Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet
Språk och läsförmåga varierar SSpråkstörning/ Dyslexi
Inlärningsperspektiv på språkutveckling Ingen medfödd språkspecifik kunskap men en uppsättning generella kognitiva inlärningsmekanismer som fungerar på ett likartat sätt oavsett typ av stimuli (auditivt, visuellt, taktilt etc) Språklig input innehåller en mängd ledtrådar till språkets inneboende struktur. De generella inlärningsmekanismerna är väl anpassade för att upptäcka och dra nytta av dessa ledtrådar.
Minne: en översikt Minne är inte ett enhetligt begrepp. Olika former av minne kan urskiljas på basis av tid (kort eller lång) och typ av information som lagras. Olika former av minne engagerar olika nätverk av hjärnstrukturer.
Långtidsminne Deklarativt Icke deklarativt Semantiskt fakta ordförråd generell kunskap Episodiskt igenkänning upplevelser kontext Procedurellt automatisering av färdigheter sekvensinlärning inlärning av språkliga mönster Mediala temporalloben Hippocampus Fronto-striatalt nätverk
Procedurell inlärning och minne Minne för motoriska och kognitiva färdigheter eller vanor. Ex gå, cykla, spela instrument. Sekvensinlärning särskilt viktig för vissa aspekter av språkutveckling, såsom grammatisk förmåga Omedveten och oavsiktlig Utvecklas gradvis över tid
Procedurell inlärning och minne Effektiv konsolidering av procedurell kunskap leder vanligen till en off line learning effekt vi presterar bättre efter ett uppehåll. Beror på att hjärnan befäster och förstärker minnet under vila.
Det procedurella minnesnätverket Pannloben Basala ganglierna Lillhjärnan
Det procedurella minnesnätverket Procedurell inlärning Motorik Pannloben Basala ganglierna Lillhjärnan uppmärksamhet/ arbetminne Framplockning av ord
Kan nedsatt procedurminne förklara en del av problemen hos barn med språk och lässvårigheter?
Forskningsprojekt med 3 delstudier Barn med och utan språkstörning Barn med och utan dyslexi Procedurminne Procedurminne Deklarativt minne Studie I Studie II Studie III
Studie 1 Procedurminne hos barn med språkstörning
Deltagare i studie I 19 barn med språkstörning (grammatiska svårigheter) och 29 med normal språkutveckling. Barnen med språkstörning uppfyllde kriterierna för specifik språkstörning, dvs hade svag språkutveckling men i övrigt till synes normal utveckling. Ålder 8 11 år
Procedurell inlärning: Fånga hunden!
Procedurell inlärning: Fånga hunden! Inlärning av mönstret visar sig genom snabbare reaktionstid och färre fel för trials som följer mönstret jämfört med trials som bryter av mot mönstret. Denna skillnad ökar över tid = inlärning Dag 1 = initial inlärning (ca 25 min) Dag 2 = konsolidering av den inlärda sekvensen (5 min)
Resultat: Barn med (blått) och utan (rött) grammatiska svårigheter
Studie 1 Procedurminne hos barn med dyslexi
Deltagare studie II 12 barn med lässvårigheter och 17 barn med normal läsutveckling. Barnen med lässvårigheter uppfyllde kriterierna för dyslexi, dvs svag läsförmåga (ordavkodning) men i övrigt normal utveckling. Ålder 10 12 år
Fånga hunden!
Resultat: Barn med dyslexi (blått) och normal läsförmåga (rött) Hedenius, M. Persson, J., Alm, P., Ullman, M.T., Howard, J. H., Howard, D. V., Jennische, M. (2013) Impaired implicit sequence learning in children with developmental dyslexia. Research in Developmental Disabilities (11): 3924-3935.
Studie III Deklarativt minne hos barn med dyslexi
Deklarativt minnestest Består av 3 delar: Inkodning Igenkänning efter 10 min Igenkänning efter 24 timmar
Resultat: Barn med dyslexi (blått) och normal läsförmåga (rött)
Sammanfattning Nedsatt grammatisk förmåga och nedsatt läsförmåga tycks vara kopplade till nedsatt procedurminne (implicit sekvensinlärning). Den procedurella nedsättningen verkar vara relaterad till konsolidering eller automatisering av procedurell kunskap snarare än till initial inlärning. Leder till att man måste börja om. Dyslexi kan vara förknippat med en förstärkt förmåga till deklarativt igenkänningsminne, som möjligen skulle kunna användas för att kompensera för lässvårigheter.
Sammanfattning Kunskap om inlärnings och minnesfunktioner kan vara en viktig nyckel (av flera) för att bättre förstå och behandla språk /lässvårigheter hos barn. Mer forskning behövs inte minst om hur kunskapen kan användas för klinisk och pedagogisk intervention!
TACK! Stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond