Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Relevanta dokument
Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Innehåll: Inledning sid 1

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier

Lokal anvisning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Lokal anvisning

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA i Stockholms läns landsting

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA hos barn inom barnomsorgen

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Multiresistenta bakterier

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA SCREENING

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Program Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013

MRB Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

VRE - hygienrekommendationer

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Multiresistenta bakterier

MRSA. Information till patienter och närstående

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

MRSA i Östergötland 2018

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

MRSA vårdhygieniska aspekter

Personalskydd och smitta

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

MRSA. Information till patienter och närstående

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MRSA, VRE och ESBL. 11 november Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

ESBL. Information till patienter och närstående

Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning

Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Hygienombud NUS utbildning 2015 program

Vårdhygienisk utbildning för Barnhälsovård

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

MRSA Öppenvård - checklista

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA - riktlinjer (LtS)

Transkript:

Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare Ylva Ågren (yan001) Ytterligare information Utarbetat av Vårdhygien Västernorrland MRB omfattar i första hand: MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus), VRE (vancomycinresistenta enterokocker), ESBL producerande gramnegativa tarmbakterier (betalaktamas med utvidgat spektrum) inklusive ESBLcarbaproducerande gramnegativa tarmbakterier (betalaktamas med karbapenemasaktivitet). Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av bärarskap eller misstanke om MRB. Patientgrupper som ska screeningodlas för MRB: Patient som inläggs för slutenvård eller genomgår upprepade behandlingar på sjukhus, eller genomgår ett polikliniskt ingrepp som kan leda till ett slutenvårdstillfälle Alla patienter som under de senaste tio åren bott utanför Norden 6 månader eller mer screeningodlas för MRSA, om det inte redan gjorts. Vid tveksamhet om patienten behöver screeningodlas kontaktas Vårdhygien. Patienter ska screenas för MRB (ESBL, MRSA, VRE) om de under de senaste 6 månaderna: - vårdats/behandlats på vårdinrättning utanför Sverige (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning eller tandvårdsklinik), - behandlats polikliniskt för sår/hudskador utanför Sverige. - vårdats eller behandlats vid svensk vårdenhet med MRBförekomst, se Vårdhygiens hemsida under rubriken Aktuella riskområden MRB. Patient som ska genomgå polikliniska ingrepp vid slutenvårdsenhet eller upprepade polikliniska behandlingar vid öppenvårdsenhet Patient med sår som under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats på vårdinrättning, (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning eller tandvårdsklinik) eller polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige ska screeningodlas för MRSA.

Sida 2(6) Provtagning patient MRSA Näsöppning Svalg Perineum Sår eller hudförändringar (se nedan) Insticksställe och kanyl/infart KAD-urin Stomi/dränage/PEG/tracheostomi ESBL och VRE Feces eller rektum KAD-urin (urin vid RIK) Omläggningskrävande sår Stomi/dränage/PEG/tracheostomi Åtgärder för patienten i avvaktan på provsvar Åtgärder ska vidtas utifrån en bedömning av risken för smittspridning. Bedömning omfattar sannolikheten för bärarskap samt förekomst av eventuella riskfaktorer. Rådgör gärna med Vårdhygien. Konsekvent följsamhet och iakttagande av basala hygienrutiner enligt Socialstyrelsens föreskrifter är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning av MRB och andra smittsamma sjukdomar. Riskfaktorer för smittspridning är: Hudsår, infekterade sår, operationssår Skadad hud som sår, eksem eller psoriasis Diarré Urin- och/eller avföringsinkontinens KAD (kvarliggande urinkateter) eller RIK (Ren Intermittent Kateterisering) Stomier, bukdränage, PEG, tracheostomi eller andra konstgjorda kroppsöppningar Patient som inte kan tillämpa god handhygien (oberoende av övriga riskfaktorer)

Sida 3(6) Val av vårdplats Enkelrum med egen toalett, dusch och tvättställ väljs i första hand. Enkelrum med egen toalett, dusch och tvättställ ska ovillkorligen användas till patienter som har någon riskfaktor enligt ovan och som under senaste 6 månaderna vårdats utanför Sverige eller vid svensk enhet med påvisade MRB-problem eller om bärarskap av MRB redan är känt. Samvård ska så långt som möjligt undvikas. Vid brist på vårdplatser kan, i avvaktan på provsvar, samvård övervägas för patient som helt saknar riskfaktorer för spridning men man måste då mycket strikt iaktta basala hygienrutiner. Patienten informeras om vikten av god handhygien. Medpatienter ska inte ha omläggningskrävande sår, trachealtub, hudeksem eller psoriasis. Vid känt bärarskap av MRB (MRSA, ESBL, ESBLcarba eller VRE) ska de länsövergripande handlingsprogrammen som finns för aktuellt smittämne följas. Se Vårdhygiens hemsida under rubriken Multiresistenta bakterier. Vid frågor kontaktas Vårdhygien.

