Varför lyckas nätverk?

Examensarbete i offentlig förvaltning med inriktning mot politik HT 07 Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Lisa Isaksson 820403-2463 Handledare: Sanna Johansson Examinator: Ylva Norén Bretzer Varför lyckas nätverk? En fallstudie av ett nätverk med skolutvecklande syfte

Förord Denna examensuppsats har skrivits på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund inom ramen för Förvaltningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Med detta förord vill författaren ge några välförtjänta tack. Jag vill till att börja med rikta ett stort tack till Margaretha Allen för tillhandahållande av information och material i samband med informationssökning och bakgrundsstudier. Utan din hjälp hade mycket av arbetet varit betydligt svårare. Ett stort tack även till Ida Thomson som även hon har hjälpt mig med material och allmän information kring idéskoleprojektet. Ni har båda visat ett stort intresse i mitt uppsatsskrivande vilket varit ett gott stöd under processen. Ett stort tack riktas även till min handledare Sanna Johansson för raka råd, goda idéer och konkreta lösningar. Ett tack också till alla de aktörer som så varmt har välkomnat mig och utan omsvep ställt upp på intervju. Tack också till Daniel som alltid ställer upp 2

Innehållsförteckning FÖRORD... 2 1. INTRODUKTION... 4 2. BAKGRUND... 6 2.1 TIDIGARE GENOMFÖRDA PROJEKT... 7 2.2 IDÉSKOLA FÖR YRKESUTBILDNING... 7 2.3 VAD ÄR EN IDÉSKOLA?... 8 2.4 NÄTVERKET TJÖRN... 9 3. VARFÖR EN NY STUDIE... 11 3.1 UPPSATSENS SYFTE... 12 3.2 UPPSATSENS FRÅGESTÄLLNINGAR... 12 3.3 DISPOSITION AV UPPSATSENS FORTSATTA STRUKTUR... 12 4. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 13 4.1 GOVERNANCE... 13 4.2 NÄTVERK... 14 4.3 NÄTVERKSSTYRNING... 16 4.4 FÖRKLARINGSFAKTORER, PERFEKT SJÄLVORGANISERING OCH EXTERNA PÅDRIVARE... 18 5. METOD... 22 5.1 FALLSTUDIE... 22 5.1.1 VAL AV STUDIEOBJEKT... 23 5.1.2 DATAINSAMLING... 23 5.1.3 VAL AV INTERVJUPERSONER... 25 5.2 AVGRÄNSNINGAR... 26 5.3 REFLEKTION ÖVER METOD... 27 6. FALLET NÄTVERKET TJÖRN... 28 6.1 NÄTVERKET TJÖRN SOM ETT NÄTVERK MED PERFEKT SJÄLVSTYRE OCH EXTERNA PÅDRIVARE... 28 6.2 HUR NÄTVERKET HAR FUNGERAT... 29 6.3 HUR MAN HAR ARBETAT I NÄTVERKET... 31 6.3.1 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER I NÄTVERKET TJÖRN... 31 7. ANALYS OCH SLUTSATSER... 40 7.1 VARFÖR LYCKAS NÄTVERK OCH VAD KRÄVS FÖR ATT DET SKA LYCKAS... 40 7.1.1 STRUKTUR... 42 7.1.2 PROCESS OCH RESULTAT... 45 7.1.3 FRAMGÅNGSFAKTORER OCH HINDER... 51 8. SAMMANFATTNING AV SLUTSATSER... 54 REFERENSER... 56 LITTERATUR OCH TIDSKRIFTSARTIKLAR... 56 OFFENTLIGT TRYCK OCH PUBLIKATIONER... 57 FÖRFATTNINGAR... 57 REFERERADE TIDNINGSARTIKLAR... 57 HANDLINGAR... 57 INTERNETKÄLLOR... 58 MUNTLIGA KÄLLOR... 58 INTERVJUER... 58 TABELLFÖRTECKNING... 58 SAMMANFATTNING... 59 3

1. Introduktion Samhället förändras och förnyas och med det även arbetslivet. Att det dessutom sker i en rasande fart är det nog ingen som undgått. Förändrade villkor i samhället och arbetslivet leder också till förändrade livsvillkor vilket märks tydligast hos unga människor. Nya behov uppstår och arbetsmarknaden och utbildningar förändras. Att kraven på olika former av kompetens har ökat gör det svårare för unga människor att komma in och få fast förankring på arbetsmarknaden. En välutbildad befolkning är vidare en viktig förutsättning för ett lands välfärd. 1 Tillsammans med högskolan bidrar gymnasieskolan till att säkra näringslivets och den offentliga sektorns behov av arbetskraft. Gymnasieskolan måste i högre grad än idag svara mot de krav som ställs i arbetslivet, det vill säga såväl breda ämneskunskaper som specialisering. 2 De senaste tjugo åren har flera utvecklingsprojekt med syfte att höja kvaliteten i skolan genomförts. Ett exempel är den storsatsning på IT i skolan som genomfördes i slutet på 90 talet och som kom att kallas ITiS. ITiS var ett projekt som med hjälp av datorer skulle förändra skolans pedagogik och datorn skulle vara formen för en ny typ av lärande som skulle höja kvaliteten i skolan. Som verktyg för detta genomförande valde myndigheter att införa olika pedagogiska nätverk. 3 Med anledning av framtidens krav på bred kompetens och specialisering måste gymnasieskolan utvecklas och kvaliteten måste höjas. Detta gäller främst de gymnasiala yrkesutbildningarna 4. Yrkesutbildningsdelegationen och Myndigheten för Skolutveckling initierade därför projektet Idéskola för yrkesutbildning med målet att utveckla utbildningen, höja kvaliteten och på så sätt nå en högre måluppfyllelse. Även här valde myndigheter att genom projektet initiera nätverk för att genomföra och uppfylla de mål man satt upp. Att genom samordning i nätverk höja kvaliteten i skolan är således det som kommer diskuteras i denna uppsats och för detta ändamål har ett av ovan nämnda kvalitetshöjande projekt, Idéskola för yrkesutbildning, valts som fall för denna fallstudie. 1 Skolverket (2002) 2 Utbildningsdepartementet (2003) s 11-14 3 Hall & Löfgren (2006) s 165-166 4 Utbildningsdepartementet (2003) 4

