Motala Vadstena Samordningsförbund Bakgrund Utvärdering av arbetet med nationell utmaning steg 2. Tanken bakom utmaning som metod bottnar i projekt MODDs upplägg i de tre stegen. Varje steg avslutas med en utmaning som i steg 1 är lokal, steg 2 är nationell och steg 3 är transnationell. I steg två har utmaningar genomförts på olika platser i Sverige och tanken från start var att fyra platser skulle vara återkommande som ett underlag för utvärdering och jämförelser utifrån mål, syften och planeringar. De fyra platserna var från början tänkta att bli Godegård skidklubbs stuga i Krassbäck x 2, St:Annas skärgård x 2, Idre fjäll x 2 och Trelleborg med besök på navigatorcentrum x 2. Anledningen till att sprida dessa platser så geografiskt är att belysa olika typer av natur, miljöer, kulturer, landskap, klimat och sociala möten. Utmaning som metod kräver en del förberedelser och framför allt kännedom om den plats som ska besökas. Även budget behöver synliggöras i detta tänk då resor oftast kostar mycket pengar. I vår budget fanns en pott på 20 000 sek/utmaning, vilka skulle fördelas på dels resan, maten, materiel och dels boende. Utmaning som metod behöver planeras och struktureras mycket noggrant då det råder en stor sårbarhet i opåverkbara faktorer såsom externa aktörer, väder, trafik, fullbokningar, etc. Mentorn behöver ha en stor öppenhet för flexibilitet och lyhördhet då det gäller att bemöta deltagarna i detta arbete, tålamod, tolerans och empatiska förmågor är nyckelord i detta. Mål och syfte Mål och syften med utmaning som metod behöver förklaras mycket ingående då det bottnar i flera olika typer av formuleringar. För det första finns mål och syften i projektplanen hur projekt MODD ska jobba, för det andra strukturerar mentorerna mål och syften som är paltsspecifika och kan variera mellan olika platser för utmaning, för det tredje finns syften och mål som är av deltagaren framtagna som personliga strävansmål under utmaningen utmaning i utmaningen. I projekt MODDs matris går det att utläsa syften och mål enligt följande: Som projektmål på individnivå ska 60% av målgruppen deltagit i någon utmaning. Som aktivitetsmål gällande struktur finns delmål om att kontinuerlig komptensinhämtande under projektdeltagande om nyckelkompetenserna som ingår i Youthpass. Utifrån hur mentorerna har planerat och strukturerat syften och mål med utmaningarna går att utläsa: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment.
Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Alla ska på något sätt skapa en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Alla ska genom utmaningen som helhet få möjligheten att uppleva något nytt. Ovanstående målbeskrivningar syftar till att utveckla individuella förutsättningar för progression inom egna valda områden. Detta genom att ta del av utmaningarna som helhet och i alla de olika aktiviteter som utmaningarna erbjuder. Genom att deltagarna själva utformar egna individuella strävansmål så kan en öppenhet för nivåanpassning av målbilden utvecklas att inte ställa för stora/små krav på sig själv och sin egen förmåga. Många kompetensområden gällande arbetet med nyckelkompetenserna bearbetas och synliggörs under utmaningarna, störst fokus ligger på social och medborgerlig komptens. Deltagarnas egna mål och syften med utmaningarna kan beskrivas utifrån detta givna exempel: Från mentorerna beskrivs följande; du behöver på förhand sätta upp egna målsättningar med utmaningen i steg 2. Detta för att själv ska kunna identifiera områden som du eventuellt behöver jobba mer med i din personliga utveckling. Egna målsättningar kan vara att till exempel: Gå upp tidigt på morgonen. Vara utan din mobil i tre dagar. Ställa upp för andra så mycket som möjligt. Våga göra saker som du inte vanligtvis vågar göra. Fokusera på dig själv och inte tänka på vad andra gör När du har formulerat dina egna mål