STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012

STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2011-2012 Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 RESULTATRÄKNING 11 FINANSIERINGSKALKYL 13 DRIFTSEKONOMI 17 STADSSTYRELSEN 17 CENTRALVALNÄMNDEN 35 REVISIONSNÄMNDEN 36 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) 38 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 40 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 42 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 47 KULTURNÄMNDEN 68 IDROTTSNÄMNDEN 79 TEKNISKA NÄMNDEN 82 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 92 AFFÄRSVERKEN 123 DIREKTION FÖR JAKOBSTADS VATTEN 124 HAMNSTYRELSEN 134 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 142 INVESTERINGAR 148

INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom. 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplanen eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planeperioden (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den finländska samhällsekonomin har i år stupat brant neråt. I början av året minskade produktionen med nästan 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Proportionellt beräknas industriproduktionen i år minska mer än under recessionsåret 1991. På grund av den dåliga efterfrågan inom exporten minskar industriproduktionen i Finland med 15 procent jämfört med fjolåret. Som en följd av stimulanspolitiken har den offentliga sektorns skuldsättning ökat betydligt. Den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är i hög grad beroende av en gradvis åtstramning av finanspolitiken i syfte att förhindra en alltför stor skuldsättning. Även om recessionen i världsekonomin har börjat visa tecken på att återhämta sig, kan återhämtningen bedömas vara långsam, trots den låga jämförelsenivån. Arbetslöshetens väntade ökning i industriländerna minskar de privata hushållens efterfrågan på konsumtionsvaror. Följande uppskattningar baserar sig främst på den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade 15.9.2009. Enligt översikten kommer totalproduktionen i vårt land att minska med 6 procent i år. Prognosen för nästa år baserar sig på antagandet att världsekonomin börjar återhämta sig i slutet av året. Produktionsökningen i Finland beräknas ändå också nästa år bli rätt anspråkslös, bara 0,3 procent. Sysselsättningsutvecklingen var gynnsam ännu i fjol. På årsnivå ökade löntagarnas arbetsinsats mätt i arbetstimmar och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. I år kommer sysselsättningsgraden att sjunka med ett par procentenheter och uppskattas nästa år bli 66 procent. Enligt prognosen uppgår den arbetslösa arbetskraften i år till 240 000 personer och nästa år till i genomsnitt 280 000. Arbetslöshetsgraden stiger nästa år till över 10 procent. 1

Kommunernas ekonomiska läge Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi försämrades kommunernas årsbidrag under årets första hälft kännbart jämfört med motsvarande tid föregående år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med omkring sex procent samtidigt som skatteinkomsternas tillväxt rasade. Att skatteinkomsternas tillväxt har sjunkit nära noll beror framför allt på att samfundsskatten minskat med omkring en femtedel. Under årets första hälft fick kommunerna ett par procent mera inkomstskatt än under motsvarande period föregående år, delvis på grund av höjningen av kommungruppens andel av inkomstskatten. En orsak till den rätt snabba tillväxten i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter är att personalutgifterna och köpen av tjänster fortsatt att öka relativt snabbt. Personalutgifternas proportionella tillväxt, som i fjol var sex procent, kommer ändå att avta med ett par procentenheter. Däremot har ökningen i köpen av tjänster åtminstone inte hittills visat tecken på att bli långsammare, trots att stegringen i den allmänna kostnadsnivån avtagit. De kommunala kollektivavtalen gäller till slutet av januari 2010. Avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av 2011 och i Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar under 2010. Förhandlingarna om följande kollektivavtal för kommunsektorn kommer troligen att inledas först i slutet av året och i en situation där det verkar allt mer uppenbart att den kommunala ekonomin stramas åt då den ökande arbetslösheten leder till minskade skatteinkomster. Det ekonomiska läget i Jakobstad Stadens skatteintäkter har sjunkit kraftigt under år 2009 som en följd av recessionen. Prognosen för skatteinkomsterna innevarande år är att de kommer att ligga ca 2 milj. euro lägre än skatteinkomsterna för år 2008 och ytterligare kommer att sjunka under de kommande åren. En orsak till detta är den kraftigt stigande arbetslösheten, en annan är den minskande samfundsskatten. Detta betyder att stadens ekonomi som redan tidigare varit i kraftig obalans ytterligare försämras. Verksamhetens intäkter tillsammans med skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras. Målsättningar Stadsstyrelsen slog på sitt budgetmöte fast följande målsättningar för den kommande budget- och ekonomiplaneperioden 2010-2012 Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt år 2012. År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården ligga på en nivå som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den strategiprocess som initierats. I budgetförslaget för år 2010 ingår en minskning av kostnaderna med 3 miljoner euro som skall uppnås genom olika personalarrangemang samt genom skärpt rekryteringsförfarande. Gällande verkställigheten beslutas efter samarbetsförhandlingar. Arbetet med en servicestrategi som påbörjats under år 2009 skall resultera i en effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten, vilket år 2011 innebär en minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro och ytterligare 1,5 milj. euro år 2012. 2