Nätverket Tjörn har på flera plan visat sig vara ett lyckat nätverk. 5 Enligt utvärdering av projektet och av nätverken inom projektet anser en övervägande majoritet av deltagarna att nätverket bidragit till att utveckla det egna arbetet inom yrkesutbildningen. Ett av målen med nätverket har varit att utveckla lärandet i arbetslivet. Vidare kan man i de nyhetsbrev från nätverken som kommer ut tre gånger per år läsa mer om detta och där menar man att de mål man haft med utbildningen inte varit möjliga att uppnå utan de erfarenheter och konkreta lösningar på problem som man fått ta del av. 6 Slutligen har de flesta deltagande skolor valt att fortsätta arbetet i nätverket trots att projektet nu är avslutat och man har därmed också uppnått nätverkets andra mål, att skapa hållbara nätverk. 7 Att använda sig av nätverksstyrning för att genomföra olika projekt är som ovan nämnts inget nytt och studier kring detta fenomen och sätt att organisera sig har tidigare genomförts. Programöverskridande nätverk som metod för skolutveckling är däremot enligt Björn, Ekman Philips & Svensson en relativt ny form inom det nationella skolutvecklingsarbetet. Varför då detta nätverk varit lyckat, är intressant att studera eftersom nätverk enligt samma forskare innebär ett allt vanligare sätt att organisera sig på. Huruvida nätverk lyckas eller inte beror enligt forskare som Halme & Fadeeva och Human & Provan på olika framgångsfaktorer och hinder. Vedung som studerat nätverk och nätverksstyrning ger en beskrivning av strukturen, processen och resultatet i nätverket och beskriver hur ett nätverk fungerar och hur det arbetar. Hur nätverket har fungerat, hur man arbetat samt vilka framgångsfaktorer och hinder som funnits i nätverket kan så visa oss något om hur man bör organisera sig om man önskar ett framgångsrikt nätverksarbete. Att studera Tjörn som ett lyckat nätverk blir också intressant inte minst för de i projektet deltagande aktörerna samt initiativtagarna till projektet. Genom att identifiera framgångsfaktorer och hinder för att sedan placera dem i relation till nätverket Tjörn och hur detta nätverk fungerat och hur man arbetat kan på så sätt bli en viktig bekräftelse på att den modell som nätverket Tjörn valt varit bra och detta kan då bli en bra lärdom och erfarenhet för framtidens nätverksinitiativ. 5 Med lyckade nätverk åsyftas i denna uppsats nätverk som uppfyller satta mål. Med misslyckade nätverk åsyftas nätverk som misslyckas med satta mål. 6 Luleå tekniska universitet (2007) 7 Nyhetsbrev 5 från nätverket i väst (2007-06-08) 5

2. Bakgrund Intresset för vissa yrkesinriktade utbildningar i gymnasieskolan är idag vikande, och i många kommuner minskar utbudet av utbildningsplatser 8. Enligt en rapport gjord av Skolverket minskar dessutom andelen ungdomar som väljer yrkesinriktade utbildningar 9. I tidigare analyser som gjorts av den ekonomiska tillväxtens drivkrafter framstår arbetskraftens kunskaper och färdigheter som en allt viktigare förklaring till produktivitetsökningar och ett samhälles totala växtkraft. 10 Utbildning ger förutsättningar för förändringar, omställningar samt underlättar näringslivets och den offentliga sektorns utveckling och effektivisering. 11 Redan i en proposition från 1997 föreslog regeringen att en ny lärlingsutbildning bör införas och att samarbetsformerna med arbetslivet behöver utvecklas samt att gymnasieskolans utbildning i högre utsträckning ska knytas till arbetslivet. Alla elever bör enligt regeringen genom egna erfarenheter få insikt i arbetslivet och ett samarbete mellan skola och arbetsliv är något som ger skolan mervärde. Vidare anser regeringen att det behövs en ökad delaktighet och medverkan från arbetslivet i planeringen och utformningen av gymnasieskolans utbildningar. Regeringen beslutade därmed att tillsätta en arbetsgrupp, där arbetsmarknadsparter skulle ingå med uppgift att belysa hur samarbetet mellan skola och arbetsliv skulle kunna utvecklas vidare. 12 I sin proposition (2003) kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan bygger regeringen vidare på 1997 års proposition och föreslår en rad förändringar i gymnasieskolan. Syftet med de förändringar som fanns i propositionen var att höja kvaliteten på gymnasieskolan. Flera av förändringarna var främst riktade mot de yrkesinriktade utbildningarna. Med stöd i samma proposition tillsatte regeringen en Yrkesutbildningsdelegation med uppdrag att främja utvecklingen av den gymnasiala yrkesutbildningen 13. Yrkesutbildningsdelegationen bestod av representanter för näringsliv, offentlig verksamhet, fackliga organisationer och skola. Delegationen skulle arbeta för att i högre grad förverkliga samhällets intentioner för samverkan mellan skola och arbetsliv och därmed bidra till att höja kvaliteten på gymnasieskolans yrkesutbildning. 14 8 Kommittédirektiv, Yrkesutbildningsdelegationen (2004) s. 2 9 Skolverket (2002) 10 Utbildningsdepartementet (2003) s. 11-14 11 Utbildningsdepartementet (2003) s. 12 12 Utbildningsdepartementet (1997) s. 47-49 13 Internet 1 14 Yrkesutbildningsdelegationen (2004) 6

De förändringar som fanns med i propositionen var tänkta att implementeras 15 i gymnasieskolan med början under 2006 genom den gymnasiereform man kommit att kalla GY 07. 16 Implementeringen är nu avbruten då nästkommande regering valde att dra tillbaka reformen för att istället genomföra en mer omfattande reformering av gymnasieskolans program. Dock ställde sig den nya regeringen positiva till vissa delar av GY 07 och således kommer de att återkomma i den större planerade gymnasiereformen GY 09. 17 2.1 Tidigare genomförda projekt Som beskrevs i inledningen har ett flertal utvecklingsprojekt genomförts med syfte att anpassa elevers utbildning till arbetsmarknaden och ett kommande yrkesliv. Den storsatsning som kom att kallas ITiS var ett extraordinärt kompetensutvecklingsprojekt för den framtida arbetskraften. Projektet som med hjälp av datorer skulle förändra skolans pedagogik, men därigenom också skolans organisation hade visioner om datorn som formen för en ny typ av lärande som skulle höja kvaliteten i skolan. Som verktyg för genomförandet av projektet valde myndigheter att införa olika pedagogiska nätverk. 18 ITiS satsningen var på flera sätt en mindre lyckad satsning, främst eftersom arbetet med att utveckla skolans pedagogik genom IT, inte fortsatte efter avslutat projekt och man därmed heller inte lyckades med uppsatta mål om att förändra skolans pedagogik. Projektet föreföll också enligt studier vara outvecklat och i för litet omfång för att kunna ge några omfattande resultat. 19 2.2 Idéskola för yrkesutbildning Som ett led i uppdraget att främja utvecklingen av yrkesutbildningen i gymnasieskolan startade Yrkesutbildningsdelegationen tillsammans med Myndigheten för skolutveckling projektet Idéskola för yrkesutbildning. Tjugo skolor med yrkesprogram valdes ut av Yrkesutbildningsdelegationen och Myndigheten för skolutveckling för att under två vara Idéskolor. Dessa idéskolor har på ett eller flera sätt visat sig framstående inom den gymnasiala yrkesutbildningen. Idéskolornas uppdrag har varit att bilda hållbara nätverk som ska stödja kompetensutveckling och sprida erfarenheter om arbetssätt som leder till högre kvalitet och måluppfyllelse inom den gymnasiala yrkesutbildningen. 20 Till varje idéskola skulle därför ett antal skolor som på något sätt önskar utveckla och höja kvaliteten i den egna yrkesutbildningen ansluta sig. Varje anslutande skola utsåg en aktör som ska delta i nätverket. Projektet är nu avslutat och har visat sig lyckat på flera olika sätt. Nätverken har enligt berättelser i nätverkens nyhetsbrev blivit ett självklart forum för deltagande skolor att söka inspiration och stöd för skolutveckling och en övervägande majoritet av aktörerna i nätverken anser att dessa har bidragit till att uppfylla de mål man haft med deltagandet i nätverket. 21 Ur de ursprungliga nätverken har också nya nätverk uppstått som kommer att 15 Implementera, genomföra 16 Utbildningsdepartementet (2003) s. 1 17 Dagens Nyheter (2006-10-11) 18 Hall & Löfgren (2006) s. 157-159 19 Chaib, Bäckström & Chaib (2001) s 66-67 20 Internet 2 21 Luleå tekniska universitet (2007) 7

