Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2003

Transkript

1 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2003

2 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år 2003 Årsrapporten finns på webben 1. Allmänt Nätstödda kurser och delprojekt.3 2. Finansiering av virtualiseringsverksamheten Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid akademienheterna i Åbo Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för år Fakulteternas referensgrupper/-personer för virtualiseringen Koordinerande aktiviteter inom virtualiseringsprojektet i Åbo år Planering av Lärcentret Strategiarbete Informationsverksamhet Kontakterna till och aktiviteterna inom Finlands virtuella universitet Internationella projekt Virtualisering av delprojekt i Åbo år Finansiering och statistiska uppgifter Utvecklingsarbetet med delprojekten Målsättningar för virtualiseringen av delprojekten Effekter av virtualiseringen av delprojekten Utvecklingsområden år Stöd för personalen i Åbo år Utveckling av stödet år Utvärdering av stödet för personalen Virtualiseringsutbildning för personalen i Åbo år Ope.fi-utbildning Utvärdering av utbildningen Akademins deltagande i de nationellla TieVie-utbildningarna Stöd för studerande år Utvärdering av virtualiseringsverksamheten i Åbo som helhet år Virtualiseringsverksamheten i Åbo åren BILAGA: Rapportering och utvärdering av stödenheternas verksamhet AV-centralen Åbo Akademis bibliotek Datacentralen Fortbildningscentralen vid Åbo Akademi 2

3 Årsrapport om Åbo Akademis virtualiseringsverksamhet i Åbo år Allmänt Virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi under 2003 har omfattat bl.a. strategiarbete, utveckling av nätstödda kurser inom grundutbildning och öppen universitetsundervisning, stödverksamhet för virtualisering, fortbildning för personalen, informationsverksamhet och planering av Lärcentret i Åbo. Det vi speciellt vill lyfta fram inom virtualiseringen i Åbo år 2003 har varit fakultetsstrategierna och uppdateringen av Akademins virtualiseringsstrategi, dvs. alla fakulteter i Åbo har nu en egen virtualiseringsstrategi för åren , vilka i sin tur utgjort underlag för den nya virtualiseringsstrategin för hela Akademin. Dessutom har planeringen av lärcentret inletts och även fått en konkret start den 1 september 2003 i form av det Virtuella lärcentret (nya webbsidor) och en kontaktpunkt för alla virtualiseringsfrågor (dvs. en e-postadress larcentret@abo.fi och en kontaktperson med mottagningstid. Projektrapporten har sammanställts av projektledare Tove Forslund. Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten för år 2003 har behandlat rapporten på sitt möte den 21 januari Nätstödda kurser och delprojekt Strategin för virtualisering av undervisningen vid Åbo Akademi från 2001 betonar utvecklandet av nätkurser inom lärarutbildningen inklusive ämneslärarutbildningen och många kurser har utvecklats inom dessa områden. Även inom sådana ämnen som är med i examensinriktad fortbildning och öppen universitetsutbildning har ett stort antal nätkurser åstadkommits. Under år 2003 har nya nätkurser utvecklats enligt följande: Totalt ca 35 sv inom Akademins ordinarie undervisning har utvecklats med specialmedel för virtualisering och för närvarande pågår utvecklandet av ytterligare 20 sv. Dessutom har några andra delprojekt fått stöd, dvs. tre graduresor och produktion av webbmaterial inom matematik, fysik och kemi. Inom det öppna universitetet har 30 sv virtualiserats. För nätkurser utvecklade vid Akademin, se Det öppna universitetet sammanställer statistik över alla kurser och även separat statistik för nätkurserna. Därför kan vi rapportera att det år 2003 arrangerades 34 nätstödda kurser (144 sv) med totalt ca 600 deltagare Under år 2003 producerades vid akademienheterna i Åbo totalt ca sv (av dessa ca inom ÖPU) på nätkurser utvecklade främst med specialfinansiering (UVM:s medel för virtualisering, euromiljonens s.k. tredje utdelning, ÖPU-medel och medel för examensinriktad fortbildning). Dessa kurser statistikförs inte separat vid Akademin än så länge, så siffran är en uppskattning. 2. Finansiering av virtualiseringsverksamheten Verksamheten har bl.a. finansierats med Undervisningsministeriets medel för virtualisering, UVM anvisade anslag för basfinansiering (för öppen universitetsverksamhet, för tjänster vid Datacentralen, AV-centralen och Åbo Akademis bibliotek) samt medel beviljade av Stiftelsen för Åbo Akademi (Stiftelsens eurodonation). 3

4 Projektmedel från UVM för år 2003 (Rektorsbeslut ): Fortbildningscentralen vid ÅA: projektledning samt projektkoordinering av verksamheten i Åbo pedagogiskt stöd för ÅA:s virtualisering i Åbo ope.fi-utbildningar Delprojekt i Åbo Åbo Akademis bibliotek Språktjänst/AV-centralen Studieförvaltningen: Blackboard-licenser TieVie-utbildningar Lärcenter i Åbo Medel ur euromiljonen (s.k. tredje utdelningen ) (Rektorsbeslut och Ledningsgruppens beslut enligt ansökan) Ope.fi-utbildningar Nordiska projekt: Systematisk teologi, TF Graduresan: ESF: för modifiering av graduresan för fakultetens behov ämnet Kyrkohistoria/TF för ÖPU-ledenstuderandes och distansstuderandes behov (ev. övriga ämnen enligt önskemål) HF: för uppdatering och ny graduresa Delprojekt enligt referensgruppernas prioritering Fakultetsstrategier: projektanställd för 1 månads utrednings- och skrivarbete Medel ur euromiljonen (s.k. tredje utdelningen ) (Rektorsbeslut ) Utveckling av lärcenterverksamhet i Åbo Övrig finansiering: Datacentralens IT-tekniska stöd för e-lärande (Rektorsbeslut: specialresurs inom ramen för DC:s anslag av statsbudgeten). ÅAB:s och AV-centralens stöd för virtualiserare (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Uppgradering av datanätet och datorklasser samt multimedianskaffningar (UVM anvisade anslag för basfinansiering). Virtualisering av ÖPU-kurser och utvecklande av virtuellt stöd för lärare och studerande inom ÖPUkurser (UVM anvisade anslag för öppen universitetsverksamhet). Virtualisering av kurser inom informationsförvaltning för utlokalisering till Helsingfors (Stiftelsens eurodonation, den s.k. tredje euromiljonen). UVM:s specialmedel för ope.fi-utbildning för HF-, SPT- och MNF-lärare. 3. Organiseringen av virtualiseringsverksamheten år Aktörer inom virtualiseringen vid Akademienheterna i Åbo Följande utgör för beslutsfattande och genomförande de viktigaste aktörerna inom virtualiseringsverksamheten i Åbo: - ledande tjänsteman: byråchefen för studieärenden - samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi (representanter för Åbo och Vasa) 4

