Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund



Relevanta dokument
Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Barn och ungdomars Vitamin D-status

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

D-vitaminbrist av betydelse för diabetesutveckling?

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

Multivitaminer och bröstcancerrisk

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Vitamin D brist. Spelar det någon roll? Ylva Pernow Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Jakob Skov Endokrinolog Medicinkliniken. D-vitamin

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Kan fysisk aktivitet och kost påverka risken för bröstcancer? Hanna Fredholm MD PhD, bröstkirurg PO Bröst, endokrin och sarkom Karolinska

Stillasittande & ohälsa

Cancerprevention nuläge och utveckling

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Klimakteriebesvär- Värdet att behandla. Ann-Christine Nilsson MHÖL och ÖL kk USÖ

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Vitamin D och Immunförsvaret. Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Långbro Park Docent i Klinisk Farmakologi

T och D de dyraste bokstäverna?

Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige Män

Vitamin D. Olof Axler. Klinisk kemi, Malmö

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Individualiserade kostråd

Nutidens komplexa fysiska rörelsemönster vad har hänt och vad kan vi göra?

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett

SAHLGRENSKA AKADEMIN UV-STRÅLNING OCH HUDCANCER I VÄSTRA GÖTALAND

Vitamin D Lc-Ms/Ms. Benny Larsson Laboratorie Medicin Skåne Klinisk Kemi Malmö

Vitamin D-receptorn (VDR)

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

- Sänkt pris för B-PEth den bästa alkoholmarkören. - Ändrade referensintervall för barn och vuxna: P-Kreatinin P-Ferritin P-Järn P-Transferrin

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Folkhälsoatlas koloncancer

Metabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Incidens av hudcancer i Västra Götalands län. Göteborg den 20 december 2007

VÄLKOMNA! Roland Laurent. rening. Sakkunnig SSF, Svensk Solarieförening. VD Ultra Tan AB, Sverige VD Alisun BV, Nederländerna

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

SSPK-PINSCHERSEKTIONEN

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

Hormoner och bröstcancer -ur ett onkologiskt perspektiv

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Regionala cancercentrums preventiva uppdrag

Diabetes ur ett överviktsperspektiv

Cancer, social position och födelseland. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:6. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2 dieten, eller...? a. Diethysteri: LCHF, stenåldersdieten, 5:2, eller...?

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

ACTINICA LOTION FÖREBYGGER vissa former av HUDCANCER

Fotodynamisk behandling med dagsljus

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Våga väga. Ett interventionsprojekt för obesa kvinnor på Danderyds sjukhus Mödrahälsovårdsöverläkare, Med Dr. Elisabeth Storck Lindholm.

- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Nya tider, nya hälsoproblem

Fysisk Aktivitet och KOL

Nytt år, nytt liv! Dags för ett nyårslöfte? Här kommer några tips, stryk det som inte passar dig.

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

ungdomar i en västsvensk population med IBD

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Biverkningar vid endokrin behandling vid bröstcancer

GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Prevention före skolåldern riktad och generell

Fysisk aktivitet och påverkan på prestation på olika sätt genetiska förutsättningar och vad händer med hjärnan?

Vi kan förebygga cancer

Behandling av typ 2-diabetes

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Cancervård. Sammanfattning. Underlag, mått och indikatorer

Studiedesign: Observationsstudier

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Malignt melanom. Nils Hamnerius överläkare Skånes universitetssjukhus Hudkliniken Malmö

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

perspektiv Endokrinsektionen Göteborg

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Transkript:

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor, livsstil & HRT Hypoteser hur skyddar solen mot cancer? Andra studier: vitamin-d, solens inverkan på cancerincidens och canceröverlevnad

Prospektiv kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer 29.517 kvinnor 25-65 år, besvarade inklusionsenkät 1990-92 24.098 besvarade uppföljningsenkät 2000-02 Frågor avseende Sol-, motionsvanor, rökning, alkoholkonsumtion, HRT användning, hereditet Uppföljning via tumörregister och dödsorsaksregistret fram till 2007

Solvanor incidens livmodercancer HR 95% CI Solar på sommaren nej 1.0 referens ja 0.8 0.5-1.5 Solarieanvändning Aldrig 1.0 referens 1-3 ggr/ år 0.9 0.5-1.5 > 4 ggr/ år 0.6 0.4-0.9 Justerat för ålder, utbildning, civilstatus, HRT användning och hereditet

