Kvalitetsrapport. Läsåret Högsätra förskola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Läsåret Högsätra förskola

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Tillvägagångssätt... 4 Resultat och måluppfyllelse... 4 Året som kommer... 8 Förskolechefens ansvar

3 Inledning Högsätra förskola ligger centralt på Lidingö, med många grönområden, parker och skogar i dess närhet. Förskolan ligger även i anslutning till Högsätra skola och deras verksamhet. Förskolan är under utveckling och har under de senaste åren genomgått förändringar i lokalerna för att fortsätta kunna vara funktionella förskolelokaler. Inför höstterminen stod det klart att förskolan inte längre kunde behålla sin specialpedagog på grund av att barnantalet på förskolan minskade och barnen i behov av stöd minskade. Detta innebar att vi tappade en viktig kompetens på förskolan. Förskolan har under verksamhetsåret varierat i antal barn och avdelningar. Förskolan startade höstterminen med 52 barn och fyra avdelningar. I januari 2015 tillkom en avdelning på grund av stadens behov av förskoleplatser. Under våren fylldes avdelningen och förskolan har som mest haft 76 barn inskrivna. I samband med att förskolan startade en ny avdelning i januari 2015 så gjordes försök att rekrytera förskollärare, dock utan resultat. Detta innebar att avdelningen öppnades med barnskötare. En av våra förskollärare bytte tjänst och slutade på Högsätra förskola sista december Även för henne försökte vi rekrytera en förskollärare, men utan resultat. Detta innebar att flertalet barnskötare/obehöriga barnskötare anställdes med tidsbegränsade uppdrag då osäkerheten inför höstens barnantal var för stort för att ge tillsvidaretjänster. Högsätra förskola är en förskola med stor mångfald och ungefär 60 % av barnen har ett annat modersmål än svenska. Högsätra förskola har under höstterminen 2014 haft 60 timmar tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd. Under vårterminen 2015 har antal timmar för tilläggsbelopp varit 95. Förskolan har under höstterminen haft 10,875 årsarbetare på avdelningarna och av dessa har 4,0 (35 %) varit förskollärare. Under vårterminen har förskolan haft 15,675 årsarbetare på avdelningarna varav 3.0 (19 %) har varit förskollärare. Maten på förskolan kommer från ISS storkök och mottages av vårt ekonomibiträde. Städningen görs av förskolans egen städare, som i sitt uppdrag har 50 % lokalvård och 50 % ekonomibiträde. Förskolans verksamhetsidé har växt fram i dialog och lyder: Vi ser på mångfald och olikhet som en styrka och tror på barns förmåga att utvecklas och lära i samspel med andra Förskolan har under året genomgått en organisationsförändring med flertalet nya pedagoger som har börjat. Sjukfrånvaron har under året varit hög, med några längre sjukskrivningar vilket har påverkat verksamheten och vår organisation. Förskolan har även under året haft två förskolechefer, då ordinarie förskolechefen har till stor del varit föräldraledig och ordinarie pedagogista har varit tillförordnad förskolechef. Detta innebar även att det under året har varit en ny pedagogista knuten till förskolan. Detta har naturligtvis påverkat 3

4 verksamhetens kontinuitet. Denna kvalitetsrapport är skriven utifrån de utvärderingar som har gjorts och den korta inblick i verksamheten som förskolechefen har haft, då han har varit föräldraledig största delen av året. Tillvägagångssätt Underlaget till kvalitetsrapporten kommer från vår gemensamma utvärdering och de reflektioner som avdelningarna har gjort under terminerna. Vi har använt oss av vår projektstruktur och har ett systematiskt kvalitetsarbete som generar underlag till rapporten. Brukarundersökningen som är gjord under våren har visat på utvecklingsområden, framför allt i kontrast till den gjorda medarbetarundersökningen. Svarsfrekvensen är dock fortfarande för låg (56 %). En av anledningarna till det låga delatagandet kan vara att den inte är tillgänglig på andra språk. Detta har påtalats till utbildningsförvaltningen, som i sin upphandling bör beakta dessa faktorer. För att dra slutsatser och analyser av undersökningen bör deltagandet ligga på minst 70 %. Föräldrar har haft möjlighet till insyn och delaktighet i vårt kvalitetsarbete genom föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd och gemensamma tillställningar så som föräldrafika och gårdsfest etc. Varje vecka har förskolan ett morgonmöte där strukturen för veckan och händelser som skall ske tas upp. På dessa möten ges även en möjlighet att få större inblick i de olika avdelningarnas arbete och hur de organiserar sig. Dessa möten är även indelade i olika grupper, där vi analyserar verksamheten utifrån antingen vår innemiljö, organisation eller utemiljö och hur vi ska skapa en bättre verksamhet för barnen. Förskolans personal har olika reflektionstid beroende på utbildning och uppdrag. Alla har avsatt tid för APT möte, fortbildning och avdelningsmöte på kvällstid. Övrig planering ska ligga i schemat under dagtid. Kvalitetsrapporten och analysen av resultatet kommer att ligga till grund för våra egna fokusområden nästa läsår. Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Förskolans stora utvecklingsområde för läsåret var att skapa en gemensam grund och samsyn kring barn och barns lärande. Med utgångspunkt i detta har förskolan under året haft nyfikenhet som tema. Vi har försökt att skapa en verksamhet där pedagogerna är nyfikna på barnen och deras görande. Vi har pratat mycket om att ha barnen i fokus och låta deras nyfikenhet leda verksamheten. 4

