Blåhammarens förskola Leif Engkvist Förskolechef 2013-06-25

Blåhammarens förskola Leif Engkvist Förskolechef 2013-06-25

Innehållsförteckning Skollag (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 2

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Till Fjällmons organisation hör fyra förskolor, Blåhammarens förskola, Lillfjällets förskola, Ottfjällets förskola, Smörkransens förskola, samt Fjällängsskolan med årskurserna F 5, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Ottfjället har tre avdelningar, Lillfjället har fyra avdelningar, Smörkransen två avdelningar Blåhammaren två avdelningar. Blåhammarens budget för 2013 är 2641153 kr. 195 förskolebarn är placerade vid Fjällmons förskolor. Samtliga förskolor har syskongrupper i åldern 1-5 år. Utifrån ett politisktbeslut under våren 2012 lades pälsdjurssanerad avdelning Räven ned den sista juni 2012. Avdelningen hade då 15 barn. Blåhammarens förskolas avdelningar heter Ripan och Räven med 18 barn/avdelning. Från den 15 april 2013 arbetar Räven och Ripan som en avdelning med 36 barn och 6,0 pedagoger Personalen är utbildade förskollärare 6,0 tjänst. Antalet barn är 36 vilket innebär 6,0 barn/pedagog. Förskolan har tillgång till 1,0 tjänst specialpedagog som delas med Fjällmons övriga förskolor. Samtliga anställda är kvinnor. Arbetet leds av förskolechef 1,0 tjänst. Blåhammarens förskola har eget kök som Måltidsservice ansvar för. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning består av de framtagna dokumenten Systematisk kvalitetsarbete för Fjällmons förskolor, personalsamtal, barnsamtal, föräldrasamtal, föräldraenkäter, trygghetsenkäter, föräldraråd och intervjuer. Arbetet med att skriva målen i den lokala arbetsplanen har utgått från vårens analys av det tidigare läsårets kvalitetsarbete. Ledning/personalen har skrivit mål*, som var till grund för den kommande arbetsplanen. Arbetet var påbörjat och redovisat i utvecklingssamtalen i oktober 2012. Innan maj månads utgång 2013 var utvärderingar, självvärderingar, samt analys och åtgärder för utveckling klara att lämnas till förskolechef. Utvärdering av övrigt gemensamt arbete har skett innan vårterminens utgång. Den slutliga utvärderingen har sammanfattats av förskolechef i Blåhammarens gemensamma systematiska kvalitetsredovisning. *Förskolan arbetar utifrån Lpfö 98, Barn- och Utbildningsnämndens kvalitetskrav/inriktningsmål, samt Fjällmons egna prioriterade mål. Varje avdelning har haft möjlighet att sätt upp egna mål utifrån den barngrupp de har. 3

3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Se ledningens mål under 5.1.Normer och värden. 4. Utvecklingsområden 2012/2013 Matematik. På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet till goda kunskaper i vardagsmattematik. Språkutveckling. På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet att få goda tal, läs och skrivfärdigheter. Lek. Pedagogerna arbetar aktivt med att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust, samt förmåga att leka och lära. 4

5. 1-5 Områden i förskolans läroplan Grunden för det systematiska kvalitetsarbetet är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsarbetets upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen som formulerats i nämndens budget varje år. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Budgetmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. 5.1. Normer och värden Pedagogerna arbetar aktivt med normer och värden som en integrerad del i barns utveckling och lärande. * personalen ser det unika hos varje barn. * personalen medvetet arbetar med olikheterna i barngruppen. (Ledningens mål) *Alla pedagoger ska genomföra kompetensutbildning om familjers olikheter. Pedagogerna ska samtala och reflekterar tillsammans med barnen om hur man ska vara mot varandra och tar tag i konflikter direkt när de hänt. Pedagogerna ska vara lyhörda och fokuserar på det positiva. Varje barn ska blir sedd och bekräftad utifrån sin personlighet och förmåga vid rutinsituationer och under dagen. I mötet med barnen är det viktigt att vi uppmärksammar olikheter som något positivt och visar att det är en tillgång till gruppen. Pedagogerna bejakar barnens olika åsikter och uppfattningar. Barnen ska uppleva att det är bra att vara/tycka olika. 5

Ledningens mål Pedagogerna behöver inhämta större kunskaper om olikheter vi möter i samhället. Pedagogen ska möta alla familjer utifrån deras förutsättningar, behov och bejaka mångfald. Fjällmons förskolors pedagoger ska under kommande läsår utbildas i följande: Yrkesetik i förskolan Regnbågsfamiljer Föräldrar med neuropsykiatriska funktionshinder Föräldrar som lever i samhällets skugga, t.ex. alkohol missbruk, droger, kriminalitet. Bryggan berättar om deras arbete. Vad behöver du som pedagog tänka på när vi tar emot flyktingbarn på förskolan Arbetet med målen för normer och värden har delvis uppnåtts. Pedagogerna har uppnått målet och försöker göra saker med barnen utifrån deras önskemål. Pedagogerna har bekräftat barnen när de tränar nya förmågor. Pedagogerna har samtalat om barnens olika ursprung, språk, tittat på flaggor från barnets hemland. Pedagogerna har haft många diskussioner med barnen om vad som är rättvist och orättvist. Ledningens mål är uppnått. Analys lärdomar: På avdelning Räven har Kompissolen användas mer flitigt när det uppstår konflikter. Den glöms tyvärr bort ibland. Det blev en utdragen process med inskolningar under läsåret. Vårens inskolningar blev inte färdiga förrän i mars vilket påverkade både barngruppen och verksamheten. De yngre barnen som redan var inskolade blev väldigt ängsliga och oroliga, medan de äldre barnen blev åsidosatta och fick klara sig mycket själva. Med tanke på det stora antalet små barn i gruppen så hade det behövts personalförstärkning under våren. Avdelningen Ripan har varit bra på att pedagogerna har fokuserat på ett fåtal barn vid varje planeringstillfälle. Detta har gjort att barnen kommit i centrum och att vi har planerat verksamheten utifrån deras behov och utveckling. Pedagogerna ser att vårt förhållningssätt har gett ringar på vattnet. Barnen uppmuntrar och hjälper varandra. Denna process måste ständigt fortgå. Ledningens mål Utvärderingen av insatserna på personalmöten och lärmöten visar att pedagogerna har fått en större kunskap om olikheter de möter eller kommer att möta i arbetet på förskolan. Pedagogerna måste hitta modeller för hur de ska förmedla information om barnen mellan pedagogerna och till föräldrarna. Pedagogerna ska förnya kompissolen och blir flitigare på att gå tillbaka och använda den tillsammans med barnen. Pedagogerna har redan under våren sett över och förändrat i verksamheten, bl.a. för att nyttja lokalerna och hitta ett bättre arbetssätt, samt skapa en bättre miljö för barnen. 6

5.2. Utveckling och lärande På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet att få goda tal-, läs- och skrivfärdigheter * alla pedagoger aktivt och medvetet utvecklar språk-, tal- och skrivfärdigheter i vardagssituationer. På avdelningen kommer de att följa Fjällmons förskolors språkplan. Pedagogerna arbetar med språklig medvetenhet i vardagen genom: ñ Högläsning ñ Att föra dialoger och samtal med barnen ñ Sångstunder ñ Språklekar ñ Rim och ramsor ñ Ipad Pedagoger kommer att arbeta med rim, ramsor, klappa stavelser, sånger, synonymer med mera kontinuerligt för att det är viktigt för språkutvecklingen. För att förstärka språket använder vi tecken som stöd.(tss). När pedagogerna läser för barnen ges tillfälle att samtala kring boken, dela upplevelser och funderingar. Pedagogerna kommer att erbjuda bokpåsar för hemlån. Detta för att uppmuntra till högläsning hemma. Pedagogerna ska uppmuntra barnen att själv lek skriva och i andra sammanhang. De ska uppmärksamma på barnens språkutveckling. Vid funderingar om barns språkutveckling kommer vi att kontakta specialpedagog för rådgivning. Räven har uppnått målet, men insatserna är delvis uppnådda. Ripan har nått målet. Analys lärdomar: Räven har under en stor del av läsåret har vi haft svårt att genomföra samlingar pga. många små barn. Personalen har inte räckt till då det både ska hjälpas till med avklädning, dukas bord och bytas blöjor på 13 barn. Språkljudsleken har fungerat väldigt bra. Den har varit väldigt omtyckt av barnen. Pga. hur barngruppen sett ut så har målet med språklekar inte uppnåtts. Det har fungerat bra med bokpåsarna. Föräldrarna har varit positiva. Vi använder utvecklingsverktygen. De fyra äldsta barnen har haft språkljudslek med specialpedagog. Ett barn har påbörjat modersmålsstöd under våren. Övriga har erbjudits men tackat nej. Ripan har på ett lekfullt sätt arbetat med språket. Pedagogerna ser att barnen utvecklat språkkunskaperna utifrån bl.a. resultaten i KLS men även i vardagen. När vi har böcker som fängslar barnen, måste vi ge barnen tid och tillfälle att diskutera. Vid måltiderna och samlingar har pedagogerna gjort rim, ramsor och sånger. Pedagogerna använder tecken som stöd vilket har stärkt språket hos barnen. På läsvilan har pedagogerna varierat med olika böcker och låtit barnen själva välja böcker. Barnen får samtala kring innehållet i bok/böcker. Pedagogerna har även valt ut böcker för vissa syften och ändamål. 7