Tyngdpunktsområden Under åren 2010-2012 bör det arbete med produktifiering och kostnadsberäkning av de tjänster som staden producerar intensifieras för att klargöra de verkliga produktionskostnaderna. All anskaffning inom staden och dess affärsverk skall koordineras via utvecklingsavdelningen. Vid all anskaffning skall stadens anskaffningsdirektiv följas. Sysselsättning Efter att arbetslösheten minskat under nästan hela 2000-talet började den stiga i slutet av år 2008 som en följd av den ekonomiska krisen. Arbetslösheten var i Jakobstad i september 2009 10,9 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2008 låg på 6,3 % och i regionen 8,2 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 4,4 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2009 på 984 st. och av dem var 127 st.( sept. 2008 55) under 25 år och 132 st. (sept. 2008 156) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2010 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. 20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 2009 1996 1997 1998 2003 1999 2000 2001 2002 2004 2005 2006 2007 2008 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 3

Befolkningsutveckling Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 2008 för femte året i rad. Jakobstads befolkning per den 31.12.2008 uppgår till 19.667 personer, en ökning med 106 personer. Födelseöverskottet låg på +18 personer (+68 år 2007). Det totala flyttningsnettot både gällande den nationella och internationella flyttningen - var år 2008 + 88 personer (-64 år 2007). Det var det internationella flyttningsnettot på hela +116 personer som bidrog till stadens positiva befolkningsutveckling år 2008. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2009 visar emellertid befolkningsutvecklingen i Jakobstad en minskning med - 39 personer (+ 88 personer under motsvarande tid år 2008) och i Jakobstadsregionen en ökning med +73 personer (+254 år 2008). Den djupa recessionen inverkar kraftigt negativt på den nationella flyttningsrörelsen för Jakobstads och Jakobstadsregionens del. Under tiden januari till september 2009 uppgick antalet födda i Jakobstad till + 181 personer (+179 personer under motsvarande tid år 2007). 1000 800 600 400 200 0-200 -400 1985 1986 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 1985-2008 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring 4

BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Som en följd av den pågående lågkonjunkturen beräknas skatteinkomsterna totalt i kommunerna minska med 2,4 % jämfört med år 2008. Regeringens budgetproposition för 2010 innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 375 miljoner euro. Minskningen kompenseras till fullt belopp via statsandelssystemet. Enligt senaste prognos kommer Jakobstad i år att erhålla ca 1,8 milj. euro mindre i skatteinkomster än år 2008. Såväl inkomstskatten som samfundsskatten minskar men den största minskningen sker inom samfundsskatten ca -23 % (1,2 milj. euro) trots att den kommunala andelen av fastighetsskatten höjdes med 10 %-enheter under åren 2009-2011. Utan skattesatsförhöjning kommer skatteinkomsterna år 2010 att ligga ca 5,6 milj. euro under skatteinkomsten år 2008. Skatteintäkterna i budgetförslaget bygger på att inkomstskattesatsen höjs med 1 %-enhet till 20,25 %. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring av fastighetsskattelagen. Enligt förslaget höjs de nedre och övre gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader. Budgetförslaget bygger på en höjning av fastighetsskattesatserna så att differensen till den nedre gränsen förblir oförändrad i staden. Samfundsskattens utveckling är svår att prognostisera på grund av det osäkra ekonomiska läget. År 2010 prognostiseras nedgång med 4 % jämfört med prognosen för år 2009. Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2010 uppgå till 62,1 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 87 % eller 54,1 milj. euro, samfundsskattens andel 6,5 % eller 4 milj. euro och fastighetsskattens andel 6,5 % eller 4 milj. euro. 1000 euro BS- 2005- TP BS- 2006 -TP BS- 2007 -TP BS- 2008- TP Korr. 2009 BU- 2010- TA EP- 2011- TS EP- 2012- TS Kommunalskatt- Kunnallisvero 47 983 50 496 52 416 55 917 54 713 54 053 55 369 56 128 Samfundsskatt- Yhteisövero 5 398 4 805 5 210 5 439 4 104 4 040 4 256 3 391 Fastighetsskatt- Kiinteistövero 2 746 3 024 3 067 3 256 3 288 4 030 4 030 4 030 Totalt-Yhteensä 56 127 58 325 60 693 64 612 62 105 62 123 63 655 63 549 5