5 - ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo - referensgrupperna/-personerna vid fakulteterna - projektledaren för virtualiseringen - personal vid stödenheterna för virtualisering (Datacentralen, Fortbildningscentralen, AVcentralen och Åbo Akademis bibliotek). - studiecheferna och ledande studiekoordinatorn - de aktiva virtualiserande lärarna och planerarna. Organisationen följde den plan som gavs in till Rektor (rektorsbeslut ): Verksamheten leddes av en ledningsgrupp med representanter för stödenheterna, fakulteterna, studieförvaltningen och studenterna. Den praktiska koordineringen av verksamheten har en projektledare haft omhand Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi Samordningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi består av byråchefen för studieärenden, ledningsgruppernas ordföranden och projektledarna. Den har sammankommit till tre möten under perioden, främst för att behandla Akademins virtualiseringsstrategi Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo för år 2003 Ledningsgruppen tillsattes av Rektor och bestod av följande personer: Mary Dahlbacka (ordförande), Eva Costiander-Huldén (ÅAB), Thurid Eriksson (Studieärenden/Arbetsforum), Gun Hedström (MNF), Stig-Göran Lindqvist (DC), Paula Lindroos (FC/ÅA), Kenneth Sjölund (SPT), Anna Juntunen (studeranderepresentant), suppleant Nora Braskén samt projektledare Tove Forslund, som också fungerade som sekreterare. Ledningsgruppen för ÅA:s virtualisering har under perioden sammankommit till 12 möten Fakulteternas referensgrupper/-personer för virtualiseringen I syfte att förbättra kontakten och informationsgången mellan fakulteterna och ledningsgruppen för virtualisering tillsattes referensgrupper/-personer för fakulteterna (juni 2002). Referensgrupperna/-personerna framgår av ÅA:s virtuella universitets hemsidor: Under år 2003 har referensgrupperna bl.a. gjort följande: - prioriterat fakulteternas delprojekt som beviljats medel ur euromiljonen och UVM-medel - utarbetat fakulteternas strategier för virtualisering av undervisningen - i vissa fall gett utlåtande på förslaget till Akademins nya virtualiseringsstrategi - samlat in fakulteternas preliminära önskemål på lärcentret - förmedlat information från ledningsgruppen till fakulteten och från fakulteten till ledningsgruppen Dessutom har MNF:s referensgrupp arrangerat husvisa informationsmöten om virtualiseringen samt initierat ett webbmaterialprojekt för ämnen som inte tidigare varit involverade i virtualiseringen. 5

6 4. Koordinerande aktiviteter inom virtualiseringsprojektet i Åbo år 2003 Den koordinerande verksamheten har i Åbo i huvudsak skötts av projektledaren Tove Forslund. För detaljinformation, se Projektkoordineringen av Akademins virtualisering i Åbo har omfattat bl.a. planeringen av lärcentret i Åbo, information om virtualiseringen inom och utanför Akademin, koordinering av strategiarbetet för virtualiseringen av undervisningen vid ÅA och stöd för fakulteternas arbete med deras virtualiseringsstrategier, koordinering av de olika stödenheternas verksamhet, kontakter till Finlands virtuella universitet, marknadsföring av de nationella TieVie-utbildningarna och andra FVU-tjänster mm Planering av Lärcentret i Åbo Enligt planerna kommer ASA-huset att renoveras , varefter Lärcentret får egna utrymmen för både lärare och studerande (datorklasser och -salar, grupprum för studerande, arbetsrum för lärare som jobbar med utvecklingsprojekt, undervisningsutrustning att låna, tekniska och pedagogiska stödpersoner till hands mm.). Lärcentret blir då granne med Kursbiblioteket, vilket förhoppningsvis kommer att ge goda synergieffekter för båda enheter. (Styrelsens protokoll ). Planering av Lärcentret beviljades medel ur euromiljonens s.k. tredje utdelning, vilket har möjliggjort bl.a. följande konkreta start på verksamheten: - ett Virtuellt lärcenter, dvs. nya webbsidor öppnades en kontaktpunkt för alla frågor som berör virtualiseringen: en kontaktperson för Lärcentret är anträffbar för studerande och personal varje måndag kl på Domus, per telefon och under resten av veckan per e-post larcentret@abo.fi. Efter fyra månader kan vi notera att lärcentrets mottagning behövs. Det är i detta skede främst e- postadressen som används. Rätt många förfrågningar kommer även utifrån, dvs. från personer och enheter som vill veta mer om Akademins virtualisering eller studier vid ÅA denna grupp hade vi egentligen inte räknat med som målgrupp för mottagningen, men även här fyller den naturligtvis en viktig funktion. Kontakterna inom Akademin har främst gällt frågor om teknik och administration. Lärcentret har informationssidor för studerande, men dessa har inte ännu marknadsförts speciellt aktivt detta görs först i samband med att Lärcentrets utrymmen blir verkliga. För att bekanta sig med verksamheten vid olika lärcenter har ledningsgruppens medlemmar och stödenheternas personal gjort studiebesök och deltagit i olika seminarier. Besöken finns rapporterade ( idéerna sammanställs då planeringen av det fysiska lärcentret intensifieras under år I maj gjorde medlemmar ur ledningsgruppen för ÅA:s virtualisering i Åbo en studieresa till Linköpings universitet och bekantade sig med deras motsvarande verksamhet. I oktober deltog ett flertal personer från ÅA (främst ÅAB) i Helsingfors universitets lärcenter Aleksandrias öppningsseminarium. I oktober gjorde tolv personer från ÅAB ett tredagars studiebesök till lärcentra och bibliotek i Köpenhamn och Roskilde. De olika enheternas önskemål på och idéer för lärcentret har framkommit bl.a. på följande sätt: - fakulteternas referensgrupper för virtualisering har lämnat in önskemål på lärcentrets verksamhet, april 2003 (fakulteterna) - på möte på Språktjänst och på ÅAB:s personalmöte, augusti resp. december 2003 (fristående institutionerna) - information om "Högskoleutbildningen hösten 2005" på Studentkåren (för studentrepresentanterna i Akademins beslutande organ), november 2003 (studenterna) 6