Bokpåsarna har några föräldrar lånat hem, men det kunde vara fler. Barnen har gjort egna skrivhäften där de själva har skrivit och ritat. Barnen har uppmuntras att själva skriva affischer och till inbjudningar. Pedagoger önskar att det också skulle finnas bokpåsar med litteratur till föräldrar med annat modersmål. Det är viktigt att barnen förstår syftet med att kunna skriva. Efter omorganisationen i huset har vi en större möjlighet att ha samlingar. Barnen kommer att vara uppdelade i tre grupper efter ålder. Pedagogerna kan på det sättet anpassa samlingarna efter barnens behov. Pedagogerna kommer att fortsätta att arbeta med språket på ett lekfullt sätt. I höst ska barnen få ta med böcker hemifrån. Pedagogerna kommer att fortsätta uppmuntra till lekskrivning utifrån barnets intresse. Vi fortsätter med utvecklingsverktyget. 5.2 Utveckling och lärande På ett lekfullt arbetssätt ge barnen möjlighet till goda kunskaper i vardagsmattematik. * alla pedagoger aktivt och medvetet använder matematiken i vardagssituationer. Pedagogerna kommer att använda matematiken dagligen både i planerade och spontana aktiviteter. Pedagogen kommer att se över och förnya matteväskan som de äldre barnen sedan får låna hem. Använda matematikapparna i Ipaden, samt arbeta med matematik i Mask gruppen. Målet är uppnått. Insatserna är delvis uppnådda. Vi har uppnått målet, barnen delar själva upp sig i mindre grupper och ber om material. Vi pedagoger finns till hands om det behövs. Analys lärdomar: Det har under året inte blivit så mycket planerad matematik. Pedagogerna känner att de använder mycket vardagsmatematik vid spontana tillfällen. Tiden har inte räckt till för att få matematikväskan klar pga. hur barngruppen sett ut under året. Det är bra att pedagogerna förmedlar en positiv inställning till matematik. Matteväskan har setts över, men inte blivit klar för utlåning. Pedagogerna använder Ipaden ibland. Men det finns inte alltid tid att sitta med barnen och arbeta med den. Pedagogerna vill inte att Ipaden det ska vara en leksak som barnen använder själva. Pedagogerna ska arbeta mer med planerade matteaktiviteter i verksamheten. Se över vårt matematikmaterial. Matteväskan görs färdig för utlåning. Hitta former för att förmedla barnens matematik till föräldrarna. 8