Solarieanvänding incidens livmodercancer Model 1 Model 2 Solarieanvändning HR (95% CI) HR (95% CI) Aldrig 1.0 (referens) 1.0 (referens) 1-3 ggr/ år 0.8 (0.4-1.4) 0.8 (0.4-1.4) > 4 ggr/ år 0.5 (0.3-0.9) 0.5 (0.3-0.9) Model 1: justerat för ålder, utbildning, civilstatus och fysisk aktivitet Model 2: justerat för ålder, utbildning, civilstatus och BMI

Andra livsstilsfaktorer av betydelse Epstein et al BJC 2009 HR (95% CI) Övervikt (BMI 25-29) 1.4 0.9-2.2 Fetma (BMI > 30) 3.5 2.2-5.4 Intensiv motion 0.5 0.3-1.1 Rökare* 0.7 0.5-0.98 0.5-1 glas vin om dagen 0.2 0.1-0.8 *Rökning skyddar endast hos fysiskt aktiva kvinnor

Hormoner och livmodercancer EVER USE HR (95% CI) Kombinerad HRT 0.7 0.4-1.1 Enbart Östrogen 2.0 1.5-3.7 Lågpotent Östriol (peroralt) 2.1 1.3-3.6 Östriol/Östradiol (vaginalt) 1.1 0.3-3.3

Hypoteser hur skyddar solen solarierarier mot cancer Vintertid solbrist/ D-vitaminbrist Solen Solarier (UVA)/ UVB konverterar inaktivt 7- dehydrocholesterol till aktivt 25-OH Vitamin D* Skyddar mot cancer/ förbättrar överlevnaden i cancer 25-OH Vitamin-D Vitamin-D ökar cell differentiering, inducerar apoptos och förhindrar aniogenes, reducerar metastaser * Kost *Van den Bemd GJ 2002, Holick et al 2007,

Geografiska skillnader i incidensen livmodercancer Mohr SB et al, Prev Med. 2007 Populationsbaserad studie från 107 länder Högre incidens längre från ekvatorn Lägre incidens vid högre UVB strålning Ökad incidens i populationer med hög andel överviktiga, högt intag animaliskt fett

Pre-diagnostisk 25-OH Vitamin-D i blod - risk att utveckla livmodercancer Zeleniuch-Jacquotte A, Am J Epidemiol. 2010 Jul Cohort Consortium Vitamin-D Pooling Project of Rarer Cancers. Nested case-controll från 7 kohorter: 830 fall, 992 kontroller Cirkulerande D-vitamin något lägre vid livmodercancer (p=0.08), ej signifikant efter justering för BMI Högt BMI viktig riskfaktor, omvänt korrelation mellan BMI och vitamin-d nivåerna

Upptag av vitamin-d från solen och kosten hos obesa jämfört med normalviktiga Worthsman J, Am J Clin Nutr, 2000 19 Obesa (BMI >30) och 19 normalviktiga (BMI<25) 25 OH D-vitamin mättes efter solexponering intag av högdos vitamin-d peroralt: Obesa lägre basnivåer 25-OH vitamin D Obesa 57% lägre stegring efter solexponering Peroralt tillfört vitamin tas upp lika bra, obesa kan behöva större doser - vitamin-d lagras i fettväv

Samband mellan pre-diagnostisk 25-OH vitamin-d i blod och coloncancer Prospektiv kohort 520 000 personer från 10 europeiska länder, 1248 fall, 1248 kontroller. Alla hade lämnat blod innan diagnos Normalt 50-75nmol/l vitamin D. Risk coloncancer 40% lägre vid >75 nmol/l än vid <25nmol/l D-vitamin intag påverkar inte risken Högt calcium intag gav lägre risk

Solexponering - Canceröverlevnad Norsk populations registerstudie ca 115 000 fall av bröst, colon och prostatacancer dignosticerade 1964-1992 Patienter som fått sin diagnos under sommaren/hösten, då D-vitamindepåerna är störst, hade bäst överlevnad

Konklusion Solen/ vitamin-d tycks påverka uppkomst, överlevnad i vissa cancerformer Säsongsrelaterad D-vitamin brist vanligt i Norden Solariesolning tycks minska risken för livmodercancer Återstår att visa om solen/solarier/vitamin-d kan användas i cancer prevention eller cancerbehandling