7 4.2. Strategiarbete Universiteten ålades av UVM att göra virtualiseringsstrategier per Åbo Akademis strategi för virtualisering av undervisningen godkändes av Akademins styrelse redan i januari Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid ÅA beslöt år 2002 att Akademins virtualiseringsstrategi skulle uppdateras under år Detta arbete inleddes med att fakulteterna gjorde fakultetsvisa virtualiseringsstrategier, vilka utgjorde underlag för Akademins nya virtualiseringsstrategi. Fakulteterna stöddes i strategiarbetet bl.a. genom ett informationsmöte, modeller för strukturen på strategin och tillgång till en person som fungerade som sekreterare. Detta gjorde också att erfarenheterna och idéerna spreds från en fakultet till en annan. Under september och oktober månader godkände fakultetsråden strategierna. Idag finns det alltså strategier för virtualiseringen vid alla fakulteter i Åbo! Arbetet med den nya strategin för hela Akademins virtualisering för åren inleddes i ledningsgruppen i Åbo i april Den behandlades på flera ledningsgruppsmöten och kommenterades av ledningsgruppen i Vasa. Efter behandling i samordningsgruppen för virtualisering gick den till fakulteterna och enheterna för utlåtande. Den tas upp i Akademins styrelse den 12 februari Fakulteternas virtualiseringsstrategier för åren och förslaget till Akademins strategi för virtualisering av undervisning åren finns här: Informationsverksamhet Liksom tidigare har det inom virtualiseringsprojektet eftersträvats öppenhet vad gäller hela verksamheten dvs. all information finns tillgänglig på ÅA:s virtuella universitets och sedan även på Lärcentrets hemsidor. Här finns förutom information om stödtjänsterna för personalen, kurser som beviljats finansiering för virtualisering och ledningsgruppens uppgifter och sammansättning, även rapporter från delprojekten (projektplaner och mellan- eller slututvärderingar), TieVie-deltagarnas projektarbeten, listor över aktuella och tidigare virtualiseringsutbildningar, information om möten och seminarier där vi presenterat ÅA:s virtualiseringsverksamhet (inkl. själva presentationerna), olika rapporter mm. Informationsverksamheten har inneburit bl.a. följande: - Kontinuerlig uppdatering av ÅA:s virtuella universitets hemsidor och fr.o.m framför allt Lärcentrets webbsidor - Information per e-post till ÅA:s personal och fr.o.m via Lärcentrets månatliga nyhetsbrev, som skickas i pappersform till nyckelpersoner och alla ämnens och enheters kaffebord, samt i elektronisk form till alla virtualiserande lärare - Lärcentrets mottagningstid per telefon en gång/vecka och veckan runt via e-post larcentret@abo.fi. - Presentationer om ÅA:s virtualisering och lärcentret (för stödenheternas stödpersonal, studiecheferna, personalen vid MNF, sociologen och SPT, byråpersonalen mm). Presentationerna ges i samband med årligen återkommande möten med nyckelgrupper, såsom studiecheferna, på den årliga minikonferensen om nätkurser vid Akademin, i samband med virtualiseringsutbildningarnas första modul, på startmöten för delprojekt mm. - Presentationstillfällen för lärarna vid YI Prakticum, YH Sydväst och YH Arcada samt inom Trossenprojektet och för utländska besökare vid Akademin. 7

8 4.4. Kontakterna till och aktiviteterna inom Finlands virtuella universitet Johan Nikula, Tove Forslund och Maria Byholm (ÅA i Vasa) fungerade som Finlands virtuella universitets kontaktpersoner vid ÅA. Kontaktpersonernas uppgift är bl.a. att fungera som kontaktlänk mellan FVU och berörda personer/enheter vid det egna universitetet. Dan Holm (DC) och Ola Österbacka (PF) är tillsammans med Tove Forslund och Maria Byholm Akademins representanter i IT-Peda-nätverket. Akademin har fortsatt samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola. Under året har vi bl.a. ordnat ett gemensamt välbesökt seminarium för lärarna med den amerikanska experten Professor Curtis. J. Bonk , Pedaforum-kontaktpersonernas möte i Åbo och en introduktion till planeringsverktyget VerkkoVelho Graduresan, dvs. nätstödd handledning i pro graduskrivandet, har även väckt intresse vid andra universitet Internationella projekt Bl.a. följande internationella projekt vid Akademin i Åbo år 2003 berörde virtualiseringsverksamheten. ÅA-partner var Fortbildningscentralen, - Spot Plus Students Perspective on Technology in Teaching and Learning in European Universities - Participation and Learning of University Students (SOCRATES Minerva ). Slutrapporten har inte ännu publicerats. - Alpine - Adults Learning & Participating in Education (SOCRATES-Grundtvig ). Slutrapporten har inte ännu publicerats. - SEUSISS - Surveys of European Universities Skills in Information and Communication Technology for Staff and Students (SOCRATES Minerva ). Slutrapporten har publicerats - RE2U - Romanian-European euniversity (SOCRATES Minerva ). 5. Virtualisering av delprojekt i Åbo år Finansiering och statistiska uppgifter Delprojekt beviljades finansiering enligt följande år 2003: Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten vid Åbo Akademi prioriterade följande delprojekt (finansiering från UVM:s virtualiseringsmedel). Rektorsbeslut : HF/Finska: Finsk barn- och ungdomslitteratur, 2 sv HF/Finska: Läskurs i skönlitteratur, 3 sv HF/Religionsvetenskap: Religion och Internet, 5 sv HF/Historia: Temastudier, 2 sv MNF/Biologi: Artkännedom Evertebrater, 3 sv HF/Musikvetenskap: Finlands och Skandinaviens musik, 3 sv (byttes ut till kursen Finlands och Europas folkmusik 3 sv) MNF/Matematik: distribution av material via webben ESF/Sociologi: Sociologins historia och klassiker, 3 sv ESF/Sociologi: Sociologisk teori I, 2 sv ESF/Kvinnovetenskap: Teorikurs I -Protestfeminarier, 5 sv SPT: Specialkurs i engelska för pol.mag 2,5 sv SPT: Specialkurs i engelska för HF/TF 2,5 sv * Kursen virtualiserades inte, pengarna överfördes till

9 Ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo fördelade medel till följande projekt på sitt möte (enligt Rektorsbeslut ): ESF: Graduresan TF/Kyrkohistoria: Graduresan HF: Graduresan TF/Teologisk etik med religionsfilosofi: Nordisk kurs i systematisk teologi, 5 sv Referensgrupperna för virtualiseringen vid fakulteterna i Åbo prioriterade följande delprojekt (finansiering från euromiljonen !"$#%&# % ' 02): TF/Exegetik: Kursen Körkort i Bibelns innehåll, 1+1 sv HF: Fakultetsallmän (ÅA-allmän) kurs för nya examen, 10 p MNF: Artkännedom / Vertebrater (ryggradsdjur), 3 sv ESF: Introduktionskurs i kvinnovetenskap, 5 sv Vissa kurser som utvecklades 2003 genomförs först termin 3 eller läsåret Utvecklingsarbetet med vissa projekt som beviljades finansiering 2003 pågår också fortfarande (Nordisk kurs i systematisk teologi, HF:s generalia-kurs, Introduktion i kvinnovetenskap, Sociologins historia och klassiker, Läskurs i skönlitteratur/finska, 3 sv). Totalt utvecklas 55 sv med medel för år 2003, tre graduresor samt webbaserat kursmaterial i matematik. För fysik- och kemiämnena på MNF sammanställdes webbaserat material Dessutom har ca 30 sv nya nätkurser virtualiserats med ÖPU-medel under år 2003 i interkulturell kommunikation (HF), skärgårdskunskap (MNF/HF), allmän teologi/systematisk teologi (TF), informationsförvaltning (ESF) och offentlig förvaltning (ESF). Virtualiseringen inom fortbildningen har framskridit i den takt det funnits lämpliga fortbildningskurser nätstödd undervisning har getts främst inom lärarfortbildning, bl.a. i projektet "IKT i undervisningen" för Esbo stads svenskspråkiga lärare. Hösten 2003 inleddes graduresor inom följande fakulteter/ämnen: HF (en för språkstuderande och en för kulturämnen med 12 resp. 16 deltagare), ESF (18 deltagare) och TF/Kyrkohistoria (11 deltagare). Av dessa graduskribenter bor fyra personer utomlands, en i Lappland, en i Villmanstrand och de övriga i olika delar av Svenskfinland. Under år 2003 har vid akademienheterna i Åbo totalt producerats 3600 sv på nätkurser utvecklade främst med specialfinansiering (UVM:s medel för virtualisering, euromiljonens s.k. tredje utdelning, ÖPUmedel och medel för examensinriktad fortbildning). Dessa kurser statistikförs inte separat vid Akademin än så länge, så siffran är en uppskattning Utvecklingsarbetet med delprojekten Delprojektens virtualisering uppföljs genom standardiserade start- och rapporteringsunderlag (se även Då projekten inleds skriver projektledaren, dvs. den pedagogiska handledaren, för varje delprojekt en startrapport. Då utvecklingsarbetet är klart utvärderas arbetet mot denna slutrapport tillsammans med kursens lärare och övriga som varit involverade i 9

