Kvalitetsrapport

NAMN TITEL DATUM Hélène Holm Tappert Förskolechef 2017-06-29 Kvalitetsrapport 2016-2017 Stockby förskola

Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 3 3 Måluppfyllelse resultat och analys... 4 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande... 4 3.2 Normer, värden och inflytande... 5 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete... 5 3.4 Övergång, samverkan och omvärld... 5 4 Identifierade utvecklingsområden... 6 Stockby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 2(6)

1 Förutsättningar för genomförande Stockby förskola består av 3 avdelningar med öppettiden 6.45/7.30-17.30. Avdelning Myran består av 10 barn ht och 15 barn vt i åldrarna 1-2 år, 2 anställda ht & 3 anställda vt, avdelning Igelkotten består av 17 barn ht och 18 barn vt i åldrarna 2,5-4 år, 3 heltider och avdelning Ekorren består av 19 barn ht och 20 barn vt i åldrarna 4-5 år, 3 heltider. På förskolan arbetar 8 pedagoger ht och 9 pedagoger vt varav 2 förskollärarare. En barnskötare med lång erfarenhet har varit avdelningsansvarig för en avdelning. Vi kunde inte fylla alla platser till höstterminen pga av för få barn i kön men pga att en personal slutade till sommaren kunde vi i stort sett få en ekonomi i balans. Under våren har vi fyllt på med fler barn och anställt en till personal. Under läsåret har det varit en del personalförändringar p.g.a. föräldraledighet och personal som slutat. En barnskötare har fortsatt sin distansutbildning till förskollärare men har detta läsår varit föräldraledig. Vi har haft problem att rekrytera fler föskollärare till förskolan men lyckats få tag i en en utbldad barnskötare med lång erfarenhet samt en outbildad barnskötare, vilket har fungerat mycket bra. Under läsåret har vi också haft en längre tjänsteledighet och en del kortidssjukfrånvaro vilket tillsammans med övriga förändringar enligt ovan medfört en ökad arbetsbelastning på kvarvarande pedagoger eftersom det inte finns tillräckligt med resurser till vikarier samt att det finns svårigheter med att rekrytera personal. Arbetsklimatet är trots en del förändringar mycket trivsamt, trevligt och stimulerande. Vi har haft inskolningar under både höstterminen och vårterminen vilket medfört en ökad arbetsbelastning p.g.a. att verksamheten måste anpassas till de nya barnens behov eftersom inskolningstiden är en viktig grund för att skapa trygghet och trivsel. På förskolan finns en förskollärare som är platsansvarig när förskolechefen inte är på plats. Två pedagoger är inköpsansvarig för olika typer av material. Förskollärarna på avdelningarna samt en barnskötare med lång erfarenhet är huvudansvariga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. En stor del av administrationen sköts fortfarande av mig som förskolechef förutom inköp samt anställningar och tjänstgöringsrapporter vilket är till stor hjälp men arbetsbördan och variationen av arbetsuppgifter är fortfarande alldeles för stor. Vi arbetar kontinuerligt med omstruktureringar av miljön för att få en stimulerande och inbjudande miljö med många mötesplatser både inne och ute. P.g.a. lokalernas utformningär är det svårt att ta in fler barn än högst 49-50 barn per läsår. Under vårterminen har vi haft 53 barn inskrivna vilket inte är optimalt för den pedagogiska verksamhetet för barn och personal. Föräldrarna är mycket nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av ett bra resultat från brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtal med alla föräldrar. Vi har inte haft råd med några större investeringar. Vi har lyckats få en ekonomi i stort sett i balans tack vare att vi fyllt på med fler barn under vårterminen och endast till en del täckt upp med vikarier under personalens frånvarao. Men för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Det går inte att spara mer på förskolan, personalen orkar inte mer, barnens välbefinnande och säkerhet måste fortsätta att tryggas. Vi har fortfarande ingen möjlighet att källsortera våra sopor vilket är förskräckligt med tanke på kommunens miljömål. Dock har vi numera möjlighet till sortering av matrester vilket är mycket positivt. Fastighetsägarna har även ordnat med egna skåp för soporna. Vi väntar fortfarande på att kommunen och fastighetsägarna ska åtgärda den bristande källsorteringen.. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Varje läsårsstart reviderar vi enhetens arbetsplan för att konkretisera läroplansmålen och de Stockby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 3(6)