så skriv om dem. Du kan göra så här: Hur ska JAG göra för att uppnå mina egna mål. Vad kommer att krävas av mig för att uppnå mina egna mål. Försök att formulera redan på förhand varför dessa mål är så viktiga för dig att uppnå. Vad gör du om du inte uppnår dina egna mål. Här är några exempel på deltagares målformuleringar under en utmaning: Att bara följa med och delta. Att vara utan mobiltelefon del av, eller genom hela utmaningstiden. Att inte äta socker. Att våga gå i skogen i mörker. Att inte bli arg på någon i gruppen. Att gå upp tidigt alla mornar. Att äta mer vegetarisk och nyttig mat. Mycket viktigt i detta arbete med att formulera och uttrycka egna mål med en utmaning är att deltagarna skapar sig en möjlighet att kunna identifiera olika problemområden som individen kan behöva förstärka i sin egen utveckling. Att detta kan göras i grupp med andra är vad vi har upplevt en mycket stärkande aspekt då feedback kommer från många håll, inte bara från
oss mentorer, och att stöttning och stöd helt plötsligt blir en självklarhet för alla. Som mentor kan jag se att platsen har stor betydelse och vilka möjligheter det finns för att kunna erbjuda olika former av aktiviteter. Detta då många deltagare arbetar aktivt med sina mål utan att ha explicit presenterat dessa. I steg två har vi jobbat utifrån följande aspekter då det gäller att synliggöra deltagarnas syften och mål med utmaningarna. I planeringen av utmaningen (platsen) så förbereds deltagarna på var, när och hur vi ska åka. Med detta kommer en uppmaning om att börja stukturera och planera egna mål (efter lista med rekommendationer). Dessa mål kan vara från ett mer betydande till flera uppdelade mindre strävansmål, allt utifrån individens tankar och önskemål. Målen skrivs ner och förseglas i ett kuvert som vi mentorer tar hand om. Under utmaningen är det upp till varje deltagare om de vill avslöja sina mål för gruppen. Sista kvällen har vi en gemensam samling, ofta runt brasan, då vi mentorer passar på och berättar om vilka mål och syften vi har haft med utmaningen och huruvida de har uppnåtts eller inte. I detta samtal går ordet laget runt och alla får ta del av allas tankar och synpunkter. Efter detta är det deltagarnas tur (om de vill) att berätta om sina personliga mål och hur de upplever om de lyckats bra eller mindre bra att uppnå dessa. Gruppen får en möjlighet att kommentera och fylla på saker som de kan ha sett i ärendet. Efter varje presentation avslutar gruppen med att applådera deltagaren som redovisat. Slutklämmen kommer då mentorerna summerar hela utmaningen och redogör för olika saker tillsammans med alla mål som redovisats, att alla som deltagit har fått en möjlighet att följa varandra och med etta kunnat utvecklas med varandra. Resultat Under de två år som projekt MODD har verkat i Motala kommun så har åtta grupper genomfört åtta olika utmaningar. Grupp ett hade sin i Krassbäck, grupp två hade sin i Trelleborg, grupp tre hade sin i Krassbäck, grupp fyra hade sin i Idre fjäll, Grupp fem hade sin i st: Anna, grupp sex hade sin i Trelleborg, grupp sju hade sin i Krassbäck och slutligen hade grupp åtta sin i Tiveden. Vi har vid ett tillfälle fått ändra planerna för vad vi tänkt från början och det var då vi med grupp tre skulle åka till st: Anna. Temperaturen gjorde så att kommunen inte kunde sätta igång vattnet och anläggningen kunde med detta inte öppna för säsongen. Resultatet av alla utmaningar har varit mycket framgångsrikt då vi har kunnat följa vad deltagarna redovisar vid sina stegavslutningar. Många bilder, filmer och texter handlar om vad de upplevt och utvecklat med varandra under några dagar bort från hemmiljön. Jag som mentor är fult övertygad om att det är just det sistnämnda som är så avgörande för många unga idag...att komma ut, att komma iväg och att komma framåt i sig själva. Utmaning som metod kan med lätthet tillämpas i