5 Förskolan gick framåt mycket under höstterminen. Projektstrukturen och temat skapade möten där pedagogerna diskuterade sin verksamhet och synen på barnen. Under vårterminen startade en ny avdelning och många nya pedagoger började. I samband med detta insåg vi att verksamheten inte har satt sina rutiner och mycket av den framgång som vi hade året innan med gemensamt ansvar för verksamheten och ett övergripande ansvarstagande uteblev. Arbetet med att skapa samsyn och få en mer gemensam bild av barn och barns lärande är ett långsiktigt pågående arbete. För att komma vidare med arbetet kring samsyn på lärande kräver det mer diskussioner och att tillfälle skapas för pedagogerna att utbyta reflektioner och erfarenheter. Organisationen och samsynen inom arbetslagen har även den varierat, mycket beroende på om möjlighet till diskussion har funnits och om personal har varit i samma arbetslag tidigare. Det har varit stora skillnader i de olika arbetslagen, såväl utifrån kompetens men även utifrån sammansättningen och om de har fått möjlighet att arbeta tillsammans innan. Förskolans nystartade avdelning fick för lite tid för diskussion och gemensam reflektion innan barnen började skolas in. Detta i förhållande till att deras erfarenhet inte var lika stor som pedagogerna som startade upp föregående års avdelning gjorde att resultatet inte blev lika bra. Stöd fick plockas in från andra avdelningar och organisationen blev påverkad. Under vårterminen drabbades även förskolan av flertalet sjukskrivningar vilket gjorde att tillfälliga anställda fick täcka upp. Detta påverkade förskolans organisation och den gemensamma synen på hur verksamhetens skulle bedrivas. Det pedagogiska arbetet försvårades med en liten minskning av kundnöjdheten som resultat. Utveckling och lärande Under året har förskolan arbetat med sitt tema, nyfikenhet. Temat har tagit olika vägar beroende på barnens intressen och iakttagelser. En avdelning tyckte det var svårt till en början, då nyfikenhet är ett stort och brett område. De styrde då projektet mot tema natur, men efterhand tog barnens nyfikenhet över och projektet utgick helt och hållet från barnens tankar och intressen. Anledning till att förskolan har haft nyfikenhet som tema var just detta, att det är brett och måste utgå från barnen och deras intressen. Vi har haft som mål att bli bättre på att ta tillvara på barnens idéer, att använda dem som en resurs och låta dem styra förskolans verksamhet. En annan avdelning pratar om att det är enkelt att arbeta med tema nyfikenhet, då det finns överallt i barngruppen hela tiden, det gäller bara att kunna se det. Ett av problemen som uppstod var att det ibland var svårt att ge feedback och hålla intresset vid liv när händelser uppstod som intresserade alla barnen. En avdelning pratar om en situation med en nyckelpiga, där det till slut är en hel barngrupp samlad och som alla vill se och fundera kring. Vi har sett att en framgångsfaktor är att arbeta med barnen i mindre grupper. Likväl så är det viktigt att ta tillvara de situationer som uppstår och arbeta med deras nyfikenhet och leda dem vidare. Att hålla situationer som denna vid liv kan vara en utmaning. Generellt har temat som Högsätra förskola haft hjälpt pedagogerna att komma vidare i sin syn på barn och barns lärande och även skapat en delvis större samsyn. 5