fortsätta arbetet med utvecklingen av den gymnasiala yrkesutbildningen och på så sätt har man lyckats med att skapa hållbara nätverk. 22 Projektet Idéskola för Yrkesutbildning som startade under våren 2006 har sin grund i propositioner 23 där yrkesutbildningens utveckling framhävs. Idéskola för Yrkesutbildning var från början tänkt att efter en första tvåårsperiod fortsätta med nya Idéskolor och nya nätverk. I och med ny regering, ny reform och nya planer kommer så inte att ske utan när projektet avslutades i november/december 2007 så var projektet med undantag för utvärderingar avslutat. Dock är förhoppningen att utvecklingsarbetet ska fortsätta i de hållbara nätverk som skapats kring idéskolorna. 24 Då regeringens utredning om en eventuell GY 09 ännu inte är klar avvaktar man dessutom vad som komma skall för den gymnasiala yrkesutbildningen. Regeringen har dock presenterat de tre inriktningar som GY 09 är tänkt att ha; gymnasieexamen med högskolebehörighet, yrkesexamen och en lärlingsutbildning, vilket från skolornas sida innebär att utvecklingsarbetet med den gymnasiala yrkesutbildningen kan fortsätta. 25 2.3 Vad är en Idéskola? Målet med Idéskola för yrkesutbildning är att med nätverk som verktyg genomföra kvalitetsutveckling inom den gymnasiala yrkesutbildningen. Som tidigare nämnts bestod projektet av tjugo stycken så kallade Idéskolor. En Idéskola är en skola med yrkesförberedande program som visat att man kan inspirera sina elever på ett framgångsrikt sätt och som värdesätter en stark koppling mellan skolan och arbetslivet och som driver arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i Sverige i olika former. 26 Utvalda idéskolor bildade fyra stycken nationella nätverk och hade till uppgift att stödja kompetensutvecklingen och sprida erfarenheter inom yrkesutbildningen för gymnasieskola. Dessa nationella nätverk var nätverk norr, nätverk syd, nätverk väst och nätverk öst. Till varje idéskola knöt sig sedan andra skolor som önskade utveckla den gymnasiala yrkesutbildningen och dessa bildade tillsammans med idéskolan ett nätverk. För denna studie har en av dessa idéskolor och dess nätverk valts ut, Tjörns företagsförlagda gymnasium 27, som tillsammans med övriga skolor bildade nätverket Tjörn. Aktörerna i nätverket Tjörn hade alla gemensamt att de på olika sätt ville utveckla formerna för lärandet ute i arbetslivet. För en del skolor handlade detta om att starta gymnasial lärlingsutbildning och för andra handlade det om att inom ramen för de nationella programmen utveckla samarbetet med näringslivet genom att öka perioderna med APU. 28 Ett antal utvecklingsområden för projektet togs fram av initiativtagarna och tanken var att varje idéskola ansvarade för ett eller flera utvecklingsområden. Det utvecklingsområde som nätverket Tjörn valde att arbeta med och som i denna uppsats ska studeras är Lärande i 22 Allen Margaretha, koordinator nätverket Väst (2007-10-15) 23 Utbildningsdepartementet (1997) & Utbildningsdepartementet (2003) 24 Allen Margaretha, koordinator för Nätverket Väst. (2007-10-15) 25 Utbildningsdepartementet (2007) 26 Internet 5 27 Fortsättningsvis kommer Idéskolan Tjörns företagsförlagda gymnasium att benämnas Idéskolan Tjörn. 28 Internet 2 8

arbetslivet som syftade till att förbättra kvaliteten i den del av tiden av lärandet som läggs ute i arbetslivet samt att åstadkomma tillräckligt omfattande och god handledning för eleverna. 29 Utvecklingsområdena kan också likställas med det som man i projektmålet pratar om som höjd kvalitet och det utvecklingsområde som nätverket Tjörn valt är även det mål som man i nätverket kom att arbeta med. Nätverket hade också som mål att bli ett hållbart nätverk vilket även det var ett mål som framtagits av initiativtagarna till projektet. Med detta önskade man att nätverken även efter avslut skulle fortsätta arbetet med utveckling av lärande i arbetslivet. De skolor som önskade bli Idéskolor fick ansöka om detta och skulle i sin ansökan beskriva sin verksamhet och i denna ansökan bifoga sin senaste kvalitetsredovisning. Urvalet av skolor gjordes av en urvalskommitté bestående av representanter från Myndigheten för skolutveckling, Yrkesutbildningsdelegationen, företrädare från Svenskt Näringsliv, LO och Lärarförbundet. Idéskolorna fick genom kontaktpersoner från MSU och YUD stöd i sin utveckling. Genom samverkan med andra skolor fick Idéskolorna möjlighet till samarbete, erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. I rollen som idéskola ingick att starta nätverk, ta emot studiebesök och svara på frågor, bjuda på erfarenheter och kunskaper vid regionala och nationella mötesplatser, beskriva sin verksamhet skriftligt och tillåta Myndigheten för skolutveckling och Yrkesutbildningsdelegationen att webbpublicera beskrivningen, skriva webbaserade nyhetsbrev om aktiviteter och utvecklingsarbete på skolan och i närområdet. För detta får man ett ekonomiskt bidrag om 100 000 kronor per år. 30 Övriga skolor som deltog i nätverket erhöll inget ekonomiskt stöd utan eventuella kostnader i samband med nätverket som till exempel resor står deltagarna själva för. För projektet utsågs fyra stycken regionala koordinatorer dessa ansvarade för varsitt av de nationella nätverken. Varje koordinator ansvarade också för idéskolenätverken inom sitt respektive nationella nätverk med uppdraget att samordna, vara ett administrativt stöd, fungera som ett processtöd i utvecklandet av idéskolekonceptet och kompetensutvecklingen. 31 2.4 Nätverket Tjörn Idéskolan Tjörn är den idéskola som för denna uppsats valts ut och de nio skolor som ansökt om att få delta i nätverket och därefter knutit sig till detta är: Ale Gymnasium i Ale, Fässbergsgymnasiet i Mölndal, Kavelbrogymnasiet i Skövde, Lerums Gymnasium i Lerum, Nösnäsgymnasiet i Stenungsund, Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla, Uvengymnasiet i Uppsala, Västerhöjdgymnasiet i Skövde och Öckerö Gymnasieskola på Öckerö. 32 Tillsammans bildar dessa nätverket Tjörn. Varje skola har utsett en eller flera personer som ska representera skolan och således blir denna person en aktör i nätverket. 33 Dessa aktörer är kärnämneslärare, yrkeslärare, skolledare eller studie och yrkesvägledare och de har alla stor erfarenhet inom den gymnasiala yrkesutbildningen. 34 Sedan starten har några aktörer 29 Internet 2 30 Internet 2 31 Thomson Ida, nationell samordnare för Idéskola för yrkesutbildning (2007-11-23) 32 Internet 3 33 Hädanefter kommer jag att alternera mellan deltagare och aktörer vilka båda åsyftar de av deltagande skolors utsända personer 34 Allen, Margaretha, koordinator för nätverken i väst. (2007-10-15) 9