många olika miljöer med många olika teman som mål och syften, sårbarheten finns i att opåverkbara faktorer kan sätta käppar i hjulet så plan B, C och D kan vara lämpligt att utforma som backup. Fantasin är det ända som sätter gränser. Analys Då det gäller att summera vad alla utmaningar har resulterat i gällande de mål som finns i både projektmatrisen men även utifrån vad vi i verksamheten arbetat fram med grupperna, kan inget annat sägas än att progression har skett inom många områden. Genom att få uppleva med sina sinnen och delta rent fysiskt i något som de kanske aldrig tidigare upplevt, så skapas förutsättningar för nya perspektiv och erfarenheter. Gruppen är en mycket bidragande faktor till att deltagarna upplever en större trygghet i att få vara sig själva, och att de kan bjuda på sig själva på ett naturligt sätt. De får uppleva hur det är att vara beroende av varandra då
samarbete står i fokus vid exempelvis matlagning, tältresning, städning, packning, vandring och annat. Genom att som mentor fördela ansvarsområden mellan deltagarna så fördelas även förutsättningar för grupperna att med varandra hitta, en för dem, fördelaktig lösning på situationen. Vi mentorer förmedlar enbart vart vi ska åka, när det är dags och vad som finns att uppleva, innehållet står deltagarna för. Jag vill mena att det som tidigare nämndes är helt avgörande för att alla grupper har fungerat olika även om vi besökt samma plats. Innehållet är situerad och deltagarnas tidigare erfarenheter och perspektiv sätter ramarna för hur resultatet ska bli. Alla får under en utmaning stretcha sin bekvämlighetszon rejält och utsätts för diverse olika utmaningar som vi kanske inte alltid möter i vardagen. Detta leder till att alla i någon form kan uppleva att de är behövda av andra, att deras roll och bidrag blir viktig för andras väl. Vi upprättar alltid ett kontrakt inför varje utmaning genom vilket deltagarna får utforma vad som skall gälla för just deras grupp. Kontraktet fungerar som en trygghet så att alla vet att alla behandlas lika om någon incident skulle uppstå. Kontraktet fungerar även som ett rättesnöre och ofta hör vi mentorer hur deltagarna uppmärksammar varandra när felaktigheter begås. Jag anser att detta är mycket bra detalj i hur ett demokratiskt framställt innehåll kan leda till hur den enskilde individen kan forma färdigheter som ansvar, tolerans, mod, empati och pålitlighet. Deltagarna själva nämner många av dessa i sina kompetensbevis som utvecklade områden under utmaningarna. Spänningen med och under en utmaning är en styrka som mentorerna ska använda sig av. Många kan uppleva obehag inför vissa situationer (mörker, skog, etc.) och detta kan medföra att en mentor eller en gruppdeltagare får möjligheten att komma individen närmare genom att finnas som ett stöd. Många har självmant valt att utmana sina rädslor i samband med en utmaning och har ofta sökt stöd i gruppen för att hantera detta på bästa sätt. Många har lyckats mycket bra med detta och gått rejält stärkta ur sammanhanget med högburet huvud och en stolthet som syns på håll. Det är vad jag kallar för en känsla av att lyckas. Den känslan i kombination med upplevelsen, minnena och intrycken från utmaningarna utvecklar många väldigt mycket på många olika plan. Jag är övertygad om att många har fått med sig mycket som de kan delge till sina kommande barnbarn, då dessa i knät sittandes, med en vädjan om berättelser och minnen från förr...då finns det mycket att berätta! För att förstå utmaningarna bättre hänvisas läsaren till att studera efterföljande bilagor som är utdrag från olika reseberättelser och utvärderingar. Dessa är från olika utmaningar och kan påvisa olikheter i sitt innehåll. Läsaren Rekommenderas även att ta del av de reserapporter som finns då mål, syften, innehåll och arbetsmoment finns redovisade. Ett kontrakt, packlista och lite annat finns också.
