Melleruds kommun 2015 Plan 2016-2017 (Till nyvalda kommunfullmäktige) Ksau
Melleruds kommuns politiska organisation Innehåll processen för 2015... 2 Förutsättningar omvärld... 4 Anpassning av tjänstemannaförslaget... 6 Nämndernas kommunbidrag... 8 Driftsbudget... 8 Investeringsbudget... 10 Vision... 12 1
processen för 2015 Melleruds kommun har en budgetprocess som innebär att Kommunfullmäktige fattar beslut om budget i juni året före budgetåret. Beslut om budget 2015 och plan 2016-17 fattades 2014-06-18. Med anledning av att det är valår ska nyvalda kommunfullmäktige fatta beslut om nästkommande års budget. Av den anledningen återkommer budgetärendet. Förslag till beslut återfinns på sidan 11 i denna handling. Förändringar Avsikten var att handlingen i detta skede skulle vara uppdaterad med nämndernas mål för 2015. Denna uppdatering kommer senare. Siffrorna är uppdaterade med aktuell skatte- och bidragsprognos Räntekostnader är anpassade till ränteläget samt gjorda amorteringar Befolkningssiffran är anpassad till aktuell prognos vilket innebär 8 870 invånare 1 november i stället för 8 805 invånare som vi utgått från tidigare. Investeringsbudgeten för 2015 är anpassad dels med förväntad överföring av ej förbrukade anslag 2014 och dels med en utökning med 6 mnkr för förväntat ökat behov av investeringsanslag. Amorteringen 2015 på 10 mnkr är bortplockad, dels pga. amortering av pensioner 2014 och dels pga. utökad investeringsram 2015. Nämndernas ramar är uppdaterade med schablonmässig kompensation för ökade interna kostnader/intäkter. Netto är lika med 0. 2
Befolkning Det finns tre områden demografiska data som är väsentliga vid beräkning av budgetförutsättningarna. Dels är det antalet unga i för-, grundskola och gymnasium, dels är det antalet äldre vilket påverkar omsorgsbehovet och dels är det totala antalet invånare som ligger till grund för statsbidrag och skatteintäkter. Kultur- och utbildningschefen har gjort antaganden för barn- och elevutveckling samt antagande om val av gymnasieskola. Socialchefen har utifrån nuvarande andel äldre gjort antaganden om förändringar i insatsbehovet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Vidare behandlas tänkbara konsekvenser på grund av rådande statliga inriktningar. För beräkning av skatt och bidrag har vi utgått ifrån en befolkning på 8 870 invånare den 1 november 2014, vilket innebär en minskning med 22 invånare under årets första 10 månader. Skatter och bidrag För beräkningen har använts senaste skatteunderlagsprognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (okt 2014). En oförändrad skattesats jämfört med 2014. Räntor Räntesats på kommunens krediter har använts 2,8 %. Beräkningen är gjord utifrån en amortering på 40 mnkr under 2014 under 2015 sker ingen amortering pga. utökat investeringsbehov. Övrigt Bidraget i den mellankommunala utjämningen för LSS utgår från aktuell prognos, ca 25 mnkr. Affärsverksamheten Affärsverksamheterna VA, renhållning och fjärrvärme förutsätts hålla 100 % avgiftsfinansiering. För denna del av den kommunala verksamheten görs ingen schablonmässig uppräkning. Intäkter Verksamheternas intäkter har inte schablonuppräknats, de flesta taxor har någon form av max. De specialdestinerade statsbidragen kan inte påverkas. Övriga taxor är små och påverkar finansieringsförutsättningarna marginellt. Personalkostnader I underlaget har använts en personalkostnad uppräknad med 3 % jämfört med budget 2014. Personalkostnadsuppräkningen fördelas schablonmässigt och ska inkludera en anpassning av personalbudgeten till faktiskt antal