Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå
Utgångspunkter Ett led i certifiering och kvalitetssäkring av VOC är att hitta gemensamma strukturer och tillvägagångssätt i länet. Utgångspunkt för samtliga förslag som presenterats vid seminarieserie 2 har tagits i de önskemål, synpunkter och idéer som framkom vid seminarieserie 1. Förslagen handlar framförallt om former och syfte och är inte utarbetade i detalj. Syftet med seminarieserie 2 är att förankra utvecklingsarbetet inom BUSprojektet och insamla ytterligare förslag och synpunkter inför fortsatt utvecklingsarbete och ev. ansökan till socialfonden om ett genomförandeprojekt. Seminarierna har inte varit beslutande. Beslut tas i VOC:s styrgrupp.
Hur är sammanställningen gjord? Seminarier har genomförts på fyra orter i länet under v 44 och 45, 2008. I Vilhelmina deltog 50, i Lycksele 28, i Umeå 57 och i Skellefteå 79 personer. Sammanställningen redovisar dels hur svaren fördelas procentuellt för varje ort, dels redovisas ett genomsnitt för samtliga seminarier (kolumn: Genomsnitt). I vissa frågor skiljer sig svaren markant mellan de fyra seminarierna. Orterna är inte lika stora och deltagarantalet har varierat. Härigenom riskerar en redovisning av genomsnittet utifrån fyra seminarier att blir något missvisande. Som exempel kan nämnas att Lyckseleseminariet väger lika tungt som resultaten från Skellefteåseminariet, trots att de senare även innefattar Norsjö, dvs. två orter och fler deltagare. Av denna anledning redovisas även ett genomsnitt av det totala antalet deltagare (se fråga 3-10, kolumn: Procent/deltagare). Till respektive fråga redovisas även muntliga kommentarer som framkommit vid samtal/bikupor.
1. Är du man eller kvinna? Majoriteten av deltagarna vid samtliga seminarier var kvinnor. Detta speglar den könssegregerade arbetsmarknaden och väcker frågan om hur VOC kan arbeta för att öka antalet manliga sökande till utbildningen samt öka antalet manliga yrkeshandledare. Vilhelmina Lycksele Umeå Skellefteå Genomsnitt Man 19% 7% 11% 7% 11% Kvinna 81% 93% 89% 93% 89% Övergripande kommentarer: viktigt att utbildningen blir attraktiv, viktigt att kvalitetssäkra utbildningen, uppdraget att förändra utbildningen känns stort.
2. Vilken är din befattning? Varje deltagare har endast kunnat lämna ett svar trots att flera svarsalternativ varit möjliga på denna fråga. Man kan t.ex. både vara sjuksköterska och arbetsledare eller sjuksköterska och lärare. 214 personer har deltagit i seminarieserie 2. Resultatet visar framförallt att det finns ett brett engagemang för VOC i Västerbotten. Vilhelmina Lycksele Umeå Skellefteå Genomsnitt Omv.pers/usk 85% 61% 68% 70% 71% Sjuksköterska 2% 0% 0% 0% 1% Arbetsledare 6% 11% 16% 11% 11% Lärare 0% 7% 11% 13% 8% Annan 6% 21% 5% 6% 8%
3. Är du sedan tidigare förtrogen med att delar av kurser genomförs under APU:n? Frågan riktades till arbetsplatserna och resultatet visar att majoriteten, men inte alla, känner till att den arbetsplatsförlagda utbildningen är kursplanestyrd. Under seminariet betonades Gymnasieförordningens definition av APU som kursplanestyrd utbildning på ett program som genomförs på en arbetsplats utanför skolan. I mycket låg utsträckning 8% 0% 2% 9% 5% 4% I låg utsträckning 22% 22% 11% 17% 18% 18% I hög utsträckning 46% 52% 47% 44% 47% 47% I mycket hög utsträckning 24% 26% 40% 30% 30% 31% Kommentarer: Viktigt att ha i åtanke, att delar av kursen genomförs ute på APU. De är där för att fortsätta att lära och inte visa upp vad de kan.
