STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN

Transkript

1 STADEN JAKOBSTAD BUDGET 2009 OCH EKONOMIPLAN Godkänd av stadsfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 12 RESULTATRÄKNING 13 FINANSIERINGSKALKYL 15 BALANSRÄKNING 17 DRIFTSEKONOMI 24 STADSSTYRELSEN 24 CENTRALVALNÄMNDEN 44 REVISIONSNÄMNDEN 46 HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD 48 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 52 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 55 SOCIALNÄMNDEN 60 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 83 KULTURNÄMNDEN 107 IDROTTSNÄMNDEN 118 TEKNISKA NÄMNDEN 123 AFFÄRSVERKEN 134 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN 135 HAMNSTYRELSEN 147 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 158 INVESTERINGAR 166

3 INLEDNING Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 godkänns ekonomiplanen i samband med budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planperiod). Budgetåret är planperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. Enligt den ändring av kommunallagens 65 mom. 2, som trädde i kraft den , skall beslut fattas - i budgeten och ekonomiplan eller vid godkännandet av dem om åtgärder genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under planperioden. (skyldighet att täcka underskott). Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för uppnåendet av målen för hela planperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. EKONOMISK BAKGRUND Den allmänna ekonomiska utvecklingen Den ekonomiska tillväxten var snabb ännu i fjol, då den enligt preliminära uppgifter var 4,5 procent. Högkonjunkturen har nu vänt och den ekonomiska tillväxten håller snabbt på att avta. I augusti-september uppskattade prognosinstituten att produktionstillväxten för i år blir 2 3 procent. För år 2009 förutspås allmänt en produktionstillväxt på mindre än två procent. Problemen inom den internationella ekonomin kan leda till att exporten blir långsammare och att störningar på finansmarknaden medför en ännu svagare tillväxt för vår samhällsekonomi än vad som förutspåtts. År 2008 beräknas konsumentpriserna stiga med mer än fyra procent. Särskilt mat och bränslepriserna har stigit snabbt. Också det inhemska kostnadstrycket har realiserats, delvis till följd av att löneförhöjningarna varit större än tidigare år. Nästa år uppskattas inflationen bli långsammare, bland annat på grund av avtagande stegring i importpriserna och lägre moms på livsmedel. De avtalsenliga löneförhöjningarna är nästa år mer måttliga än i år och också löneglidningarna väntas bli mindre till följd av konjunkturläget. 1

4 Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med omkring personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden är i år 70,5 procent. År 2009 väntas ökningen i efterfrågan på arbetskraft avstanna och sysselsättningsgraden kvarstå på innevarande års nivå. Arbetslöshetsgraden sjunker i år jämfört med fjolårets genomsnittliga nivå och blir 6,2 procent. Finansministeriet har uppskattat att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden nästa år minskar en aning jämfört med i år. Kommunernas ekonomiska läge Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring åtta procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Resultaten av de kommunala kollektivavtalsförhandlingar som slutfördes i fjol har i hög grad försnabbat den kommunala lönesummans tillväxt från och med det sista kvartalet år År 2007 växte kommunernas och samkommunernas lönesumma enligt preliminära uppgifter med 4,2 procent. Nästa år växer lönesumman långsammare då de avtalsenliga höjningarna för nästa år är mindre. Förtjänstnivåindex stiger ändå med 3,7 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av personalökningar och strukturförändringar. Kommunsektorns kostnadsnivå stiger i år rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på drygt tre procent. I år uppskattas kostnadsnivån stiga med 4,7 procent. Nästa år beräknas prisindex för basservicen stiga med 3,2 procent. Under de senaste veckorna har den försämrade konjunkturen, och den finansiella krisen gjort att prognosen för den ekonomiska utvecklingen försämrats ytterligare. Det är ännu osäkert hur lång och hur djup konjunktursvängningen blir. Hur snabbt detta får genomslagskraft i den kommunala ekonomin är svårt i detta läge att förutse. Kommunförbundet förutspår ännu att kommunernas årsbidrag kommer att stiga under år 2009 varefter den kommunala ekonomin väntas försvagas. Det ekonomiska läget i Jakobstad Stadens ekonomi är i kraftig obalans. Verksamhetens intäkter tillsammans med skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras. Den lågkonjunktur som vi nu går in i innebär troligen att vi blir tvungna att justera skatteprognoserna nedåt under planperioden. Under år 2009 och framåt bör stora ansträngningar göras för att skapa ett effektivt resursutnyttjande. De verksamheter man bör fästa speciell uppmärksamhet på är följande: 2

