Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var att undersöka medlemmarnas attityder och kunskaper om mat och hälsa inför de gemensamma föreläsningar på temat förvirrande hälsobudskap som går av stapeln i mitten av september 2004. Resultatet presenteras för alla föreningar gemensamt, eftersom det inte är så många anmälda ännu från Konsumentföreningarna Norrort och Väst. Fakta om Medlemspanelen Antal anmälda som är medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm: 467 Antal anmälda som är medlemmar i Konsumentföreningen Norrort: 10 Antal anmälda som är medlemmar i Konsumentföreningen Väst: 32 Totalt antal anmälda till Medlemspanelen: 509 Svarssnitt: 275 personer/fråga. Anledningen till att det blir ett snittvärde är att alla inte genomfört hela undersökningen. Svarsfrekvens: 54 % Antal svarande per förening samt antal kvinnor och män som har svarat: Samtliga föreningar: 283 svarande, varav 219 kvinnor och 64 män. Konsumentföreningen Stockholm: 256 svarande, varav 206 kvinnor och 50 män. Konsumentföreningen Norrort: 8 svarande, varav 5 kvinnor och 3 män. Konsumentföreningen Väst: 19 svarande, varav 8 kvinnor och 11 män. Åldersfördelning bland de svarande 31-35 år: 10 % av totalt antal svarande. 36-40 år: 13 % - - 41-50 år: 21 % - - 51-60 år: 25 % - - 61-70 år: 19 % - - Flest svarande har åldersgruppen Kvinnor 51-60, följt av Kvinnor 41-50. Men, om man slår ihop åldersgrupperna Kvinnor 31-35 år och Kvinnor 36-40 år, så har den gruppen näst flest svarande, d vs fler än Kvinnor 41-50. Bland männen är det framförallt Män 71-70 samt Män 51-60 som har svarat.
Resultat En majoritet - 84 % - av de svarande tänker ofta eller alltid på vad de ska äta för att behålla hälsan. Av dem är det 60 % som gör det ofta och 24 % som alltid gör det. 15 % gör det ibland. Endast 1 % gör det aldrig. Fråga 1. Tänker du på vad du ska äta för att behålla hälsan? De flesta, 68 % tänker också ofta eller alltid på vad de ska äta för att hålla vikten. 54 % gör det ofta och 14 % gör det alltid. 28 % gör det ibland. Endast 5 % gör det aldrig. Fråga 2. Tänker du på vad du ska äta för att behålla vikten? De svarande fick sedan skriva med egna ord vad de anser är viktigast att tänka på för att behålla hälsan och vikten. Överensstämmelsen är stor mellan de svarande. De flesta framhåller motion,
att äta en balanserad kost med mycket frukt och grönt och att undvika för mycket fett och socker. Några tar också upp att man ska vara försiktig med salt eller tillsatser och färgämnen av olika slag. Flera skriver också att de försöker att äta vegetariskt eller att de i möjligaste mån väljer KRAV-märkta eller andra ekologiska produkter. Att undvika tobak och alkohol dyker också upp bland svaren. Några nämner ingrediensförteckningen för att få vägledning i vad produkterna innehåller. Men, flera framhåller också vikten av att ha roligt, njuta av livet och inte jobba för mycket. Då och då måste man sätta lite guldkant på tillvaron och unna sig något mer onyttigt. Därefter fick de svarande lista vilka sjukdomar som de förknippar mest med övervikt. Var och en fick ange så många alternativ som man önskade. Hjärt- och kärlsjukdomar är det som flest förknippar med övervikt, tätt följt av diabetes. Dessa två skiljer sig markant från de andra alternativen. På tredje plats kommer magproblem. Sedan följer stroke/slaganfall, depressioner och vissa cancerformer. Däremot är det mycket få som förknippar migrän och tandlossning med övervikt. Fråga 4. Vilka av följande sjukdomar förknippar du med övervikt? Du får kryssa i flera alternativ.
