Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens virtualiseringsstrategi godkänd av fakultetsrådet

Transkript

1 Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens virtualiseringsstrategi godkänd av fakultetsrådet Inledning Styrelsen för Åbo Akademi godkände den första strategin för Åbo Akademis virtualisering Ledningsgruppen för virtualiseringen vid Åbo Akademi för år 2002 beslöt i sin årsrapportering av verksamheten till Rektor och UVM att virtualiserningsstrategin skulle uppdateras under år Ledningsgruppen kommer att beakta de enskilda fakulteternas strategier när den sammanställer strategin för hela Åbo Akademi. Ekonomisk-statsvetenskapliga fakultetens (ESF) strategi kommer därför att fungera både som en fristående helhetsstrategi för fakulteten och som en grund för Åbo Akademis allmänna virtualiseringsstrategi. För att bygga upp strategin vid ESF har fakultetens referensgrupp som utsetts av dekanus (D 496/02) sammanställt ett förslag till strategi efter att ha hört institutionerna/ämnna i maj Referensgruppen består av: lektor Monica Nyholm avdelningssekr. Annika Stålfors samt studiechef Tua Henriksson Som sekreterare för denna virtualiseringsstrategi har Kim Lindén (FC) fungerat. 2. Åtgärdsprogram fram till år 2006 Denna strategi fungerar som ett stöd / verktyg för virtualiseringsverksamheten vid ESF. Strategin försöker gestalta framtidsutsikterna och behövliga åtgärder fram till år Bakgrund 3.1 Definition Ordet virtualisering är ett ganska brett begrepp. ESF definierar begreppet utgående från undervisningen. En virtualiserad kurs är ej enbart en kurs som är nätbaserad, utan det kan även vara frågan om en kurs där tilläggsmaterial finns att tillgå via nätet. Virtualisering kan även användas som ett redskap i forskningen och administrationen. 3.2 Förändringskrafter som påverkar virtualiseringen Den tekniska utvecklingen gör det lättare att i framtiden utnyttja redskap för virtualisering. Dataprogram och utvecklingen av virtuella plattformer gör arbetet lättare, samtidigt blir kommande generationer mer vana vilket leder till att de förväntar sig större möjligheter att använda virtuella redskap. Bologna-avtalet medför tanken om ett livslångt lärande. Allt fler studerande kommer att befinna sig i arbetslivet i slutskedet av sin magisterutbildning. Detta leder till att

2 fler studerande är intresserade av att sköta sina studier på distans, även om nätbaserad undervisning inte är så lämplig på fördjupad nivå. Detta ställer krav på virtualisering. Man bör dock även tänka på de negativa effekter en ökad mängd virtuella kurser kan få. Kurserna kan leda till splittrade studier, studerande kan inleda sina studier i tron att nätbaserade kurser är lättare. Innehållet i kurserna är ju dock detsamma, endast inlärningsmetoden är en annan. Virtualisering lägger även krav på läraren. Läraren bör utbilda sig, vara motiverad och ha tid för att virtualiseringen av kurser skall bli av. 3.3 Vilka förändringar eftersträvas med strategin Virtualisering kan bidra till ett bättre helhetstänkande. I framtiden kan man ha möjlighet att erbjuda hela utbildningsprogram på distans. ESF strävar också till att begränsa antalet inlärningsplattformer och därmed underlätta användandet. Inlärningen, speciellt i kurser på grundnivån, förbättras då tilläggsmaterial och övningar finns att tillgå på nätet. Däremot är långt virtualiserade kurser inte lämpliga på fördjupad nivå där den personliga kontakten och interaktionen mellan lärare och studerande är mycket viktig. Virtualiseringen kan leda till en viss standardisering av arbetsrutinerna som förenklar och underlättar arbetet. Information är lättare tillgänglig för alla. Administrationen underlättas också då exempelvis blanketter kan fyllas i och sändas till mottagaren elektroniskt. Önskvärt vore även att Sture i framtiden kunde vara kopplat till e-hops. 3.4 Inställning och attityder till virtualisering vid fakulteten De som jobbar konkret med virtualisering är intresserade och ser många goda möjligheter i virtualiseringen. Andra är inte så välvilligt inställda. Speciellt de juridiska aspekterna (rätt till användningen av material etc.) samt de olika användningsmöjligheterna man har i de virtuella plattformerna borde tydliggöras. 3.5 Nätbaserade kurser vid fakulteten läsåret Se bilaga Deltagande i andra virtuella projekt Se bilaga Vision Att alla skulle se virtualiseringen som ett naturligt verktyg bland andra för forskning, undervisning och administration och att alla också skulle ha en tillräcklig kännedom om detta verktyg för att se när/hur det kunde ge mervärde i arbetet. Allt flera borde ha djupare kunskap om hur verktygen (de virtuella möjligheter som finns/är relevanta för ens eget arbete) används i praktiken. Alla behöver inte sitta och skriva in kursmaterialet i plattformerna men tröskeln att engagera andra (ex. det stödnät som finns vid akademin eller egen hjälparbetskraft) i denna del av arbetet borde bli lägre, och det blir den om man själv vet vad som borde göras och kan ge klara instruktioner.