6 Ett av förskolans åtagande för terminen har varit att skapa en mötesplats för barnen. Detta har gjorts då vi har skapat Högsätra torget. Tanken har varit att använda vår stora sal till mer än grovmotorisk lek. Utifrån diskussioner med pedagogista och pedagoger har vi skapat en mötesplats med olika möjligheter. Tanken är att fortsätta arbetet med miljön under de kommande åren, men redan nu har den givit oss möjligheter att mötas över avdelningarna och barnen får möjligheter att använda material som inte finns på avdelningarna. Högsätra förskola behöver få möjlighet att vidare diskutera och skapa samsyn kring synen på barns lärande och hur barn lär sig, då förskolan idag inte har en samsyn som är förankrad i den forskning som har påverkat våra styrdokument. Barns inflytande Arbetet med barns inflytande har pågått hela året, inte minst med tanke på att vi har valt ett tema som ska utgå från barnens nyfikenhet. För att ge barnen möjlighet till större inflytande krävs att förhållningssätt och rutiner till viss del förändras och det är där förskolan nu befinner sig. Ambitionen till detta år var att införa ett barnråd, men det har vi dessvärre inte lyckats med. Vi har det som mål inför nästa läsår. Generellt har förskolan blivit bättre på att lyssna in vad barnen är intresserade av och vad de vill göra och låtit detta påverka såväl temat som våra andra planerade aktiviteter Förskola och hem Den dagliga kontakten är ytterst viktig i vårt arbete med att skapa ett förtroende mellan oss och våra familjer. Samtliga avdelningar skriver ett månadsbrev med fokus på vad som har hänt och vad barnen har fått uppleva, kopplat till våra styrdokument. Utvecklingssamtalen har vi försökt att utveckla, och fördjupa, men det kvarstår arbete för att samtalen ska fokuseras kring barnens lärprocesser. Detta är ett utvecklingsområde för förskolan, även om brukarundersökningen visar att vi har blivit bättre. Vi upplever även att flertalet familjer väljer bort att ha utvecklingssamtal. Detta är givetvis olyckligt och vi försöker förtydliga vikten av utvecklingssamtal med fokus på barnens lärande. Förskolan har olika aktiviteter med familjerna så som sommarfest, dropp-in fika, lucia och liknande. Förskolan har även haft ett föräldramöte där förskolan generellt informerade alla om vissa saker innan mötet delades upp och avdelningarna berättade om sin verksamhet. Förskolans föräldraråd har under året arbetat vidare. Rådet har fortfarande vissa utvecklingsområden, bland annat att föräldrarna generellt ska kunna använda rådet för att lyfta frågor som de funderar kring eller som de anser behöver utvecklas. Idag fungerar rådet mer som en enkel informationskanal från förskolan till föräldrar, där de bara får viss möjlighet till delaktighet och möjlighet att påverka beslut innan de tas. 6

7 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Förskolan ligger i anslutning till Högsätra skola och merparten av våra barn har gått vidare till Högsätra skola. Under vårterminen går barnen tre gånger till skolan för att träffa pedagoger i förskoleklass samt att personal från förskolan träffar skolans personal för överlämnande samtal under slutet av vårterminen. Vi försöker även att använda skolans matsal för våra större barn vid vissa perioder för att de skall känna en naturligare koppling till skolans verksamhet, samt att det är en bra träning och en möjlighet att få ta större ansvar. De barn som har gått till förskoleklassen bjuds in till vår verksamhet våren efter, vilket brukar vara väldigt uppskattat av såväl elever som föräldrar. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolan har under året tillsammans med pedagogista arbetat med att implementera projektstrukturen. Detta är något som vi under året har arbetat med för att skapa möten för reflektion och utvärdering. Högsätra förskola är i ett utvecklingsskede och i behov av att systematisera kvalitetsarbetet. Avdelningarna har arbetat mycket med dokumentation under året och har blivit bättre på att använda reflektionerna som grund för att utveckla verksamheten vidare. Vi behöver bli mycket bättre men har kommit en bit på väg. Vi behöver som förskola bli bättre på att analysera vad barnen gör och vad verksamheten erbjuder dem. Arbetslagen har mer frekvent börjat använda sig av projektstrukturens reflektionsprotokoll och det tillsammans med projektstrukturens som en helhet har blivit ett stöd i hur vi utvärderar verksamheten. Vi diskuterar mer kring vår verksamhet och vad som har varit istället för vad som ska ske. Högsätra förskola har i vissa delar mycket kvar i sitt kvalitetsarbete, men vi ser effekter av vad vi ännu så länge har åstadkommit och det ger oss inspiration till att fortsätta utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. Kompetensutveckling Medarbetarna har tagit del av kompetensutvecklingsprogrammet för Lidingö stad. Samtliga anställda har varit på föreläsningen om Bångstyriga barn, men av olika anledningar var vi inte nöjda med föreläsningen. En av våra pedagoger och vår pedagogista deltar i Förskolelyftet flerspråkighet, en kurs som vi värdesätter högt. En av förskolans barnskötare går uppdragsutbildningen till förskollärare. En utbildning som ger mycket tillbaka till verksamheten. Särskilda stödinsatser Högsätra förskola har under året haft några barn med tilläggsbelopp. Barnen har gått på olika avdelningar och har haft en varierad problematik. Vi har även haft barn i gruppen som 7

8 har haft ett stort behov av stöd, men där tilläggsbelopp har saknats. Detta har inneburit att vi har anställt extra personal utöver det som har varit budgeterat. Många av barnen är språksvaga och har ett annat modersmål än svenska. Ett av målen för nästkommande år är att bli bättre på att arbeta med de barnen och deras familjer. Året som kommer Normer och värden Förskolan behöver fortsätta sitt arbete med att skapa en gemensam grundsyn på barn och barns lärande. Vi har startat och kommit en bit på väg, men det är av stor vikt att vi fortsätter det arbetet då en gemensam grund är viktig för förskolans utveckling. Ett led i detta är att vi måste skapa mer diskussioner om vår verksamhet, vad vi erbjuder barnen och hur vi kan skapa bra förutsättningar. En av förskolans svagheter är att vi gärna fokuserar på yttre omständigheter som vi inte kan påverka. I medarbetarundersökningen framkom att pedagogerna är mycket nöjda med verksamhetens förutsättningar, men ändå har vår kundnöjdhet blivit lägre. Vi behöver skapa en förståelse för att vårt agerande och bemötande är direkt kopplat till kundnöjdheten och att förskolans svagheter inte är en följd av yttre omständigheter. Detta är en väldigt viktig process nästa år. Utveckling och lärande Förskolan ska fortsätta arbetet med att synliggöra barnens lärande genom dokumentation samt vara närvarande och stödjande i barnens utforskande. Arbetet med projektstrukturen kommer att fortsätta och vi ska genom reflektion och dialog arbeta vidare med vår samsyn på barns lärande. Under kommande läsår har vi nyfiken på världen som tema. Vi hoppas med detta att kunna bibehålla den nyfikenheten som pedagogerna har haft på barnen och deras görande, men även att temat ska hjälpa oss att arbeta med olikheter, mångfald och språk, vilket är ett område vi vill fördjupa oss i under läsåret. Under året som kommer ska vi fortsätta arbetet med projektstrukturen och arbetet utifrån projektstrukturen kommer att hjälpa oss att tydliggöra barnens lärprocesser. Vår grundläggande organisation och våra rutiner ska fortsätta förtydligas, bland annat genom en struktur som genomsyrar alla avdelningar. Vi kommer även att arbeta med organisationen och förstärka ledning för att skapa en stabilitet. Vi måste även lära av föregående års misstag och vara tydliga och inkluderande kring rutiner och förväntan på nyanställda, så att förskolan blir likvärdig. Förskolan är idag öppen i sitt sätt att arbeta och vi har en bra dialog för alla barns skull. Målet för nästkommande år är att vi ska låta alla barn ta del av de kompetenser som finns i arbetslagen, genom tvärgrupper eller situationer som vi skapat. Vårt mål är också att 8

9 fortsätta utveckla Högsätra torget och miljön där så att den blir en verklig mötesplats för barnen Barns inflytande Vi kommer att arbeta med att ge barnen inflytande via såväl informella som formella kanaler. Arbetet med vårt tema gör att vi måste lyssna in och agera utifrån barnens intresse. Detta är barnens stora möjlighet till reellt inflytande på sin verksamhet. Förskolan har även ambitionen att skapa någon form av formellt inflytande för barnen, exempelvis via ett barnråd. För att möjliggöra inflytande för barnen utifrån deras intresse och hypoteser måste vi bli mer närvarande pedagoger, som lyssnar in och är nyfikna på vad barnen gör och uttrycker. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde. Förskola och hem Förskolan ska fortsätta att arbeta med information och skapa möjligheter för familjer till inflytande i verksamheten. Ett stort mål är att alla ska känna till och veta att de kan vända sig till representanter i föräldrarådet för att lyfta frågor. Vi kommer fortsätta med våra månadsbrev och koppla dessa till våra styrdokument och åtaganden. Via brukarundersökningen framkom även detta år att vi har vissa brister i informationen till familjerna. Framförallt upplever familjerna att det är återkoppling av verksamheten utifrån målen samt att bemötandet inte alltid har varit bra. Vi ska fortsätta att utveckla vår information till familjerna för att få dem att känna att de har inflytande på vår verksamhet. Att våra viktigaste uppgifter är att våra familjer upplever att vi bemöter dem på ett bra sätt. Vi kommer att ha en ökning av våra familjers nöjdhet i frågan om bemötande som stort mål kommande läsår. Vi kommer att fortsätta informera familjerna om vad som kommer att ske och hur vårt kalendarium ser ut via e-post. Vi tycker att det är viktigt att kunna kommunicera denna typ av information via e-post för att värna om miljön. Merparten av vår information skickas ut på svenska och engelska. Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Vi kommer att arbeta vidare med att försöka förbättra dialogen med skolorna inför överflyttningarna. Till detta läsår kommer vi inte att följa med barnen som ska börja i Högsätra skolas förskoleklass. Den största anledningen till det är att det inte är möjligt att följa med alla barnen till alla skolorna och det är inte längre lika stor del av barnen som börjar i Högsätra skola. Vi anser även att det är viktigt att det är likvärdigt, och att alla barn 9

