Kvalitetsrapport

Transkript

1 NAMN TITEL DATUM Kvalitetsrapport Larsbergs förskola

2 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Måluppfyllelse resultat och analys Kunskaper, utveckling och lärande Normer, värden och inflytande Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Övergång, samverkan och omvärld Identifierade utvecklingsområden... 7 Larsbergs förskola, Kvalitetsrapport (7)

3 1 Förutsättningar för genomförande Larsberg har ett genomtänkt årshjul. Förskollärarna träffas regelbundet då frågor kring verksamheten tas upp. Larsbergs förskola har ca 55% barn med andra språk än svenska. Många barn skulle behöva stöd i modersmålet och många föräldrar kräver tolkning vid möten och samtal. En del föräldrar vill inte ha tolk vid möten trots att vi märker att det behövs. Det tar mycket tid att ge information till- och få information från föräldrar med annat språk. Förskolan har många barn som behöver särskilt stöd. Det är svårt att hinna med "vanligt" pedagogiskt arbete med övriga barngruppen och barn som inte är krävande får ofta avstå från pedagogiskt och undersökande arbete eftersom tid måste läggas på utagerande barn som inte förstår vad som önskas/krävs av dom. Förskolan har öppet från 6.30 till 18.00/ Många barn behöver tillsyn före 7.30 (ca barn) och efter (ca 8-12 barn). Det är mycket svårt att få schemaläggning att fungera med långt öppethållande och där flera anställda inte arbetar heltid. Ur ekonomisk synvinkel behöver de äldsta barnens grupper omfatta barn och de yngsta ca 15 barn. För de yngsta barnen är detta många relationer som måste upprätthållas med tanke på barnens låga ålder Förskolan har en förskollärare på varje avdelning som är pedagogiskt ansvarig. Förskolan har en blandad sammansättning personal med förskollärare och barnskötare med olika omfattning i sin kompetens. Det vore önskvärt med 2 förskollärare på varje avdelning för en högre kvalitet. Det är mycket svårt för förskollärarna att få tillräcklig tid för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. För få personer ska täcka upp många öppettimmar. Lokalerna är ljusa och fräscha. Den generella utrustningen är god. IKT-utrustning har tillförts under året. Dålig städning sliter hårt på lokalernas ytstandard. Ny städfirma kom efter jul och mycket tid har åtgått för en pedagog att följa upp det nya städbolaget och få lokalerna rena. Ett mycket allergiskt barn är placerad på en avdelning och den eftersatta städningen har påverkat barnet negativt. Förskolechef 20 tim/v fördelat på 15 medarbetare är för lite för att kunna vara en god pedagogisk handledare. Chefstiden åtgår till största del för löpande administration och chefsarbete. 2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapporten tas fram under året. Föregående års utvärdering leder till ny arbetsplan där mål i läroplanen lyfts fram. Avdelningarna ska därefter redovisa HUR man tänker arbeta med barnen för att nå de prioriterade målen (augusti). I projektarbete med barnen dokumenteras, reflekteras och utvärderas arbetet regelbundet under läsåret. I december och maj görs en sammanfattning av årets arbete i förhållande till arbetsplanen och till hela läroplanen. Projektstrukturen är införd på förskolan. Vi märker att målen i läroplanen är för vida och att vi till nästa år behöver hitta mer specifika mål. Barn och verksamhet analyseras och dokumenteras veckovis och revidering i arbetsmetoder och förhållningssätt sker omedelbart. Arbetet med prioriterade mål och en verksamhetsplan som är tydligt kommunicerade gör att utvärderingsarbetet blir lättare både för pedagoger och mig. Det är svårt att hinna med kvalitetsarbete i konkurens med många andra arbetsuppgifter för förskolechefen. När ingen Larsbergs förskola, Kvalitetsrapport (7)

