Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Transkript

1 Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes Årets enkät gick ut till 85 personer varav 74 % påbörjade enkäten och 72 % svarade på hela undersökningen. Frågor rörande pedagogik Det har skett en viss förskjutning av hur personalen upplever mötet med den studerande. Tidigare år tyckte 9 % att mötet var svårt. I denna undersökning har siffran så när som halverats till 5 %. Detsamma gäller de som tycker mötet känns ansträngande. Även om det var få procent som hade en negativ upplevelse av studentmötet även tidigare år är det en glädjande trend. Det är också betydligt färre svarande än tidigare som upplever mötet som tidskrävande. Differensen mellan frågan i undersökningen 2006 och årets enkät är 8 % -enheter. Proportionerna mellan vilka olika studerandegrupper som biblioteken har kontakt med är relativt lika mellan de två undersökningarna. Sammantaget har biblioteken ett brett utbud av användarundervisning: Grupphandledning Informationssökning vid projektarbete Informationssökningsprocessen Intro nya studenter Undervisning i specifika databaser Undervisning inför examensarbete Enskild handledning Inlämning av litteraturlista Seniorsurf Gemensamma sökövningar Undervisning för grundutbildningsstudenter och forskarstudenter Bokprat OPAC + Internet-service Källkritik Sökstrategier Webb Boka bibliotekarie I samarbete med studievägledare för vuxenstuderande Handledning i lärplattformer Hur man scannar, e-postar mm.

2 Gränserna mellan de olika tillfällena ovan är diffusa och vissa moment glider in i varandra. Men det ger en bild av det stora utbud och de möjligheter som finns på biblioteken. Däremot är det bara några få svarande som i kommentarerna berättar att man går ut med undervisning i specificerade målgrupper, där det då främst gäller högskola, universitet och gymnasiebibliotek i kommentarerna. När det gäller vilken typ av hjälp biblioteken bidrar med i informationsdisken är svaren självklart blandade och relativt lika, dock ser man en betoning på hjälp-till-självhjälp. Detta blir ännu tydligare vid bokad tid där 97 % av de svarande visar hur man söker och 81 % ger söktips till andra databaser. Frågan var sammanslagen 2006 men om vi ska säga något om det är att själv-hjälps-filosofin ökat ytterligare. Tidsaspekten som läggs ner på kontakten med studenten i disken varierar mellan 5-10 min (48 %) och min (36 %). Vid bokad tid lägger 36 % ner 30 min-1 timme i arbetet med studenten. 21 % lägger ner 1-2 timmar. Kommentarerna visar dock att det är väldigt individuellt om hur mycket tid ett enskilt möte tar och att det oftast verkar vara den studerandes frågor som avgör längden på mötet. Ett par kommentarer visar dock att tjänsten utnyttjas i liten grad (kan tro att detta är folkbibliotek?). Kommentarerna kring hur mycket service de studerande får i relation till andra är av olika slag. Flera menar att studenterna tar lite mer tid eftersom de har mer avancerade frågor än allmänheten, eller att de vet vilka krav de kan ställa på biblioteket. Några pekar också på att studenterna oftare fjärrlånar vilket bidrar till att de inte får samma snabba service som andra. Några påpekar att det är självklart att de studerande får samma service som alla andra. Andelen som har bibliotekspedagogisk utbildning har ökat 6 % -enheter. Men det är ändå 44 % som saknar det av de 61 svarande. På frågan om det finns tid avsatt på arbetsplatsen för att diskutera bibliotekspedagogik så har det minskat med 12 % -enheter (61 svarande). 93 % tycker också att det finns tillräckligt med tid för att diskutera dessa frågor på arbetsplatsen (bara 14 svarande). En stor kontrast till 2006 där 72 % tyckte det diskuterades för lite och 28 % tyckte det var tillräckliga diskussioner. Samtidigt tycker 70 % att de behöver mer kunskap i bibliotekspedagogik. Vi ser en attitydförändring vad kan den bero på? Är det positivt att färre känner behov för mer egen kunskap? Nedgång i intresset för frågorna samtidigt som behovet och efterfrågan finns där? Frågor rörande fjärrlån och inköp Kommentarerna angående frågor om fjärrlån och inköp liknar i stort de som gjordes i 2006 års undersökning. Rent allmänt kan man säga att Sydostsamarbetet varit positivt för den allmänna medieförsörjningen. Det är annars en ganska stor variation i hur man ser på fjärrlån mellan olika bibliotek. En möjlig förklaring till detta kan vara olika förutsättningar i olika kommuner när det gäller antal studenter, högskole- eller universitetsort eller avsaknad av policy när det gäller denna målgrupp. Om det finns möjlighet köper en majoritet in ett fjärrlån istället för att låna den från annat bibliotek. En majoritet har en fjärrlåne- respektive inköpspolicy. 92 % tycker att tillräcklig hänsyn tas till inköpspolicyn och i relation till de kommentarer som lämnats till denna del av undersökningen ser vi en mycket positiv attityd till inköpsförslag.