anställda. Det uppräknade underlaget föreslås fördelas schablonmässigt till nämnderna med 2,5 % och att 0,5 % av utrymmet används för riktade åtgärder. Löpande kostnader I löpande kostnader inbegrips köp av varor och tjänster. Inflationen är låg, inkl. räntekostnader har Sverige f.n. deflation. I uppräkningsunderlaget har en schablonuppräkning på 1 % använts, kostnadsökningar därutöver ska inrymmas i tilldelad ram. Finansiella mål Efter avstämning med Kommunstyrelsen arbetsutskott har kommunchefens ledningsgrupp fått i uppdrag att redovisa ett budgetförslag som uppfyller följande finansiella mål: Resultatet ska minst motsvara 3 % av intäkterna från skatter och bidrag, investeringsvolymen ska vara i nivå med avskrivningarna, låneskulden till kreditinstitut ska under innevarande mandatperiod amorteras. Inriktningsmål Kommunfullmäktiges inriktningsmål gäller. 3
Förutsättningar omvärld Befolkning Antalet invånare i Mellerud har fortsatt att minska, den 31 dec 2013 var 8 892 invånare skrivna i Mellerud. Minskningen har varit 54 invånare under 2013, vilket innebär en lägre minskning av befolkningen än på många år. Minskningen har dock fortsatt, den 18:e mars uppgår folkmängden enligt riksskatteverket till 8 861, därefter har det vänt den 30:sep uppgick folkmängden till 8 887. Antalet invånare är den enskilt viktigaste faktorn vid beräkning av finansieringsförutsättningarna. I detta underlag har vi utgått från att antalet invånare den 1 november 2014 uppgår till 8 870, den 1 november 2015 är antalet 8 770 och den 1 november 2016 8 670 invånare. Statisticon bedömer att befolkningsminskningen kommer att bli högre, är så fallet ger detta beräkningssätt en negativ marginal. Om de som lämnar Mellerud utgör ett snitt av befolkningen så innebär den fortsatta befolkningsminskningen 8 892 8 670 att Mellerud tappar ca 9 mkr under 2014-16 i försämrad finansieringsförmåga. Församlingar År 1993 2013 Holm 4 900 4 523-377 Bolstad 1 564 1 165-399 Skållerud 1 714 1 239-475 Ör 2 370 1 965-405 Summa: 10 548 8 892-1 656 Befolkningspyramidens utseende är en riktig kommunalekonomisk utmaning, en smal midja är inget som eftersträvas i dessa sammanhang. Det innebär få som är i den åldern där de enbart betalar till systemet och många som behöver offentligt finansierad omsorg. Strukturella förändringar som matchar dagens demografiska förutsättningar behöver göras, dagens Mellerud är inte detsamma som för 20 år sedan. År 1993 var antalet 0-5 år 383 fler och antalet 80- w var 128 färre. 4
Prognos från Statisticon mars 2014. År 0-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80-w år Summa 2013 501 295 280 265 308 654 1598 2550 1707 734 8892 2014 477 320 272 242 293 650 1603 2492 1732 720 8800 2015 472 323 250 276 270 596 1615 2439 1748 723 8714 2016 464 339 219 280 271 573 1601 2406 1769 712 8634 2017 446 344 230 272 252 564 1609 2318 1813 713 8561 2018 447 320 251 253 282 530 1608 2273 1811 721 8495 2019 438 323 262 225 285 522 1610 2235 1813 721 8435 2020 433 318 259 235 278 208 1612 2198 1819 719 8379 Statisticon gör bedömningen att befolkningsminskningen kommer att landa på i snitt -52 invånare för den kommande prognosperioden. Konjunkturen Konjunkturbarometern är en rapport som sammanställer företagens och hushållens syn på ekonomin. Rapporten publiceras varje månad Ovanstående diagram är hämtat från Konjunkturinstitutets mätningar i april. Barometerindikatorn försämrades 1,9 enheter i september, från 103 i augusti till 101,1. Det är främst hushållen som tror på en bättre framtid, tillverkningsindustri och handel tror på en