5 Vårdkedjorna inom social- och hälsovården Den satsning i den öppna vården som nu sker bör leda till minskade kostnaderna högre upp i vårdtrappan. Man bör inom socialväsendet ta i bruk alternativa sätt att producera och tillhandahåll tjänster. Ett sådant exempel är servicesedlar som skapar möjlighet för tjänsteproducerande småföretag att uppstå på den privata marknaden. Anskaffningar All anskaffning inom staden och dess affärsverk skall koordineras via utvecklingsavdelningen. Vid all anskaffning skall stadens anskaffningsdirektiv följas. Stödtjänster När det gäller stödtjänsterna till serviceproduktionen bör dessa granskas ur effektivitets och produktivitets synvinkel. Sådana stödtjänster är matservice, städservice, fastighetsskötsel, lagerhållning, depåverksamhet, administration o.s.v. Produktifiering och kostnadsberäkning Arbetet med produktifiering och kostnadsberäkning av de tjänster som staden producerar bör intensifieras för att klargöra de verkliga produktionskostnaderna. Detta är enda sättet få till stånd ett effektivt resursutnyttjande och även avgörande när man skall besluta om det är mera ändamålsenligt att producera tjänsten själv eller köpa den av privata serviceproducenter. Servicestrategi Staden bör uppgöra en servicestrategi där man tar ställning till vad staden producerar i egen regi eller i samverkan med andra kommuner eller genom att köpa tjänster av privata serviceproducenter. Staden bär dock fortfarande ansvaret för tillhandahållandet av servicen och kvaliteten på densamma. Sysselsättning Arbetslösheten i såväl Jakobstad som regionen har minskat jämfört med samma period år Arbetslösheten var i Jakobstad i september ,3 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2007 låg på 7,2 % och i regionen 4,4 % när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 4,9 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg i september 2008 på 572 st. och av dem var 55 st.( sept ) under 25 år och 156 st. (sept ) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2009 återkomma till anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrat sysselsättningsläge. 3

6 20,0 Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2, , Befolkningsutveckling Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 2007 för fjärde året i rad. Jakobstads befolkning per den uppgår till personer, en ökning med 4 personer. Födelseöverskottet låg på +68 personer (+44 år 2006). Det totala flyttningsnettot både den nationella och internationella flyttningen - var år 2007 minus 64 personer. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med regionens övriga kommuner av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2008 visar befolkningsutvecklingen i Jakobstad en ökning med + 88 personer och i Jakobstadsregionen med +254 personer. Under tiden januari till september 2008 uppgick antalet födda i Jakobstad till +179 personer. 4

7 Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa BUDGET- OCH EKONOMIPLAN syntyneet födda kuolleet döda kuntien välinen tulomuutto inflyttning kuntien välinen lähtömuutto utflyttning kokonaismuutos totalförändring Skatteintäkter Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från samfundsskatten och fastighetsskatten. Regeringens budgetproposition för 2009 innehåller förslag till ändringar i inkomst-beskattningen. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 380 miljoner euro. Regeringen kommer att överlämna en särskild proposition om höjning av statsandelarna för social- och hälsovården som kompensation för kommunernas förlorade skatteinkomster. Den beskattningsbara inkomsten som utgör grunden för inkomstskatten har under de senaste åren ökat mindre i Jakobstad än i landet i genomsnitt. Från år 2006 till 2007 ökade den med 4,33 % i Jakobstad och 5,44 % i hela landet. Skatteintäkterna bygger på en oförändrad skattesats på 19,25 % under hela planeperioden. Inkomstskatten förväntas öka från år 2008 till år 2009 med 3,7 % och till år 2010 med 4 % och år 2011 med 4,9 %. Fastighetsskattesatserna har hållits oförändrad under planperioden. Samfundsskattens utveckling är svår att prognostisera på grund av det osäkra ekonomiska läget. År 2009 förväntas den ligga på samma nivå som den förväntade för i år (inte budgeten) alltså 5,8 milj. euro och under planeåren väntas en liten tillväxt. 5