3 Frågor rörande lokaler och utrustning I 2006 års enkätsvar ansåg 43 % att man hade tillräckligt med datorer och annan utrustning och 67 % att man inte hade det. Idag är det 69 % som anser att det finns tillräckligt många datorer och 31 % svarar nej på samma fråga. Således har det skett en attitydförändring i positiv riktning i jämförelse med tidigare år. Attityderna till den tekniska supporten har också blivit något bättre i jämförelse med Då var det 48 % som ansåg att den var tillräcklig medan 52 % svarade nej. Dagens siffror är 54 % för tillräcklig support och 46 % för otillräcklig. Dock är det fortfarande knappt hälften som fortfarande tycker att den tekniska supporten är otillräcklig. Man kan fundera över om det tillgången till datorer verkligen har blivit bättre eller att om det finns andra saker som påverkar att man upplever situationen så. Dessa kan exempelvis tänkas vara: - trådlösa datorer, som var och en själv kan ha med sig och behöver således inte bibliotekets datorer - allt flera har egna datorer och arbetar hemma istället - det saknas tysta enskilda arbetsplatser, där man kan sitta en längre tid, vilket gör att man väljer att arbeta hemma - det saknas grupparbetsplatser med möjlighet till datorn och då väljer man att träffas annanstans Enskilda och grupparbetsplatser Vad gäller studieplatser har det inte skett någon förbättring i jämförelse med 2006 års undersökning. Då ansåg 58 % av de svarande att det fanns tillräckligt med enskilda studieplatser och 42 % svarade nej på frågan. Årets siffror är 52 % för ja och 48 % för nej när det gäller huruvida det finns tillräckligt med enskilda studieplatser. Gällande grupparbetsplatser ansåg 37 % av de svarande i 2006 års undersökning att det fanns tillräckligt med grupparbetsplatser medan 63 % ansåg det motsatta. I årets enkät är det 34 % som anser att det finns tillräckligt med platser och 66 % att det inte finns det. De svarande är mer tillfreds med situationen gällande enskilda platser än med grupparbetsplatser. Frågan som enkäten inte ger svar på är huruvida antalet studieplatser minskat eller om efterfrågan har ökat. I och med att studiestilen har förändrats, har också efterfrågan på grupparbetsplatser ökat, skulle man kunna tänka sig. Problembaserat lärande och annat grupparbete ställer krav även på folkbibliotekens lokaler. Biblioteket anpassat för funktionsnedsättning? År 2006 ansåg 35 % av de svarande att bibliotekets hemsida var anpassad för funktionsnedsättning, medan 43 % inte ansåg det. I år är det 44 % av de svarande som menar att bibliotekets webbsida är anpassad medan 39 % inte anser det. Det verkar som det skulle ha skett en förbättring. När det gäller bibliotekens tekniska utrustning ser det ut som att det skett en viss försämring. I årets undersökning anser 48 % av