gemensamma målen på förskolan. Läroplansmålen och våra mål för enheten utvärderas och redovisas i en kvalitetsrapport varje läsår. Vi har delvis fortsatt använda projektstrukturen för pedagogisk reflektion och dokumentation och för att systematisera kvalitetarbetet. I strukturen ingår en reflektions- och uppföljningsstruktur som delvis har genomförts på dagtid men vi har även avsatt tid på arbetsplastsmötena. Projektstrukturen har bidragit till att hitta en bättre systematik av uppfölningsarbetet men att den är för omfattande och att det är svårt för pedagogerna att hitta tid. Avdelningarna har delvis gjort en sammanfattning av utvecklingsarbetet av hela läsåret i projektstrukturen där de redovisat sina förbättringsområden. Utifrån avdelningarnas läsårsutvärdering sammanställer förskolechefen förskolans arbete i en kvalitetsrapport. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena samt var tredje vecka med ansvariga förskollärare och ansvarig barnskötare. Enligt ett rullande schema har vi haft utvecklingsgruppsmöten där en förskollärare/barnskötare per avdelning träffas för att planera, reflektera och utvärdera utvecklingsarbetet. Avdelningsmöten på kvällstid förläggs till viss del på samma tid för alla avdelningar för att kunna utveckla samverkan och miljön på förskolan. Ett informationsblad delas ut varje vecka samt vid varje utvecklingsgruppsmöte. Utvecklingsarbetet och beslut på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt under utvecklingsgruppsmötena var tredje vecka där en förskollärare per avdelning träffas regelbundet i 1,5 timme. Kvalitetsrapporten, resultat från brukarundersökningen samt den dagliga dialogen med föräldrarna ligger som grund för nya mål på förskolan. Vi har tack vare pedagogernas engagemang, vilja och flexibilitet samt att vi fokuserat på våra mål kunnat fortsätta att förbättra verksamheten på förskolan. Barnen har haft möjlighet att påverka och vara med och planera olika aktiviteter och behov av material genom intervjuer med de äldsta barnen på förskolan och via samlingar på respektive avdelning. Föräldrarna har via föräldrarådet, föräldramötet och den dagliga dialogen haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten och de har även haft möjlighet att delta på de gemensamma sociala aktiviteterna som fixardagen, sommarfesten, äppelfesten och luciafirande. Vid har konsulterat språkoteket, specialpedagog och förskolepsykolog för stöd och rådfrågning för att skapa en verksamhet för barnets/barnens bästa. Medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande 3.1.1 Utveckla arbetet med IT/IKT som ett verktyg så att barnen ges fler uttrycksätt Alla avdelningar har kunnat skapa en It-hörna på avdelningen tack vare att vi har haft en lärplatta och en projektor per avdelning. Vi har fått ekonomisk hjälp med investering av fler lärplattor och vi har själva investerat i fler projektorer så att det nu finns en lärplatta och en projektor per avdelning. Alla avdelningar har inte kommit lika långt i arbetet med Ikt. Tack vare studiebesöket på en Itförskola och på It-mässan i stadshuset har arbetet med It/Ikt utvecklats. Vi fick mycket inspiration från It-mässan. Lärplattor, mobiltelefoner, blueboths mm används som ett hjälpverktyg i verksamheten. Vi har haft en ansvarig It-inspiratör som ingått i en nätverksgrupp för de kommunala förskolorna på Lidingö. It-inspiratören har varit till stor hjälp och stöd för pedagogerna för att komma vidare i utvecklingsarbete med Ikt på förskolan. Vi har även avsatt tid på alla AP-möten för information och frågor kring Ikt vilket underlättat arbetet med Ikt. Vi ska fortsätta proritera It/Ikt som ett utveckliningsområde och bli bättre på att få in det digitala i det dagliga arbetet, att det blir en naturlig del i vardagen. Att personalen får möjlighet att lära sig mer om It-material och blir mer trygg med It-tekniken och att barnen blir ännu mera delaktiga i dokumenterandet. Stockby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 4(6)

3.2 Normer, värden och inflytande Barns åsikter och tankar är i fokus i det dagliga aktiviteterna och rutinerna. Pedagogerna förändrar i miljön utifrån barnens behov och intressen för att stimulera och utmana barnens lärande. Materialet är synligt och tillgängligt både inne och ute och pedagogerna har tillsammans med barnen genomfört intervjuer och samlingar regelbundet, vilket har inneburit att barnen fått en ökad möjlighet till delaktighet och inflytande. Barnen är tack vare en stimulerande miljö och tack vare pedagogernas förhållningssätt självständiga individer med stark självkänsla. Personalen observerar och lyssnar in barnens åsikter och tankar, behov och intressen i det dagliga arbetet. Indikatorer Utfall 2017 Utfall 2016 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 100 % 98,9 % 3.2.1 Ökad tydlighet kring hur vi arbetar för att att motverka mobbning och kränkande behandling Vi har uppnått vårt mål angående ökad tydlighet kring hur vi arbetar för att motverka mobbning och kränkande behandling. Begreppen kring mobbning och kränkande behandling har diskuteras på alla avdelningar under höstterminens föräldramöte. Föräldrarna framförde på föräldramötet att de är nöjda och trygga med vår information och med vårt arbete kring diskriminering och kränkande behandling. Utifrån resultatet i brukarundersökningen känner sig barnen trygga och trivs med sina kompisar på förskolan men vi funderar på om föräldrarna kanske inte känner till innehållet i Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Vår utmanning till nästa läsår är hur vi ska få föräldrarna att se kopplingen av vårt arbete och frågorna från brukarundersökningen. 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete 3.3.1 Utveckla arbetet med projektstrukturen så att den är ett hjälpverktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Alla avdelningarn har inte använt projektstrukturen kontinuerligt pga att den inte har varit det hjälpverktyg som det var tänkt. Den har varit för omfattande och det har varit svårt för pedagogerna att hitta tid att arbeta i den. Projektstrukturen kommer troligtvis att fasas ut from nästa läsår. Uppföljning i verktyget har dock genomförts på två Ap-möten under läsåret samt en sammanfattande uppföljning och analys av målen under en utvecklingsdag. From nästa läsår kommer Vklass att användas för dokumentation och information. Vi hoppas också att vi ska kunna följa upp och analysera i Vklass. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Vår upplevelse är att föräldrarna är engagerade och mycket nöjda och trygga pga ett välkomnade förhållningssätt, att alla som vistas på förskolan möts med respekt och förståelse. Detta kan vi utläsa av ett bra resultat från brukarundersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtalen med alla föräldrar. Vi har fortsatt arbeta med att skapa en atmosfär där alla trivs, har roligt tillsammans och respekterar varandra. Informationsbrev har skickats regelbundet under läsåret. Vi har informerat om verksamhetens innehåll och om barnens lärande. Vi har utifrån behov genomfört utvecklingssamtal en till två gånger detta läsår. Föräldrarna har haft möjlighet till inflytande i verksamheten via föräldramöte, föräldrarådsmöten, informatiionsbrev och via den dagliga kontakten. Vi ska fortsätta att ha ett positvivt och trevligt bemötande gentemot föräldrarna och alla som vistas på förskolan samt att personalen har ett öppet, informativt förhållningssätt och Stockby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 5(6)