valt att avsluta deltagandet i nätverket på grund av tjänstebyte eller tidsbrist. I några av dessa fall utsåg då skolorna en ny person att delta som aktör men i vissa fall fann man inte någon ny lämplig person och då drog sig således skolan ur nätverket och därmed ur projektet. Aktörerna har träffats två gånger per termin och dessa träffas förlades ute på de olika skolorna. Värdskapet varierar mellan idéskolan och de olika deltagande skolorna. Vid ett fåtal tillfällen har man valt att inte hålla träffarna på de deltagande skolorna. Ett sådant tillfälle var under den sista nätverksträffen då man hade en avslutande tvådagarskonferens. 35 Mer information om arbetet i nätverket Tjörn ges i kapitel 6. Tjörns företagsförlagda gymnasium är en skola där 60 procent av utbildningen sker ute på arbetsplatser. Genom täta uppföljningar stämmer skolan av med handledare och elever att de följer de nationellt uppsatta målen. Undervisningen anpassas till elevernas individuella önskningar och kunskapsnivåer samt till arbetsmarknadens krav. 36 Yrkeskurserna lyfts ut från skolbänken och de genomförs istället genom tre dagars arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i veckan på en riktig arbetsplats. Två dagar i veckan läser man kärnämnen på skolan. Varje elev har en personlig mentor i form av en lärare som kommer ut till arbetsplatsen två till tre gånger per månad för att se hur eleven har det. 37 På de flesta yrkesförberedande program är APU (Arbetsplatsförlagd undervisning) något man gör för att praktisera det man lärt sig i skolan. Här gör vi tvärtom, ett vinna vinna koncept för lärare, elever och företag 38 Övriga skolor som knöt sig till nätverket Tjörn hade alla gemensamt att de på olika sätt ville utveckla formerna för lärandet ute i arbetslivet. För en del skolor handlade detta om att starta gymnasial lärlingsutbildning och för andra handlade det om att inom ramen för de nationella programmen utveckla samarbetet med näringslivet genom att öka perioderna med APU. Inför nätverkets start hade flera av nätverksskolorna redan kommit långt i sitt arbete med lärandet ute i arbetslivet. Andra befann sig i startfållan och andra i planeringsstadiet. Man hade alltså inför första mötet väldigt olika ingångar och erfarenheter i nätverket. Viktigt i nätverket Tjörn var från början att vara ett nätverk med stort fokus och tydliga mål. Även om målen inte varit desamma för alla deltagande skolor så var det gemensamma målet med att utveckla lärandet i arbetslivet mycket viktigt. 39 35 Internet 3 36 Internet 4 37 Internet 4 38 Cecilia Kjerstadius, rektor på Tjörns företagsförlagda gymnasium. Skolvärlden (2007-05-23) 39 Nyhetsbrev 2 från nätverken i väst (2006-10-01) 10

3. Varför en ny studie Projekt inom skolans värld med skolutvecklande och kvalitetshöjande syften är inget nytt. Användning av nätverk som verktyg för styrning och genomförande av projekten är heller inte något unikt, tvärtom. Vid en sökning i Skolverkets Publikationsdatabas 40 ges ett flertal exempel på kvalitetshöjande skolutvecklingsprojekt inom olika områden i skolans värld såsom miljö, IT och jämställdhet där nätverk som verktyg för styrning använts. Programöverskridande nätverk 41 som metod för skolutveckling är däremot enligt Björn, Ekman Philips & Svensson en relativt ny form inom det nationella skolutvecklingsarbetet. Samma författare menar också att en av anledningarna till att man inom skolans organisation och i olika utvecklingsprojekt väljer att införa nätverk som form för genomförande är att utvecklingsprojekt av olika slag tidigare visat på problem: Projekt som styrs uppifrån får sällan genomslag i verksamheten eftersom de inte engagerar lärare, elever eller andra inblandade aktörer. Initierade projekt som genomförs underifrån har däremot visat sig engagera aktörerna på ett starkare sätt. 42 Alla nätverk som införs som ett verktyg för att genomföra kvalitetshöjande projekt är dock inte lyckade. Detta är nätverken inom ramen för projektet ITiS ett exempel på där de förväntade resultaten uteblev eftersom det utvecklingsarbete i nätverk som var tänkt att fortsätta även efter projektets avslut avbröts i samma stund som projektet och man lyckades därmed inte uppnå satta mål. 43 Nätverket Tjörn som införts som en del i projektet Idéskola för Yrkesutbildning har däremot visat sig vara ett lyckat nätverk. Exempel på detta är att flertalet skolor som deltagit i nätverket och som haft som mål att utveckla metoder och arbetssätt för lärande i arbetslivet, uppger att de har lyckats med dessa mål och att detta blivit möjligt tack vare nätverket. 44 Vidare har en majoritet av de deltagande skolorna valt att fortsätta ett nätverksarbete i princip samma form och med undantag av några aktörers avhopp för att fortsätta utvecklingsarbetet. Huruvida man genom att använda nätverk för att organisera sig lyckas med att nå de uppsatta målen beror enligt forskare som Halme & Fadeeva och Human & Provan på ett antal olika faktorer som måste existera i ett nätverk och som kan avgöra om nätverket blir framgångsrikt. Likväl pekar samma forskare på ett antal faktorer som kan bli till hinder och således kan leda till att nätverket blir mindre framgångsrikt eller rent av avslutas 45. Andra forskare som Vedung menar att ett nätverks struktur, process och resultat som beskriver hur ett nätverk fungerar och arbetar är beroende av på vilket sätt man väljer att använda nätverk. 46 Hur nätverket fungerat, hur det arbetat samt vilka framgångsfaktorer och hinder som funnits i nätverket Tjörn är således det som kommer att studeras i denna uppsats. Enligt Björn, Ekman Philips & Svensson har nätverk som organisationsform för utveckling i skolan stor genomslagskraft och är en allt vanligare förekommande arbetsform. Som synes ovan genomförs en mängd projekt där nätverksstyrning tillämpas, en del lyckade och andra 40 Internet 6 41 Nätverk där deltagarna är representanter från olika program inom gymnasieskolan. 42 Björn, Ekman Philips & Svensson (2006) s 10 43 Chaib, Bäckström & Chaib (2001) 44 Nyhetsbrev 5 från nätverk Tjörn (2007-06-08) s 7 45 Halme & Fadeeva (2000) s 97-114 46 Vedung (2006) 11