4 pedagogista finns att tillgå blir detta arbete svårt att hinna. 3 Måluppfyllelse resultat och analys 3.1 Kunskaper, utveckling och lärande Förskolan har goda förutsättningar för hög kvalitet. En förskollärare med pedagogistakompetens har anställts under våren och kvaliteten höjts genom att vi fört goda pedagogiska diskussioner på bl a ledningsgruppsmöten och APT. Hennes betydelse för förskolans utveckling har varit viktig. Förskolan har en stor grupp barn med andra språk och kulturer och fler har kommit till förskolan under senaste året. Det kan finnas svårigheter med förståelse mellan barn och pedaogog, pedagog och förälder samt mellan barnen. När språkförståelsen inte finns är lärandet självklart betydligt svårare att uppnå. Avdelningarna har dock gjort ett mycket bra jobb med att få barnen trygga med flera olika metoder, bl a att ta in tolk för att barnet ska bli förstådd. Ett arbetslag har deltagit i Arbetsområdet normer och värden är grundläggande för Larsbergs pedagoger. Förskolan arbetar i början av läsåret mycket hårt att få barnen trygga och förstå vilka regler som gäller dels barnen emellan men också i lokalerna. Detta arbete ligger till grund för en god utveckling i lärandet senare då barnen är trygga och vågar framträda på olika sätt. Dokumentation för att kunna se barnens utveckling sker i samband med utvecklingssamtal. Många barn ska dokumenteras och pedagogerna upplever en stark press att hinna. De dokumentationer som görs är goda och föräldarna upplever att de får god information. Vid vårterminens slut lyfter vi avdelningarnas utvärderingar och vad de inte jobbat med. Som underlag för att kolla det har vi en läroplanssammanställning med alla strävansmålen som alla avdelningar går igenom. Det är tydligt att barnen får jobba mot de flesta mål och om något mål behöver förtydligas eller på annat sätt belysas fattar förskolan gemensamt beslut om det i maj och det blir målet för nästa termin Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Dessa båda mål har delvis smälts samman. T ex spelas musik via telefoer/lärplattor eller visar böcker/bilder på väggen via projektor och dator, bilder på väggen har inspirerat barnen till lek eller skapande. Utveckla intresse för bilder och texter i form av böcker och projicering på väggen har varit ett aktivt område och alla barn har på något sätt arbetat med målet Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Teknik-arbete med I-pads, datorer och projicering av bilder på vägg har varit i stort fokus och barn och pedgoger har tillsammans upptäckt och utvecklat arbetet med dessa verktyg. Bilden på väggen har inspirerat barnen till lek "på golvet" som tillsammans med pedagogerna fördjupast. Kombinationer av lek och teknik har förekommit på alla avdelningar. Q-r-koder för inlästa böcker, barnens beskrivningar av sina målningar, musik som barnen målat eller dansat till, matematik i skogen mm har haft stor genomslagskraft. Barnen kan i efterhand själva lyssna på musikstycket,sången, informationen kring fakta i projektet eller höra en bok. Det är Larsbergs förskola, Kvalitetsrapport (7)