3 Den nätbaserade undervisning som finns idag bör vara mer strukturerad och enhetlig i framtiden. Studerande bör ha fått en bättre helhetsbild av sina studier vid fakulteten. Någon studiehelhet/utbildning kan skötas på distans. Fakulteten vill dock påpeka betydelsen av närstudier, i synnerhet på fördjupad nivå. 5. Framtidsutsikter för virtualiseringen vid fakulteten för år Utbudet av nätkurser Antalet nätkurser, om man definierar nätkurser som sådana kurser som till största delen är nätbaserade och byggda på någon plattform med interaktion på nätet, kanske inte ökar så kraftigt längre. Virtuella element finns dock i allt flera kurser. De flesta ämnen deltar i någon mån. Virtualiseringen får inte vara absolut obligatorisk. Däremot kommer fakultetsrådet att rekommendera virtualisering ifall det kan anses ändamålsenligt för någon kurs/någon utbildning. 5.2 Stödtjänster för lärare och studerande Stödtjänsterna är de samma som nu och institutionerna har sina egna tekniska stödpersoner. Lärcentret kommer att ordna så att dessa personer har som huvudsyssla att sköta stödtjänsterna. Om institutionerna har en teknisk stödperson borde denna även kunna jobba med institutionens studerande. En stödperson per ämne vore idealet. För studerande finns det dessutom t.ex. informationssökningskurser som går både virtuellt och fysiskt. 6. Hur skall strategin genomföras i praktiken vid fakulteten Den ovannämnda texten om utvecklingen under de kommande åren skall ses som en medveten strategi. 6.1 Utrymmen och utrustning För tillfället har fakulteten internationellt sett det bra ställt. Virtuella tidskrifter finns och alla ämnen borde se till att de faktiskt används även av studerande. För våra egna behov är dock datorklasserna klart överbelastade. Virtuella kurser kräver kontinuerlig tillgång till datorer under kursens gång och därmed fördubblas nästan behovet av datorer. ESF sätter sin tillit till att det nya Lärcentret kommer att bidra med fler datorer. Det som även skulle krävas är mer utrymme där både lärare och studerande kunde jobba i fred. Alla föreläsningsutrymmen behöver dator och videokanon. Möjligen kan studerande hyra hem en dator för den tid en kurs pågår eller då gradun skall skrivas. Informationen om vilken utrustning, vilka program osv. som finns tillgängliga bör finnas inte bara på nätet utan också t.ex. i en brochyr. Samtidigt som de virtualiserade kurserna kräver mer utrymme och tid i datorklasserna får det inte ske på bekostnad av de studerandenas tid i klasserna för deras självständiga arbeten.

4 6.2 Studiernas flexibilitet och studerandes färdigheter Studierna är kanske något flexiblare år 2006 än nu. Riktlinjer och standarder för flexibiliteten måste dock utarbetas.flexibilitet innebär inte individuellt uppbyggda kurser för enskilda studerande. Det finns en stor risk för att man skapar betydligt mera arbete för lärarna om flexibiliteten inte har klara riktlinjer. Studerandes tekniska färdigheter är dock överlag bra. Det som behöver höjas är självdisciplinen och beredskapen att följa uppställda regler. 6.3 Personalens färdigheter och personalutbildning Vad gäller personalens kompetens att virtualisera, finns det ett behov för tekniskt och pedagogiskt stöd. Det behövs är experthjälp i planeringen och praktisk hjälp i produceringen av virtuellt material. Varje institution behöver en stödperson som kan sköta sin uppgift på heltid. Problemet med personalutbildningen ligger i det låga deltagarantalet. Detta beror bland annat på tidsbrist. Detta kan åtgärdas genom att få de ämnesansvariga att inse att det är av nytta för institutionerna/ämnena att personalen skolar sig. En önskvärd åtgärd är att den undervisande personalen måste delta i en teknisk eller pedagogisk kurs (vald efter egna önskemål och behov) per år. Skapa större möjligheter för institutionerna att skaffa hjälparbetskraft för undervisningen med timavlöning t.ex. för seminarier, tentövervakning och som dragare av de virtuella kurselementen. På detta sätt minskar arbetsbördan för de fastanställda lärarna och de har möjlighet att gå på kurser. 6.4 Studerandes färdigheter Studerandes färdigheter bör kartläggas i ett tidigt skede så att man kan hitta dem som inte har så bra färdigheter, t.ex. eventuellt endel utländska studerande. De kunde t.ex. erbjudas möjlighet att gå på tekniska stödkurser. 6.5 Finansieringen av utvecklingsarbetet och handledningen? Om initiativet till virtualiseringen kommer från UVM skall UVM även bistå med ekonomiskt stöd. Dessutom borde dator- och programvaruproducenter fås att stöda universitetsverksamheten genom gratisprogram och dylikt. 6.6 De centrala utvecklingsområdena fram till år 2006 De områden som borde utvecklas är främst inställningen till virtualisering. Denna kan redan förbättras genom att ge mera kunskap till flera. Flere borde ha en möjlighet att delta i personalutbildningen och man borde satsa på en bredd i kunskapen hos personalen. Något som även är viktigt är att definiera vad vi avser med flexibilitet och vilka ramar vi vill ge den.