Målbeskrivning utmaning Idre med fjällvandring. Övergripande målbeskrivning av utmaningen kan presenterad utifrån följande: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Fokus ligger på att vara deltagande på en plats som i vardagen inte är så vanligt förekommande, i detta fall att vandra och tälta. Detta kan göras genom de av ungdomarna, uppsatta personliga målen. Exempel kan vara att: vara utan mobiltelefon delar av, eller under hela utmaningen, gå upp tidigt varje morgon, delta i alla aktiviteter, sova utomhus även om vädret inte är strålande sol, motionera och röra på sig, med hänsyn taget till de vandringar som erbjuds, laga mat som i vardagen inte är så vanligt förekommande och våga prova nya rätter. Anpassa sig efter rådande omständigheter med avsaknad av bekvämligheter som dusch, toalett, el, dator och annat som finns i vardagen. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment. Detta för att individen ska få möjlighet att utveckla egna perspektiv på vad gruppen kan tillföra och bidra med gällande sociala färdigheter, kommunikation både på modersmål och främmande språk, lära att lära. Ungdomarna kan av varandra förmedla olika kompetensområden och stötta varandra med positiva signaler. Varje individ behöver fokusera på sitt eget sätt att bemöta utmaningens olika moment och innehåll och anpassa sig efter dessa utifrån egna utmaningsmål. Att var dag försöka göra sitt bästa. Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Detta kan studeras utifrån alla gemensamma aktiviteter med vandring, matlagning, personliga utmaningar, ansvarsområden. Individens initiativförmåga och sociala kompetenser är betydande till dessa aspekter. Till detta kan vi även koppla delar av kulturell medvetenhet då vi kan studera aspekter som ordning, uppförande, ansvar, turordning, värderingar och hänsynstagande. Budskapet med detta är att alla deltagande kan skapa förutsättningar för en större medvetenhet i sitt och andras agerande. Att finnas där som ett stöd då någon/några behöver det, att kunna tillrättavisa varandra på ett respektfullt sätt, att kunna vara en del av helheten som bidrar till allas väl och trevnad. Att alla tar sitt fördelade ansvar på yttersta allvar då ansvarsområdena är beroende av varandra. Alla ska på något sätt skapa en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Med detta mål kan en förståelse för, och en medvetenhet om hur, vad och varför egna delmål kan vara viktiga för att uppnå framtida långsiktiga mål. Progression med fokus på att lyckas genomföra den egna planeringen och de egna uppsatta målen. Detta kan leda till att individen i framtiden kan nivåanpassa individuella delmål på ett bättre sätt. En anpassning av delmål kan bidra till en klarhet i hur individen bör reflektera i själva utformandet av målen och vad det ska/kan leda till i framtiden. Till detta bör tilläggas att de mål som eventuellt inte uppfylls till fullo ändå är en viktig del av individen progression. Detta för att individen då har en möjlighet att kunna synliggöra och utvärdera vilka delar som kanske var för svåra att uppnå eller om det kan bero på utomstående faktorer. Detta kan leda till färdigheter som berör konsekvensanalyser, lära att lära och ett metakognitivt förhållningssätt. Alla ska genom utmaningen som helhet få möjligheten att uppleva något nytt. Genom att delta i utmaningen finns möjligheten att tillägna sig goda minnen, upplevelser och erfarenheter som kan stärka individen genom sitt deltagande. Alla har möjligheten att se vilt (älg, ren, bäver), storslagen natur och Sveriges största vattenfall.