försämring. Sammantaget ligger alla indikatorer förutom tjänstesektorn över sitt historiska genomsnitt. Skattekraftsprognos Vid beräkningarna av framtida finansieringsförutsättningar används en skattekraftsprognos från Sveriges- kommuner och landsting. Den prognos som redovisas är SKL prognosen för april: % 2013 2014 2015 2016 2017 SKL dec 3,6 2,9 4,6 5,5 5,0 SKL feb 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 Vp april 3,5 2,8 4,5 5,1 4,8 SKL april 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 SKL okt 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 Den aktuella prognosen visar svagare skatteunderlagstillväxt år 2015 och framåt. Det kommer flera prognoser under året. 5
Ingen vet när eller om effekterna av finanskrisen kommer att ebba ut och om den i så fall ersätts med något annat. Fastighetsavgift Fr.o.m. 2008 så har fastighetsskatten döpts om till fastighetsavgift. Avgiften tilldelas kommunerna. Inledningsvis så fick kommunerna dela på rikets intäkter från fastighetstaxeringen med samma belopp per invånare. Staten minskade sina statsbidrag till kommunerna med samma belopp, ett nollsummespel. För att kommunen ska kunna få ytterligare intäkter från fastighetsavgiften krävs att fastighetsvärdet ökar och/eller att fler bostäder uppförs. Statistiska centralbyrån har utifrån försäljningspriserna under 2013 uppskattat förändringen av taxeringsvärdena och dess effekter på den kommunala fastighetsavgiften per kommun. Uppskattningen innehåller en viss osäkerhet, särskilt i mindre kommuner där antalet försäljningar varit begränsat. Denna prognos ger en utökad intäkt med 2,4 mnkr jämfört med budget 2014. Finansiell avstämning En schablonuppräkning av 2014 års budget, ett fyraprocentigt resultatmål, och i övrigt oförändrade finansiella mål ger ett resultat på 25,5 mnkr vilket är 4,8 mnkr över resultatmålet. Skattekraften i riket förväntas öka realt, underlaget är beräknat på en befolkningsminskning på 22 invånare, inflationstakten är osäker, septemberuppgiften för senaste tolvmånadersperioden var en inflationstakt på -0,4 %, d.v.s. deflation. I förslaget är det räknat med 1 % inflationskompensation. Den inflation som eventuellt uppstår därutöver, blir ett motsvarande krav på sänkta kostnader, blir inflationen lägre än 1 % skapas förutsättningar för positiva resultat. Trots att konjunkturen stärks fortsätter inflationen i Sverige att vara låg under det närmaste året. Nedgången i inflationen de senaste åren har varit bred och prisökningarna har varit låga i förhållande till hur företagens kostnader utvecklats. När efterfrågan i Sverige och omvärlden stiger väntas företagen dock successivt kunna höja sina priser. Med en expansiv penningpolitik bidrar Riksbanken till att ge stöd åt konjunkturen. Inflationen mätt som KPIF (inflation exkl ränta) förväntas därmed nå 2 procent under 2015. Räntan är låg och förväntas fortsätta att vara det. Kommunens lån har varierad räntebindningstid i enlighet med kommunens finanspolicy, en ränteförändring slår inte fullt ut, en snittränta på 2,8 % har använts i beräkningen. En schabloniserad personalkostnadsökning på 3 % är i nivå med vad SKL använder i sina beräkningar. Anpassning av tjänstemannaförslaget I tjänstemannaförslaget framhålls tre konsekvenser/åtgärder som möjliggör förslaget till budget 2015, det ena är ett minskat elevunderlag, det andra är effektivitetsökning inom socialtjänsten och det tredje är en bra skatte-/bidrags-prognos med en kostnadsutjämning som rättat till några felaktigheter som drabbat bl.a. Mellerud i flera år. Socialtjänsten Socialtjänsten har under flera år inte lyckats anpassa sin verksamhet inom budgetram, under 2013 föreslogs ett flertal åtgärder för att komma till rätta med kostnaderna. Inför 2014 beslutade 6