Personal som ska screeningodlas för MRB Dokumentrubrik Sida 4(6) Med vårdpersonal avses nedan all vård- och tandvårdspersonal, paramedicinsk personal, vårdstuderande, timanställda samt gästande vårdpersonal som deltar i patientnära arbete. Vid nyanställning ska Hälsodeklaration angående smittskydd ifyllas via Länshälsan. Eventuell provtagning genomförs av Länshälsan eller annan företagshälsovård. Provtagande läkare ansvarar för vidare handläggning. HR-specialister, arbetsledare och kursansvariga ansvarar för information om dessa regler samt ser till att kontrollerna utförs. De som arbetat, vårdats eller behandlats på vårdinrättning utanför Sverige de senaste 6 månaderna bedöms/screenas, liksom de som under de senaste 10 åren bott utanför Norden i minst 6 månader. All vårdpersonal inklusive studerande som under senaste 6 månaderna - arbetat, vårdats eller behandlats på vårdinrättning utomlands, (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning eller tandvårdsklinik) ska screeningodlas för MRSA. - fått poliklinisk behandling för sår/hudskada utanför Sverige ska screeningodlas för MRSA. Ev. kvarstående sår provtas även för ESBL och VRE. - arbetat, vårdats eller behandlats vid svensk vårdenhet med påvisad MRSA-förekomst, se Vårdhygiens hemsida under rubriken Aktuella riskområden MRB, screenas för MRSA. All vårdpersonal som under de senaste tio åren bott utanför Norden 6 månader eller mer screeningodlas för MRSA. Om vårdpersonal har nära kontakt med MRSA-bärare, exempelvis en medlem i det egna hushållet/familjen, kontaktas Länshälsan. Regelbundet återkommande vikarier eller personal som i intervall tjänstgör på vårdinrättning utanför Sverige eller på inrättning i Sverige med känd MRSA-förekomst ska efter initial MRSA-screening åter screenas var 6:e månad. Nytillkomna hudskador/sår ska alltid odlas med avseende på MRSA. Provtagningställen vårdpersonal (vid tillfällen enligt ovan): MRSA Näsöppning Svalg Perineum Sår eller hudförändringar ESBL och VRE Enbart sår

Åtgärder för personal i avvaktan på provsvar Sida 5(6) Provtagning planeras om möjligt så att svar finns innan tjänstgöring/ praktik. Personal utan riskfaktorer får arbeta patientnära i avvaktan på provsvar. Personal med individberoende riskfaktorer (sår, eksem, hudlesioner) ska inte delta i patientnära arbete i väntan på provsvar. Vid positivt provsvar Vid nyupptäckt eller redan känt bärarskap av MRSA ska samråd snarast ske mellan behandlande läkare och vårdhygien. Kontakt med arbetsgivare kan ske efter att godkännande inhämtats från patienten/den anställde. Vid nyupptäckt MRSA-bärarskap ska vederbörande under utredning avstängas från patientnära arbete. Ekonomisk ersättning Hanteringsordningen som gäller vid avstängning utifrån bestämmelser i smittskyddslagen, epizootilagen, livsmedelslagen eller motsvarande lagstiftning. Allmänt gäller att arbetsgivaren kan besluta om avstängning med lön enligt AB 10 mom. 4, då en arbetstagare inte själv är sjuk, men ändå inte bör arbeta på grund av smittorisken. Avstängning från arbetsgivaren kan bli aktuell, för att förhindra att smitta sprids i avvaktan på att arbetstagaren besöker behandlande läkare för utredning/behandling av smitta eller sjukdom, som ger rätt till smittbärarpenning. Beslutar läkare om avstängning enligt smittskyddslagen ska förbudet att arbeta enligt AB upphöra och arbetstagaren ska i stället uppbära smittbärarpenning. Av avstängningsbeslutet bör framgå att avstängningen sker i avvaktan på att behandlande läkare fattat beslut om utredning eller avstängning pga smittsam sjukdom dock längst tom (datum). Oftast är det fråga om en kortare avstängning på några dagar. Smittbärarpenning utges från Försäkringskassan, när en arbetstagare kan uppvisa ett läkarintyg om att inte få arbeta på grund av misstänkt eller konstaterad smitta. Smittbärarpenning kan också utbetalas i väntan på att få genomgå en utredning, läkarundersökning eller hälsokontroll, som ska visa om det föreligger en smitta eller arbetstagaren har en sjukdom, ett sår eller annan skada som gör att arbetstagaren inte får hantera livsmedel. Relaterad information Vårdhygien, MRB intranät

Sida 6(6)