10 utvecklingsarbetet. Studerande utvärderar varje kurs med hjälp av utvärderingsformulär som finns insatt som standard i alla kurser i inlärningsmiljön. Startrapporter och rapporter för delprojekten finns på ÅA:s virtuella universitets hemsidor: Arbetet med virtualiseringen inom det öppna universitetet fortsatte år Nya kurser har utvecklats och redan existerande kurser har kvalitetsgranskats och förbättrats, bl.a. har närstudiedagarnas antal ytterligare minskats. Kursernas layout och interaktivitet har även setts över. Dessutom testas inom ÖPU under läsåret ett nytt system för hur handledningsarvodet räknas ut och hur uppdatering av kurser ersätts Målsättningar för virtualiseringen av delprojekten Målsättningarna med virtualiseringen omfattade främst en strävan efter större flexibilitet och tillgänglighet, förbättrad inlärning samt möjlighet att utveckla de egna virtualiseringsfärdigheterna. Bl.a. så här uttrycktes målsättningarna: - att skapa mer varierande och aktiverande undervisningsformer - att öka diskussionen i kursen (att ge mer tillbakadragna studerande en bättre chans att bli hörda och att ge underlag för diskussion även om mer teoretiska teman) - att ge möjligheter till fördjupning i teman som deltagarna är intresserade av - att skapa inspirerande och meningsfulla självstudiekurser med mångsidiga övningar som ger underlag för studerande att lära sig sådant som deltagarna tidigare varit tvungna att mekaniskt memorera - att göra kursmaterial lättillgängligt i kurser där materialet ofta utgjort ett problem - att utveckla det tekniska och pedagogiska kunnandet vid enheten - att genom en nätbaserad kurs lära deltagarna söka, evaluera och kvalitetsgranska webbmaterial inom kursens tema Flera av de kurser som utvecklades 2003 är typiska flaskhalsar, dvs. kurser som tidigare varit problematiska bl.a. eftersom de krävt utantillstudier. Nu har dessa kurser (artkännedomskurser i biologi och bibelkunskap i exegetik) gjorts om till nätbaserade stödkurser. Dessa kurser har emottagits mycket väl av studerande. Kursmaterialet finns tillgängligt på öppna webbsidor. Biologikurserna kommer även att finnas på CD-rom för att underlätta studier utan tillgång till webben. Delprojekten som utvecklats har i flera fall demonstrerats för personal och studerande på den egna institutionen (bl.a. biologi, sociologi, språktjänsten) och på minikonferensen om nätkurser vid ÅA Effekter av virtualiseringen av delprojekten Bl.a. följande positiva effekter har noterats i kurserna: - kursen är mindre beroende av biblioteksresurser genom att elektroniska resurser använts (även musik på nätet) i kursen eller att deltagarna uppmuntrats till att själva söka fram elektroniskt material - docent som bor i Sverige har kunnat hålla en kurs utan att vara tvungen att resa till Åbo - ett mer pedagogiskt genomtänkt upplägg än tidigare - skalfördelar inom engelskundervisningen vid språktjänsten, där de utbildningsprograms- /fakultetsspecifika kurserna kan erbjudas parallellt åt många målgrupper genom att kursen innehåller delvis gemensamma moduler och delvis ämnesspecifika moduler (utnyttjandet av samma kursmaterial för flera kurser är något som kan utgöra en modell även för andra ämnen) - det har funnits utrymme för flera individuella uppgifter och individuell handledning än då kursen erbjudits som föreläsningsbaserad kurs - studenterna arbetade mera självständigt och hade större möjligheter att reflektera över kursmaterialet 10

11 - tidigare synnerligen oinspirerande självstudiematerial har ersatts av en visuellt tilltalande nätkurs, där form och funktion bildar en estetisk helhet - kollegerna vid enheten har blivit inspirerade av nätundervisning - lärarna upplevde teamarbete som en positiv upplevelse och ett effektivt arbetssätt Reaktionerna på en av artkännedomskurserna var följande: Fråga: På vilket vis har du använt dem? Svar: Total användning, dvs. alla arter har jag lärt mig genom att studera endast dessa sidor. Dvs. inga böcker alls. Jag fick EN TREA (!) i tenten med hjälp av webbsidorna! Tro mig, från noll-koll till vitsordet 3. Professorn vid institutionen hade också framfört ett speciellt stort tack för arbetet som gjorts med dessa kurser i artkännedom. Få negativa saker har framförts. Det som dock bör noteras är att i kurser där deltagarna förväntas öva/drilla för att lära sig ett kursinnehåll (t.ex. språk i jämförelse med mer realia-betonade ämnen) är utvecklingsarbetet, vilket utgörs av produktionen av övningsuppgifter, betydligt mer tidskrävande. Den pedagogiska handledningen i kurserna borde även utnyttjas mer. På de nätkurser inom det öppna universitetet vid Åbo Akademi i Åbo som utvärderades under år 2003 har vi fått in svar av från 221 personer (alla nätkurser finns inte representerade). Hela 63 % av de svarande har tidigare deltagit i nätkurser. Nätkurserna har inte längre upplevts så väldigt tidskrävande: 68 % tycker att arbetsmängden är lagom och endast 28 % anser att kurserna varit för arbetskrävande. De flesta ansåg att de skulle ha lärt sig lika mycket om kursen gått som föreläsningsbaserad kurs, men 76 % svarade ändå att de hellre deltog i en nätkurs än samma kurs på traditionellt vis (70 % ansåg dock att närstudierna fyller en viktig social funktion). Målsättningen med nätkurserna har ju i många fall varit att aktivera deltagarna mer än på en traditionell kurs: 76% av de svarande upplever att de varit tillräckligt aktiva på kursen. 61% anser också att nätdiskussionerna varit ganska eller mycket givande. Med handledningen är deltagarna synnerligen nöjda: 90 % ansåg att handledningen (i innehållsfrågor) varit utmärkt eller ganska bra. 95 % ansåg också att de fått tillräckligt tekniskt stöd Utvecklingsområden år 2004 Nya kurser har beviljats finansiering för virtualisering. Dessutom kommer de utvecklingsarbeten som påbörjats 2003 att slutföras (Nordisk kurs i systematisk teologi, HF:s generalia-kurs, Introduktion i kvinnovetenskap, Sociologins historia och klassiker, Läskurs i skönlitteratur/finska, 3 sv). I själva kursutvecklingen kommer vi speciellt att satsa på följande under år 2004: - För att förbättra tillgången till litteratur och kursmaterial ökas användningen av referensdatabaser och elektroniska kunskapsresurser (detta uppmuntras även i föreläsningsbaserade kurser). - För att förbättra förutsättningen för inlärning på nätkurserna ses instruktionerna för aktiveringen på nätet och beskrivningen av kursens inlärningsprocess över. För detta behövs välgjort instruerande material i alla kurser (studieguide, instruktioner i varje övningsuppgift, åskådlig bild av lärandeprocessen och innehållet i kursen). - För att möjliggöra att kurserna kan undervisas av olika lärare görs lärarhandledning: dvs. för varje övningsuppgift bör skrivas instruktioner för hur kursen ska bedömas. - För att tillfredsställa olika inlärningsstilar och göra kursinnehållet mer åskådligt ökas den multimediala aspekten i kurserna (mera ljud och bild). - För att garantera att arbetsmängden på nätkurserna motsvarar antalet sv så väl som möjligt gör studerande tidsuppföljning av den arbetsmängd de lägger ner på kurserna. I ÖPU-kurserna kommer vi under år 2004 förutom ovanstående att kvalitetsgranska kurserna bl.a. på följande sätt: - För att förbättra tillgängligheten eftersträvas en ytterligare minskning av närstudiedagarnas antal (detta arbete fortsätter från 2003). 11