5 7. Strategins utvärdering och uppföljning Strategin bör ges en hög status vid fakulteten, annars verkställs den inte. Man kan fråga sig om vi har råd att börja sacka efter nu då vi inom ÅA kört igång med ganska bred profil jämfört med andra. Strategin följs upp genom att arbetsgruppen gör årsberättelser som går till fakulteten och Åbo Akademis virtualiseringsgrupp. Årsberättelsen används sedan i budgetarbetet.

6 Bilaga 1 ESF FÖRETAGETS ORGANISATION OCH LEDNING Företagets organisation och ledning - introduktionskursen 5 sv MARKNADSFÖRING Multinationell marknadsföring 5 sv INFORMATIONSFÖRVALTNING Introduktion till Information Management 3 sv Dokumentbeskrivning och innehållsanalys 5 sv Informationskällor 4 sv Grundkurs i informationssökning 2 sv Elektronisk publicering 1 sv, ingår i kursen Digitala medieverktyg 5 sv Beståndsutveckling och externa informationsresurser 2 sv Datastrukturering och design av databaser 3 sv Bok- och bibliotekshistoria 1 sv Bibliometri 1 sv Introduktion till arkivkunskap 1 sv (under planering) Forts.kurs i informationssökning 2 sv (under planering) Kommunikation och inlärning 2 sv (under planering) Proseminarium 5 sv (under planering) INFORMATIONSSYSTEM Grundkurs i informationssystem, teori 3 sv Grundkurs i informationssystem, praktisk del 2sv Problem Solving Methods 5 sv Investment Planning 5 sv Financial Planning 5 sv IT and Management 5 sv Databases and Datawarehousing 5 sv Collaborative Work and Collaborative Systems 5 sv Managing the Digital Enterprise 5 sv Corporate Information Technology 3/5 sv Redovisningens informationssystem 3 sv Revisionens informationssystem 2 sv Intelligent Systems in Business 5 sv Human Computer Interaction 5 sv Linking IT and Business Strategy 5 sv Advanced IT and Accounting 5 sv Mobile Commerce 5 sv INTERNATIONELL FÖRETAGSVERSAMHET Internationellaföretagsverksamhetens grunder (tidigare Grk i ekonomisk geografi) 5 sv European Business Environment 5 sv Transportekonomi och logistik 5 sv KVINNOVETENSKAP Mellan Stormskär och Blåkulla - en introduktionskurs i kvinnohistoria 3 sv MILJÖKUNSKAP Miljöekonomins grunder 5 sv REDOVISNING Grundkurs i bokföring och redovisning 5 sv Bokslut och balansanalys 5 sv

7 SOCIOLOGI Grk i sociologi, del 1 och 2 5 sv Aktuell sociologisk forskning 3 sv Samhälle och kultur 5 sv STATISTIK Grk i statistisk data-analys 5 sv OFFENTLIG FÖRVALTNING Kulturpolitik och förvaltning 5 sv (under planering) Finlands offentliga förvaltning 5 sv (under planering) MEDIAKUNSKAP Introkurs till informationens/medias roll i samhället 5 sv Innehållsanalys av Internet och media 3 sv

8 Virtuella projekt och virtuell forskning som fakulteten deltar i Virtuella projekt Graduresan HILMA SparkNet Universitetsnätverket för kommunikationsvetenskaper www walmiiksi wiidessä wuodessa Bilaga 2 Forskningsprojekt och utförd forskning - Digitala identiteter och virtuella gemenskaper: en studie av finlandssvenska barn och ungdomar på nätet - Information Management och dokumentation av mångdimensionella informationsresurser - Kulturella och språkliga skillnader i digital lagring och sökning av information - Medborgare, hälsa och den föränderliga mediakulturen - Vetenskaplig rapport: PM Ralf Kauranen & PM Salla Tuori: Mapping minorities and their media; the national context-finland - Pro gradu skribenter: 1) Pol.stud Sofia Lindqvist: Finländska sexköpares tal om manlighet, sexualitet och frihet: en sociologisk studie av ett diskussionsforum på Internet 2) Pol.stud Susanne Sperring: IKT kommunikationens sociala betydelse bland studerande vid Åbo Akademi