10 får samma möjligheter. Utöver detta är det av vikt för relationen vårdnadshavare och skola att det är vårdnadshavare som kommer med på besöken istället för förskolans pedagoger. Vi kommer att försöka skapa en rutin där vi hälsar på alla barns skolor, med barngruppen och berättar vilka som ska gå och titta på skolgården och leka där. Detta är ett av våra mål för barnen som börjar i förskoleklass. Vi kommer att fortsätta att besöka Högsätra skola och att använda oss av såväl matsalen som biblioteket för att bygga på kopplingen som finns mellan förskola och skola. Uppföljning, utvärdering och utveckling Högsätra förskola har det systematiska kvalitetsarbetet som utvecklingsområde. Vi kommer att arbeta för att bli tydligare i strukturen kring vårt systematiska kvalitetsarbete. Projektstrukturen och uppföljningarna och analyserna i den kommer att vara viktiga inslag i vårt utvecklingsarbete. För att kunna komma vidare och utvärdera vår verksamhet behöver vi förutom tid att analysera även möjlighet till diskussioner i större grupper och i tvärgrupper. Det är viktigt att dessa diskussioner får den tid de behöver då de är grunden till att förändra vårt arbetsätt och hur vi tänker kring barns lärande. Förskolechefens ansvar Pedagogiskt ledarskap Förskolan har inför läsåret ändrat lite i sin organisation, såväl i arbetslagen som i ledningen. Pär-Johan Emanuelsson är tillbaka som förskolechef efter en längre tids föräldraledighet. Therese Ek Sjödin som är pedagogista knuten till verksamheten kommer att ha mer timmar fördelade på förskolan än tidigare läsår. Vi har även skapat en roll som husansvarig pedagog, som kommer att tillsättas av Ingegerd Wedin. I rollen som husansvarig pedagog har Ingegerd i sitt uppdrag 20 % administrativ tjänst och har bland annat i sitt uppdrag att säkerställa den dagliga driften, driva förskolans utvecklingsfrågor och att vara närvarande för pedagogerna med enklare frågor. Therese och Ingegerd är väl insatta i förskolan och dess utvecklingsområden och de kommer tillsammans med förskolechef arbeta för att driva förskolans utvecklingsarbete. Arbetet med organisation och struktur, där pedagogerna tar ett helhetsansvar för förskolan kommer under året att vara viktigt. I detta ingår även att skapa tid för pedagogerna att reflektera och utvärdera verksamheten. Vidareutvecklingen av vårt systematiska kvalitetsarbete och projektstrukturen kommer också vara viktiga arbetsområden för förskolan. 10

11 Vi kommer även att fortsätta våra arbetsgrupper där vår pedagogiska miljö, vår organisation och uterummet ska diskuteras och analyseras. I dessa grupper ska vi besluta hur vi ska gå vidare med verksamheten och identifiera vilka behov som förskolan har. Framåtblick Vi har dessvärre tappat stora delar av de barnen som började på vår nystartade avdelning och detta är olyckligt. Ett av målen för att stabilisera förskolan och organisationen är att behålla de barn som börjar och skapa förtroende hos våra familjer. Detta är grundläggande för vår stabilitet och för att höja vår kundnöjdhet. Vi tror att vår förändring i organisationen ger oss förutsättningar att höja vår kundnöjdhet. Förskolan är idag en verksamhet som är bra på att samarbeta och som ser verksamheten som en förskola. I uppstarten av terminen kommer vi att arbeta fram nya åtaganden för verksamheten där vi även ska presentera några pedagogiska ställningstaganden för verksamheten att arbeta med under året. Vi kommer även i samarbete med vår pedgogista arbeta med att förtydliga läroplansmålen och skapa enkelt och användarvänligt material som tydliggör arbetet med förskolans läroplan Pär-Johan Emanuelsson 11