Mål med utmaningen. De mål som vi gruppmentorer fokuserade på vid planeringen av utmaningen med grupp, steg 2 kan presenterad utifrån följande: Alla ska på något sätt gå utanför sin egen bekvämlighetszon. Detta kan göras genom de av ungdomarna, uppsatta personliga målen. Exempel kan vara att: vara utan mobiltelefon delar av, eller under hela utmaningen. Gå upp tidigt varje morgon. Delta i alla aktiviteter. Vara utomhus även om vädret inte är strålande sol. Motionera och röra på sig. Alla ska på något sätt delta i gruppens gemensamma moment. Detta för att individen ska få möjlighet att utveckla egna perspektiv på vad gruppen kan tillföra och bidra med gällande sociala färdigheter, kommunikation både på modersmål och främmande språk, lära att lära. Ungdomarna kan av varandra förmedla olika kompetensområden och med volontärernas hjälp även träna på främmande språk. Alla ska genom utmaningen som helhet kunna uppleva att just han/hon har varit behövd i någon form. Detta kan studeras utifrån alla gemensamma aktiviteter med städning, matlagning, personliga utmaningar, ansvarsområden. Individens initiativförmåga och sociala kompetenser är betydande till dessa aspekter. Till detta kan vi även koppla delar av kulturell medvetenhet då vi kan studera aspekter som ordning, uppförande, ansvar, turordning, värderingar och hänsynstagande. Budskapet med detta är att alla deltagande kan skapa förutsättningar för en större medvetenhet i sitt och andras agerande. Att finnas där som ett stöd då någon/några behöver det, att kunna tillrättavisa varandra på ett respektfulls sätt, att kunna vara en del av helheten som bidrar till allas väl och trevnad. Alla ska på något sätt skapat en förståelse för relevansen av utmaningens betydelse för framtida målformuleringar och uppfyllelser. Med detta mål kan en förståelse för, och en medvetenhet om hur, vad och varför egna delmål kan vara viktiga för att uppnå framtida långsiktiga mål. Progression med fokus på att lyckas genomföra den egna planeringen och de egna uppsatta målen. Detta kan leda till att individen i framtiden kan nivåanpassa delmålen på ett bättre sätt. En anpassning av delmål kan bidra till en klarhet i hur individen bör reflektera i själva utformandet av målen och vad det ska/kan leda till i framtiden. Till detta bör tilläggas att de mål som eventuellt inte uppfylls till fullo ändå är en viktig del av individen progression. Detta för att individen då har en möjlighet att kunna synliggöra vilka delar som kanske var för svåra att uppnå eller om det kan bero på utomstående faktorer. Detta kan leda till färdigheter som berör konsekvensanalyser, lära att lära och ett metakognitivt förhållningssätt.
De mål som deltagarna fokuserade på vid planeringen av utmaningen med grupp, steg 2 kan presenterad utifrån följande: Syftet med att deltagarna själva skulle planera och skriva ner egna utmaningar/mål med utmaningen är att alla ska få en möjlighet att kunna hitta sina egna utvecklingsbehov. I detta kan vi mentorer se tydliga faktorer som påvisar hur olika deltagarna är som individer och hur olika deras behov kan uttrycka sig i olika sammanhang. De utmaningsmål som vi har tagit del av och som deltagarna har presenterat offentligt med gruppen är enligt följande: Att bara följa med och delta. Att vara utan mobiltelefon del av, eller genom hela utmaningstiden. Att inte äta socker. Att våga gå i skogen i mörker. Att inte bli arg på någon i gruppen. Att gå upp tidigt alla mornar. Att äta mer vegetarisk och nyttig mat. Efter en gemensam reflektion och utvärdering av deltagarnas måluppfyllelse så framkom det att alla deltagare hade uppnått sina egna mål. Det fanns vissa som hade flera olika mål av olika karaktär vilket innebar att de hade rangordnats. I samtalet framkom synpunkter på hur deltagarna dels upplevt hur de hade lyckats med de egna målen och dels hur de upplevde rent känslomässigt att lyckas med målen. Alla var överens om att utmaningen hade