kommunfullmäktige om en ramförstärkning med 5 mnkr. Tillsammans med en fortsatt effektivisering bedöms verksamheten under 2014 kunna inrymmas inom tilldelat anslag. Under 2015 ställs nya krav på att på ett flexibelt sätt anpassa bemanningen inom särskilt boende till svängningar i vårdtyngd. Kommunchefens ledningsgrupp föreslår att lägsta bemanning ökas till 0,75 tjänster per boende och att ett rörligt schema inrättas för att kunna balansera förändringar i vårdtyngd. Detta beräknas kosta 3,2 mnkr varav verksamheten finansierar 1,7 mnkr genom effektivisering. Förslaget ger en nettoökning av anslaget på 1,5 mnkr. Kultur- och utbildning Antalet gymnasieelever fortsätter att minska. Under flera år har verksamhetsutrymmet för Melleruds skolor ökat, personaltätheten har ökat väsentligt pga. lägre elevtal. Under 2014 har medel omdisponerats till förskolan där antalet barntimmar ökat och personaltätheten minskat. Tjänstemannaförslaget innebär att de resurser som frigörs pga. färre antal elever inom gymnasiet omdisponeras för att ytterligare öka personaltätheten inom förskolan, samt för att ge förbättrade möjligheter till hemspråksundervisning. I förslaget ingår även riktade statsbidrag för bl.a. ökad undervisningstid och rättningar av prov. Förslaget ger utöver schablonuppräkning en nettoökning av anslaget på 1,2 mnkr. Administrativa förvaltningen Förvaltningen föreslås få utökat anslag att användas till ökade kostnader för det gemensamma lönesystemet samt ökade licenskostnader för utökad IP-telefoni i kommunens växel. Förslaget ger utöver schablonuppräkning en nettoökning av anslaget på 0,3 mnkr plus 0,3 mnkr till kommunens andel av en byggdepeng. Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningen är bra på att ordna sysselsättning för de som av olika skäl inte kommer in på den ordinära arbetsmarknaden. Efter en pensionsavgång behövs anslag för att ta hand om OSAverksamheten. Förslaget ger utöver schablonuppräkning en nettoökning av anslaget på 0,2 mnkr. Vad får vi för pengarna? I Melleruds kommun behöver vi utveckla modeller och metoder som visar vad anslagen används till. I budget 2015 börjar vi med att redovisa bemanningssiffror, vi kommer att jämföra över tid och med riket. Siffrorna kommer att redovisas i budget, prognos och bokslut. Antal elever per lärare i gymnasiet Antal elever per lärare i grundskolan Antalet förskolebarn per förskollärare Antal undersköterskor per belagd plats i särskilt-boende 7
Nämndernas kommunbidrag Nämnd/Styrelse 2015 Plan 2016 Plan 2017 Centralt löneutrymme -1 921-1 998-2 058 Kommunfullmäktige -1 729-1 764-1 803 Kommunstyrelsen -70 942-72 195-73 657 Varav Ks adm. -49 402-50 307-51 395 Varav Ks samh. -21 540-21 888-22 262 Byggnadsnämnd -1 860-1 910-1 985 Kultur och utbildningsnämnden -183 107-186 325-190 225 Socialnämnden -234 948-240 834-247 924 Ej fördelade personalkostnader -4 893-7 433-10 024 Interna poster 31 522 31 441 31 441 Avskrivningar -20 981-20 981-20 981 Verksamhetens nettokostnad -489 022-502 299-517 516 Driftsbudget Åtgärderna i budgetförslaget för 2015 bedöms även rymmas inom det finansiella utrymmet i budget 2016 och för budgetåret 2017. Framräkning av förutsättningarna 2016 och 2017 är gjord med en schablon utan någon detaljerad genomgång. Resultatbudget Belopp i tkr Prognos 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 144 840 128 869 128 869 128 869 Verksamhetens löpandekostnader -211 208-198 784-200 501-202 235 Verksamhetens personalkostnader -397 150-398 126-410 615-424 123 Avskrivningar -21 021-20 981-20 981-20 981 Verksamhetens nettokostnader -484 539-489 022-503 228-518 470 Skatteintäkter 318 596 328 582 340 282 351 489 Slutavräkning skatteintäkter 1 067 722 0 0 Fastighetsavgift 17 164 18 895 18 895 18 895 Lss-utjämning 24 704 25 400 25 114 24 827 Generella statsbidrag och utjämning 139 710 144 216 143 766 142 840 Totalt Skatter och statsbidrag 501 241 517 815 528 057 538 051 Finansiella intäkter 771 771 771 771 Finansiella kostnader -4 717-4 022-4 184-4 356 Resultat före extraordinära poster 12 756 25 542 21 416 15 996 Årets resultat 12 756 25 542 21 416 15 996 Diff i förhållande till resultatkravet 2 731 4 829 10 855 5 235 Nettokostnadsandel -verksamheten 92,5% 90,4% 91,3% 92,5% -avskrivningar 4,2% 4,1% 4,0% 3,9% -finansnetto 0,8% 0,6% 0,6% 0,7% Summa 97,5% 95,1% 95,9% 97,0% I ovanstående resultaträkning är 2015-2017 års budgetramar schablonuppräknad med 1 % löpande kostnader och personalkostnaderna enligt prognos från SKL, 3,0, 3,2 resp. 3,5 %. Resultatmålet för 2015 är satt till 4 %, för 2016 och 2017 2 %. I nedanstående finansierings och balansbudget är en amortering på 50 mnkr inlagd under 2014, vilket möjliggörs utifrån den höga likviditet som förväntas utifrån senaste prognos. Eventuellet tillkommande driftskostnader och/eller utökad investeringsvolym påverkar denna möjlighet. 8
Finansieringsbudget Prognos 2014 2015 2016 2017 Belopp i tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat 12 756 25 542 21 416 15 996 Justering för av- och nedskrivningar 21 021 20 981 20 981 20 981 Justering för gjorda avsättningar 1 659 385 1 430 2 172 Justering för ianspråkstagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring 35 436 46 908 43 827 39 149 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhete 35 436 46 908 43 827 39 149 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -12 700-37 186-22 000-22 000 Försäljning av materiella anläggningstillgånga Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhete -12 700-37 186-22 000-22 000 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 10 000 Amortering av skuld -60 000-18 000-10 000 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kortfristig upplåning Amortering Kassaflöde från finansieringsverksamhete -50 000 0-18 000-10 000 Årets kassaflöde -27 264 9 722 3 827 7 149 Likvida medel från årets början 39 596 12 332 22 054 25 881 Likvida medel vid årets slut 12 332 22 054 25 881 33 030 Balansbudget Prognos 2014 2015 2016 2017 Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 387 539 403 744 404 763 405 782 Finansiella anläggningstillgångar 7 631 7 631 7 631 7 631 Summa anläggningstillgångar 395 170 411 375 412 394 413 413 Omsättningstillgångar Förråd, lager och exploateringsfastigheter 4 990 4 990 4 990 4 990 Fordringar 35 029 35 029 35 029 35 029 Kassa och bank 12 332 22 054 25 881 33 030 Summa omsättningstillgångar 52 351 62 073 65 900 73 049 SUMMA TILLGÅNGAR 447 521 473 448 478 294 486 462 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 190 758 216 300 237 716 253 712 därav årets resultat 12 756 25 542 21 416 15 996 Avsättningar Avsättningar pensioner Avsättningar löneskatt Avsättningar Hunnebyn Summa avsättningar 35 213 35 598 37 028 39 200 Skulder Långfristiga skulder 110 886 110 886 92 886 82 886 Kortfristiga skulder 110 664 110 664 110 664 110 664 Summa skulder 221 550 221 550 203 550 193 550 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 447 521 473 448 478 294 486 462 Ansvarsförbindelse pensioner 224 840 220 448 220 590 222 006 Nyckeltal Soliditet exklusive ansvarsförbindelse 42,6% 45,7% 49,7% 52,2% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse -7,6% -0,9% 3,6% 6,5% 9
