Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Transkript

1 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt från kompetenshjulet. Därefter gavs korta presentationer av utbildningarna och deras respektive styrkor. I gruppdiskussionerna kom många intressanta idéer och synpunkter fram, vilka utvecklades i den avslutande, gemensamma diskussionen. Program: Inledning Catharina Isberg, Expertgruppen för kompetensfrågor Bibliotekens kompetensbehov Catharina Isberg, Expertgruppen Expertgruppens verksamhet Korta presentationer av utbildningarnas utbud Jenny Samuelsson (Umeå), Angela Zetterlund (Växjö), Birgitta Olander/Patrik Sonestad (Lund), Christer Eld (Uppsala), Karen Nowé Hedvall (Borås) Inledning gruppdiskussioner Gruppdiskussioner: I vilken mån kan bibliotekens kompetensbehov mötas med poänggivande kurser eller uppdragsutbildning (eller i andra former) från utbildningarna i biblioteks och informationsvetenskap? Hur kan biblioteken och utbildningarna samverka angående kompetensutveckling? Vilka former är lämpliga för kommunikation mellan biblioteken och utbildningarna? Rapportering. Summering med konkreta förslag om hur vi går vidare. 1

2 Vid de olika utbildningarnas presentationer tydliggjordes deras respektive styrkor enligt följande: Styrkor: Växjö: Arbetslivsanknytning Lokal anknytning Pedagogik Projektfokus Lund: Digitala interaktiva miljöer Informationsförmedling inkl pedagogiska aspekter Vetenskaplig kommunikation Uppsala: Brett och heltäckande B&I perspektiv BHS: Bredd Erbjuder redan fortbildning utifrån behov Stort nätverkande, mentorer I den sammanfattande diskussionen framkom ett stort antal synpunkter och kommentarer. Dessutom föreslogs ett antal konkreta idéer om hur vi kan gå vidare tillsammans. De synpunkter och förslag som fördes fram har här strukturerats för att så tydligt som möjligt illustrera de likheter och olikheter som finns mellan utbildningssidan och biblioteken, men också för att ge exempel på att det skulle kunna gå att nå långt genom samverkan i ganska enkla former. Strategiskt samordnande aktiviteter skulle kunna ge betydligt större kraftsamling att utvecklas i en gemensam satsning. Förslagen som fördes fram under workshopen visar detta på flera olika sätt. Ett par av de viktigaste synpunkter som togs upp handlar om ekonomi, t ex vem som ska stå för kostnader i samband med utbildning och kompetensutveckling. En annan gäller de olika aktörernas roller, t ex att ge och ges tid för detta, men också att uppföljning görs och resultatet implementeras i vardagen. Samtidigt måste utbildningen medge att deltagare i större utsträckning än idag tar med sig sina fall och löser dessa under utbildningen. Det kontinuerliga lärandet betonades, och inte minst genom att koppla det till en långsiktig strategi för kompetensutveckling. 2

3 Nedan följer i punktform de olika synpunkter som framkom under diskussionen: Utbildningssidan: Grundutbildningarna ger baskunskaper men fortbildning behövs för uppdatering och specialisering. Utbudet idag bra, liksom innehållet, men det kan hända att det även saknas relevanta kurser. Ekonomi: arbetsgivare ger inte möjlighet för medarbetare att gå utbildningar. Man får t ex inte gå på arbetstid, använda bibliotekets datorer efter arbetstid. Viktiga aktörer: arrangörerna, cheferna, medarbetarna. Den anställde måste ges tid och motivation att kunna genomföra utbildning. En omprioritering krävs. Man måste koppla kompetensutveckling till strategin för det enskilda biblioteket. Kanske man måste förutsätta att medarbetaren måste räkna med att satsa en del själv och få en del från arbetsgivaren LU kan tänka sig att ta fram en prislapp på en uppdragsutbildning för något motsvarande chefskursen som KB gav tidigare, men med betoning på samarbete mellan utbildningarna. Detta kommer dock kosta, betalar biblioteken? Utbildningarna behöver stort antal studenter för att skapa och hålla en kurs, men man får inte det på fortsättningskurser. Utbildningarna måste vara tydligare med vad man erbjuder: marknadsföring Kan man kräva av de som går en poänggivande utbildning att de ska genomföra/slutföra den? Hur, i så fall? Utbildningarna behöver garantier för att deltagarna tar sina poäng. Uppföljning och utvärdering: konkret hur man utvecklar de kompetensutvecklingsinsatser man hoppas kunna genomföra och driva Lärare/utbildningsanordnare ska vara mer handledande Utbildningarna måste göra klart för studenter på grundnivå att det handlar om kontinuerligt lärande. Man har bara lärt sig grunden när man tar examen, man är inte färdig med sin utbildning. 3