5 stort intresse från barnen. I förskolan finns en leklust och nyfikenhet som även gäller pedagoger. Det har hjälpt oss att sätta oss in i ett helt nytt verktyg. Alla pedagoger har t ex på APT fått prova på olika tekniska områden och intresset från pedagogerna har varit mycket stort. Målet med IKT-arbetet är till viss del uppfyllt men bör fördjupas och utvecklas. 3.2 Normer, värden och inflytande Normer och värden är grundläggande för alla avdelningarna. Vi lägger ett tydligt fokus på att kartlägga barnen och gruppen under augusti och september. Vi kartlägger barnens intressen men vi fokuserar inte så mycket på kön utan snarare på individuella intressen. De pedagoger som inte tidigare deltagit i seminarieföreläsning om "Anknytning i förskolan" med vår psykolog Ann Lidbrink deltog i höstas. Viktigt att pedagogerna har klart för sig betydelsen av en god anknytning för ett, i nästa steg, gott lärande. Arbetet med att få fler barn mot kärnan har varit prioriterat. Den kartläggning som görs av barnen i början av terminen ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet med barngruppen och individuella barn. Vilka projekt kan komma att bli aktuella? Eller låter vi barnens intressen styra verksamheten för att deras inflytande ska bli så stort som möjligt. Vi vet att leken är viktig för barnen och i leken kan man lätt väva in lärande ss språk, matematik, demokrati osv. En avdelning har deltagit i förvaltningens utvecklingsarbete kring känslor "Barn som utmanar". Avdelningen valde att arbeta mer med affekter. Avdelningen ser att gruppens individer är mer delaktiga och får "mer plats" i gruppen. Avdelningen har också noterat att barnen har mer förståelse för och använder mer avancerade känslouttryck. De upplever också ett bättre känslo-klimat bland barnen som tidigare varit ganska tuffa tag barnen emellan. Även föräldrarna upplever att barnen använder mer avancerade känslouttryck hemma. Föräldrarna upplever att barnen är trygga. Indikatorer Utfall 2017 Utfall 2016 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 97,62 % 92,3 % Ha förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Arbetet pågår dagligen. Förskolan är medveten om att verksamheten ska vara ickekonfessionell. Största fokus läggs på svenska traditioner. Arbetet kring kön är relativt litet men arbetet med olikheter generellt behöver förskolan förbättra i form av normkritiskt tänkande Varje barn ska utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Demokrati för barnen är ett diskuterat ämne där vi gemensamt funderar kring vad demokrati för barnen är. Vi väljer att se barnens inflytande som viktigt. Tex val av aktivitet i form av aktivitetskort, val i samlingen, val vid maten, val av kamrater. Men tydligt är också att pedagoger tycker att själva kommunikationen med barnen är grundläggande för barnets inflytande. Att vi har tid att lyssna på barnet, tid att vara respektfulla mot baret och att samtalet ska kunna föras i fördjupad form. Först då kan vi verkligen förstå barnet. Många pedagoger vittnar om att tiden för kommunikation med individuella barn alltmer minskar. Larsbergs förskola, Kvalitetsrapport (7)

6 3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete Förskolan har ett övergripande årshjul där vi samlat allt som kan underlätta den systematiska uppföljningen, utvärdering och utveckling. Tiden är knapp och många ämnen slåss om utrymmet (brandskydd, hjärt- lungräddning, lokalhantering mm) med den pedagogiska verksamheten. Förskolan följer sitt årshjul. Reflektionstiderna fungerar bra och verksamheten analyseras regelbundet. Reflektioner och analyser pågår hela tiden och även muntliga analyser förekommer dagligen. Ev åtgärder som behöver vidtas görs omedelbart. Varje år börjar terminen med att ta fram förskolans gemensamma mål men också avdelningens mål, kartlägga barnen och gruppen, ta fram ev projekt och ringa in läroplansmål som känns extra viktiga för just den barngruppen. Därefter kommer en lång period med verksamhet som är följs upp, reflekteras utifrån olika perspektiv, dokumenteras, kommuniceras med föräldrar och utvecklas vidare både i avdelningens arbete men också lyftas i slutet av vårterminen tillsammans med alla pedagoger i förskolan. Avdelningsmöten har genomförts och ses som en viktig del av avdelningarnas utvärdering senare på läsåret att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Tiden för dokumentation kring verksamhet och varje barn är ytterst begränsad. Möjligheten för avdelningen att sitta ner och analysera sin verksamhet är kort. Min upplevelse är ändå att pedagogiskt ansvarig har kunnat ha en god bild kring varje barn och dess behov. I samtal med föräldrar ses det enskilda barnets utveckling och detta dokumenteras och följs upp från år till år. Kunskapen om läroplanens intentioner vad avser förskollärarens uppgift är god. Arbetslagets uppgift behöver delvis utvecklas. Målet från förra året att prioritera avdelningsreflektionerna är nått. Arbetslagen har prioriterat avdelningsreflektionerna och dokumentationen har också ökat. Barnen deltar i form av intervjuer. Alla på förskolan är väl förankrade i lärpolanen vilket synliggörs i tex veckobreven. 3.4 Övergång, samverkan och omvärld Förskolan har en genomtänkt plan för de barn som ska börja förskoleklass. Dels i förskolan där utvecklingssamtalet sker i slutet av terminen tillsammans med barnet. Redan tidigare under terminen har barnen haft förberedande samtal för att mentalt avsluta förskoletiden i lugn och ro. Vi följer stadens rekommendationer och använder gemensamma dokument. Larsbergs förskoleklassbarn går till flera olika skolor. Förskoleklassbarnen bjuds in till förskolan på besök i samband med höstlovet. Samverkan med skolan fungerar bra. Barnen gör besök i skolan, vi pedagoger träffar skolans pedagoger och för över varje barn. Barn i behov av särskilt stöd tar vi särskilt hänsyn till och individualiserar överföringssamtalet så föräldrarna ibland deltar. Ibland även mottagande rektor. Förskolan ser att processen är viktig för att avsluta barnens förskoletid och förbereda inför skolstarten. Samverkan med skolorna blir allt bättre och i år har samverkan med samliga mottagande skolor genomförts. Ingen annan samverkan med skolan finns. Larsbergs förskola, Kvalitetsrapport (7)