Investeringsbudget Förslaget till investeringsbudget är inte helt genomarbetat. De större objekten för 2015 är Västerråda och Karolinerskolan vilka bägge påbörjas under 2014. Projektering av ett nytt äldreboende påbörjas under 2015 och byggstart därefter. Socialtjänsten har tagit upp önskemål om medicinskåp, lyftar och trygghetslarm. Kultur- och utbildningsförvaltningen begär medel för upprustning av skolmöbler och upprustning av skolgård utanför D-huset. Kommunstyrelsens samhällbyggnadsförvaltning önskar utökning med diverse redskap för gata-/parkenheten. Objekt Från 2014 Totalt 2015 2016 2017 Övergripande 200 000 500 000 300 000 300 000 Gatu och parkverksamhet 5 060 327 9 360 327 0 0 VA-verksamhet 1 500 000 1 300 000 3 500 000 0 Kostverksamhet 0 100 000 100 000 100 000 Lokalvårdsverksamhet 0 100 000 100 000 100 000 Fastighetsverksamhet 3 700 000 23 200 000 6 500 000 0 Sunnanå hamn 126 000 126 000 0 0 Socialnämnden 0 1 100 000 1 000 000 300 000 Kultur- och utbildningsnämnden 0 1 400 000 800 000 800 000 Oförutsett/Ej fördelat 0 8 700 000 19 400 000 SUMMA 10 586 327 37 186 327 21 000 000 21 000 000 10
God ekonomisk hushållning Lagstiftningen som styr ekonomisk planering och redovisning i kommunerna har förändrats. Kommuner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Övergripande mål Kommunfullmäktige har för att främja en utveckling av god ekonomisk hushållning fastställt mål för ekonomi och verksamhet. Finansiella mål De finansiella målen utgår från kommunfullmäktiges definition: Innevarande generation ska inte överföra några obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Det innebär att resultatet vilket ska uppnås är på en nivå där samtliga kostnader och värdeminskningar inkluderas. Kommunens skulder inklusive ansvarsförbindelse för pensioner ska som ett delmål minskas till en nivå vilket ger en positiv soliditet. Kommunfullmäktige har utifrån detta tagit fram konkreta finansiella mål. De finansiella målen stäms av i årsredovisningens del för finansiell analys. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har sedan några år tillbaka fastställt vad man vill uppnå med styrning i ett visionsdokument. Fr.o.m. år 2010 gäller nedanstående vision. VISION MELLERUD Mellerud en drivande och nytänkande kommun i framkant av utvecklingen, där barnfamiljer och ungdomar prioriteras. Inriktningsmål Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Visionen återfinns i sin helhet längst bak i budgeten. Beslut Antagande av budgethandlingen omfattar även nedanstående förslag till beslut. Finansiella mål i syfte att uppnå en god ekonomisk hushållning Kommunen ska uppnå en resultatnivå vilket motsvarar 4 procent av intäkterna från skatter och statsbidrag. I 2015 års budget har ett utrymme motsvarande 2 % eller 10,3 mnkr förstärkt pga. planerad egenfinansiering av kommande stora investeringar. Investeringar ska finansieras med egna medel. Investeringsnivån ska vara i nivå med årets avskrivningar. Under innevarande mandatperiod ska amortering ske av den långfristiga låneskulden. Skattesats För 2015 fastställs skattesatsen till 22:60 kronor per skattekrona. Borgensram Borgensramen för 2015 föreslås vara 160 mnkr till AB Melleruds Bostäder Låneram Den utgående låneskulden per 31/12 2014 får omsättas men ej utökas utan särskilt beslut. 11