Skatteinkomster-Verotulot 2003-2012 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BS-2005-TP BS-2006-TP BS-2007-TP BS-2008-TP Korr. -2009 BU-2010-TA EP-2011-TS EP-2012-TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar Den revidering av statsandelssystemet som verkställs vid ingången av 2010 innebär att de nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras till finansministeriet i den omfattning som förutsätts av regeringsprogrammet. Sammanslagningen av statsandelarna gäller kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och grundundervisning, social- och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen. Målet med reformen är inte att ändra på enskilda kommuners statsandelar eller grunderna för dem. Vissa ändringar måste dock göras även i grunderna för fastställandet för att statsandelarna ska kunna förenhetligas, eftersom den elevspecifika statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras så att den baserar sig på åldersgruppens (6-15 åriga) invånarantal. Det nya systemet innehåller inte längre några höjande faktorer på grund av specialundervisning eller någon skolnätfaktor. Eftersom statsandelarna för förskole- och grundundervisning i framtiden kommer att betalas åt kommunerna på basis av varje kommuns elevårskull, förutsätter det nya systemet hemkommunfakturering ifall eleven går i skola i någon annan kommun. Upprätthållaren har rätt att få hemkommunersättning från hemkommunen. De kommunspecifika ändringar i statsandelarna som följer av reformen utjämnas mellan kommunerna genom en utjämning av statsandelssystemförändringen. Vid utjämningen jämförs det nya systemets statsandelar samt förskole- och den grundläggande utbildningens hemkommunersättningar med statsandelarna för 2010, såsom de skulle ha beräknats enligt det gamla statsandelssystemet. Skillnaden tilläggs eller dras av från kommunens statsandelar så att systemförändringens inverkan på varje kommuns statsandelar nollställs. Det ovan nämnda utjämningsbeloppet tas på ett varaktigt sätt i beaktande då man i framtiden betalar kommuners statsandelar. 6

Statsandelar totalt-valtionosuudet yhteensä 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP BS 2008 TP Progn. 2009 BU 2010 TA EP 2011 TS EP 2012 TS Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken och social- och hälsovårdsnämnden) ökar år 2010 med 2,6 %. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken och social- och hälsovårdsnämnden) minskar år 2010 med 1,1 %. Budget- och ekonomiplan 2010-2012 bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: Antaganden budget och ekonomiplan 2010-2012 Skatter: Budgetförslaget bygger på att skattesatsen höjs med 1 procentenhet från 19,25 % till 20,25 % vilket ökar skatteinkomsterna med 2,6 milj. euro. Fastighetsskattesatserna höjs enligt följande: Allmänskatteprocent från 0,90 % till 1,00 % Stadigvarande bostad från 0,27 % till 0,37 % Annan bostad från 0,87 % till 0,97 % Kraftverk från 2,50 % till 2,85 % Obebyggda byggplatser samma nivå 3 % Detta innebär att inkomsterna från fastighetsskatten stiger med 0,597 milj. euro Statsandelar: En statsandelsreform träder i kraft vid ingången av 2010. De förändringar som systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning. Statsandelarna indexjusteras med 2,6 %. Dessutom sker full kompensation för den minskning av kommunalskatteinkomsterna som ändringarna i skattegrunderna innebär. För Jakobstads del utgör kompensation 1,3 milj. euro (på landsnivå 375 milj. euro). Eftersom statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras till en statsandel för åldersgruppen (6 15-åringar), förutsätter systemet att kommunerna betalar hemkommunsandelar till varandra. Denna hemkommunsandel som för Jakobstad uppgår till 0,85 milj. euro netto ökar driftsinkomsterna. P.g.a. skatteutveckling under de senaste åren varit sämre i Jakobstad än i landet i genomsnitt minskar staden betalningsandel i skatteutjämningen så att den enligt prognosen år 2012 skulle vara 0. Verksamhetsintäkter: Verksamhetsintäkter beräknas stiga med 1 % åren 2011 och 2012. 7