Undersökningen visar också att det är några informationskällor som betraktas som mer förtroendeingivande än andra. Apoteket, dietister, sjukvården och myndigheter som t.ex. Livsmedelsverket är de som markant skiljer ut sig från de andra alternativen och som man har mest förtroende för när det gäller information om mat och hälsa. På femte plats kommer böcker. Andra som har nämnts är Viktväktarna och hälsotidningar. Bara några få nämner livsmedelsbutiker eller livsmedelsindustrin. Ingen nämner kvällstidningar bland de fem som man har mest förtroende för. Fråga 5. Ange de FEM informationskällor som du har mest förtroende för när det gäller information om mat och hälsa. Under det senaste året har socker- och stärkelserik mat debatterats mycket. Undersökningen visar att en klar majoritet, 80 % har hört råd både om att äta mindre sockerrik och stärkelserik mat. 14 % har enbart hört råd om att äta mindre sockerrik mat och 2 % har enbart hört råd om att äta mindre stärkelserik mat. 2,5 % har inte hört några råd alls.
Fråga 6. Den senaste tiden har det i tidningar, radio och TV funnits råd om att man ska äta mindre stärkelserik mat om man vill behålla vikten, t.ex. mindre pasta, ris, vitt bröd och potatis. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Det har även funnits råd om att man ska äta mindre sockerrik mat om man vill behålla vikten, dvs. färre snabba kolhydrater som t.ex. sockrade frukostflingor, läsk och sötad yoghurt. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Trots att många har hört råden om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat, så fortsätter hälften att äta som förut. 30 % äter mindre sockerrik mat och 19 % äter mindre av både socker- och stärkelserik mat. Endast 1 % äter mindre stärkelserik mat. Men, ett antal påpekar också i undersökningens sista fråga att de inte ändrat sina kostvanor, eftersom de redan är inne på dessa tankar, de redan äter en balanserad kost eller är diabetiker som dagligen måste tänka på hur maten är sammansatt. Fråga 7. Har råden om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat påverkat dina kostvanor?
300 250 200 150 100 50 0 1 Tallriken är indelad i fyra delar. 1/4 kött, 1/4 pasta, ris eller potatis, 1/4 grönsaker, 1/4 bröd. Halva tallriken fylls med kött eller fisk. Halva med potatis, pasta eller grönsaker. Vet inte. Tallriken är indelad i tre delar. En del fylls med potatis, ris eller pasta samt bröd. En lika stor del består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter. Fråga 8. Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för att äta en bra och balanserad kost. Vad innebär tallriksmodellen? Tallriksmodellen har använts under lång tid som ett hjälpmedel för hur man ska komponera ihop sin måltid. 88 % av de svarande känner till den rätta sammansättningen av tallriksmodellen, d v s att tallriken är indelad i tre delar. En del fylls med potatis, ris eller pasta samt bröd. En lika stor del består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter. De senaste åren har marknadsföring riktad till barn ökat markant och vi valde därför att ställa en fråga kring detta. En majoritet, 76 %, anser att det ska vara reklamfritt kring barn. 20 % anser att det är OK, men endast för mat som är bra för barnens hälsa. 2 % anser att det är helt OK med marknadsföring riktad till barn.
Fråga 9. Alltfler livsmedel marknadsförs med tecknade roliga gubbar på förpackningarna eller med någon liten leksak eller tatuering för att attrahera barn och barnfamiljer. Många av dessa livsmedel är söta och feta. Tycker du att livsmedel ska marknadsföras till barn på detta sätt?
Livsmedelsverket har ett flertal olika kostrekommendationer som ska vara till hjälp för hur mycket vi bör äta av olika livsmedel. I undersökningen ställdes några frågor kring kostråden om fisk. En majoritet, 90 % har hört talas om (62 %) eller känner väl (28 %) till de särskilda rekommendationer som finns för hur ofta vi kan äta fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. 10 % känner inte alls till dem. Fråga 10. Livsmedelsverket ger ut officiella kostrekommendationer, dvs. vad man bör äta och inte äta för att må så bra som möjligt. Bland annat finns det särskilda rekommendationer för hur ofta vi kan äta fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Känner du till detta? Deltagarna i undersökningen fick sedan svara på varför de tror att kostrekommendationerna för fet fisk från Östersjön, Bottniska Viken, Vänern och Vättern finns. Det visade att hela 94 % känner till att kostrekommendationerna har kommit till för att det är höga halter av miljögifter i fisken. Men, även om man känner till kostrekommendationerna så är det flest, 41 % som bara tänker på dem ibland när det gäller de egna eller familjens matvanor. 35 % gör det aldrig och 23 % gör det ofta.
