MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB Multiresistenta bakterier

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier

Antibiotikaresistens

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

ESBL. Information till patienter och närstående

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Rådgivningssjuksköterskor

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

SMAF-konferens Luleå maj 2017

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Innehåll: Inledning sid 1

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Kontaktsjuksköterskor

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Lokal anvisning

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

VRE - hygienrekommendationer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

JA! Antibiotika resistens Är multiresistenta bakterier verkligen ett hot? Rapport 2009

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP Smittskyddsenheten

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Innehåll. Version: Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel 1.0

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Hygienombudsutbildning

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

Lokal anvisning

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Risker för smitta och smittvägar i stickande/skärande verksamheter Tatuerare, fotvård och akupunktur mm.

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

MRSA. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Infektioner hos äldre

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Att brottas med VRE Riskytor, utrustning och möbler inom räckhåll

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Transkript:

MRB multiresistenta bakterier

MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier

MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner - Sepsis - Infekterade implantat inkl hjärtklaffar

Risk för MRSA-smittspridning Smittvägar Kontaktsmitta Droppsmitta (ÖLI) Riskyrken Hälso- och sjukvård och omsorg Livsmedel (Förskola) MRSA Riskfaktorer Sår Hudsjukdomar (eksem, psoriasis) Pågående ÖLI Slangar (KAD, CVK mm) Övriga riskgrupper Anhörig till MRSA-positiv som arbetar inom riskyrke (Förskolebarn?)

MRSA Skilj på bärarskap och infektion Bärarskap kan utvecklas till infektion Viktigt att informera vårdgivare för sin egen och andras skull Bärarskap(koloniserad) - har eller har haft symtomgivande infektion orsakad av MRSA - har eller har haft en pos. MRSA odling vid mer än ett tillfälle, oavsett lokal.

Staphylococcus aureus: andel resistenta mot meticillin(mrsa) 2013

MRSA 180 160 140 120 100 Antal nya fall av MRSA i Värmland 166 80 60 40 20 0-20 79 66 48 42 32 33 28 22 18 11 13 9 5 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-40

MRSA-teamet Bedömning av patienten: Riskfaktorer? Riskyrke? diskussion med Smittskydd Smittspårning i familjen? Kontrollodlingar och bärarkort Eradikeringsbehandling? Friskrivning? Smittfriförklaring? 3 neg odlingar inom ett år (1 år från nr 1 till nr 3). Ej ab-beh 2 veckor innan odl tas. Inga riskfaktorer!

VRE VancomycinResistent Enterococcus faecium / faecalis Enterokocker tarmbakterier. Normalflora! VRE =resistent mot flera antibiotika inklusive vancomycin Bärarskap kan kvarstå i månader år Riskpatienter: immunsupprimerade Bakterien kan finnas kvar även om odling är negativ och dyka upp vid antibiotikabehandling Mycket svår att få bort ur sjukvårdsmiljö 9

VRE VancomycinResistent Enterococcus faecium / faecalis Enterokocker tarmbakterier. Normalflora! VRE =resistent mot flera antibiotika inklusive vancomycin Bärarskap kan kvarstå i månader år Riskpatienter: immunsupprimerade Bakterien kan finnas kvar även om odling är negativ och dyka upp vid antibiotikabehandling Mycket svår att få bort ur sjukvårdsmiljö 10

ESBL extended spectrum betalactamase Tarmbakterier (t. ex e.coli och klebsiella) som producerar ett enzym, betalaktamas - bryter ned betalaktam-antibiotika Drivs av hög antibiotikaanvändning Plasmidöverfört förs lätt över till andra bakterier i tarmen Virulens och spridningsbenägenhet skiljer sig inte från övriga tarmbakterier. 11

ESBL Regelbundna kontrollodlingar behövs inte (kan kvarstå i månader-år) Odling kan vara negativ för ESBL men när antibiotika sätts in, börjar de växa Riskfaktorer: Diarré KAD Sår

ESBL och ESBLcarba extended spectrum betalaktamases (+karbapenemases = carba) ESBL resistens mot de vanligaste betalaktamantibiotika inkl.cefalosporiner Anmälningspliktig Bruk av cefalosporiner driver ESBL-utvecklingen ESBLcarba resistens mot de vanligaste betalaktamantibiotika + karbapenemer (meropenem, imipenem) Anmälningspliktig Smittspårningspliktig Kontakta Smittskydd!

ESBL, ESBLcarba och VRE (tarmsmitta) Smittväg: Fekal-oral smitta Livsmedel (kött, sallad mm) Kontaktsmitta indirekt och direkt Riskfaktorer för smittspridning I vården: överbeläggningar (trängsel, tillgång till toalett, personaltäthet mm) dåligt rengjord utrustning dålig följsamhet till BHK komplexa riskfaktorer I samhället: dålig livsmedelshygien utlandsvistelse

Behandlingsprinciper alla MRB Reducera riskfaktorer - läka sår - ta bort KAD och slangar - Antibiotikabehandling enbart vid infektion. Rinnande kroppsvätskor. Vätskande sår. Ju mer vätska det rinner ur patienten, desto mer smittsam!

Vad kan vi förvänta oss i framtiden? Allt fler bakterier blir resistenta mot fler antibiotika. Utveckling av nya antibiotika går fortsatt långsamt. Ökande antal infektioner kommer inte att kunna antibiotikabehandlas Viktigt att förebygga 1616

Vad krävs av oss? Att alla tillämpar basala hygienrutiner! OCH Ett ansvarsfullt och sparsamt utnyttjande av antibiotika 17

Kontrollodlingar MRB (patient) http://www.liv.se/for-vardgivare-och- samarbeten1/smittskydd- Varmland/Smittskydd/MultiresistentaB akteriermrb/mrb---patient/

Kontrollodlingar MRB (personal) http://www.liv.se/for-vardgivare-och- samarbeten1/smittskydd- Varmland/Smittskydd/MultiresistentaBa kteriermrb/mrb---personal/