Personalkostnader: Lönerna beräknas stiga 3,53 % jämfört med maj månads löner 2009 eller 3 % jämfört med budgeten 2009. Dessutom har i bikostnaderna beaktats den slopade folkpensionsavgiften samt den höjda arbetslöshetsförsäkringspremien. För åren 2011 och 2012 har en löneökning på 1,5 % beaktats. I budgetförslaget ingår en minskning av kostnaderna med 3 milj. euro som skall uppnås genom olika personalarrangemang. Dessutom har en nedskärning av bruttokostnaderna med 1,5 % jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2009 beaktats. Nedskärningen med 1,5 % innebär bl.a. följande: Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget under SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. En jämförelse av kostnader visar en ökning med 0,925 milj. euro för tjänster köpta från samarbetsområdet. Kostnaderna för köp av tjänster från Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,3 milj. euro. Dagvårds- och utbildningsnämnden: Förslaget innebär att skolgångsbiträdens timantal minskas med 100 timmar och inom förskolan minskas antalet anställda med 2 personer ( a 20 h) samt inom kosthållet med 1 årsverke. Inför budgeten 2009 sänktes timresursen med 0,02 vilket innebär att den för lågstadiet är 1,50 timmar per elev och för högstadiet 1,87 timmar per elev. Elevantalet inom grundskolan minskar med 59,5 elever från år 2009 till år 2010. Tekniska nämnden: Förslaget anpassas till ramen genom minskade köp av konsulttjänster, minskad utebelysning samt ökade inkomster inom mätning och markanvändning. En ytterligare nedskärning av nettoanslaget med 0,1 milj. euro har ännu inte specificerats. Tekniska nämnden har beaktat en minskning av antalet årsverken med 2 genom naturlig avgång. Räntekostnaderna har beräknats enligt en medelränta på 3 %. Detta innebär en räntekostnad på 2,6 milj. euro. Stiger medelräntan med 1 %-enhet betyder det ökade kostnader med ca 1 milj. euro. Trots höjd skattesats och höjd fastighetsskatt samt en beräknad inbesparing på 3 milj. euro genom olika personalarrangemang uppvisar resultaträkningen inklusive social- och hälsovårdsnämnden exklusive affärsverken ett underskott på 5,6 milj. euro och inklusive affärsverken ett underskott på 2,7 milj. euro år 2010. Social- och hälsovårdsnämnden: I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och hälsovården från den 1 januari 2010. Staden Jakobstad är administrativ värdkommun för social- och hälsovårdsverket. Social- och hälsovårdsnämnden med 16 medlemmar inledde sitt arbete i januari. Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. 8

Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Investeringar Målsättningen vid budgetarbetet var att få en lägre investeringsbudget för år 2010 jämfört med de senaste åren p.g.a. det dåliga ekonomiska läget. I budgetförslaget uppgår nettoinvesteringarna till 8,1 milj. euro. år 2010. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 3,5 milj. euro. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 0,9 milj. euro. För byggande av en ny brandstation finns år 2010 intaget 1 milj. euro och år 2011 5 milj. euro. För kommunaltekniska avdelningens underhållande investeringar finns 0.9 milj. euro. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 3,9 milj. år 2010. För social- och hälsovårdsnämnden har ett investeringsanslag på 0,65 milj. euro reserverats vilket motsvarar avskrivningarna. Investeringar i MHSO:s fastighet finansieras av fastighetssamkommunen. Under år 2011 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 12,4 milj. euro och år 2012 till 9,8 milj. euro. Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2008 ha legat på 75,1 milj. euro eller 3.816 euro/inv. till 98,5 milj. euro eller 5.009 euro/inv. år 2012. 1000 euro Bs-2005 Bs-2006 Bs-2007 Bs-2008 Bu-2009 korr Bu-2010 Ep-2011 Ep 2012 Årsbidrag 3 183 8 626 6 102 6 242 335 5 090 4 849 6 634 Avskrivningar 5 825 5 997 6 306 6 600 6 700 7 748 7 848 8 168 Nettoinvesteringa 10 216 12 961 14 520 14 618 12 483 8 055 12 394 9 789 Skuldbörda/inv. 2 318 2 757 3 228 3 816 4 304 4 458 4 845 5 009 9

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10

RESULTATRÄKNING 11

12

FINANSIERINGSKALKYL 13

JAKOBSTAD 2020 EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Staden Jakobstads strategi för åren 2010 2020 Staden Jakobstad började uppdatera sin strategi år 2009. Stadsfullmäktige har hittills hållit tre seminarier för att utvärdera den nu gällande strategin och fundera på framtida utmaningar. Den nya strategin kommer till stadsfullmäktige för godkännande i början av år 2010. Det material som presenteras i det här sammanhanget kan ännu förändras under den fortsatta behandlingen av strategin. STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig kuststad, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2020 (förslag) JAKOBSTAD 2020 EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD Jakobstad - är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med högklassig service för alla åldersgrupper, både på svenska och finska - är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten - är barnens och ungdomens framtidsstad - är centralorten i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete. 14