5.2 Utveckling och lärande Pedagogerna arbetar aktivt med att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust, samt förmåga att leka och lära. *när alla pedagoger arbetar medvetet med lek. Pedagogerna ska satsa på att göra leken attraktiv för barnen. De ska se till att det finns leksaker och material för alla åldrar. De kommer att gruppera barnen på olika sätt för att ge större variation till lek med varandra. De ska uppmärksamma särskilt om någon känner sig utanför i leken De ska använda leken för att stärka gemenskapen på avdelningen och i huset. De ska observerar hur barnen leker och organiserar sin lek och kommer att vara med som ett stöd i leken för att hjälpa barnen att utveckla sin kommunikation sinsemellan samt lära barnen att diskutera och lösa konflikter. Insatserna för att nå målen är uppfyllda. Nytt lekmaterial har införskaffats under året utefter barngruppens behov. Barnen delar själva upp sig i mindre grupper och ber om material. Pedagogerna har funnits till hands som stöd om det behövts. Pedagogerna har delvis inte uppnått målet för hela huset. Analys lärdomar: Pedagogerna har grupperat barnen utifrån de förutsättningar de haft. Barngruppen har förändrats under året med en utökad barngrupp och många nya små barn. Då de bara haft fyra "stora" barn har det märkts tydligt när någon/några har varit borta. Det finns då inte så många barn i samma ålder att leka med och då har lek möjligheterna blivit begränsade. Pedagogerna har heller inte kunnat nyttja lokalerna på samma sätt som innan till lek då båda lekhallarna har använts som "sovrum" eftersom vi börjat med sovvila inomhus. Pedagogerna ser att de behöver göra någon förändring för att uppmuntra leken i huset. Det har varit bra att pedagogerna finns med som en trygghet för barnen när de leker För att ge äldre barnen möjlighet till fler kompisrelationer med jämnåriga har vi redan påbörjat en förändring och utveckling av verksamheten. Redan nu ser vi en förändring i barnens lek och deras relationer. Pedagogerna ska fortsätta att finnas med barnen som ett stöd i deras lek. 9

5.3. Barns inflytande Ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed ges möjligheter att påverka sin situation. * pedagogerna uppmuntrar och utarbetar former för barns delaktighet, inflytande. * pedagogerna stödjer barnen att ta ansvar för sina egna handlingar och miljö. Pedagogerna på Räven ska ge barnen möjlighet att komma till tals, lyssnar på deras idéer. De ska använda bl.a. måltiderna som ett forum för samtal. Barnen i åldern 4-5 ska få önska, planera, genomföra och en önskeaktivitet tillsammans med en pedagog. Inför varje utvecklingssamtal samtalar vi med barnen om hur de upplever sin vistelse på förskolan. Pedagogerna ska låta barnen ta ansvar för sina kläder och skor. De får ta hand om sina saker och hänga upp på sina hyllor. Avdelning Ripan kommer att uppmuntra barnens initiativ genom att lyssna på deras tankar och idéer och ge dem möjlighet att förverkliga dem. De kommer att hjälpa barnen att skriva upp aktiviteter som barnen önskar att göra, för att kunna genomföra dem lite längre fram i tiden. Allas tankar och idéer är lika viktiga. Pedagogerna kommer att ge barnen i uppdrag att lägga tillbaka material på sin plats efter avslutad lek. Viktigt att uppmuntra barnen att hjälpa varandra. På avdelning Räven har insatserna för att nå målen för barns inflytande blivit delvis uppnådda. Pedagogerna har inte utarbetat några tydliga former för barns inflytande. Målet med att barnen utvärderat sin egen aktivitet har inte uppnåtts Barnen är duktiga på att hänga upp sina kläder och lägga sina saker på hyllan På avdelningen Ripan har målet uppnåtts när det gäller barnens önskemål om aktivitet, både direkt och lite längre fram i tiden. Målet med att barnen hjälper varandra vid av på klädning har uppnåtts. Analys lärdomar: Pga. tidsbrist har vi inte utarbetat former för barns inflytande, med många små barn har det inte funnits tid att genomföra detta. Barnen ser att deras önskningar är viktiga och att det genomförts. Pedagogerna behöver bli bättre på att hjälpa barnen att sortera och ställa tillbaka leksaker när de har avslutat sin lek. De äldre barnen har blivit goda förebilder för de yngre barnen. Pedagogerna ska se över och diskuterar hur vi kan utarbeta former för barns inflytande, genom att fortsätta att ta barns tankar och idéer på allvar. Vi behöver hitta former för att bättre hjälpa varandra vid avslutning av aktiviteter. 10