8 Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2009 uppgå till 66,8 milj. euro, varav kommunalskattens andel beräknas utgöra 86,5 % eller 57,8 milj. euro, samfundsskattens andel 8,6 % eller 5,8 milj. euro och fastighetsskattens andel 4,9 % eller 3,3 milj. euro euro BS TP BS TP BS TP BS TP BU TA EP TS EP TS EP TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Totalt-Yhteensä BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BS TP BU TA EP TS EP TS EP TS Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero Statsandelar Statsandelarna har i allmänhet indexjusterats med 3,9 %. Statsandelsprocenten för social- hälsovården höjs från 32,74 % år 2008 till 34,64 % år 2009 p.g.a. kompensationen för den minskning av kommunernas skatteinkomster som ändringarna i skattegrunden innebar. 6

9 BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP Progn BU 2009 TA Social- o hälsovård-sos. ja terveydenhuolto netto Bildningsväsendet och kulturverksamhet-opetus ja kulttuuritoimi netto Allmän statsandel -Yleinen Valtionosuus netto Totalt-Yhteensä BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP Progn BU 2009 TA Allmän statsandel -Yleinen Valtionosuus netto Bildningsväsendet och kulturverksamhet-opetus ja kulttuuritoimi netto Social- o hälsovård-sos. Ja terveydenhuolto netto Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken) ökar år 2009 med 2,6 % Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken) ökar år 2009 med 6,4 %. Budget- och ekonomiplan bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: Allmänt o Löneökning +3,5 % 2009, + 3,5 % 2010 (avtalet löper ut ) och 3 % 2011 o Dessutom har semesterlöneperiodiseringen budgeterats som inte tidigare varit budgeterad totalt 0,286 milj. euro o Pensionsutgiftsbaserade och förtidsutgiftsbaserade pensionspremier har så långt som möjligt budgeterats under respektive nämnd. 7

10 Stadsstyrelsen o Sysselsättningsanslaget minskats bl.a. en följd av att 4 befattningar inrättas på Björkbacka istället för sysselsättningsanställda. o Under stadsstyrelsen har budgeterats 0,1 milj. netto för KSSR-styrgruppen o Pensionsutgiftsbaserade och förtidspensionsutgiftsbaserade pensionspremier som inte kunnat hänföras till någon specifik nämnd har budgeterats under stadsstyrelsen (0,17 milj. euro) o Kostnaderna för kollektivtrafiken stiger med 0,12 milj. euro o Under personalbyrån har anslag intagits (0,04) för en projektanställd till IT-avdelningen. Projektanställningen gäller åren Hälso- och sjukvård Stadens betalningsandelar till MHSO uppgår till 26,1 milj. euro och till Vasa sjukvårdsdistrikt till 10,3 milj. euro. Dessutom betalas i pensionsutgiftsbaserade pensionspremier 0,5 milj. euro. I stadsstyrelsens förslag har anslaget till MHSO och Vasa sjukvårdsdistrikt minskats med 0,57 milj. euro i förhållande till deras budgetförslag. Socialnämnden o 6+4 närvårdare (6 nya +4 som är på sysselsättningsanslag som omvandlas till närvårdarbefattningar) totalt 0,287 milj. euro. o 1 demensrådgivare 0,032 milj. euro o Dessutom omvandlas en del hemhjälparbefattningar till närvårdarbefattningar o En socialarbetartjänst inom handikappvården omvandlas från 55 % till 100 % o Ökat anslag 0,1 milj. euro särskilda ersättningar/vikarier o Stadens andel av kostnader för vikariebank (0,02 milj. euro) o Ökning av anslaget för köptjänster 0,5 milj. euro för köp av 16 platser effektiverat serviceboende (fr.o.m ) o Ökning av anslaget för material (livsmedel, mediciner mm) o Ökat anslag för understöd (närståendevård) 0,04 milj. euro och flitpeng (0,02milj.) o Anslaget för köptjänster inom handikappvården ökar med 0,38 milj. euro jämfört med budgeten för år 2008 och köptjänster inom barnskyddet med 0,185 milj. euro o Överföringen av underhållsbidrag till staten fr.o.m innebär en minskning av nettokostnaderna med 0,255 milj. euro. o Omändring av Björkbacka till effektiverat serviceboende, omändring av systemet för beräkning av klientavgifter och övriga åtgärder innebär ökade inkomster med 0,35 milj. euro. o I ekonomiplanen för år ingår 6 nya närvårdare per år. 8