misslyckade. Genom studier av ett lyckat nätverk hoppas svar kunna finnas till vad som gjort nätverket framgångsrikt för att på så sätt kunna lära något om hur ett nätverk bör vara organiserat och agera för att leda till högre måluppfyllelse. Att studera Tjörn som ett lyckat nätverk blir också intressant inte minst för de i projektet deltagande aktörerna samt initiativtagarna till projektet. Genom att identifiera framgångsfaktorer, hinder för att sedan placera dem i relation till nätverket Tjörn kan på så sätt bli en viktig bekräftelse på att den modell som nätverket Tjörn valt varit bra och detta kan då bli en bra lärdom och erfarenhet för framtidens nätverksinitiativ. 3.1 Uppsatsens syfte Syftet med denna uppsats är att studera varför nätverk lyckas och vad som krävs för att det ska lyckas. Huruvida nätverk lyckas eller inte beror enligt forskare som Halme & Fadeeva och Human & Provan på olika framgångsfaktorer och hinder. Vedung som studerat nätverk och nätverksstyrning ger en beskrivning av strukturen, processen och resultatet i nätverket vilket beskriver hur ett nätverk fungerar och hur det arbetar. Hur nätverket har fungerat, hur man arbetat samt vilka framgångsfaktorer och hinder som funnits i nätverket kan så visa oss något om hur man bör organisera sig om man önskar ett framgångsrikt nätverksarbete. För att kunna uppfylla ovanstående syfte har nedanstående frågeställningar formulerats och ett lyckat nätverk har studerats. 3.2 Uppsatsens frågeställningar Hur har nätverket fungerat? Hur har man arbetat i nätverket? Vilka framgångsfaktorer och hinder kan man finna i nätverket? 3.3 Disposition av uppsatsens fortsatta struktur I kapitel 4 Teoretiska utgångspunkter redogörs för den teori kring Governance och nätverk som för denna uppsats är relevant. Här redogörs också för vad nätverkstyrning är samt vilka framgångsfaktorer respektive hinder som kan finnas vid nätverkstyrning. I kapitel 5 Metod ges en beskrivning av tillvägagångssättet för uppsatsen och en diskussion kring olika vägval förs. Resultatet av fallstudien av nätverket Tjörn ges i Kapitel 6. I kapitel 7 Analys och slutsatser kopplas empirin till teori och analyser och slutsatser dras. Slutligen i kapitel 8 kommer en sammanfattning av slutsatser att göras. 12

4. Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel redovisas den teori kring nätverk som för denna studie är relevant. Inledningsvis i 4.1 och 4.2 redogörs för vad governance innebär och för den form av governance då man väljer att organisera sig genom nätverk. Därefter i 4.3 och 4.4 förs en diskussion om vad nätverksstyrning är för något och på vilket sätt detta är tillämpligt på nätverket Tjörn. För att kunna svara på uppsatsens syfte om varför nätverk lyckas och vad som krävs för detta redogörs i 4.4 för vilka möjliga förklaringsfaktorer i form av framgångsfaktorer och hinder som kan verka avgörande för om ett nätverk lyckas eller misslyckas. Dessa förklaringsfaktorer redovisas parallellt med en redovisning av nätverksstyrningens olika användningsområden. 4.1 Governance Governance som företeelse och begrepp har under de senaste två decennierna fått ett betydande intresse inom statsvetenskapen. Governance ses som en ny form av styrning som är öppnare och mindre hierarkisk än den traditionella synen på styrning i form av government. En av de vanligaste formerna av governance är när aktörer samordnar sitt handlande i nätverk. 47 I governance involveras aktörer från olika samhällsskikt, från både privata och offentliga sektorer i beslutsfattandet och genomförandet av besluten. Enligt forskare som Vedung är detta en följd av globalisering, europeisering och en allt mer utbredd elektronisk kommunikation genom till exempel Internet och World Wide Web. Governance kan också sägas ha blivit benämningen på en interaktiv politisk styrning, där syftet är att frivilligt och genom samverkan arbeta sig fram till gemensam förståelse kring kollektiva problem, hur de ska lösas och sedan lösa dem. 48 Att organisera sig genom nätverk och i icke hierarkiska former har under senaste åren även blivit vanligare i skolans värld. 49 Det har av forskare som till exempel Björn, Ekman, Philips & Svensson skrivits att nätverk som form för genomförande av projekt och som verktyg för måluppfyllelse visat sig få mer genomslagskraft än projekt som styrs uppifrån 50. I propositioner 51 fastslår regeringen att samverkan mellan skola och arbetslivet måste bli bättre. Detta kommer då att innebära att olika aktörer från såväl näringsliv som andra organisationer kommer att involveras och bli en del i planeringen och utformandet av skolans verksamhet. 52 Betydelsen och innebörden av governance blir därmed nödvändigt att diskutera eftersom flera aktörers inblandning i skolans verksamhet innebär ett annorlunda sätt att organisera sig och som skiljer sig från tidigare styrning uppifrån. Det råder ingen samsyn inom akademin om vad governance står för. En del tongivande forskare som till exempel Rhodes menar att governance innebär en ny social ordning där stater dels på grund av yttre faktorer som globalisering, förlorad styrande makt, och dels frivilligt överlåtit beslutsfattande till internationella och överstatliga organ som EU och FN. Decentralisering av den offentliga förvaltningen har enligt vissa forskare bidragit till att försvaga staters förmåga att styra. Stater har därmed blivit mer beroende utav 47 Hall & Löfgren (2006) s 33 48 Vedung (2006) s 11 49 Pierre (2001) s. 118-119 50 Björn, Ekman Philips & Svensson (2006) s 10 51 Utbildningsdepartementet (1997) & (2003) 52 Utbildningsdepartementet (1997) s 47-49 13