Fråga 11. Ange varför du tror att det finns kostrekommendationer för fet fisk från Östersjön, Bottniska Viken, Vänern och Vättern. Fråga 12. Är kostrekommendationerna när det gäller fisk något du tänker på när det gäller dina eller din familjs matvanor?
Vissa av Livsmedelsverkets rekommendationer riktar sig till vissa specifika grupper. Vi valde en av dem, som riktar sig till sig flickor och kvinnor i fertil ålder, för att se hur god kännedomen om den är. Den lyder: * Ät gärna en gång i veckan, men inte mer: Abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra. * Ät gärna en gång i månaden, men inte mer: Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad lax och vildfångad öring från Vänern, Vättern, Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad röding från Vättern. 62 % tror att det endast rör gravida och ammande medan 19 % tror att det rör alla konsumenter. 12 % har svarat flickor och kvinnor i fertil ålder och endast 6 % vet inte vem rekommendationen rör. Fråga 13. Följande kostrekommendation från Livsmedelsverket vänder sig till en speciell målgrupp: * Ät gärna en gång i veckan, men inte mer: Abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra. * Ät gärna en gång i månaden, men inte mer: Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad lax och vildfångad öring från Vänern, Vättern, Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad röding från Vättern. Vilken av följande grupper tror du ska äta enligt ovanstående rekommendationer? Avslutningsvis fick deltagarna skriva egna kommentarer om undersökningen. Några av dem: Angeläget att ta reda på hur och vilka kostråd som påverkar konsumenterna. Socker varnade man för redan på 70-talet. Bra med debatt kring socker, men ibland blir den överdriven. Reklam kring mat, framförallt om den riktar sig barn ska granskas seriöst.
Kostråd, framförallt larmrapporter blir oftast väldigt ensidiga. Det viktiga är att äta en väl sammansatt kost. Socker och kolhydrater har ventilerats åtskilliga gånger under min levnad och jag har rättat mig efter det. För att få folk att köpa hälsosam mat borde priset på sådana varor sänkas. Saknar bra märkning av brödets sockerinnehåll. Massmedia utövar någon slags chockteknik för att meddela allmänheten om de kostråd som kommer fram. Om man skulle följa allt skulle vi inte få äta något alls. Ge gärna ut saklig information om fetma och dess orsaker. Det är helt förkastligt att locka barn med leksaker och annat i matförpackningarna jag vill själv kunna välja vad jag köper till mina barn, även om barnen är med. Jag saknar i kostupplysning i allmänhet vad som är minimum när det gäller olika näringsämnen. Har nyligen fött barn och ammat länge, har läst Livsmedelsverkets rekommendationer många gånger. Ändå vet jag inte om man anser att alla konsumenter ska äta abborre, gös mm en gång i veckan eller mer. Eller om det gäller kvinnor i fertil ålder bara. På något sätt måste man få till en ändring av vanorna. Nu uppmanar livsmedelsindustrin till ett ständigt ätande och drickande. Tror tyvärr att de problem som vi ser med sjukdomar, övervikt mm också är en klassfråga. Kanske behöver vi än mer väcka liv i den gamla folkbildningstanken. Dessutom tycker jag att man med hjälp av skatter, reklamförbud mm kan vända den negativa trend som vi är inne i.