Staden Jakobstads vision konkretiseras i följande strategiska mål (förslag): 1. Jakobstad har landets bästa service. 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga. 5. Jakobstads ekonomi är i balans. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. 7. Jakobstads image är positiv. 8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga kommunerna. 9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar. 10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan: I vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen? Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: 1. kunden och kommuninvånaren (effekt) 2. personalen (förnyelse) 3. ordnande av service och produktionssätten (processer och strukturer) 4. resurser och ekonomi 15

KUNDEN OCH STADSBON Tillgång och kvalitet på service Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Aktiv näringspolitik Förbättrad regional konkurrenskraft Positiv image Tät samhällsstruktur PERSONALEN Målinriktat och gott ledarskap Aktiv och välmående personal Lyckad personalrekrytering ORDNANDE AV SERVICE OCH PRODUKTIONSSÄTTEN Förverkligande av servicestrategin Effektiv och ändamålsenlig organisation Smidig beslutsprocess RESURSER OCH EKONOMI Ökad produktivitet Balanserad ekonomi Ägarstyrning En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planperioden 2010-2012 finns under varje nämnd. 16

DRIFTSEKONOMI STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Socialombudsmannaverksamhet Personalärenden It-strategi Bostadsärenden Utvecklingsenheten : Kaj Andberg VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar dagvårds- och utbildningverkets samt tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. Till stadskansliet hör även stadsjuristen, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. Ekonomi- och skuldrådgivarens/socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knuten till stadskansliet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samordning av bl.a. ärendehanteringen, stadens och MHSO:s telefonväxel, översättningstjänster i samband med att staden blir värdkommun från 1.1.2010 blir en utmaning att förverkliga under planeperioden. Ekonomi- och skuldrådgivningen kommer högst sannolikt att förstatligas inom en icke alltför avlägsen framtid. 17

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Stadskansliets målsättning är Inkommet ärende registreras att handha en ärendehantering och vidarebefordras på den av hög kvalitet, som är snabb, 1:a dagen, bereds och förs flexibel och kostnadseffektiv. till behandling i Servicen skall därtill vara stadsstyrelsen inom 1 kundvänlig, korrekt och månad (utlåtanden inom tvåspråkig. begärd deadline) samt beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -06-07 -08-09 -10-11 -12 Årsverken 14,25 13,4 13,4 12,9 12,9 12,9 Socialombud Hellevi Kytölä VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDE Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och rättigheter som trädde i kraft år 2001. Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud, som verkar såväl inom den offentliga som inom den privata socialvården. Socialombudet ger råd och hjälper socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden och liknande handlingar. Länsstyrelsen övervakar verksamheten. Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. Prestationer / Nyckeltal Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP-11 EP -12 Kontakter 20 24 25 20 Årsverk 1 1 1 1 1 18

Personalchef : Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Införandet av värdkommun-modellen från 2010 innebär att staden Jakobstads antal anställda fördubblas till ca 2700. Social- och hälsovårdssektorn har egen personalsektion och personalchef. Dessutom har stadsstyrelsen egen personalsektion och inom centralförvaltningen finns en personalchef som samordnar hela arbetsgivarens personalpolitik. Denna "dubbelorganisation" kräver mycket gott samarbete mellan organisationerna. Eftersom största delen av social- och hälsovårdssektorns personal överförs från andra arbetsgivare, ställs stora krav på en samordningsprocess för att skapa en förnyad gemensam arbetsgivarkultur. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 5 Positiv image En positiv harmonisering av För personal som byter personalpolitiken i samband arbetsgivare 2010 påverkas med värdkommunarrangemangen inte arbetsmotivationen (KSSR). negativt. FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Den anställde skall känna sig Kontinuerlig information om delaktig vid övergång till processen: cirkulär, intranetinformation, värdkommun. -diskussioner samt personalmöten. 19

7 Målinriktat ledarskap Under året utarbetas förnyade Information ang. de nya anvisningar gällande årliga anvisningarna förs till alla utvecklingssamtal. förmän. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget -06-07 -08-09 811 656 527 779 Budget -10 Arbetslöshetsgrad antal, maj/juni Långtidsarbetslösa 249 225 173 123 antal, maj/juni Ungdomsarbetslösa 38 29 101 under 25 år, antal maj/juni Årsverken 16,5 16,3 16,7 16,0 15,5 15,5 15,5 Anmärkning: I personalbyråns beräknade årsverken finns inte beaktat förändringar som värdkommunförändringen medför. EP -11 EP -12 Motiveringar Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med samordning (harmonisering) av personalpolitiken med anledning av värdkommunskapet från år 2010. Arbetarskyddschef Birgitta Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyhy VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Från 2010 kommer arbetarskydds- och tyhy-verksamheten att omfatta alla anställda inom värdkommunen. 20

