Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping
Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av alla barn uppfyller kriterierna för ångestsyndrom någon gång under uppväxten Oro och rädsla uppmärksammas dåligt, i mycket mindre utsträckning än utagerande (t.ex. Kashdan & Herbert, 2001) Bara 1 av 5 barn med besvär av oro och ångest har sökt vård (t.ex. Gren Landell, 2013; Essau, 2005)
Föreläsningens frågor och fokus Hur märks oro och rädsla? Vi behöver känna till uttrycken för oro och rädsla och ställa rätt frågor Vilka konsekvenser kan besvär av oro och rädsla ge? Kunskap om tecken på oro och rädsla kan förebygga stora besvär och allvarliga negativa konsekvenser Hur når vi de som behöver hjälp?
ORO OCH INLÄRNING Ömsesidig påverkan mellan skolprestation och psykisk hälsa (Kungliga Vetenskapsakademien, 2010) Oro koncentrationssvårigheter hänger inte med, kommer efter mer oro Oro för att göra fel/blyghet leder till att man inte vågar be om hjälp och korrigeras inte i missuppfattning Barn med stor oro har ofta sämre relation med lärare t.ex. större beroende/klängighet och/eller mindre närhet (t.ex. Rydell et al, 2005) Om du bara pratade mer skulle du få högre betyg
Konsekvenser ångestsyndrom Skolfrånvaro. Ångestbesvär hos ¾ av elever med problematisk skolfrånvaro (Heyne, 2014). Ömsesidig påverkan mellan psykisk ohälsa och skolfrånvaro (Wood, 2012). Underprestation, skolavhopp (Van Ameringen, 2003) Lägre utbildning, arbetslöshet, ensamhet
Konsekvenser ångestsyndrom Förhöjd risk att utveckla ett annat ångestsyndrom, missbruk, depression (Rapee, 2009) Mobbning. Ängsliga barn mobbas i högre utsträckning och mobbade barn har ökad risk för att utveckla ångestsyndrom, särskilt social ångest (t.ex. Siegel, 2009; Sweeting, 2006)
Vanliga teman och uttryck för oro och rädsla i skolan BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping
Oro, ständigt denna oro Ständig oro för stort och smått, t.ex. familjens ekonomi, betyg, skolutflykt. Tänk om Kan inte koppla bort oron Stor väska. Lill-polis Svårt att slappna av, muskelvärk Sömnsvårigheter
Orosfrågor Vill ha ständiga försäkringar om att något farligt inte kommer att hända eller har hänt Frågor för att få kontroll och minska osäkerhet Kan ebola komma till Sverige? Hinner vi i tid till bussen när vi ska hem från badhuset? Vem ska jag sitta bredvid när vi byter platser nästa gång?
Diagnosspecifika frågor Oroar du dig jämt över olika saker, stora som små, t.ex. för skolan, familjen, framtiden? Oroar du dig nästan varje dag? Är det svårt för dig att sluta oroa dig?
Social rädsla Rädsla för att göra bort sig och därav rädsla för att få andras uppmärksamhet Undviker sociala, och nya, situationer Gömmer sig rör sig inte i klassrummet, går bakom andra, gömmer sig i mobilen Talar tyst, otydligt Skolfrånvaro, t.ex. vid redovisning, idrottslektioner, friluftsdagar
Diagnosspecifika frågor Undviker du att svara i klassen, äta i matsalen, göra redovisningar av rädsla för att få andras uppmärksamhet? Är du rädd att andra ska tycka att du gör bort dig?
Talängslan Rädsla för att prata inför andra. Även rädsla för att prestera inför andra Vanligaste sociala rädslan. 1/5 av svenska högstadieoch gymnasieelever har någon gång stannat hemma vid redovisning inför klassen (Utbildningsradion, 2012)
Social rädsla och bemötande Barn med social rädsla blir sämre bemötta under redovisning än barn med låg social rädsla (Miers, 2010; Blöte, 2010). Det i sin tur kan bekräfta självbild av att vara dålig Ängsliga barn blir lättare illa behandlade i klassrum med negativt klimat såsom stökighet, hierarki mellan elever, kaos (Gazelle, 2006) Vi måste skapa skolklimat som förebygger och minskar social rädsla
Provrädsla Rädsla att misslyckas på prov/examinationsuppgift Dåligt provresultat = vara en dålig människa Tecken kan vara: Lämnar blankt Sitter över tiden Pratar mycket om prov och provresultat Klarar skolarbetet bra men provresultaten inte i paritet
Hjälp då? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping
Vad påverkar att söka hjälp? Ökar sannolikheten* Förtroende för vuxen som kan hjälpa Att berätta och att berätta för skolpersonal om sina besvär Positiv inställning till att söka hjälp Positiva erfarenheter av vård Socialt stöd och uppmuntran att söka hjälp Viss kunskap om psykisk ohälsa och var man kan söka Minskar sannolikheten* Inställning att man ska klara sig själv och avsaknad av tillit till att andra kan hjälpa Identifierar inte egna symtom som tecken på psykisk ohälsa Rädd för stigma av att söka hjälp Har depressiva symtom, suicidtankar Elever med social rädsla som ger problem i familjen (skolfrånvaro, konflikter) berättar i lägre grad om sina problem *(Colognori et al, 2012; Rickwood, Deane & Wilson, 2007; Gulliver, Griffiths & Christensen, 2010)
Vad kan elevhälsan göra? Ha kunskap om riskfaktorer för ångestsyndrom. Förebygga och hantera mobbning! Sprida kunskap om oro och ångest Upptäcka oro, ångest, nedstämdhet Skapa förtroende hos barn, ungdomar, föräldrar Avgränsade psykosocial insatser avslappning, psykoedukation, sociala färdigheter? Stödja och motivera barnet och/eller föräldrar till behandling och andra insatser. Förklara och visa hur behandling kan gå till.
Material för elevhälsa och lärare Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer
Intervju om boken på kunskapskanalen: http://www.ur.se/en-bok-enforfattare-orolig-och-blyg-i-skolan
Informationsmaterial om OCD Beställs från anders@mediacenter.tvb.se Beställs från ocd-förbundet Se trailer
Framtiden Psykiska besvär, och ffa ångestsyndrom, debuterar för de flesta under tonåren Vi måste lära oss att upptäcka tecken på små och stora besvär av oro, rädsla och ångest Vi måste underlätta vägen till behandling för barn med oro och ångest NU!!