Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Relevanta dokument
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiskt beslut April 2015

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport september 2015

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Riksbanken och dagens penningpolitik

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Penningpolitisk rapport. April 2015

Inledning om penningpolitiken

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport juli 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Inledning om penningpolitiken

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Min penningpolitiska bedömning

Penningpolitisk rapport December 2016

Sverige behöver sitt inflationsmål

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Penningpolitisk rapport februari 2017

Riksbanken och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport december 2015

Penningpolitisk rapport juli 2017

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Affärsvärlden Bank & Finans Outlook Det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport februari 2016

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Penningpolitisk rapport februari 2018

Riksbankens roll i samhällsekonomin

Dags att förbättra inflationsmålet?

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Penningpolitisk rapport Februari 2015

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Riksbankens och penningpolitiken

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Riksbankens roll och penningpolitikens betydelse för finansiell stabilitet

Penningpolitisk rapport april 2018

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Centralbankspengars roll på morgondagens betalmarknad

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Penningpolitiken, bostadsmarknaden och hushållens skulder

Prognos: bostadsbyggandet minskar i år

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Penningpolitisk rapport juli 2018

Penningpolitisk rapport december 2018

Penningpolitisk rapport februari 2019

Konjunkturen och bostadsmarknaden

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport april 2017

Session 1 Utveckling av centralbankers mandat. Cecilia Skingsley Vice Riksbankschef

Riksbankens direktion

Ekonomiska bedömningar

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Hushållens räntekänslighet

Transkript:

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer uppgången i inflationen Ny statistik stödjer en gradvis förbättring i svensk konjunktur och en uppgång i inflationen Förstärkning av konjunkturen i omvärlden Det låga ränteläget skapar risker viktigt med ett tydligt mandat till Finansinspektionen vad gäller makrotillsynen

Bedömningen och beslutet i juli

Anm. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor och Riksbanken Gradvis förbättring av BNPtillväxten i omvärlden Årlig procentuell förändring

Anm. För euroområdet visas inflation mätt med HIKP och för USA och Storbritannien mätt med KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken Stigande global inflation Årlig procentuell förändring

Den svenska konjunkturen fortsätter att stärkas BNP-tillväxt. Årlig procentuell förändring Anm. Streckad svart linje avser genomsnitt sedan år 2000. Källor: SCB och Riksbanken

Inflationen stiger mot målet Årlig procentuell förändring Låga räntor i Sverige Starkare konjunktur i Sverige och omvärlden Svagare krona sedan förra året Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Miljarder kronor Expansiv penningpolitik säkerställer att inflationen fortsätter stiga Procent respektive miljarder kronor Lägre reporänta Köpen av statsobligationer utökas 140 (135) 120 100 (80-90) 45 80 60 (40) 40 50 50 40 20 0 30 30 30 10 10 10 10 Februari Mars April Juli Beslutstillfälle Källa: Riksbanken

Utvecklingen sedan PPR juli

Grekland har varit i fokus Principöverenskommelse om ett tredje stödprogram Får man också skuldnedskrivningar? Utvecklingen trots allt i linje med vår prognos

Källor: Bureau of economic analysis, och Eurostat God tillväxt i euroområdet och USA Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data

Fallande oljepris sedan juli USD per fat Källa: Macrobond

Kronan försvagades i samband med räntebeslutet Index, 1992-11-18 = 100 Källa: Riksbanken

Oväntat hög BNP-tillväxt i Sverige Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data Källa: SCB

Förtroendet steg i juli Anm. Index, medelvärde = 100, standardavvikelse = 10. Källa: Konjunkturinstitutet

Inflationen på väg upp Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Det låga ränteläget medför risker Bostadsmarknaden i obalans Hushållens skuldsättning fortsätter öka Stora skulder kan förstärka en ekonomisk inbromsning

Hushållens skulder på rekordhög nivå Procent av disponibel inkomst 180 180 160 160 140 140 120 120 100 100 80 90 94 98 02 06 10 14 80 Anm. Hushållens totala skulder som andel av deras disponibla inkomster summerade över de senaste fyra kvartalen. Källa: SCB

Stigande bostadspriser Index, 2005 kv1 = 100 300 250 Bostadsrätter Småhus KPI Disponibel inkomst 300 250 200 200 150 150 100 100 50 05 07 09 11 13 15 50 Anm. Bostadsrätter, småhus och KPI avser månadsdata. Disponibel inkomst avser kvartalsdata, fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB och Valueguard

Lågt bostadsbyggande i Sverige Antal färdigställda bostäder respektive personer 120 000 120 000 100 000 100 000 80 000 80 000 60 000 60 000 40 000 40 000 20 000 20 000 0 1958 1962 1966 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Småhus Flerbostadshus (HR + BR) Hyresrätt Bostadsrätt Nettotillskott genom ombyggnad Befolkningsökning 0 Källor: SCB och Riksbanken

Finansinspektionens mandat och verktyg för makrotillsyn behöver förtydligas i lag Den finansiella krisen har tydliggjort vikten av en fungerande makrotillsyn Inaction bias Makrotillsynen, i samspel med finans- och penningpolitiken, viktig för att motverka uppkomsten av finansiella obalanser

Tack!

Extrabild

Förhållandevis lugnt på de finansiella marknaderna Index, 2015-01-02 = 100 Källa: Macrobond