BILAGA 1 FRÅGESTÄLLNINGAR Fråga 1. Tänker du på vad du ska äta för att behålla hälsan? Ja, alltid Ja, ofta Ibland Nej, aldrig Fråga 2. Tänker du på vad du ska äta för att behålla vikten? Ja, alltid Ja, ofta Ibland Nej, aldrig Fråga 3. Skriv med egna ord vad du anser är viktigast att tänka på för att behålla hälsan och vikten? Fråga 4. Vilka av följande sjukdomar förknippar du med övervikt? Du får kryssa i flera alternativ. Följande alternativ fanns att välja emellan: Astma, benskörhet, depressioner, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, magproblem, migrän, reumatism, stroke/slaganfall, tandlossning och vissa cancerformer. Fråga 5. Ange de FEM informationskällor som du har mest förtroende för när det gäller information om mat och hälsa. Följande alternativ fanns att välja emellan: Apoteket, böcker, dietist, familj, vänner och bekanta, föreningslivet, hälsokostinformation och hälsokostbutiker, hälsotidningar, andra vecko- och månadstidningar, hälsotidningar, Internet, kvällstidningar, kvällstidningarnas hälsobilagor, livsmedelsbutiker, livsmedelsindustrin, morgontidningar, myndigheter (t.ex. Livsmedelsverket), radio, sjukvården, TV samt Viktväktarna eller liknande. Fråga 6. Den senaste tiden har det i tidningar, radio och TV funnits råd om att man ska äta mindre stärkelserik mat om man vill behålla vikten, t.ex. mindre pasta, ris, vitt bröd och potatis. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Det har även funnits råd om att man ska äta mindre sockerrik mat om man vill behålla vikten, dvs. färre snabba kolhydrater som t.ex. sockrade frukostflingor, läsk och sötad yoghurt. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Ja, hört råd om att äta mindre stärkelserik mat. Ja, hört råd om att äta mindre sockerrik mat Ja, hört både råd om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat Nej, har inte hört råden Vet inte Fråga 7. Har råden om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat påverkat dina kostvanor? Ja, jag äter mindre sockerrik mat. Ja, jag äter mindre stärkelserik mat. Ja, jag äter mindre av både socker- och stärkelserik mat. Nej, jag äter som förut.
Fråga 8. Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för att äta en bra och balanserad kost. Vad innebär tallriksmodellen? Tallriken är indelad i tre delar. En del fylls med potatis, ris eller pasta samt bröd. En lika stor del består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter. Tallriken är indelad i fyra delar. 1/4 kött, 1/4 pasta, ris eller potatis, 1/4 grönsaker, 1/4 bröd. Halva tallriken fylls med kött eller fisk. Halva med potatis, pasta eller grönsaker. Vet inte. Fråga 9. Alltfler livsmedel marknadsförs med tecknade roliga gubbar på förpackningarna eller med någon liten leksak eller tatuering för att attrahera barn och barnfamiljer. Många av dessa livsmedel är söta och feta. Tycker du att livsmedel ska marknadsföras till barn på detta sätt? Ja, det är helt OK Ja, men endast mat som är bra för barnens hälsa. Nej, det ska vara reklamfritt kring barn Vet inte Fråga 10. Livsmedelsverket ger ut officiella kostrekommendationer, d.v.s. vad man bör äta och inte äta för att må så bra som möjligt. Bland annat finns det särskilda rekommendationer för hur ofta vi kan äta fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Känner du till detta? Ja, känner till väl Ja, har hört talas om Nej Vet inte Fråga 11. Ange varför du tror att det finns kostrekommendationer för fet fisk från Östersjön, Bottniska Viken, Vänern och Vättern. Man vill minska utfiskningen av hav och sjöar Det är höga halter av miljöföroreningar i fisken Vet inte Fråga 12. Är kostrekommendationerna när det gäller fisk något du tänker på när det gäller dina eller din familjs matvanor? Ja, ofta Ja, ibland Nej Vet inte Fråga 13. Följande kostrekommendation från Livsmedelsverket vänder sig till en speciell målgrupp: * Ät gärna en gång i veckan, men inte mer: Abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra. * Ät gärna en gång i månaden, men inte mer: Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad lax och vildfångad öring från Vänern, Vättern, Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad röding från Vättern. Vilken av följande grupper tror du ska äta enligt ovanstående rekommendationer? Gravida och ammande Flickor och kvinnor i fertil ålder
Alla konsumenter Vet inte. Fråga 14. Här kan du skriva egna kommentarer kring undersökningen. Om du inte har något som du vill tillägga, så skriv bara "Inga kommentarer".