m. ht 10 LAU225 Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: ur sociala och samhälleliga perspektiv NRÜ ÖëâçäÉéç åö General Education Field 2, Conditions and Processes of Learning
Läs merIKT-plan Stocksunds RE
IKT-plan Stocksunds RE Läsåret 2018-2019 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för IT 2 Vad är IT och digital kompetens? 2 IT-mål 2 Nationella mål 2 Styrdokument för IT i Danderyds kommun
Läs merFörslag till Nationell strategi för skolans digitalisering
Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens
Läs merLärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merHandlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren
SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens
Läs merPDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng
1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy
Läs merStrategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.
Läs merHögskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor
s lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor inledde hösten 2013 ett fördjupat samarbete med PUD-regionens förskolor och skolor gällande den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för lärarutbildningarna.
Läs merSvensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Läs mer2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018
2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision
Läs merFölj med oss idag. www.cerf.gr. Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften
Certification Standard for European Reference Framework Key Competences 5 Nyckelkompetenser för den europeiska arbetskraften En viktig faktor i EU:s innovation, produktivitet och konkurrenskraft Följ med
Läs merStrategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merLärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merDatum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor
Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av
Läs merIKT- och mediepedagogisk plan
IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.
Läs merIT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning
IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se
Läs merInstitutionen för kost- och idrottsvetenskap
HANDLINGSPLAN 2019 2021 OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 Institutionen för kost- och idrottsvetenskap DATUM: 2018-10-23 BESLUTAD AV: Prefekt Frode Slinde KONTAKTPERSON: Frode Slinde Frode.slinde@gu.se FORSKNING
Läs merPedagogik, kommunikation och ledarskap
KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merLHK110, Livet i hem och familj, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LHK110, Livet i hem och familj, 15 högskolepoäng Everyday Family Life, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildnings och
Läs merSkolplan Aspero Friskolor
Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid
Läs merLSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng Civics for Teachers in Secondary Schools, Unit 3: Society and Individual, 15 higher education credits credits
Läs merElevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan. E-post: Telefon:
Elevens digitala kompetens Nationell strategi och reviderad läroplan E-post: niklas.svensson@grkom.se Twitter: @svenssonniklas Telefon: 0734-220428 Vad menar vi med digitalisering av skolan? Digitalisering
Läs merÄmneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens
Läs merCivilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika
Läs mer== Utbildningsvetenskapliga fakulteten
Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education
Läs merUtbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng
Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15
Läs merVerksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012
Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012 Enhetens namn Toltorps förskola 1 Barnomsorgs- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2011 Vision Mölndals stad ger optimala
Läs merLMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merLärarutbildning - Förskollärare, 210 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411
Läs mer