Mhso:s nuvarande arbetarskyddschef (deltid) fortsätter inom arbetarskyddsverksamheten, fördelningen av arbetsuppgifterna ännu oklar (ingen "arbetsgivarpersonal" från grannkommunerna). Enligt åtgärdsprogrammet för genomförandet av personalstrategin kommer en tyhy-koordinator (sekreterare) att anställas genom intern omplacering. I enlighet med "Avtal om befrielse och ersättning för inkomstbortfall för arbetarskyddsfullmäktige" kommer antalet arbetarskyddsfullmäktige att öka, likaså arbetarskyddsfullmäktigenas timmar avsedda för arbetarskyddsverksamhet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal En samordning av Verksamhetsprogram/strate arbetarskyddsverksamheten gi för arbetarskyddet inom värdkommunen uppgjord 50-80 -100 % (100 % = programmet godkänt) En samordning av tyhyverksamheten inom värdkommunen Gemensamma principer för deltagande i tyhyverksamhet. Gemensamma anvisningar för att stöda arbetsförmågan (hänv. åtgärdsprogrammet för genomförandet av personalstrategin) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Sjukfrånvaro, 13,9 13,7 13,5 12,8 13,5 13 13 kalenderd/anställd Olycksfall, antal 440 534 644** 500 500*** 500 500 ersättningsdagar Olycksfallsfrekvens, 17/28 11/28 12/ 15 12 12 12 antal olycksfall/1 milj. arb.h J:stad/kommuner* * Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och under arbetsfärd samt yrkessjukdomar. **47 % utgörs av olycksfall under arbetsfärd *** Gäller staden Jakobstads nuvarande anställda (inte värdkommunens) 21

IT-chef: Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: Datatjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Värdkommunmodellen medför betydande förändringar i de datatekniska arrangemangen. Datasystemen i många organisationer, som tidigare varit separata enheter, skall anpassas till varandra. Det här omändringsarbetet inleddes redan år 2009 och det kommer att fortsätta hela året 2010. P.g.a. det här kan alla uppgifter vi ställs inför och kostnaderna i anslutning till dem uppskattas exakt. Året kommer att vara mycket utmanande. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målet är driftsäkra och Över en timme långa användarvänliga datasystem driftavbrott i datasystemen: färre än 10 st./färre än 5 st./ inga avbrott FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Personalen kan i tillräcklig grad Inget deltagande i delta i fortbildningstillfällen för fortbildning - 2 att upprätthålla sitt personliga dagar/person - 5 dagar/ kunnande person 22

PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Tillgång till samarbetspartner Inte tillgång till samarbetspartner/samarbetspartnerna när de egna personalresurserna inte räcker till används som en kompletterande resurs/tyngdpunkten ligger på användande av samarbetspartner NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -06-07 -08-09 -10-11 -12 Årsverken 2 2 2 3 3 3 3 Motiveringar År 2010 inleds ett projekt för att förenhetliga datasystemen inom social- och hälsovårdsväsendet. Övergångsskedet förutsätter underhåll av de gamla systemen samtidigt som det nya enhetliga systemet körs igång. Först när det nya systemet helt har tagits i bruk och de gamla systemen har tagits ur bruk, kan man anta att det frigörs resurser för andra ändamål. Å andra sidan ökar användningen av informationsteknik hela tiden inom flera sektorer, så någon minskning av resursbehovet inom informationsteknik är inte att vänta. Stadskamrer: Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Fr.o.m. 2010 fungerar Jakobstad som värdkommun för regionens social- och hälsovård. Drätselkontoret handhar ekonomiförvaltningen för såväl staden som social och hälsovårdsverket. Detta innebär stora utmaningar då de olika arbetssätten skall förenhetligas. 23

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Mottagning av elektroniska Av inkommande fakturor till fakturor i Finvoice format vilket staden kommer i Finvoiceformat effektiverar verksamheten 35%-45%-50% 7 Målinriktat ledarskap Årliga utvecklingssamtal med 90%-95%-100% personalen PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Under år 2010 sker på drätselkontoret en genomgång av 2010 Planen bör vara klar under år arbetsprocesserna och organisationen inom den gemensamma ekonomiförvaltningen för att uppnå största möjliga effektivitet NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP -06-07 -08-09 -10-11 -12 Årsverken 12,32 12,5 12,89 12,1 19 19 19 24