bidragit till någon form av utveckling och att upplevelsen var positiv. Beskrivning av tillvägagångssätt med individuellt utformade mål med utmaningen: Vi samlades dagarna innan utmaningen och planerade innehållet med utmaningen. Till detta presenterades de olika aktiviteter som skulle genomföras tillsammans. Som egen uppgift fick alla skriva ner sina egna mål med utmaningen och lägga dessa i ett kuvert som förseglades. Vi mentorer tog med dessa till utmaningen och delade ut dem sista dagen. Deltagarna fick öppna breven och läsa igenom sina uppställda mål, därefter fick de kortare reflektionsstund på egen hand att tänka igenom hur och vad de lyckats uppnå och varför det blev så. Vi presenterade tillsammans (frivilligt att delge sina mål) de olika målen och hur det hade gått för var och en. I detta samtal presenterade vi mentorer även de övergripande målen med utmaningen och vi diskuterade dess inbördes påverkan för alla deltagare. Vi diskuterade positivt och negativt med helheten och alla fick summera utmaningen med sina egna upplevelser. Egna mål med utmaningen: Du behöver på förhand sätta upp egna målsättningar med utmaningen i steg 2. Detta för att själv ska kunna identifiera områden som du eventuellt behöver jobba mer med i din personliga utveckling. Egna målsättningar kan vara att till exempel: Gå upp tidigt på morgonen. Vara utan din mobil i tre dagar. Ställa upp för andra så mycket som möjligt. Våga göra saker som du inte vanligtvis vågar göra. Fokusera på dig själv och inte tänka på vad andra gör
När du har formulerat dina egna mål så skriv om dem. Du kan göra så här: Hur ska JAG göra för att uppnå mina egna mål. Vad kommer att krävas av mig för att uppnå mina egna mål. Försök att formulera redan på förhand varför dessa mål är så viktiga för dig att uppnå. Vad gör du om du inte uppnår dina egna mål. Checklista. Krassbäck, en utmaning utöver det vanliga! Detta behöver du ta med dig: Bra och bekväma skor Varm jacka. Vantar, mössa halsduk. Handduk och hygienartiklar (tandborste, tandkräm, tvål, schampo) Sängkläder/sovsäck (lakan, påslakan, örngott) Sällskapsspel som du själv tycker om. Ett gott humör Lite humor En bra inställning.
Kontrakt utmaning grupp, steg 2. Innehållet i detta kontrakt är upprättat efter en gemensam diskussion med gruppen om vilka gemensamma förhållningssätt och regler som ska gälla för oss alla under vår vistelse i Trelleborg. Vi var alla överens om att vi kommer som besökare och ska uppföra oss som besökare genom att aktivt delta och vara med på de verksamheter som erbjuds. Detta kan förtydligas enligt följande: Vi ska: Bidra med våra erfarenheter och kunskaper. Aktivt delta i allt som erbjuds. Visa våra positiva egenskaper. Vara öppna för andra och deras perspektiv och förhållningssätt. Representera projekt MODD på ett, för alla parter, fördelaktigt sätt. Visa respekt för alla dels i gruppen och dels mot våra värdar, vilket kan innebära att vi sköter oss utifrån sunt förnuft. Inga rapar, fisar eller skrikande utrop i offentliga sammanhang. Ta ett ansvar för våra egna handlingar så att inga gruppmedlemmar, MODD som projekt eller annan aktör blir lidandes på grund av dåligt uppförande. Passa de angivna tider som finns enligt schema så att utmaningens innehåll blir berikande för alla. Alla göra vårat yttersta för att vara positiva, ödmjuka, toleranta och respektfulla. Ta hänsyn till Projektets policy att nolltolerans i alkoholfrågan gäller under all schemalagd tid under utmaningen. Ovanstående innehåll är förhållningspunkter som gäller för samtliga under utmaningen, även stegmentorerna. Jag som enskild person godkänner, accepterar och förbinder mig till detta genom min underskrift av kontraktet. Om någon bryter mot detta på något sätt kommer vidare åtgärder att tagas och uppföljande diskussioner med lämpliga konsekvenser kommer att genomföras. Detta kan ej presenteras till innehållet utan är olika på grund av kontraktsbrottets karaktär. Datum: Namn: