Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Relevanta dokument
Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

BUP Asylmottagning. Föreläsning: Vanliga reaktioner vid trauma

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Trauma och återhämtning

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Att möta och arbeta med barn och familjer som varit på flykt

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Kris och Trauma hos barn och unga

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Allmänläkardagarna Omsorgssvikt. Barn som far illa. Skövde

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Trauma och Prostitution

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

TRAUMAKUNSKAP OCH BEMÖTANDE I SKOLAN

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Bemötande aspekter för nyanlända.

Traumamedveten omsorg

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Trauma och psykisk sjukdom

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Flyktingmedicinskt centrum

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Lite info om hälsa & livsstil

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Ensamkommande men inte ensamma

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Anna Eldebo leg. psykolog, Elisabet Nord leg. psykoterapeut

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Anna Eldebo leg. psykolog Larissa Voutilainen PTP-psykolog

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser hos traumatiserade flyktingbarn. Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade (TKT) BUP Skåne

SMART Utbildningscentrum

Ångestsyndrom-Anxiety

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Vad är psykisk ohälsa?

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Diagnoser (enl. DSM-5 ) Hur tar sig traumasymptom uttryck? PTSD. PTSD - Återupplevande

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa

Flyktingbarnteamet Göteborg

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Våld i nära relationer

Till dig som är barn och lider av ångest

Affektteori och affektsmitta

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

En liten bok om. komplext. trauma

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Sverige är väldigt vackert.

Transkript:

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård.

Igår: Exilrelaterad stress Posttraumatisk stress Tortyrskador Utvisningsskräck Familjeåterförening Papperslös?

Risk för PTSD Extrem stress, t ex naturkatastrof: 20-50% Katastrofal stress, människoförvållat: 30-60% Livshotande sjukdom, t ex cancer: 5-20% Våldtäkt: 70% Tortyr: 90 %

Vad bör leda mig att misstänka trauma? Oförklarliga fysiska symtom Mångfald av psykiska symtom, svårgreppbar bild Hos barn yngre än 8 år sömnstörningar, beteendestörningar

Posttraumatisk stress Posttraumatisk stress Återupplevande Ökad anspänning Undvikande Negativa tankar och känslotillstånd Beteendemässig och biologisk grund

Barn & PTSD När det gäller barn och PTSD är det en lite annorlunda symtombild. Barnen kan ibland upplevas som mindre berörda av ett trauma när det i själva verket tar sig annorlunda uttryck hos barn. Exempel är: Rädsla för att skiljas från förälder De tappar förmågor som de tidigare har haft (som t ex toaletträning) Sömnproblem, mardrömmar Tvångsmässig lek Nya fobier och ångest Agerar ut traumat i lek, sagor, ritningar Har smärtor utan orsak

Åldersspecifika symtom på posttraumatisk stress Spädbarn småbarn (0 3 år) Kraftfullt aktiverat anknytningsbeteende, fastklängande Stört mat- och sovmönster (avstannad tillväxt) Förskolebarn (3 6 år) Kraftfullt aktiverat anknytningsbeteende, fastklängande Separationsångest Stört mat- och sovmönster Utvecklingsmässig tillbakagång Återupprepande lek, återupprepande beteende Störd realitetsanpassning Drar sig undan kamrater och lekar Passivitet, hjälplöshet, skuldkänslor

Skolbarn (7 12 år) Återupprepande lekar Traumafixering (överdrivet intresse för våld) Avvikande moralutveckling Störda kamratrelationer (mobbning eller brist på kamrater) Inlärningssvårigheter Rastlöshet, oro och irritabilitet Aggressiva utbrott Personlighetsförändringar Somatiska symtom (ont i huvudet, ont i magen) Tonåringar Återupprepande beteenden Överlevandeskuld Skamkänslor och självförebråelser Förändrad livsattityd Att fly in i gruppidentiteten Prematur vuxenidentitet

Koncentrationsproblem: Det största vardagsproblemet

Bemötande Onder Ozkalipci, MD, Forensic Physician

Frågor om problembeskrivning och orsaker Vad har fört dig hit idag? Ibland beskriver vi vårt problem på ett annat sätt när vi talar med någon i vår familj, någon vän eller någon annan från våra egna kretsar. Hur skulle du beskriva ditt problem för någon av dem? Vad tror du är orsaken till att det blivit så här? Känner du någon som har haft liknande besvär? Vilken hjälp och behandling önskar du? Vad har du sökt för hjälp och behandling? Om du hade bott kvar i ditt ursprungsland/hemland, vilken typ av hjälp och behandling hade du sökt då? (om aktuellt) Finns det något i din vardag som bidrar till, eller har bidragit till, att du har besvär? Vad påverkar, eller har påverkat, dig? (om aktuellt) Hur har du påverkats?

Barnutredningen Mamma Pappa Barnet Traumatiska erfarenheter som inte är kända av andra familjemedlemmar Traumatiska erfarenheter som upplevs skamfyllda och därför inte pratas om även om de är kända Symtom som upplevs skamfyllda eller galna och som därför inte har berättats för de andra i familjen

Uppmärksamma varningstecken Mycket låg funktionsnivå och hög passivitet (går inte att få upp ur sängen, skolvägran, deltar inte i aktiviteter, isolering) Främmande syn på verkligheten, på händelser ni båda upplevt Impulsiv och utagerande Orimlig rädsla Begränsar livet Sömnsvårigheter och återkommande mardrömmar Självskadebeteende

Stöd i kriser Ge alltid utrymme för tröst, intresse, omtanke. Håll dig till här och nu. Här kan vi påverka, vara aktör. Förhållningssätt: att behålla fågelperspektivet. Passiviteten största problemet. Motsägelsefulla önskningar: ingen bryr sig ingen skall lägga sig i. Självdestruktivitet: Upprätthålla vardagsrutiner. Fundera på vad du som kontakt förstärker! Bekräfta besvikelsen men ta udden av misslyckande och kränkning. Var tydlig med ansvarsfrågor. Begränsa skuld och skam: Du har gjort vad du kunnat. Hjälp personen att vara analyserande och strategisk

Motivera till vård Säg inte att man kan få hjälp hos en psykolog Jag ser att du har det svårt med X (var konkret med vad du ser). Sånt händer, man kan känna så. Man kan lätta på trycket om man talar med en vuxen som kan ge råd. Jag kan skicka dig till en sådan person. De heter psykologer. Så gör också vanliga finska ungdomar. Du kan också vänta och när du känner att du vill, säger du det till mig eller till din gode man, eller till en lärare att du vill gå till en sådan person.

Posttraumatisk stress bland unga Frida Johansson Metso, leg. psykolog