Vision Mellerud en drivande och nytänkande kommun i framkant av utvecklingen, där barnfamiljer och ungdomar prioriteras. Att samlas kring en tydlig vision ger en stark ledstjärna mot framtiden. Melleruds vision ska ge en bild och en samsyn kring utvecklingen som överbryggar politiska gränser och som inbegriper alla. Mellerud från historia till framtid Melleruds historia präglas av jordbruk, järnväg, industri och handel med varor och tjänster. Akvedukten i Håverud byggdes med djärv och innovativ teknik. Akvedukten är en symbol för hur nytänkande ligger till grund för utveckling. På samma sätt som industrin och tekniken utvecklats under 1900-talet ska företagen utvecklas under 2000- talet. Det ska ligga ett tydligt fokus på miljö och miljövänlig produktion och tillverkning. Mellerud ska tillvarata kommunens stora möjlighet när det gäller biogas och vindkraft. Genom satsningar på förnyelsebar energi ska Melleruds kommun bli självförsörjande på energi. Att satsa på hållbar utveckling där varje generation bär sina kostnader och inte överlämnar ekonomiska skulder eller miljöskulder till kommande generationer är av största betydelse. Turismnäringens utveckling är av vikt för kommunen. Denna ska utvecklas ytterligare genom kunskap, kompetens samt vilja och mod att tänka nytt. De kommunala verksamheterna För att kunna attrahera framtidens företag, både existerande och nya, lokala och externa, ska Mellerud vara bland de bästa inom sitt geografiska område när det gäller näringslivsklimat, utbildningsmöjligheter, livskvalitet och omtanke om människorna som bor och verkar i kommunen. Melleruds kommuns verksamhet ska inta en särställning, och erbjuda service med hög kvalitet, som svarar upp mot de krav kommuninvånarna ställer. Mellerud det framtida valet Melleruds kommun ska vara det självklara valet för såväl boende som företag. Detta ger oss en möjlighet att tillsammans skapa välstånd i framtiden. Kommunens roll ska vara att mobilisera alla krafter och få dem att arbeta mot samma mål. De stora resultaten ska nås genom att människor i näringslivet, organisationerna och de kommunala verksamheterna drar åt samma håll. Inriktningsmål Melleruds kommun ska: alltid sätta medborgaren i centrum vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet erbjuda god livskvalitet prioritera barnfamiljer och ungdomar erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Värdegrund Kunskapen om vilka man utför sitt uppdrag för är grundförutsättningen för att arbeta i en politiskt styrd organisation. Det är medborgaruppdraget som ska vara grunden i all offentlig verksamhet. Detta gäller oavsett om man har ett politiskt uppdrag eller är anställd. Styrande för uppdraget är verksamhetens lagstiftning, måldokument och handlingsplaner. Verktygen i arbetet är verksamhetens rutiner och riktlinjer. Melleruds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Öppenhet, ärlighet och integritet Anställda i Melleruds kommun och kommunens bolag verkar för en medveten öppenhet och ärlighet i vår yrkesutövning, visar integritet, professionalitet och står för vår sakkunniga uppfattning. Vi använder korrekt information med gott omdöme och kommunicerar på ett tydligt sätt. Människors lika värde Vi bemöter människor med respekt oavsett ålder, kön, religion m.m. Vi tillvaratar mångfald, bidrar till förnyelse och är öppna för att tillvarata nya kompetenser. Vi värnar om en god arbetsmiljö. Yrkesheder Vi strävar efter att vara goda förebilder. Vi skapar professionella lösningar av god kvalitet. Vi sätter en heder i att fatta väl underbyggda beslut baserade på god kunskap och kompetens. 12