Bostadssekreterare: Anneli Blomström VERKSAMHETSOMRÅDE: Bostadsfrågor VERKSAMHETSIDÉ Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Bostadssekreteraren avgår med pension sommaren 2010. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Bostädernas tillgång och efterfråga Minskat antal tomma i balans gnom att göra hyreslägenheter och fler hyreshusen attraktiva långvariga hyresgäster 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Höjning av hyresboendets Ökad trivsel status. Invånarnas deltagande i hyresgästsdemokration 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Attraktiva hyreshus. Alla Större satsning av ägarna i bostadsområden likvärdiga hyreshusens underhåll 25

RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Kontinuerligt underhåll av Bibehållande av egendomens statens eget bostadsbestånd värde. I gott skick varande och trivsamma hyresbostäder Åt varje invånare i staden en skälig bostad. Anskaffning av bostäder åt svårplacerade bostadssökande Minskat antal bostadslösa NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Ledigblivna bostäder 328 270 352 330 300 295 290 Tomma lägenheter 62 15 85 100 100 90 95 Bostadssökande 462 400 402 380 307 300 300 " under 25-åringar 95 80 64 100 100 100 95 " pensionärer 96 78 82 95 75 70 70 Bostadsbytare 65 68 48 55 55 50 50 Bristfälligt boende 17 10 17 15 20 22 22 och bostadslösa Årsverken 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 26

Utvecklingsdirektör: Håkan Sundqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Utveckling, anskaffning och kollektivtrafik VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: VERKSAMHETSMÅL Trafik Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. Matartrafiken till Kronoby fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att främja företagslivets intressen. Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med länsstyrelsen. Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch övriga aktuella frågor som gäller trafik och logistik som helhet. Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads del. Anskaffningar Enheten fungerar enligt stadsstyrelsens beslut som stadens anskaffningsenhet. Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter med anskaffningar genom sakkunskap och yrkeskunskap. Genom rationella rationaliseringar och förändringar i anskaffningsstrukturen strävar avdelningen till att nedbringa driftskostnaderna för anskaffningar. Projekthantering Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. Externt imageskapande Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra former av samarbete. Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel. Extern information Om nödvändiga resurser beviljas kan genom utnyttjande av infopunkten, När-TV och andra interna och externa informationsmöjligheter för kommunmedlemmarnas informationsnivå höjas vilket underlättar och stimulerar kommunmedlemmarnas deltagande i de gemensamma angelägenheterna. 27

Förvaltningsutveckling Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen och de administrativa verktygen. Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en större andel av den totalekonomiska kakan. Utbildning av personal och förtroendevalda Personalen skall få fortbildning minst en gång i året. Så långt som möjligt sker utbildningen i Jakobstad. De kunskaper som finns i förvaltningen skall utnyttjas så att den förs vidare där det är motiverat. Specialutbildning sker inom ramen för olika förvaltningsenheters egen kvot. Målet är att genom en effektiv utbildning i samråd med övriga enheter, framförallt personalbyrån men också med regionens övriga kommuner, utveckla personalens yrkeskunskap, arbetsförmåga och arbetsmotivation. På så sätt förbättras de anställdas beredskap att höja servicekvalitén och de anställda sporras att utveckla sitt eget och arbetsgemenskapens arbete. Den imagehöjande effekten är avsevärd. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En del av verksamheten ägnas åt intensifering av anskaffningsverksamhet, i synnerhet i enlighet med den pågående Social- och hälsovårdsverksamheten. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Deltagande i stadens projekt. 40% / 50% / 60% Enligt direktiv. Kompetenshöjning för personal 60% / 80% / 95% och förtroendevalda. Enligt plan. Kollektivtrafik Matartrafik till samtliga tågoch flygförbindelser från Bennäs och Kronoby 37 000 passagerare med VIP-linjen 2010. Anskaffningar Att fungera som stadens anskaffningsenhet. 28

FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Kompetens- och övrig skolning 2 dagar/3 dagar/5 dagar för personalen PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Utbildad och kunnig personal. 2 dagar / 3 dagar / 5 dagar Forbildningsdagar/pers/år NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 Kollektiv trafik 42000 43000 45000 46000 47000 Antal passagerare Kompetensutveckling 11 16 0 10 4 Antal seminarier Årsverken 3 3 3 3 3 EP -11 EP -12 Motiveringar Vi strävar till att anskaffningarna skall uppfylla direktiven för hållbar utveckling. Turistchef: Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal information, dvs. för infopunktens verksamhet. 29