5.4. Förskola och hem Föräldrars engagemang, ansvar och syn på förskolan har stor betydelse för barns utveckling och lärande. * alla föräldrar har fått information om verksamhetens mål och innehåll * alla avdelningar genomfört minst ett tematiskt föräldramöte. Ht. 2012 eller Vt. 2013 Pedagogerna ska presentera våra styrdokument på föräldramötet och informera om vårt kommande arbete med verksamhetens mål och innehåll. Vi ska använda sändlista för att nå ut med information till föräldrar. Vi ska genomföra ett tematiskt föräldramöte under våren 2013, föräldrarna är med och väljer tema på höstens föräldramöte Pedagogerna kommer att dokumentera barnens utveckling i IUP-pärmen. Målen och insatserna för att nå målen är uppfyllda. På höstens föräldramöte var det många föräldrar som kom. Information till föräldrarna förmedlats via mail, planeringskalender och muntlig kontakt. Vårterminens tematiska föräldramöte kom att handla om vänskap och relationer. Analys lärdomar: Pedagogerna presenterade verksamhetens mål och innehåll under höstens föräldramöte. Utställningen under föräldrafikat fungerade bra och var uppskattad av föräldrarna. Utskicken via sändlistan fungerar väldigt bra, föräldrarna är väldigt nöjda med den kommunikationen. Föräldramötets tematiska innehåll var temat - Vänskap och relationer. Uppslutningen var mycket bra och mötet var uppskattat av föräldrarna på avdelningen Räven. Trots att avdelningen Ripan mailat ut tid och dag, samt att föräldrarna var delaktig i beslut om temat, kom endast två föräldrar från två familjer. Föräldrarna vill att i framtiden ska höstens föräldramöte innehålla information om verksamheten. Pedagogerna ska hitta andra mötesformer som passar bättre? Fortsätta att ha ett föräldramöte med information om verksamheten på hösten. Pedagogerna måste diskutera hur de ska få föräldrarna att komma på ett tematisk föräldramötet. 11

5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vid övergång till nya verksamheter har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda förskoleperioden. * pedagogerna följer den upprättade övergångsplanen. * särskild uppmärksamhet ägnas barn i behov av särskilt stöd. Vi följer den övergångsplan som finns. Analys lärdomar: 6. Hälsa och livsstil Avdelning/förskola skriver har eget mål om hälsoarbetet Varje avd/förskola genomfört och dokumenterat återkommande aktiviteter i hälsofrämjande syfte. I Grön flagg ska vi arbeta med Livsstil och hälsa med utvecklingsområdena Lek, rörelse och massage, Kamratskap, gemenskap och Var kommer vår mat ifrån. Under läsvilan kommer vi att läsa bilderböcker och göra massagesagor. Pedagogerna pratar med barnen i naturliga sammanhang om vad som är nyttigt/onyttigt, och att våra kroppar mår bra av att var ute och röra på sig. De tar vara på våra närområden och nyttjar vår skog/natur samt anpassar de fysiska aktiviteter efter årstid och väder. Målet är uppfyllt. Insatserna för att nå målet är delvis uppnådda. Pedagogerna har påbörjat arbetet mot målet som ska vara uppnått i juli 2014. De har haft möte med barnen 1 gång/månad. Då har barnen fått reflektera och komma med idéer för hur vi ska arbeta framåt. En gång i veckan har vi haft massagesagor och läst sagor. Pedagogerna går ofta på promenad med mindre grupp för att få möjlighet att samtala med barnen. Barnen har åkt skidor och lite skridskor. De äldre barnen har varit med i Lilla Vasaloppet tillsammans med Smörkransen. De större barnen pratar om innehållet i maten vid måltiderna. 12

Analys Lärdomar: OS blev väldigt lyckat. Uppskattat av både barn, föräldrar och personal. Det har inte funnits tid att gå iväg med barnen till gympasalen då vi haft för många små barn. Arbetet med Grön flagg har varit roligt. Barnen har varit nyfikna och intresserade. Det är bra lära barnen sunda vanor redan som liten. Då pedagogerna organiserat om i verksamheten ser de större möjligheter att nyttja gymnastiksalen under nästa läsår. Arbeta vidare med Grön Flagg. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Varje avdelning har en egen likabehandligsplan som är skriven utifrån deras verksamhet. Planen revideras varje år. Likabehandlingsgruppen har en pedagog från varje förskola som träffas två gånger/år för att revidera årsplanen tillsammans med specialpedagog och ledning. Likabehandligsplanen finns att läsa på varje förskola/avdelnings hemsida. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Blåhammarens förskola har tillgång till Fjällmons förskolors gemensamma specialpedagoger. I specialpedagogens uppdrag ingår att göra kartläggningar av barns behov av särskilt stöd samt ge pedagogerna stöd i deras arbete med det enskilda barnet och barngruppen. Specialpedagogen arbetar ibland direkt med barn som har behov av särskilt stöd. Föräldrastöd kan ges vid behov av specialpedagog. Handlingsprogram skrivs av pedagog i samråd med förälder. Vid behov deltar även specialpedagog. För det förebyggande arbetet vid Fjällmons förskola/skola finns en övergripande plan, Barnhälsoarbetet för Fjällmons förskolor beskriver ärendegång och arbetssätt. På alla förskolorna finns dokumentet. Specialpedagog och förskolechef deltar vid gruppgenomgång varje höst och vid behov. För kartläggning av alla barns behov används bland annat: Tras- kartläggning KLS-kartläggning av barns språkliga medvetenhet Språkljudslek Repulse- impulskontroll Observationer Trygghetsenkät genomförs två ggr/år. Blåhammaren ha även tillgång till modersmålsstöd. Vid behov samarbetar vi med BVC, Barn och Unga, Barnhabiliteringen, Bryggan, och BUP. Vid behov har de möjlighet att konsultera Elevhälsan. Vid överlämnandet av barn i behov av särskilt stöd till förskoleklassen, deltar Elevhälsan. 13