nätverk inom civilsamhället och näringsliv för att styra och genomföra beslut. 53 Andra forskare som Jessop menar däremot att staten alltid har varit beroende av nätverk och att dessa förekommit i alla tider, men att de först nu fått en teoretisk förklaring. Att nätverk som en del i governanceteori börjat användas just nu beror istället på ett paradigmskifte inom samhällsvetenskapen. 54 En del forskare riktar dock generell kritik mot den teoribildning som vuxit fram kring begreppet governance. Vissa menar att nätverkens betydelse och förmåga att verka självstyrande överdrivs och att staten fortfarande i hög grad styr genom tvingande lagstiftning och hierarki. 55 Andra betonar att den faktiska utvecklingen av governanceorganisering och governancestyrning inom den offentliga förvaltningen just nu, kan vara ett resultat av diskussionen kring och om governance och att governancediskursen på detta sätt kommer att fungera självändamålsuppfyllande. 56 Man bör även i diskussionen kring governance förhålla sig till det faktumet att governance är ett relativt nytt begrepp och att governance dessutom skulle kunna anses som ett resultat av den nyliberala ideologin. Med detta menar Pierre & Peters att det är väldigt lite i litteraturen kring governance som faktiskt pekar på de demokratiska problem som kan associeras till det faktum att staten allt mer rör sig mot en privat marknad och privat kapital. 57 Någon vidare diskussion kring detta möjliga demokratiproblem kring governanceteori kommer dock inte att föras i denna uppsats. Inte desto mindre viktigt är det att förhålla sig medvetet kring dessa tankar och denna problematik då det resultat som kommer ur nätverken förhoppningsvis ska vara legitima och försvarbara. 4.2 Nätverk Som ovan nämnts är en av de vanligaste formerna av governance när aktörer samordnar sitt handlande i nätverk såsom till exempel skett i Idéskola för yrkesutbildningsprojektet där nätverk som Tjörns nätverk varit grunden för projektet. Enligt Vedung är ett nätverk en organisation om än en speciell form av organisation. 58 Organisationen är inte formell men inte desto mindre finns en struktur som kan styra arbetet i nätverk. Denna definition stämmer väl överens med nätverket Tjörn vars existens inte bestäms av en formell stadga men där en uttalad definition av strukturen dvs. vilka aktörer som ska delta i nätverket finns, och där dagordningar och mål visar vägen för hur nätverkandet ska gå till väga. Denna struktur har dock beslutats om av aktörerna i nätverket. 59 Vidare är ett nätverk en platt organisation och alla medlemmar i nätverket är jämställda och det finns inget överordnat centrum med en för alla överordnad chef. Det kan i nätverket finnas någon form av samordnare men denna person utfärdar inte order och har ingen egen beslutsmakt. I nätverket finns ingen styrelse med formella roller som kan fälla beslut å nätverksaktörernas vägnar. Om en sådan styrelse utses och denna får befogenheter att bestämma över till 53 Rhodes (1997) s 137-139 54 Jessop (2003) s 101 55 Marinetto (2003) 56 Hall & Löfgren (2006) s 62-68 57 Pierre & Peters (2000) 58 De nätverk Vedung hänvisar till är samhälleliga nätverk. 59 Vedung (2006) s 13 14

exempel dagordningen eller nätverkets pengar har nätverket övergått till en formell organisation. 60 I ett nätverk ska alla på en jämlik nivå kunna ta upp och diskutera gemensamma ämnen. Ofta krävs att någon tar initiativ till att formulera en gemensam problemformulering eller definierar mål som alla i nätverket kan förhålla sig till. 61 Nätverkets grundläggande beståndsdelar är relativt enkla. Enheterna är noder, även kallade aktörer, vilket också är en benämning som fortsättningsvis kommer användas. Aktörerna är sammanbundna med länkar till en struktur som kallas nätverk. Aktörerna i detta nätverk kan utgöras av individer eller av kollektiv. Länkarna utgörs av sociala relationer av alla tänkbara slag. Det är aktörernas egenskaper, det vill säga saker som klasstillhörighet, kön, yrke och utbildning som påverkar aktörernas relationer i olika slags nätverk. 62 I uppsatsens valda fall är de av skolorna utvalda personerna aktörer och dessa är alla en del i nätverket Tjörn. Aktörerna är lärare, skolledare och studie och yrkesvägledare och de har alla erfarenhet av den gymnasiala yrkesutbildningen. Relationerna dem emellan är att de samtliga vill utveckla former för lärande i arbetslivet. Nätverk finns i ett otal variationer och kan ha olika syften och användningsområden. Inom dessa användningsområden kan vi finna nätverksimplementering 63, nätverksanalys 64 och nätverksstyrning för att nämna några. Dessa är alla olika sätt att använda nätverk och vilket av dessa användningsområden som används beror på vilket syfte man vill uppfylla med nätverket hur nätverket är tänkt att fungera och arbeta. I denna uppsats kommer nätverksstyrning som användningsområde att användas. Viktigt att framhålla i nätverksdiskussionen är vidare att nätverk är ett modeord som idag finns på mångas läppar; Trender inom samhällsvetenskapen kommer och går, planering, korporatism, utvärdering och kvalitetssäkring har alla varit just sådana trender. När nästa nya trend anländer, kommer den då att ersätta teorier om governance och nätverk? Varför ens lägga någon tid på att studera nätverk om dessa ändå kommer att försvinna från den vetenskapliga arenan inom en snar framtid, finns det säkert de som frågar sig. Denna synpunkt är intressant och klart värd att lyfta, om inte annat för att om möjligt försöka hålla sig något medveten om nätverkens egenskap som en modefluga. Detta kommer dock inte att diskuteras i denna uppsats då tiden helt enkelt inte tillåter detta men intressant vore helt klart att om ett antal år åter ta upp denna diskussion och återigen motivera varför den är intressant. Sammanfattningsvis kan nätverk sägas vara en organisation där en uttalad definition av strukturen finns. Denna struktur säger vilka aktörer som ingår i nätverket, vilken dagordning och vilket mål man ska ha för arbetet i nätverket. 60 Vedung (2006) s 14 61 Vedung (2006) s 15 62 Borell & Johansson (1996) s 14-15 63 Nätverk som verktyg för genomförande, implementering av beslut. (Sannerstedt 2000) 64 Nätverk som verktyg för analys av ett specifikt fenomen. (Borell & Johansson 1996) 15