7 För barn som börjar på annan förskola har vi velat ge information kring barnet till mottagande förskola i annan kommun. Frågan hurvida tystnadsplikten avgör information om föräldrarna inte vill att information förs över, behöver redas ut Arbetslaget ska ansvarar för att förskolan är tydlig gällande verksamhetens innehåll som ger en förutsättning för föräldrarnas möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande för hur arbetet konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Förskolan har mycket goda resultat vad avser föräldrarnas upplevelse av god information. Vi upplever också själva att kontakten med föräldarna är mycket god och att vi lyckats nå ut med betydelsen av pedagogiskt arbete och att det är vårt uppdrag att arbeta mot läroplanen. Vi märker att de flesta föräldrar har koll på vad som händer och när. De förstår också vårt arbete allt bättre och föräldrar kan också fortsätta det arbete vi håller på med på förskolan även i hemmet. Några föräldrar har inte kunskap om förskolans verksamhet och verkar vara nöjda med det. Inte sällan är det språksvårigheter som står emellan informationen till föräldrarna. 95% är nöjda. Information till föräldrar ges dagligen då föräldrarna får en överblick över dagen. Veckobrev skrivs av alla avdelningar där vi förklarar VARFÖR vi gör olika saker vilket leder till föräldrarnas förståelse. Aktiviteter tillsammans med föräldrarna förekommer i viss utsträckning vilket är populärt t ex odla. Vi märker också att när vi bjuder in föräldrarna till att ställa ALLA sorters frågor när som helst så leder det till föräldrarnas trygghet. Trygga föräldrar vågar också ställa svåra frågor och det i sin tur leder till tryggare barn. Att kunna svara på svåra och kanske jobbiga frågor kräver trygga pedagoger. Ett arbete som hela tiden behöver utvecklas när nya pedagoger kommer in i arbetslagen. En diskussion om hur vi kan använda IKT har förekommit och kommer att fortsätta. Min upplevelse är att föräldrar får/tar sig allt mindre tid för förskolans övergripande frågor. Det är allt färre föräldrar som deltar i föräldrarådet. Min upplevelse är att föräldrar som är nöjda inte kommer på möten och under året har det hänt på ett föräldraråd att ingen förälder dykt upp utan det har fått ställas in. 4 Identifierade utvecklingsområden Förskolan behöver utveckla ett normkritiskt tänkande språk - hur utvecklar vi barnens skriv och läsförmågor IKT- arbetet behöver fördjupas och v-klass behöver implementeras. Vi fortsätter att ha seminarium med psykolog Ann Lidbrink kring introduktioner som en grund för trygga barn som kan och vill lära. Tekniken fungerar inte på alla avdelningar. Det måste lösas. Larsbergs förskola, Kvalitetsrapport (7)