bemötande. Pga Stockby förskolas läge hamnar våra blivande förskoleklassbarn på många olika skolor runtomkring. Stockby förskola har deltagit i samverkansmöten med Skärsätra skola. Vi har träffats två gånger under läsåret för att ta del av varandras verksmheter.samt planerat när och hur besöken och överlämniningsamtalen ska organiseras och genomföras.stockby har även deltagit i Högsätra skolas skolbesök. Vi hoppas på en bättre dialog med skolorna som finns i närheten av Stockby förskola. 3.4.1 Utveckla samverkan på enheten för att ha mer energi kvar efter jobbet Samarbetet mellan avdelningarna fungerar mycket bra, stämning på förskolan är mycket positiv och stimulerande.. Vi har minskat antal informations/reflekionsmöten från 1gg per vecka till var 3:e vecka för att hitta tid till personlig reflektionstid samt tid till aktiviteter med barnen. Inför nästa läsår ska avdelningarna även ge varandra planeringstid olika tider på dagen och oberoende vilken avdelning man arbetar på. Personalen har varit delaktiga i omorganisationen och de önskar fortsätta organisera informatios/rektionsmötena enligt nuvarande organisation. Vi har genomfört två gemensamma samkväm. 4 Identifierade utvecklingsområden Vi ska fortsätta utveckla arbetet med It/Ikt i verksamheten, vi har en lärplatta och en projektor per avdelning vilket underlättar det fortsatta arbetet med It som ett pedagogiskt verktyg så att barnen ges flera uttrycksätt och för att stimulera deras lärande. Vi ska fortsätta avsätta tid på Ap-möten så att alla kan lära sig mer om It-material, att alla blir trygga med It-teknikent. Vi ska starta en It-grupp på förskolan med en representant per avdelning för att utbyta tips och idéer och så att fler känner sig trygga med It-tekninken. Vi ska bil bättre på att använda det digitala i det dagliga arbetet, att det blir en naturlig del i vardagen.vi ska bli bättre på att få barnen mer delaktiga i dokumenterandet och att använda lärplattan som ett forskningsverktyg för att ta fram bilder/filmer som sedan kan projeceras för att på så sätt förstärka barnens lek och lärmiljöer. Vi ska oftare dela in barnen i mindre grupper för att öka möjligheten att Ikt blir en del i det dagliga arbetet. Om det är möjligt så önskar vi att en till pedagog får en likvärdig utbildning som It-inspiratören. Vi ska använda Vklass för närvaroregistrering, för pedagogisk dokumentation och för att informera och synliggöra arbetet på förskolan till föräldrarna. Vi ska fortsätta att samarbeta, samverka för att organisera reflektion- och arbetslagsplaneringarna så att de inte behöver ställas in pga sjukfrånvaro och annan frånvaro samt organisera våra möten så att vi tar tillvara tiden till reflektion, diskussion och problematisering för att kunna fortsätta utveckla verksamheten. Vi ska bli bättre på att ge varandra planerings/reflektionstid oberoende vilken avdelning man arbetar på. Vi har startat två ansvarsgrupper för att utveckla lärmiljöerna inne och ute. Ansvarsgrupperna har även ansvar för materialinventering. Vi ska arbeta vidare med begreppet undervisning i förskolan genom att avdelningarna presenterar en undervisningssituation för varandra, Vi ska tillsammans med övriga förskolor i området starta studiebesök på varandras enheter för att utveckla ett kollegialt lärande med start i v.46.. Stockby förskola, Kvalitetsrapport 2016-2017 6(6)