4.3 Nätverksstyrning Nätverksstyrning är ett sätt att använda och se på nätverk och innebörden är att styra med och genom nätverk. Nätverksstyrning är det användningsområde av nätverk som kommer att diskuteras i denna uppsats och en beskrivning av vad detta är för något bli således nödvändig. Som tidigare konstaterats så är ett nätverk en speciell form av organisation utan en formell stadga men likväl med en struktur. Väl fungerande idealtypisk nätverksstyrning innebär enligt Evert Vedung att parterna enas om en struktur, dvs. vilka deltagare som skall ingå och vilka regler och arrangemang som skall gälla för deltagandet; i processen inom denna struktur måste de sen diskutera sig fram till en samsyn om problem och om resurshantering för att tackla problem samt framför allt besluta om en strategi för handling. Förhoppningsvis ska nätverket genom sin styrning även nå resultat och med resultat åsyftas enligt Vedung det samlade innehållet i det antagna handlingsprogrammet som nätverksaktörerna enats om. Nätverksstyrning kan helt enkelt sägas beskriva hur ett nätverk fungerar och arbetar. 65 Nätverksstyrning uppstår när organisationens aktörer tillsammans fattar ett beslut om att slå ihop eller byta resurser. Genom detta beslut försöker nätverket styra sig självt vilket medför nätverksstyrning. Nätverksstyrning innebär självstyre, inte en extern agents styrning av nätverket. 66 Således kan konstateras att nätverket Tjörn är ett nätverk som brukat nätverksstyrning; aktörerna har bestämt att delta i nätverket för att utbyta erfarenheter och nätverkets styrning sköts själva av aktörerna. I sin studie av nätverk presenterar Evert Vedung två idealtyper av nätverk; Idealtyp 1: nätverk med perfekt självstyre, Idealtyp 2: nätverk med extern pådrivare. Idealtyp 1 uppstår då en samling aktörer ingår frivilligt i ett nätverk och där man genom kommunikation, samtal och överläggningar jämställt kommer fram till en ordning som handlar om att lösa varandras problem genom att slå ihop eller byta resurser med varandra. Idealtyp 2 uppstår då det finns en extern pådrivare eller initiativtagare till nätverket. En extern pådrivare ingår inte själv i nätverket men har möjlighet att påverka det genom att ekonomiskt eller moraliskt bidra till att det upprättas eller fortlever, allmänt avgränsa ett problem område eller sätta mål för verksamheten. Det ska alltså göras en åtskillnad mellan en extern agents försök att styra nätverket och en extern agents försök att påverka nätverket. 67 Om nätverket styrs av en extern agent så upphör nätverksstyrningen. Dock kan nätverket påverkas av denna externa agent utan att nätverksstyrningen för den skull upphör. Vedung menar i sin studie att nätverksstyrningen kommer att skilja sig åt beroende på vilken av dessa idealtyper som förekommer. 68 65 Vedung (2006) s 30 66 Vedung (2006) s 10 67 Vedung (2006) s 15 68 Vedung (2006) s 23 16

Idealtyp 1 Vid nätverk med perfekt självstyrning föreligger enligt Vedung följande. a) En uppsättning frivilliga aktörer i en platt organisation som b) genom kommunikation, och samtal, på ett uppriktigt och ärligt sätt c) överväger möjligheter att frivilligt samordna sig genom att slå ihop eller utväxla resurser med varandra för att lösa problem och d) självmant fattar beslut om att lägga ihop eller sinsemellan utbyta resurser. Om man i nätverket kunnat enas om vilka aktörer som ska ingå i nätverket, vilka regler och arrangemang samt vilken arbets och beslutsordning man ska ha, har man kommit fram till den struktur som nätverket ska inneha. Då Vedung menar att nätverksprocessen för samråd och samverkan i nätverk är informell förutsätts någon form av överenskommelse om hur denna process ska gå till och vilket resultat man önskar uppnå med arbetet i nätverket. Genom att nätverket kollektivt enats om en struktur, en process och en handlingsstrategi, har aktörerna intagit självstyrning och man kan då på riktigt säga att man står inför ett fall av nätverksstyrning och samverkan i nätverket kan nu på allvar ta sin början. 69 Vedung menar vidare att idealtypisk samverkan i nätverk baserar sig på en föreställning om en kommunikativ gemenskap och där samarbetet bör ske i form av ett ostört, uppriktigt och rationellt samtal eller, i förlängningen, en perfekt förhandling mellan nätverkets medlemmar. För att alla skall känna sig delaktiga skall alla ställa upp. En sak som ständigt betonas är vikten av att man går laget runt, kanske i flera omgångar, så att alla verkligen får fram vad de har att säga. 70 Idealtyp 2 Vid nätverk med externa pådrivare föreligger enligt Vedung då a) En utomstående aktör som b) inte ingår i nätverket men som c) försöker styra t.ex. genom att bevilja medel till en annan aktör på villkor att denne d) tar initiativ till att upprätta ett nätverk, tar ansvar för att detta nätverk ska arbeta inom ett visst fält med ett speciellt mål och har förhoppningar om att åstadkomma något speciellt med nätverket. Externa pådrivare kan till exempel vara en statlig myndighet som initierar ett nätverk med förhoppning om att man med hjälp av detta ska uppnå ett speciellt syfte och uppfylla ett specifikt mål. Genom att ekonomiskt bistå nätverket förbinder man aktörerna att arbeta inom ett visst problemområde för att uppnå den statliga myndighetens mål med nätverket. Trots att myndigheten bidragit med pengar, allmänna mål och krav på att nätverket ska utföra ett visst arbete, blir myndigheten själva inte deltagare i nätverket och lägger sig heller inte i nätverkets löpande verksamhet. Däremot kan de i efterhand utvärdera nätverket för att 69 Vedung (2006) s 16 70 Vedung (2006) s 19 17

utröna om målen uppnåtts, om pengarna använts på ett bra sätt och om nätverket fungerat tillfredsställande. 71 4.4 Förklaringsfaktorer, perfekt självorganisering och externa pådrivare Ovan har en redogörelse kring governance och den form av governance då man väljer att samordna sitt handlande genom nätverk gjorts. En redogörelse av nätverk och nätverksstyrning som ett sätt att använda nätverk har också getts såväl som två olika typer av nätverksstyrning. Således kan nu en beskrivning av förklaringsfaktorer i form framgångsfaktorer och hinder som enligt teorin kan avgöra ett nätverks lyckande eller misslyckande ta sin början. Dessa förklaringsfaktorer kommer löpande tillsammans med en beskrivning av nätverket Tjörn som ett nätverk med perfekt självorganisering och extern pådrivare att redogöra för hur nätverket fungerat och arbetat. På samma sätt presenteras resultatet av empirin i kapitel 6 för att senare i kapitel 7 utgöra den analysmodell som ska vara behjälplig för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla uppsatsens syfte. Analysmodellen kommer att utgå från nätverksstyrningens struktur, process och resultat för att besvara uppsatsens frågeställningar: Hur nätverket fungerat, hur nätverket har arbetat samt vilka framgångsfaktorer och hinder man kan finna i nätverket. Ett nätverk med perfekt självorganisering De skolor som valt att ansluta sig till Idéskolan Tjörns företagsförlagda gymnasium och som således genom sina utsända aktörer kommer att ingå i nätverket Tjörn har samtliga frivilligt ansökt om att få delta i nätverket då de alla på något sätt har önskat utveckla lärandet i arbetslivet vilket varit nätverkets övergripande mål. Utifrån aktörernas egna syften och mål med deltagandet har man sedan i nätverket enats om en gemensam målsättning. I nätverket finns ingen överordnad befälhavare som rår över vad som ska avhandlas i nätverket. Aktörerna utbyter erfarenheter och idéer kring de mål som man gemensamt satt upp och på så sätt kan man hjälpa varandra att finna lösningar på olika problem som kan uppstå i utförandet av den nya yrkesutbildningen. 72 Ovanstående gör att nätverket Tjörn stämmer väl överens med ett nätverk med perfekt självorganisering. Ett nätverk med en extern pådrivare Nätverket Tjörn som bildats inom ramen för projektet Idéskola för yrkesutbildning är ett nätverk som initierats av Myndigheten för skolutveckling och Yrkesutbildningsdelegationen. Dessa har bistått med ett ekonomiskt stöd på 100 000 kronor till den idéskolan Tjörns företagsförlagda gymnasium som tillsammans med anslutande skolor bildar ett nätverk. Nätverkets problemområde är begränsat till att omfatta utveckling av den gymnasiala yrkesutbildningen och vid initieringen av projektet Idéskola för yrkesutbildning angavs ett antal övergripande mål och utvecklingsområden som nätverket ska arbeta kring. 73 Detta gör nätverket Tjörn även till ett nätverk med en extern pådrivare vilket i detta fall är Myndigheten för skolutveckling då Yrkesutbildningsdelegationen efter projektets initiering ej varit delaktig i processen. 71 Vedung (2006) s 23 72 Vedung (2006) s 15 73 Vedung (2006) s 23 18