12 - För att förbättra den allmänna kursinformationen görs kursspecifika webbsidor även för föreläsningsbaserade kurser. - För att förbättra utfallet (antal svarande) av utvärderingarna bör utvärderingsprocedurerna ses över så att de passar resp. kurs/ämne (kursdagbok, intervju med kursdeltagare, utvärderingsfrågor per e-post mm). - För att kunna fortsätta utvecklingen av nätkurser inom vuxenundervisningen i rätt riktning bör ÖPU uppmuntra till undersökningar och mindre forskningsprojekt om nätstöd i öppna universitetskurser (t.ex. graduprojekt). - För att skapa pedagogiskt ännu bättre kurser inom ÖPU fungerar planerarna som pedagogiskt stöd för lärarna, t.ex. genom att tillsammans med lärarna utveckla studieguider för kurserna. För detta finns det inom ÖPU egna stödpersoner och verktyg på webben, vilka utvecklas kontinuerligt. 6. Stöd för personalen i Åbo år 2003 Med personal avses här i första hand undervisningspersonal, men även stödpersoner, förvaltningspersonal och forskare i den mån de är involverade i undervisningen. Undervisningspersonalen inbegriper även timlärare inom öppen universitetsutbildning och fortbildning samt lärare inom forskarutbildningen. Stöd för dem som utvecklar nätstödda kurser/projekt eller tar in inslag av IT i sin undervisning ges i Åbo av de fristående institutionerna: Datacentralen (tekniskt stöd), AV-centralen (stöd för videokonferensanvändning, produktion av ljud- och bildmaterial mm), Åbo Akademis bibliotek (stöd för informationssökning) och Fortbildningscentralen (stöd för projektledning och pedagogiskt stöd). Fr.o.m har tjänsterna erbjudits under ett gemensamt namn, Lärcentret i Åbo, vilket fungerar som ett virtuellt lärcenter tills lämpliga utrymmen finns tillgängliga i ASA-huset. Öppna universitetet har även eget tekniskt stöd, samt finansierar koordinering av virtualiseringsverksamheten och pedagogiskt stöd. Projektledaren har haft som uppgift att tillsammans med ledningsgruppen koordinera stödverksamheten. Stödet har getts främst som personalutbildningar (se kapitel 7) i form av skriftligt stödmaterial, användarguider tillgängligt på ÅA:s virtuella universitets hemsidor fram till och efter det via Lärcentrets nya webbsidor som handledning via telefon och e-post, vid stödenheten eller på lärarens egen institution via Lärcentrets mottagning Dessutom har lärarna tillgång till teknisk utrustning (bl.a. videoprojektorer, digitalkamera, skannrar), utrymmen med teknisk utrustning samt programvara Utveckling av stödet år 2003 År 2003 utvecklades stödet bl.a. på följande sätt: Administrativa åtgärder: - Lärcentrets mottagning fungerar som en första kontaktpunkt som visar personalen till rätt stödenhet - grundlig genomgång av materialet på Lärcentrets webbsidor, där vi eftersträvar att allt stöd skall finnas dokumenterat - modell för uträknandet av handledningsarvodet för nätkurser (testas inom det öppna universitetet läsåret ) - alla nya delprojekt inleddes med möten där såväl administrativa som pedagogiska och tekniska frågor noggrant gicks igenom (upphovsrätt, finansiering, presentation av virtualiseringsprojektet 12

13 och tillgängligt stöd, hur konkret komma igång); för varje delprojekt fungerade någon av de tre pedagogiska handledarna som projektledare, ansvariga för rapportering och uppföljning av projekten - uppdatering av den administrativa handboken för genomförande av virtualiseringsprojekt samt av exempelsamling på övningsuppgifter ( best practices ) i nätbaserade kurser Tekniskt stöd - Blackboard uppgraderades från 5.5 till Ett större antal tekniska tillämpningar har testats och kommer att kunna tas i bruk i början av år 2004 (tjattprogram, diskussionsforum, MS Producer, webblanketter för enkätundersökningar m.fl.) Pedagogiskt stöd och stöd för informationssökning: - Handledningsguide för lärare på nätkurser har producerats - biblioteket har tagit initiativet till en översättning av de amerikanska informationskompetensstandarderna till svenska. Standarderna finns på nätet och även i tryckt form. - Biblioteket framställde hjälpmedel för uppsatsskrivning på Lärcentrets hemsidor, - antalet demonstrationer av existerande kurser och projekt för personalen har ökat (på minikonferens, på informationstillfällen och på virtualiseringsutbildningar) 6.2. Utvärdering av stödet för personalen Stödenheterna utvärderade sitt arbete på ett möte den och har utfört en skriftlig självutvärdering (med hjälp av en enkel SWOT). Vad har fungerat bra informationen via Lärcentrets hemsidor är viktig: där söks informationen allt mer i första hand - Lärcentrets hemsidor gör tjänsterna mer kända för personalen - ibruktagandet av Blackboard 6.0 fungerade smärtfritt - användarstödet för Blackboard ges mycket snabbt - startmötena för delprojekten har gett ramarna för virtualiseringen - biblioteket har skapat en intern specialgrupp för användarutbildningsfrågor, vilket har lett till att koordineringen av informationssökningskurser inom biblioteket har förbättrats och att diskussionen kring informationskompetensfrågor har ökat - personalen vid ÅAB har speciellt aktivt deltagit i fortbildningar och studiebesök kring virtualiseringsfrågor - det skriftliga stödmaterialet har utvecklats och är bättre strukturerat på Lärcentrets nya webbsidor - Lärcentrets nyhetsbrev har fått positiv feedback och når många - inom ÖPU har existerande kurser kvalitetsgranskats och förbättrats, bl.a. närstudiedagarnas antal har ytterligare minskats och kursernas layout och interaktivitet har setts över. Vad har fungerat mindre bra personalen utnyttjar inte den pedagogiska handledningen i tillräckligt hög grad - ÅAB kunde profilera sig bättre angående vilka tjänster som erbjuds lärarna - registrering av deltagare som inte har abo.fi-namn är för byråkratisk (tidskrävande för involverade på DC) - anskaffning och användning av AV-apparatur kunde följas upp bättre - skötseln av föreläsningsauditoriernas utrustning (PC, videoprojektor) är ett problem (ansvarsfördelningen oklar, blir som slutresultat för arbetskrävande) - av olika orsaker har flera deltagare i TieVie 5sv-utbildningen avbrutit sina studier - all undervisande personal känner ännu inte till de möjligheter som virtualiseringen erbjuder Stödenheterna har rapporterat och utvärderat sin verksamhet i bilaga 1. För utveckling år 2004, se kapitel