Turistbyrån - fungerar som turistinformationspunkt - ansvarar för kommunikationen om och marknadsföringen av turism inom staden - idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen - effektiverar och utvecklar samarbetet med medlemskommunerna i 7 Broars Skärgård rf och turistföretagen -främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med stadens turistföretag - deltar i olika försäljningstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009 har avdelningen tre personer med ordinarie anställning. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Personal i ordinarie Turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 Antalet betjänade kunder Förbättrande av servicenivån och tillgången på service nuvarande antal/5 % ökning/10 % ökning Personalstyrka 4 pers. och nuvarande öppethållningstider på turistbyrån och infopunkten/personalstyrkan ökas med 1 och öppethållningstiderna med 3 h i veckan/personalstyrkan ökas med 2 och öppethållningstiderna med 5 h i veckan 30

FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Yrkesmässig och annan 2 dgr/3dgr/5dgr fortbildning för personalen utbildningsdagar/arbetstagare/ år Mätning av personalens kvalitet och arbetstillfredsställelse 1 gång om året/2 ggr om året/4 ggr om året 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal med 1 gång om året/2 ggr om personalen året/4 ggr om året PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Utbildad och kunnig personal 2 dgr/3dgr/5dgr utbildningsdagar/arbetstagare/ år Tillräcklig personalstyrka Turistbyrån och infopunkten 4+2 säsongarbetare/5+2 säsongarbetare/6+2 säsongarbetare RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Personal i ordinarie Turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 31

NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Kundbesök 5439 5827 5985 6800 6800 7000 7000 Förmedlade guidade 75 75 78 95 95 100 100 rundturer i Jakobstad Deltagande i 57 54 56 60 60 65 70 marknadsförings- och försäljningsevenemng Årsverken 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 Turistchef.: Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Infopunkten VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal information, dvs. för infopunktens verksamhet. Infopunkten: - fungerar som kommunal informationspunkt - ger handledning i ärenden som berör stadens förvaltning och underlättar på så sätt arbetet för stadens övriga förvaltningsenheter - sköter informationen till nyinflyttade i staden - förbättrar stadsbornas kännedom om sin stad bl.a. genom stadsinfosändningarna - deltar i olika informations- och marknadsföringstillfällen, mässor osv. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009 har avdelningen tre personer med ordinarie anställning. 32

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Personal i ordinarie Turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 Antalet betjänade kunder nuvarande antal/5 % ökning/10 % ökning 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Kontakt med nyinflyttade 50 %/75%100% jakobstadsbor, brev åt de nyinflyttade FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Yrkesmässig och annan 2 dgr/3dgr/5dgr fortbildning för personalen fortbildningsdagar/arbetstagare /år 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal med en gång om året/2 ggr om personalen året/4 ggr om året 33

PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Utbildad och kunnig personal 2 dgr/3dgr/5dgr utbildningsdagar/arbetstagare/ år Tillräcklig personalstyrka Turistbyrån och infopunkten 4+2 säsongarbetare/5+2 säsongarbetare/6+2 säsongarbetare RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Personal i ordinarie Turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -06 Bokslut -07 Bokslut -08 Budget -09 Budget -10 EP -11 EP -12 Kundbesök 7461 3951 3171 2750 2750 3000 3000 Stadsinfosändningar 4 30 27 30 30 30 30 Årsverken 1,6 1,6 2 2 2 2 2 34

CENTRALVALNÄMNDEN Under 2010 förrättas inga val. 35

REVISIONSNÄMNDEN Ordförande: Bengt Ekman VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamålsenlig organisation Nämnden sammanträder 6/8/10 möten per arbetsår nödvändigt antal gånger Nämnden besöker förvaltningsenheter och bekantar sig med deras verksamheter Förvaltningsenheter presenterar sina verksamheter för nämnden OFR-revisorn avger rapporter åtminstone 2 enheter /arbetsår åtminstone 2 enheter / arbetsår minst 5 rapporter / år Fullmäktige har valt OFR-samfundet Ab Vist Oy att årligen granska förvaltning och ekonomi under mandatperioden 2009-2012, med OFR Bjarne Norrgrann som ansvarig revisor. 36

37

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) Social och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2010 Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en ökning totalt med 0,925 milj. euro jämfört med anslagen i den ursprungliga budgeten för år 2009. Förvaltning -927.030 Äldreomsorg -14.649.257 Social omsorg -8.838.177 Hälso- och sjukvård -19.764.284 Miljöhälsovård -328.506 Totalt -44.507.254 Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter -1.438.986 Övrig vård -120.000 Totalt -46.066.240 Totalt social- och hälsovård (Stadens socialnämnd + MHSO+Pensionsutgiftsutgifts-baserade pensionspremier+övrig vård ) nettoutgifter 1000 euro BU 2009 BU 2010-45.141-46.066 Målsättningar för social- och hälsovårdsverket finns under Social- och hälsovårdsnämnden. 38