Gemensamma mål och visioner Aktörerna i nätverket Tjörn har samtliga olika mål med deltagandet och genom att lösa problem, dryfta frågor eller få erfarenheter från andra verksamheter hoppas man kunna föra utvecklingen av sin verksamhet framåt. Genom samtal som följde efter nätverkets bildande kom deltagarna till klarhet över hur de kunde angripa ett gemensamt eller olika problem och på vilket sätt man kunde göra detta genom ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och resurser. Aktörerna måste också överlägga kring vilka åtgärder som var och en kan ställa sig bakom och hur man önskar gå till väga för att gemensamt kunna lösa problem eller utbyta erfarenheter. Ahlström Söderling lyfter här fram betydelsen att utifrån de deltagande aktörernas mål med den egna verksamheten skapa en gemensam vision och målsättning för nätverket och för det fortsatta samarbetet. 74 Ahlström Söderling har funnit att nätverk där de deltagande aktörerna är ömsesidigt beroende av varandra har större möjlighet att skapa framgång. Detta beroende menar Ahlström Söderling blir starkare om nätverket arbetar för ett speciellt projekts ändamål där samtliga aktörernas egenskaper och erfarenheter är absolut nödvändiga. 75 Myndigheten för skolutveckling har dock i egenskap av extern pådrivare initierat nätverket med förhoppning om att man med hjälp av detta ska uppnå ett speciellt syfte och uppfylla ett specifikt mål. Detta mål är på förhand definierat och utifrån detta är det sedan upp till nätverket att organisera sig. 76 Halme & Fadeeva är två forskare som studerat nätverks framgång och misslyckande i privat sektor. De menar att det kan leda till svårigheter med kontinuiteten i nätverket och att man riskerar att aktörer hoppar av samarbetet om man inte lyckas enas om gemensamma mål och visioner eller om aktörerna upplever att nätverket gått i en riktning som inte stämmer överens med aktörernas egna målsättningar med deltagandet. 77 Motiv till samverkan i nätverk Vid idealtypisk nätverksstyrning finns det enligt Vedung ett nätverk av jämställda parter som frivilligt och drivna av egna motiv, möts för att inventera sina problem som de tror att andra deltagare kan hjälpa dem att angripa. Startpunkten för samarbetet i nätverket kan vara att aktörerna inser att de har ett problem eller en fråga som man är beroende av andra i nätverket för att lösa eller gå vidare med genom erfarenhets och resursutbyte. Problemet är dock begränsat till att omfatta det problem eller utvecklingsområde som den externa pådrivaren beslutat om. 78 Halme & Fadeeva menar här att deltagande i nätverk måste vara frivilligt och att ingen kan tvingas in i nätverksarbetet. Forskare som Gossas fortsätter här och menar även han att aktörerna i ett nätverk inte kan tvingas till deltagande utan att det upphäver självorganiseringen och att nätverket då förlorar sitt syfte som självstyrande enhet utan styrning utifrån. 79 74 Ahlström Söderling (2000) s 444-455 75 Ahlström Söderling (2000) s 444-455 76 Vedung (2006) s 23 77 Halme & Fadeeva (2000) s 97-114 78 Vedung (2006) s 15 79 Gossas (2006) s 38 19

Tydlig administration i nätverket För att nätverksstyrningen i ett nätverk ska vara framgångsrikt skall det finnas ett beslut om en ordförande som ska leda mötena. Det ska också fattas beslut om ifall anteckningar skall göras och i så fall utav vem. Mötet kan enas om att göra en förteckning över aktörerna och deras kontaktuppgifter i nätverket. Nätverket kan tillsätta en samordnande person som kallar till och förbereder möten. Detta ansvar kan också rotera bland aktörerna. 80 Human & Provan som forskat kring nätverk i privat sektor ger samordnaren eller koordinatorn, det vill säga den administrativa ledningen i ett nätverk, en betydelsefull roll som ansvarig för nätverkets huvudaktiviteter såväl som för nätverkets informationshantering. Samma forskare beskriver koordinatorn som skapare av nätverkets mötesplats. Med mötesplats menas de system som man i nätverket valt för informationsutbyte mellan aktörerna. 81 Om nätverket saknar en tydlig administration kan detta skapa en osäkerhet i nätverket menar Human & Provan. Här fortsätter Halme & Fadeeva, och menar att avsaknaden av tydlig administration kan leda till att utbytet aktörerna emellan blir sämre och att vissa aktörer då känner att de har mindre att säga till om vilket i sin tur kan leda till minskad aktivitet i nätverket. 82 Ömsesidigt utbyte i nätverket Utbytet av erfarenheter eller tips på problemlösning i nätverket måste enligt Vedung ske ömsesidigt och med ett utbyte av erfarenheter utan överordning eller underordning för att nätverket ska fungera som bäst. Samtliga aktörer ska delta i samtalet och diskussionsämnet ska gå laget runt för att alla ska beredas tillfälle att yttra sig och lägga fram sina synpunkter. På detta sätt förmodas alla känna sig delaktiga vilket också i ett senare skede ska ge legitimitet åt resultatet. Diskussionen ska vara självorganiserat och där parterna dryftar saker frivilligt, inte för att lyda någon överordnad eller tillmötesgå någon aktör som befinner sig utanför nätverket. 83 Ibland uppstår situationer då aktörer tar del av vad övriga ger men inte själva bidrar med något och då kan problem i nätverket uppstå i form av freeriders. Detta kan då skapa en attityd i nätverket där man drar sig för att delge övriga aktörer erfarenheter och information och det ömsesidiga utbytet av erfarenheter som är så viktigt för nätverkets självstyre kan då gå förlorat. Halme & Fadeeva menar att om en aktör blir för dominant i nätverket och utnyttjar sin ställning för att maximera sin egen nytta på bekostnad av övriga aktörer så finns en stor risk att aktörer drar sig ur nätverksarbetet. 84 Detta menar Human & Provan kan avhjälpas med en stark nätverksadministration som genom sin koordinator eller samordnare ser till att alla får komma till tals och att alla bidrar till erfarenhetsutbytet. 85 80 Vedung (2006) s 14 81 Human & Provan (2000) s 327-365 82 Halme & Fadeeva (2000) s 97-114 83 Vedung (2006) s 16 84 Halme & Fadeeva (2000) s 97-114 85 Human & Provan (2000) s 327-365 20