11 Dagvårds- och utbildningsnämnden o Antalet elever inom förskolan minskar med 2, inom grundutbildningen med 42 och inom gymnasieutbildningen med 7. o Fem pilotskolor har fått en resurslärare var. o Projektet med att utveckla en flexibel grundläggande utbildning (Jopo/Fix) permanentas. o Åtminstone en klubb verkar inom varje grundskola, i bästa fall kan det finnas 6 klubbar i en skola. o Effektiveringen av matservicen pågår och kommer att fortgå fram till 2011 (inbesparing totalt på årsnivå 0,223 milj. euro år 2011). o Korrigering av löneanslag inom dagvården o Ny barngrupp fr.o.m som inte fanns budgeterad 2008 o Ökning av anslaget för material (livsmedel) o Ökat anslag för understöd (hemvårdsstöd för barn + Jakobstadstillägg) o Ökat anslag för utveckling, projekt mm o Ökade inkomster (dagvårdsavgifter) Idrottsnämnden P.g.a. extern uthyrning av FantaSea faller den interna hyran för anläggningen bort 0,241 milj. euro. Dessutom minskas anslaget med driftskostnader för FantaSea samt avgiftsintäkterna netto 0,045 milj. euro. Tekniska nämnden o P.g.a. bolagiseringen av Karvikshallen bortfaller driftskostnader på 0,17 milj. euro och hyresinkomsterna på 0,4 milj. euro o P.g.a. extern uthyrning av Fantasea minskas de interna hyresinkomsterna med 0,241 milj. euro och kostnaderna med 0,06 milj. euro. o Tekniska verket förväntas åstadkomma en inbesparing på 0,2 milj. euro i förhållande till nämndens budget genom effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten. Följande befattningar/tjänster som man äskat om finns inte med i förslaget. Utvecklingsavdelningen: Två hjälpare till Vipparitrafiken. Kulturnämnden: Museivakt för övervakning i Tobaksmagasinets utställningshall. Idrottsnämnden: Idrottsinstruktör. Affärsverken Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan en separat del av kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringarna) eller servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. En ny instruktion för stadens affärsverk i linje med kapitel 10 a i kommunallagen kommer att behandlas under år

12 Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras särskilt i lagen (87 e 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige eller också bestämma att andra poster är bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de ovan nämnda posterna. Avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och Jakobstads Hamn har höjts till 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet oförändrat eller 5 % på grundkapitalet. Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. Investeringar I nämndernas budgetförslag uppgick nettoinvesteringarna till 21,3 milj. euro. år I det nu gällande förslaget ligger nettoinvesteringarna på 12,4 milj. euro. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 5,7 milj. euro. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 1,05 milj. euro. Förutom 1,5 milj. euro som finns reserverat för nybyggnad och sanering inom kommunalteknik finns som separata anslag för Västra Ringvägen 0,35 milj. euro, industritomter på Peders 0,29 milj. euro, Hällvägen 0,13 milj. euro Dessutom ingår en investering i en kajkonstruktioner för Baltic Yachts under åren År 2009 är anslaget 1 milj. euro (byggandet har framskridit snabbare än budgeterat varför 3 milj. kommer att användas under 2008). I understöd från TE-centralen erhålles drygt 18 %. Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 6,7 milj. år Under år 2010 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 14,6 milj. euro och år 2011 till 16,2 milj. euro. Årsbidraget ligger år 2009 på 3,8 milj. euro år 2010 på 4,3 milj. euro och år 2011 på 5,9 milj. euro vilket med beaktande av de stora investeringarna leder till en skuldbörda år 2011 på 103,3 milj. euro eller euro per invånare när affärsverkens investeringar är medräknade. Exklusive affärsverkens investeringar ligger skuldbördan år 2011 på 93,9 milj. euro eller euro per invånare. Ett planeringsanslag på 0,07 milj. euro intas för att ha en beredskap att tidigarelägga investeringsprojekten p.g.a. det ekonomiska läget och läget inom byggbranschen euro Bs-2004 Bs-2005 Bs-2006 Bs-2007 Bu-2008 Bu-2009 Ep-2010 Ep-2011 Årsbidrag Avskrivningar Nettoinvesteringar Skuldbörda/inv