14 7. Virtualiseringsutbildning för personalen i Åbo år 2003 Undervisningsministeriet har för personalen inom hela utbildningsväsendet gjort upp en plan för utvecklandet av kunskaperna i nätstödd undervisning, där kurserna beroende på innehåll och svårighetsgrad definieras som ope.fi I, ope.fi II eller ope.fi III. Ope.fi I innebär IT-färdigheter (vid Akademin ordnas bl.a. kurser i Windows Office-program, användningen av inlärningsplattformar mm) Ope.fi II innebär en tillämpning av IT i undervisningen (Akademin erbjuder kurser i kursuppläggning, aktivering på nätet, handledning över nätet, användningen av videokonferens i undervisningen mm). Ope.fi III innebär kurser för stödpersoner och i mer avancerade tekniska och pedagogiska lösningar. I Åbo har kurserna på ope.fi I-nivå finansierats i huvudsak med medel avdelade för Akademins personalutbildning, medan ope.fi II-kurserna har finansierats med UVM:s virtualiseringsmedel. Utbildningarna har ordnats i form av korta kurser som bildar en helhet, men där man deltar i de kurser som intresserar. Under år 2003 har totalt ca 180 h undervisning producerats. Totalantalet deltagare är ca 400, varav många har deltagit i mer än en kurs Ope.fi-utbildning Information om kommande utbildningar finns på följande adress: Arkivet över ope.fi II-kurserna finns här: Kurser (ope.fi II) Timmar Deltagare Aktivering och examination Uppläggning av nätkurser Handledning via nätet Upphovsrättsseminarium Aktivering och examination på nätkurser Handledning via nätet Handledning på graduresan Human Dynamics att förstå sig själv och andra Minikonferens II om nätbaserade kurser vid ÅA Grupparbetsmetodik baserad på samarbetsinlärning, Portfolio som examinationsform, Virtuell affärskunskap On-line Pedagogy: Moderating and Assessment in 7 41 Webbased Learning Environments Uppläggning av nätkurser & Aktivering och examination på nätkurser Handledning på nätkurser & Nätbaserade språkkurser något för mig? Summa Ope.fi II-kurser (17 kurser) Kurser (ope.fi I) Hot Potatoes Introduktion till Blackboard

15 Från digikamera till webbsida *Var mans datasäkerhet Introduktion till Blackboard *Anpassad kurs i Front Page * Avancerad Word för akademiskt skrivande * Excel 2000 Grundkurs * Power Point startkurs * Front Page * Gör en annons för insten Från Blackboard 5.0 till Grundkurs i Lotus Learning Space Från Blackboard 5.0 till Introduktion till Blackboard Introduktion till Blackboard Introduktion till Blackboard * Excel uppfräschningskurs Från Blackboard 5.0 till Fortsättningskurs i Blackboard Introduktion till Blackboard Introduktion till Hot Potatoes Summa Ope.fi I-kurser (22 kurser) Summa: 39 kurser 185 h 398 delt. Kurserna försedda med * har bekostats med medel ur ÅA-personalutbildning och är inte avsedda endast för användningen av IT i undervisningen. Den direkta virtualiseringsutbildningen (ca 30 kurser) har haft ca 315 deltagare (en person har ofta deltagit i mer än en kurs). Representationen fysiska personer (totalt ca 120) per fakultet ser ut enligt följande: HF: ca 25 personer har deltagit i en eller flera kurser (de flesta ämnen har varit representerade) MNF: ca 20 personer (mest från informationsbehandling och biologi) ESF: ca 28 personer (mest från informationsförvaltning och företagsekonomiska institutionen) KTF: 2 personer TF: 6 personer SPT: ca 10 personer FC: ca 10 personer förutom de FC-planerare som finns med inom den fakultet vars ämne de virtualiserar ÅAB: 6 personer. Under år 2003 har det satsats på kurser bl.a. för språklärarna samt hållits presentationer för MNF:s lärare. Lektor Monica Nyholm på Företagsekonomiska institutionen arrangerade inom ramen för en fortbildning hon deltar i (TieVie 10 sv) en nätbaserad virtualiseringsutbildning för lärarna i nätkurser i företagsekonomiska ämnen (inom nätverket för affärskunskap). Denna utbildning kommer att kunna utgöra modell för nätbaserade virtualiseringsutbildningar vid Akademin Utvärdering av utbildningen Efter både vårens och höstens virtualiseringsutbildningar 2003 gjordes utvärderingar (öppna frågor) med deltagarna. Dessa används som underlag för planeringen av följande säsongs kurser. I stort sett är personalen dock nöjd med den utbildning som arrangerats. Det ordnades rätt många Blackboardkurser under året. De synpunkter som kom upp efter vårens utvärdering försökte vi åtgärda under hösten (bl.a. delades grundkursen upp i två delar). De svarande 15

16 önskade att Blackboardkurserna kunde vara bättre uppbyggda, personalen vill bl.a. själv ha mer tid för att pröva sig fram och leka själv. De ansåg även att föreläsaren är en aning för kunnig, vilket betyder att alla inte hinner med på grundkurserna. Vad gällde utbildningen om aktivering och examination samt handledning på nätkurser var alla nöjda. Kurserna var välstrukturerade och välplanerade. Diskussionerna fungerade också väldigt bra. Under året ordnades även många kurser som inte återkommer så ofta. Alla var imponerade av Curtis J Bonks seminarium (On-line Pedagogy). En positiv sak med seminariet var även att personalen hade en möjlighet att utbyta åsikter med de andra åbohögskolornas personal. Gemensamma seminarier med de andra högskolorna önskades även i framtiden. I samband med detta kan sägas att minikonferensen där olika personer från personalen fick berätta om sina projekt även var omtyckt, eftersom seminariet fungerade bra som ett bollplank och man fick en insikt i vad som görs inom virtualiseringen på Akademin. I utvärderingen på våren önskades mer specifika kurser för skilda ämnen. Även detta beaktades genom att det i december ordnades virtualiseringsutbildning speciellt för språklärarna vid HF och SPT. Även för lärarna i företagsekonomiska ämnen erbjöds en specialkurs. Ett önskemål var även att undervisningen går till ämnena. Personalen gavs även en möjlighet att få lägga fram åsikter om kommande kurser, bland annat önskades Flash, kurser i hur man gör hemsidor och Blackboardkurser som ges för en mer specifik grupp. Man ville även att de kurser som gick under det gångna året skulle erbjudas på nytt. I kurserna önskades ännu mer konkreta exempel Akademins deltagande i de nationella TieVie-utbildningarna Akademin har utnyttjat sina kvoter på de nationella virtualiseringsutbildningarna (TieVie 5 sv på ope.fi IInivå, och TieVie 10 sv på ope.fi III-nivå). Undervisningen är gratis för deltagarna, medan Akademin har bekostat resor och uppehälle. I TieVie 5 sv deltog åtta personer från Åbo, där man kan notera att alla avlade hela kursen!. Deras projektrapporter återfinns här: I TieVie 10 sv deltar två personer från Åbo. I TieVie 5 sv deltar fem personer från Åbo. 8. Stöd för studerande år 2003 Här behandlas främst stöd för nätstudier samt virtuellt stöd för studierna i allmänhet. Studerande erbjuds kurser i arbetslivsfärdigheter i bl.a. IT och informationssökning. Kurserna i IT ges inom ramen för IT-verktygslådan (ÅA-budgetmedel). År 2003 erbjöds sju kurser (avancerad Word, Excel, Front Page, Power Point) med totalt 68 deltagare (varav 58 var kvinnor). Förutom den obligatoriska biblioteksintroduktionen under termin I, som omfattar alla nya studerande, har ÅAB regelbundet haft användarutbildning i informationssökning i smågrupper under Gruppundervisning erbjuds av huvudbiblioteket ca två gånger i veckan under terminerna. Fakultetsbiblioteken har arrangerat kurser enligt uppdrag, ofta i samband med proseminarier eller seminarier. Ca 450 studerande har deltagit i smågruppsundervisningen. ÅAB har även undervisat och handlett studerande i informationssökning, t.ex. graduresenärer (humanister, statsvetare och ekonomer).i januari 2003 implementerades en informationssökningskurs på nätet, som planerats med stöd av ÅAVUmedel. Hemsidan har besökts av ca 620 personer, se 16