9. Redovisning av verksamheter inom annan pedagogisk verksamhet Fjällmon har ingen öppen förskola 10. Förskolechefens ansvar Utifrån läroplanen för förskolan Lpfö 98 och det kommunala uppdraget, samt föregående års utvärdering upprättas en lokal arbetsplan på varje förskoleavdelning. I Fjällmons förskolors arbetsplan har alla förskolor gemensamma mål att arbeta med under kommande terminer. Varje torsdag deltar en personal från varje avdelning vid alla förskolors gemensamma lärmöten. En kväll/ månad genomförs personalmöte Temat på lärmöterna och personalmöterna har under året varit att ge pedagogerna större kunskap barn som lever i olika livsmiljöer. Innehållet har varit: Yrkesetik i förskolan, Rengbågsfamiljer, Föräldrar med neuropsykiatriska funktionshinder, Föräldrar som lever i samhällets skugga t.ex. alkohol missbruk, droger, kriminalitet, Mottagandet av flykting familjer, Genomgång av trygghetsenkäter. Under utvecklings- och lönesamtalen har bl.a. pedagogens arbete och dokumentation diskuterats. Förskolechef och specialpedagogerna träffas kontinuerligt för samtal om barn/barngrupper, pedagogiska frågor, arbetsmetoder och utvecklingsfrågor. Personalens kompetensutbildning fastställs under utvecklingssamtalet på hösten eller vid behov av kompetensförstärkning för uppdraget. 11. Förskolechefens samlade bedömning samt analys av prioriterade utvecklingsområden (presenteras i prioritetsordning) inför kommande arbetsår som lyfts till en förvaltningsgemensam bearbetning. Den pedagogiska dokumentationen bör ligga till grund för ett kontinuerligt förändringsarbete i förskolan. Var står vi just nu, hur är vårt förhållande till barnen, till kunskapen, lärande och till vår kunskap som sätter ramarna för arbetet med barnen? Dokumentationen ger samtidighet en bild av vad barnet kan, hur de lär sig och hur vi gemensamt kan gå vidare i lärprocessen. För att detta ska kunna ske behöver vi ständigt förbättra våra metoder för att dokumentera, följa upp, utvärdera förskolans kvalitet och barns förmågor. Vårt kunnande ska förändras och utvecklas inom förskolans olika målområden. Inom Fjällmons förskolor har alla barn en individuell utvecklingsplan i form av en IUP-pärm. Syftet med pärmen är att visa förskolans verksamhet och hur den kan hjälpa till att utveckla barnets förmågor. Vi behöver hjälp med att utveckla arbetet med att använda Ipaden som ett redskap att dokumentera, fånga lärandet så barnen kan bli delaktiga i hela dokumentationen/lärprocessen. Vi behöver hjälp med hur pedagogen i sitt ledarskap använder Ipaden och hur de kan använda Ipaden för att utveckla barnens kunnande så inte plattan endast blir en spelplatta. Vi behöver hjälp med att utveckla och föra vår IUP-pärm ett steg ytterligare mot att vara ett verktyg för utveckling av den pedagogiska verksamheten. 14

Östersund den 25 / 6 2013 Leif Engkvist Förskolechefens underskrift 15