4 Vilka utbildningar/kompetensutveckling behövs? Ledarskap, prova på utbildning, t ex att flera personer från ett bibliotek och man sedan bestämmer vem som blir chef. Bemötande, social kompetens, sociala medier, presentationsteknik Biblioteken: Uppföljning i vardagen, efter ett tag, påminna så att det implementeras i vardagen. Man ska kunna ta med sig sitt case till utbildningen Utbildningarna måste vara tydligare med vad man erbjuder: marknadsföring Erfarna bibliotekarier har speciella behov, som utbildningarna har svårt att ge eftersom det blir för litet studentunderlag Gör som PEAB, sälj kursplatser innan man gör kursen? Folkbiblioteken är anorektiska, har inga pengar. Om länsbiblioteken kan samarbeta kan man rikta insatser mot små bibliotek. Uppföljning och utvärdering: konkret hur man utvecklar de kompetensutvecklingsinsatser man hoppas kunna genomföra och driva Mest konferensdeltagande idag i förhållande till att delta i utbildning. Färdighetsutbildning mest populär idag, men behöver vara mer forskarorienterad. Bibliotekariekåren för homogen, kulturellt sett Det finns pengar, men hur ska de användas optimalt? Analysverktyg för att ta reda på vad man behöver? Eller vad man kan? Biblioteken har ej beställarkompetens. Valideringsverktyg, finns det? Hjälper det? Även om man har världens bästa utbildning får man inte arbete. Språkbarriär? Personliga kunskaper och färdigheter är viktigare än kunskaper i t ex ett specifikt bibliotekssystem. 4

5 Biblioteken måsta tänka på vilken attityd man visar, speciellt gentemot nya bibliotekarier (t ex vid rekrytering kräva eller inte inte kräva kunna det eller det systemet Vilka rutiner finns för att återföra ny kunskap/kompetens till organisationen. Chefer måste begära och ge tydlig varudeklarering: vad ska det leda till? T ex Telia följer upp med frågor efter 6 8 veckor för att se vad en kursdeltagare lärt sig och fått ut av en utbildning. Samordning: Jmf Lärarlyftet, t ex något i stil med Bibliotekarie och informationsvetarlyftet. Kompetensutveckling måste planeras på lång sikt, strategisk planering. Nationell samordning, alt tillfällig huvudman: Expertgruppen har representanter från SB, SFIS, LB och forskningsbiblioteken > gå vidare med samverkan mellan de olika typerna av bibliotek: NU! Gemensam kalender över all utbildning som ges i landet: KB bör sköta. Vilka ämnen behövs? Viktigt hitta praktiska former för samarbete. Nära dialog mellan utbildare och arbetsgivare. Ej svårt hitta ämnen för kompetensutveckling. Det viktiga är att skapa lärandemöjligheter och vara flexibel, kanske åka ut till de som vill ha kompetensutveckling etc. Dvs skapa egen fördjupning. Ska det vara bredd eller djup? Validering av utländska examina? Gör som PEAB, sälj kursplatser innan man gör kursen? Föra upp frågan på en högre nivå: bibliotekspolitik ( > KBs förändrade uppdrag?) Samarbete med andar yrkesgrupper: lärare, socionomer 5

6 SFIS, SB, KB, LB, 5 bibliotekarieutbildningar och 6000 bibliotekarier > stort utbud men 6000 anställda bibliotekarier. Mål viktiga för att kunna följa upp och utvärdera. Vilka former för kommunikation är lämpliga mellan utbildningarna och biblioteken? Svar: Nätverk, träffar, seminarier Glapp i vad man tror att en utbildning ska ge Finns det strategier för kompetensutveckling på arbetsplatser idag? En del har, men hur vanligt är det egentligen? 6