4. Har ni arbetsplatsdokument ni skulle vilja lägga in under presentationen? Ett förslag till webbplattform för information, kommunikation och APUförmedling åskådliggjordes. Bland annat visades ett exempel på hur arbetsplatser och gymnasieprogram kan presenters med text, kontaktuppgifter och bild. De allra flesta var positiva eller mycket positiva till möjligheten att även lägga in arbetsplatsdokument. Endast 8 % var mycket tveksamma till förslaget. Kommentarer: viktigt att plattform/information uppdateras. Vem ska uppdatera? Studerande kan hjälpa till.
5. Uppfyller dessa mallar era förväntningar? Vid seminarieserie 1 framkom behovet av att finna gemensamma strukturer och kvalitetssäkring av den inledande kontakten mellan yrkeshandledare och studerande, exempelvis mallar som förenklar brevväxling. Två förslag presenterades: en mall för Personligt brev från studerande till yrkeshandledare (ev kompletterat med CV) samt en mall för Välkomstbrev från yrkeshandledare till studerande. Båda mallarna bygger på stödord. Även om uppfattningarna skiljer sig mellan orterna är de flesta positiva till förslaget. I mycket låg utsträckning 10% 7% 2% 1% 5% 4% I låg utsträckning 22% 59% 13% 1% 24% 17% I hög utsträckning 51% 33% 64% 53% 50% 53% I mycket hög utsträckning 16% 0% 22% 44% 21% 26% Kommentarer: opersonligt om brev ersätter fysiska möten/telefonsamtal. Brev kan underlätta fysiska möten, kompletterar varandra. Kan bli för mycket info vid enbart möte, därför bra att viss info finns i brevet. Elevens brev med presentation/foto blir desto viktigare när det är flera handledare som ska vara insatta i den studerandes mål, förväntningar och tidigare erfarenheter. Första mötet med eleven är viktigast. Viktigt att elev och handledare träffas innan APU. Mindre orter har lättare att hålla kontakt med arbetsplatserna än större orter.
6. Lever detta förslag till APU-förmedling upp till dina förväntningarna? Vid det första seminariet framkom behovet av att underlätta APUhanteringen och kommunikationen kring denna. Ett förslag till verktyg för APU-förmedling presenterades. En del i förslaget är automatiska utskick av kontaktuppgifter till studerande, yrkeshandledare och lärare. Förslaget, som inte är färdigutvecklat men tekniskt möjligt, väckte många frågor. Resultatet visar att intresse finns för att utveckla ett verktyg. I mycket låg utsträckning 0% 7,41% 1,82% 1,30% 3% 2% I låg utsträckning 12,24% 59,26% 12,73% 18,18% 26% 21% I hög utsträckning 75,51% 33,33% 63,64% 63,64% 59% 63% I mycket hög utsträckning 12,24% 0% 21,82% 16,88% 13% 15% Kommentarer: Ser positivt på förslaget att gruppen undersköterskor själva utser vem som ska vara handledare (VUX). Bra att ha namnet för oss lärare när man ska ringa och boka besök så vet vi vem vi ska fråga efter. Flera åsikter om att det bör gå att skriva in flera handledarnamn. Det kan vara positivt att vara flera handledare och att förväntan från de studerande att det bara ska vara en för att vara bra måste motverkas. Även till chef. Går det göra ändringar? Bra om enheten tillsammans formulerar ett brev som är en mer färdig att använda mall än att det utarbetas mallar som alla ska behöva använda. Flera handledare kan vara en fördel för eleven men en bör utses till huvudhandledare. APU kort måste gå ut till fler än en handledare. Det bör finnas samordnare på arbetsplatserna. Många organisationsproblem runt APU är storstadsproblem.