17 Planeringen av HF:s generalia-kurs (ca 10 poäng) inleddes Den kommer att erbjudas inom den nya examen från hösten Kursen ger förutom en introduktion i de humanistiska vetenskaperna också en introduktion i olika arbetslivsfärdigheter (studieteknik, användningen av de webbaserade tjänsterna vid Akademin, informationskompetens mm.). Kursen avläggs av alla nya studerande vid HF. Den skall också gå att avlägga helt via nätet. Planeringen fortsätter under år Vissa delar kommer också att kunna användas vid de andra fakulteterna. Graduresan är ett virtualiseringsprojekt som har utvecklats för pro gradu-skribenter vid HF och innebär nätstödd handledning av skrivprocessen. Den första Graduresan startade vid HF hösten Hösten 2003 inleddes graduresor inom följande fakulteter/ämnen: HF (en för språkstuderande och en för kulturämnen), ESF och TF/Kyrkohistoria. Inom studieförvaltningen publicerades en virtuell studieorientering på nätet för studerande hösten Utvärdering av virtualiseringsverksamheten i Åbo som helhet år 2003 Virtualiseringsverksamheten som helhet har utvärderats av ledningsgruppens medlemmar i januari I rapporten från gjordes ett utkast till satsningarna för år Så här har de förverkligats. Delprojekten - I delprojekten skulle vi mer än tidigare satsa på att uppnå flexibel tillgänglighet, vilket uppnåtts väl. Ca 85 % av de kurser som virtualiserats med medel för år 2003 är sådana att de inte alls haft närstudier eller har kunnat avläggas utan deltagande i närstudier. Tre kurser har även varit självstudiekurser som möjliggjort helt individuella studier. Graduresorna har också stött graduskrivandet på distans. Stödet för virtualisering - Stödenheterna skulle satsa mer på att marknadsföra sina tjänster till personalen, vilket gjorts bl.a. genom Lärcentrets nya webbsidor, via Lärcentrets månatliga nyhetsbrev och genom uppsökande verksamhet till alla ämnen vid MNF. Dessutom har tjänsterna marknadsförts på det rätt stora antalet kortkurser i kursuppläggning och handledning som ordnats under året. - I Åbo skulle planeringen av lärcentret köra igång på allvar och ett virtuellt lärcenter skulle inleda sin verksamhet , vilket också skedde (webbsidorna publicerades på morgonen 1.9, då det också skickades ut e-postinformation till hela den undervisande personalen om att så skett. I höstens första nummer av Meddelanden från Åbo Akademi ingick en artikel om Lärcentret - Informationen om tillgången till utrustning och utrymmen samt handledning i användningen av dessa skulle utökas. I detta syfte ordnades Öppet hus på Datacentralen och AV-centralen våren 2003, vilket var en välbesökt tillställning. Ansvarsfördelningen i dessa frågor bör dock ännu klargöras, så arbetet fortsätter 2004 och framför allt 2005, då en del utrustning samlas i det fysiska lärcentret. - Aktiva virtualiserare skulle samlas till lärarträffar om olika teman. Ett försök till en lärarträff gjordes, men vi noterade att träffar med formellt program lockade mer deltagare än direkta träffar för att byta erfarenheter. - Vi noterade att Lärocenters i Vasa EduKlinik (pedagogisk och teknisk konsultation) utgör en intressant modell för upprättandet av liknande verksamhet i Åbo. Vi ordnade på våren ett informationsmöte om EduKlinik-verksamheten. Kontakterna till fakulteterna - Vi förutspådde att kontakten till fakulteterna skulle förstärkas genom att de år 2002 tillsatta referensgrupperna/-personerna skulle kunna arbeta redan från årets början. Detta skedde också; referensgrupperna har under året varit synnerligen aktiva (bl.a. med fem virtualiseringsstrategier som resultat), se kapitel 3.4. Verksamheten skulle också anpassas mer enligt varje fakultets behov. Detta skedde bl.a. på MNF tack vare referensgruppens initiativ genom husvisa 17

18 informationsmöten och ett materialprojekt för ämnen (fysik, kemi) som tidigare inte varit involverade i Akademins virtualiseringsprojekt. Fortbildning - Inom virtualiseringsutbildningen skulle satsas mer på ämnesspecifika tillställningar samt på kurser i tekniska tillämpningar och i användningen av inlärningsplattformen. Under året ordnades specialkurser för bl.a. språklärarna vid HF och SPT och en kurs för lärarna i företagsekonomi. På hösten ordnades tio kurser i Blackboard för att lärarna skulle komma igång med användningen av Blackboard 6.0. Stöd för studerande - ESF, TF och HF fick medel ur euromiljonen för att uppdatera HF:s graduresa; fyra nya graduresor startade hösten 2003 med totalt 57 graduskribenter. - I januari 2003 var planerna att ehops skulle tas i bruk redan hösten 2003, men då projektet beviljades extra finansiering för kunde ett större utvecklingsarbete med ehops inledas och systemet tas i bruk som obligatoriskt för alla nya studerande inom den nya examen. Strategiarbete - Ledningsgruppen skulle se till att fakultetsvisa virtualiseringsstrategier utarbetas och att Akademins virtualiseringsstrategi uppdateras, vilket också skedde. Samarbete - samarbetet på konkret nivå mellan Lärocenter i Vasa och stödenheterna/lärcentret i Åbo skulle utvecklas detta konkretiseras mer då det i Åbo finns ett fysiskt lärcenter och en studierådgivare, som skall utveckla tjänster för både Åbo och Vasa. - Samarbetet med Åbo universitet och Åbo handelshögskola har fortsatt i Åbo (erfarenhetsutbyte samt gemensamma högskolepedagogiska seminarier). - Samarbete med YH Sydväst och Åbo yrkesinstitut har tagit sig uttryck i erfarenhetsutbyte på seminarier. I utvärderingen av verksamheten kunde ledningsgruppen dessutom konstatera följande: - Organisationsmodellen har fungerat väl: ledningsgruppen i Åbo har kunnat behandla mer lokala frågor, medan samordningsgruppen har samlats för det mest centrala uppdraget under året, dvs. virtualiseringsstrategin. - Arbetsuppgifterna för en tilltänkt studierådgivare har under året konkretiserats. En studierådgivartjänst för år 2004 kunde inte ännu förverkligas, men arbetet med att få en sådan tjänst fortsätter. Detta skulle göra mycket för att konkretisera stödet för studerande. - Under året har det ordnats mycket personalutbildning med också rätt stor spridning bland deltagarna, dvs. vi har nått representanter för många ämnen. Vi har också experimenterat med olika tidpunkter och upplägg, för att på så sätt nå så många som möjligt. 10. Virtualiseringsverksamheten i Åbo åren Aktörerna inom virtualiseringsverksamheten i Åbo är många (studieförvaltningen, ledningsgruppen för virtualiseringsverksamhten, referensgrupperna, projektledaren för virtualisering/lärcenterchefen, stödenheterna, enskilda lärare m.fl.). Det är viktigt att de olika aktörerna koordinerar sin verksamhet så att onödig överlappande verksamhet inte sker utan att resurserna i stället utnyttjas på bästa sätt. Alla aktiviteter inom verksamheten genomförs i samarbete mellan flera enheter och inleds med en utredning av vad som redan gjorts. Nedan framgår de aktiviteter som bör genomföras eller utredas och planeras under åren Virtualiseringsutbildningen för personalen fortsätter Planeras parallellt med IT-utbildning för personalen och högskolepedagogiska seminarier Kortkurser (pedagogiska, tekniska, informationssökningskurser) o Satsning på informationskompetens hos personalen Marknadsföring av TieVie-utbildningarna och handledning av deltagarnas projekt Nytt: Nätbaserad virtualiseringsutbildning utvecklas 18