4 de svarande att biblioteket att biblioteket har anpassad teknik och 41 % anger att de är mindre bra anpassade. Detta ger en skillnad från år 2006 på 5 respektive 11 %-enheter. På samma sätt så uppfattas bibliotekens fysiska lokaler som något sämre idag än vid förra personalenkäten när det gäller funktionalitet för funktionsnedsättning. 57 % av de svarande anser att lokalen har bra anpassning mot 33 % som anser att biblioteket har mindre bra lokaler. Skillnaden mellan 2006 års enkät är relativt knapp där motsvarande siffror var 62 % respektive 30 %. Orsaken till detta resultat kan vara många. När det kommer till webbplatser kan det vara så att kommunerna bytt publiceringsverktyg med bättre tillgänglighetsgrad än tidigare och att de enskilda biblioteken arbetat aktivt med denna fråga. När det gäller tillgänglighet i den fysiska miljön är problematiken inte helt enkel utan kan även bero på den hyresvärd som ansvarar för lokalerna. I enskilda svar vad gäller lokal och utrustningen kommer det fram att man behöver förnya viss utrustning, utrusta bättre, förbättra hemsidan och få snabbare support. Några kommentarer menar att efterfrågan på specialanpassningar inte är så stor. Dock är det viktigt att vara medveten om att all offentlig miljö måste vara tillgänglig år 2010 enligt gällande lagstiftning. Kanske är det så att medvetenheten och kunskapen om tillgänglighet ökat och siffrorna inte är ett uttryck för att utrustningen och lokalerna blivit sämre. Frågor rörande marknadsföring Frågan kring information riktad till studerande på webbplatsen vänder sig främst till folkbibliotek. 62 % av de svarande anger att de inte har denna typ av riktad information medan 18 % anger att de har det. Siffrorna år 2006 var något högre med då riktade sig frågan till samtliga som besvarade enkäten, vilket gör det svårt att jämföra de båda enkäterna. I kommentarer går det att läsa att webbsidan är under arbete, kommer snart att göras, kommer att byggas upp, vi tänker göra en, den som finns kan förbättras och det finns ingen särskild service. En svarar att de har 24-timmarbiblioteket med databaser och artiklar, en annan att de har källkritik, informationssökning, boktips och den tredje att de har uppgifter om kontakt, länkar och boktips, öppettider osv. På frågan om personalen själv använder bibliotekets webbplats svarade 93 % ja år 2006 och 7 % nej. I år svarar 97 % ja och 3 % nej. Således har en liten förbättring skett. I allmänhet är siffrorna höga och visar att de allra flesta inom personalen använder sig av bibliotekets hemsida och dess utbud. 33 % av de svarande anger att de har marknadsföring som riktar sig direkt mot studerande medan 44 % anger att de inte har det. Frågan riktade sig specifikt till folkbibliotek i och med att högskolan och gymnasiet har en avgränsad målgrupp i form av studerande. I 2006 års undersökning fanns inte denna specifikation och det ser därför ut som att det var vanligare med riktad marknadsföring i det resultatet. I kommentarer till frågan om biblioteket har någon specifik marknadsföring mot studerande anges exempel på marknadsföringsinsatser in form av affischer på kommunens högskolecentrum och att det finns en särskilt organisation sammansatt av bibliotek, vuxenutbildningen, högskolecentrum, folkhögskola, studieförbund och arbetsförmedling. En

5 annan svarar att de informerar vid läsårsupptakt på universitetet om att de finns, en tredje att de försöker synas och märkas genom boktips och besök i klasser. Någon berättar om att de informerar gymnasieelever vid start och till högskoleelever vid förfrågan. En annan berättar att de gjort en folder för studerande. En av kommentarerna står det att biblioteket enbart har information på hemsidan. Exempel på att biblioteket skickar information hem till nya studenter finns också. Av kommentarerna går att utläsa att bibliotekspersonalen har en bred syn på vad som ingår i marknadsföringsinsatser. Många har en relativt öppen syn på detta. Däremot kan vi konstatera att man på biblioteken ofta väljer att inte fokusera på den specifika målgruppen. Frågan är om det inte vore önskvärt att tydligare identifiera marknadsföringsinsatser. Kommentarer kring framtiden Undersökningen avslutades med två öppna frågor kring bibliotekens kontakt med vuxenstuderande i framöver. På frågan vilka tjänster skulle du vilja erbjuda studerande i framtiden går det att dela upp behoven i fyra olika undergrupper: TEKNIK: modern och framtida teknik, bra teknik, chatt, trådlöst nätverk, tjänster i mobilen, bra teknik och rum för distansstudenter TILLGÄNGLIGHET: utökade öppettider, attraktiv studiemiljö, fler e-böcker, bättre hemsida, fler databaser, instruktionsfilmer INTERN KOMPETENSUTVECKLING FÖR BÄTTRE SERVICE: pedagogisk handledning, kompetens för högskolestudier på folkbibliotek, mer kunskap om service till distansstudenter, mer utbildning ALLMÄNT: mer informationskompetensutbildningar, mer kurslitteratur, boka bibliotekarie, kursutbud på utländska utbildningar, kursutbud för SFI. I och med detta identifierar de svarande olika behov av kompetensutveckling. Följande behov presenterades i enkätens sista fråga: Kurser i sökning i/av databaser, länklistor, kurslitteratur, digitala medier, referenshantering Bibliotekspedagogik Bemötande Sökmetodik hur gör man en bra sökkurs för vuxenstuderande? Samarbete med högskolecentrum, högskole- och universitetsbibliotek Studiebesök på andra folkbibliotek Samverka med lärarna på utbildningarna om hur man kan samarbeta Teknisk utbildning