7. Lever förslaget till bedömningsunderlag (så här långt) upp till förväntningarna? En genomgång av befintliga underlag för bedömning vid APU visar stora variationer i länet. Ett viktigt syfte för ett länsgemensamt bedömningsunderlag är att skolans kursmål tydliggörs (dvs. vad skolan förväntar att eleven utvecklar under APU). Förslaget är ett bedömningsdokument i tre delar: bedömning utifrån aktuella kursmål, bedömning utifrån generella arbetsrelaterade mål, bedömning utifrån arbetsplatsspecifika mål Mer än 70% är positiva till förslaget. Vi överlämnar nu frågan till en arbetsgrupp som arbeta vidare med att utveckla ett länsgemensamt bedömningsunderlag. I mycket låg utsträckning 0% 0% 5% 0% 1% 2% I låg utsträckning 8% 60% 25% 20% 28% 21% I hög utsträckning 74% 35% 59% 70% 60 63% I mycket hög utsträckning 18% 5% 22% 9% 13% 14% Kommentarer: Farligt att skapa checklistor som både personal och studerande metodiskt bockar av utan helhet och sammanhang. Ska vara del i en lärprocess och inget man bara presterar (bransch). Läraren ser till helhet när betyg sätts. APU:n en del i denna helhet. Flera åsikter fördes fram om hur viktigt det är att skolan stöttar handledaren när problem uppstår. Bra om inte en handledare står ensam med att underkänna utan att det är flera i arbetsgruppen som tillsammans med läraren gör det tillsammans. Målen för APU ska finnas i OP-pärmen på arbetsplatsen / ska finnas på webb-plattformen. Det är läraren som sätter betyg i kursen med stöd av detta underlag. Bra om bedömningsunderlagen utvecklas och blir tydligare Handledare, lärare och elev behöver träffas i trepartssamtal
8. Vems ansvar tycker du det är att anordna nätverksträffar? Mötesplatser för yrkeshandledare, kontaktansvariga handledare och kursansvariga lärare efterfrågas. De flesta anser att det är skolans ansvar att anordna dessa mötesplatser, men nästan lika många anser att ansvaret kan delas mellan skola och APU-platser/arbetsgivare. Skolans ansvar 54% 52% 41% 51% 50% 49% APU-platsernas ansvar 4% 9% 6% 1% 5% 4% Ansvaret delas 42% 39% 54% 47% 45% 46% Kommentarer: Detta är ju ett sätt att lyfta rollen som handledare och göra den synlig och viktig. Nätverk kan också innebära att handledare träffas utan att ens skolan är involverad (bransch). Skolansvar (skola). Självklart att skolan ska erbjuda utbildningsdagar för handledare. Branschen ansvarar för att delta
9. Lever förslaget till handledarutbildning (så här långt) upp till dina förväntningarna? Förslaget till handledarutbildning består dels av en webb-baserad introduktion/repetition samt en grundkurs på 100 gymnasiepoäng, fördelad på tre moduler. Förslaget innebär att utbildningen ska utformas på ett enhetligt sätt i länet, men kan erbjudas lokalt. Även i denna fråga lever förslaget upp till de flestas förväntningar, även om lokala skillnader framkommer. I mycket låg utsträckning 2% 29% 0% 1% 8% 5% I låg utsträckning 16% 54% 15% 7% 23% 17% I hög utsträckning 61% 13% 73% 76% 56% 64% I mycket hög utsträckning 20% 4% 12% 16% 13% 15% Kommentarer: Om den första bara är webbaserad finns farhågor att arbetsgivaren tar för givet att denna ska göras på medarbetarnas fritid. Viktigt att få arbetstid för att förbereda sig. Kanske behöver mer tid avsättas för handledning av elev. Handledare behöver mer kompetens. Handledare behöver egen mailadress
10. När passar det bäst för verksamheten att handledarutbildningen förläggs? Fråga 10 hanns inte med vid Lycksele-seminariet. Resultatet från de övriga tre orterna visar att de flesta anser att hela utbildningsdagar är bäst för verksamheten, följt av eftermiddagspass. På förmiddagar 4% 2% 8% 5% 5% På eftermiddagar 45% 34% 27% 35% 34 Hela dagar 47% 60% 65% 58% 59 Kvällar, helger 4% 4% 0% 3% 2%