19 Kartläggning av kunskaper och behov hos personalen (för föreläsnings- och nätbaserad undervisning) Kurser i ljud- och bildproduktion. Handledningen av institutionernas delprojekt fortsätter Teknisk och pedagogisk handledning Speciella utvecklingsområden i kurserna åren : o utöka användningen av elektroniska resurser i kurserna o utöka användningen av multimediala inslag i kurserna. Den interna (och externa) informationsverksamheten fortsätter och förbättras uppsökande verksamhet: besök till ämnena vid HF och ESF information om virtualiseringens möjligheter speciellt för de matematiska och kemisk-tekniska ämnena minikonferenser om nätbaserade projekt och kurser samt om stödformer vid ÅA arrangeras några gånger per år kontinuerliga informationsmöten för nyckelgrupper (studiechefer, byråpersonal, stödenheternas personal m.fl.) distributionen av Lärcentrets nyhetsbrev breddas informationen om personalutbildningen förbättras webbsidorna uppdateras kontinuerligt. Kartläggning av institutionernas målsättningar för virtualisering (jfr ÅA:s virtualiseringsstrategi) görs tillsammans med referensgrupperna Planeringen av lärcentret fortsätter Planering av lärcentrets verksamhet i de fysiska utrymmena 2005-: o Hurudana tjänster skall erbjudas o Personalfrågor o Öppethållning och dejourering o Utrustningen i LC o LC-material (logo, broschyrer och annat infomaterial, reklamprylar för starten i nya utrymmen mm) Utredning av behoven av en pedagogisk resursperson (för såväl föreläsnings- som nätbaserad undervisning) Kontinuerlig utveckling av webbsidorna: Speciella satsningar: o Mer bildmaterial på webbsidorna o Läsbara via Netscape 4 o Information på engelska och finska. Utvecklingen av ehops inom studieförvaltningen Detta är speciellt nära relaterat till utvecklingen av studierådgivningstjänsterna och nätstödd vägledning i fakulteternas rådgivningsarbete samt till utvecklingen av vissa tekniska tillämpningar för kursadministrationen. Studierådgivningstjänster planeras Omfattningen på verksamheten beror på ifall en studierådgivare kan anställas. Arbetsområden: information om studier, stöd och tjänster för studerande koordinering av handledningen och undervisningen i användningen av elektroniska tjänster, studieteknik och informationssökning för alla nya studerande vid Akademin utveckling av (nätbaserade) kursprogram/moduler i användningen av Akademins elektroniska tjänster (inkl. Blackboard) och i studieteknik studentrekrytering. 19

20 Stöd för studerandes seminarie- och pro gradu-arbeten utvecklas En utredning görs hur stöd kan ordnas för följande: få stöd med statistiska undersökningar (uppgörande av frågor, tolkning av resultat), inkl. uppgörandet webbstödda frågeformulär, produktion av webbsidor och presentationer med hjälp av presentationsprogram mm. Detta koordineras med skrivhandledning, stöd för informationssökning och graduresan. Tekniska tillämpningar och utrustning testas och tas i bruk Programvara, utrustning och tekniska lösningar för undervisningen och kursadministrationen testas och tas i bruk, dvs. användarhandledningar görs, lösningarna demonstreras för användarna och användarna ges handledning. En utredning görs om vilka tjänster som utvecklas för alla enheter, vilka som kan beställas och vem som ansvarar för tjänsterna. I nätkurserna har det hittills satsats på en förbättring av kommunikationen och interaktionen samt distributionen av material, medan det inte funnits resurser för att förbättra åskådliggörandet av kursinnehållet. Detta bör det nu satsas på. Bl.a. följande tjänster är aktuella att testa och utveckla : alternativa inlärningsplattformar tjattforum (utanför Bb) diskussionsforum (utanför Bb) programvara för ljud- och bildproduktion webbformulär för undersökningar (för ex. gradu-skribenter) mm. Informationen om allmänna föreläsningsauditorier och deras utrustning förbättras Informationskompetensprojekt inleds Utredning görs med alla fakulteter hur studerandes informationskompetens beaktas inom examen (samarbete mellan ÅAB och institutionerna, alternativt färdighetskurser utanför examen). På basen av detta utvecklas program för kurser som höjer studerandes informationskompetens. Virtualiseringsplanerare och -lärare samlas till diskussion om och utbildning i bibliotekets resurser. Stödmaterial och ämnesspecifikt stöd utvecklas (här görs en intern prioritering senare) graduresans material omarbetas för allmänt bruk: materialet sätts ut på webben (görs mer allmänt, kompletteras t.ex. med vägledning i tidsplanering) insamlingen av elektroniska resurser för föreläsningsbaserade kurser uppmuntras det tekniska stödmaterialet utvecklas: användarguider, demon av olika tekniska tillämpningar i undervisningen framställs utveckling av kursbotten i Blackboard (med utvärdering, skrivhandledning, användarguide, handledning i informationssökning, instruktioner för övningsuppgifter och diskussion, avtal för användningen av kursmaterialet mm) det pedagogiska stödmaterialet, samt stödet för informationshantering för lärarna uppdateras och utvecklas kontinuerligt. Nätstödd vägledning för en hel fakultets rådgivningsverksamhet utvecklas Nätstöd för rådgivningen vid fakulteterna utvecklas samt redskap för olika aktörer inom rådgivningen, bl.a. egenlärarna/lärartutorerna, studiecheferna och studierådgivaren. rollfördelningen inom rådgivningen utveckling av verktyg för rådgivningen, inkl. anpassning av Finlands virtuella universitets material och verktyg för ÅA-miljön modell för handledning av nya egenlärare utarbetande av korta kurser för rådgivarna och egenlärarna. 20