13 Den viktigaste målsättningen under de kommande åren bör, förutom att producera god service, vara att minska den höga skuldsättningen. Detta kan endast ske genom att man efter att servicen är finansierad, skapar ett tillräckligt stort ekonomiskt utrymme för att dels kunna finansiera investeringarna med egna medel men också klara av att finansiera en del av amorteringarna. Detta förutsätter att arbetet med att effektivera verksamheten fortgår och intensifieras under de kommande åren samt att alla investeringar granskas mycket noga. Kommun- och servicestrukturreformen Staden Jakobstad, Nykarleby stad, Pedersöre kommun och Larsmo kommun beslöt hösten 2007 bilda ett samarbetsområde, för att inom avtalskommunerna sköta vårdsektorn till vilken hör folkhälsoarbete, miljöhälsovård och socialvården (förutom barndagvården) samt den specialsjukvård som finns inom MHSO. Staden Jakobstad är värdkommun och fungerar som förvaltningsenhet för bastrygghetsnämnden. Varje avtalskommun överför med stöd av KomL 76 sin beslutanderätt till bastrygghetsnämnden i frågor som berör primärhälsovården, miljöhälsovården och socialvården, så att serviceproduktionen utgör en helhet och leds på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Grundprincipen är att verksamheten överförs till värdkommunen. Upprätthållaransvaret för i avtalet avsedd vård övergår fr.o.m

14 ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ UTGIFTER O INKOMSTER BS-2007 BU-2008 Stst EURO- TP-2007 TA MENOT JA TULOT Kh STADSSTYRELSEN INK - TULOT KAUPUNGINHALLITUS UTG - MENOT NETTO CENTRALVALNÄMNDEN INK - TULOT KESKUSVAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO REVISORER INK - TULOT TILINTARKASTAJAT UTG - MENOT NETTO HÄLSO- och SJUKVÅRD INK - TULOT TERVEYDEN- JA SAIRAANHOITO UTG - MENOT NETTO MELLERSTA Ö:BOTTENS o J:STADSOMR.RÄDDNINGSVERK INK - TULOT KESKIPOHJMAAN ja P:SAAREN UTG - MENOT ALUEEN PELASTUSLAITOS NETTO MILJÖ- och BYGGNADSNÄMNDEN INK - TULOT YMPÄRISTÖ- ja RAKENNUSLAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO SOCIALNÄMNDEN INK - TULOT SOSIAALILAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN INK - TULOT PÄIVÄHOITO- JA KOULUTUSLAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO KULTURNÄMNDEN INK - TULOT KULTTUURILAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO IDROTTSNÄMNDEN INK - TULOT LIIKUNTALAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO TEKNISKA NÄMNDEN INK - TULOT TEKNINEN LAUTAKUNTA UTG - MENOT NETTO TOTALT UTG - MENOT YHTEENSÄ INK - TULOT NETTO

15 RESULTATRÄKNING 13

16 14

17 FINANSIERINGSKALKYL 15

18 16

19 BALANSRÄKNING Staden 1000 euro BU 2009 BU 2008 BS 2007 AKTIVA A BESTÅENDE AKTIVA II Materiella tillgångar III Placeringar B FÖRVALTADE MEDEL C RÖRLIGA AKTIVA PASSIVA A EGET KAPITAL I Grundkapital II Anslutningsavgiftsfond III Övriga egna fonder IV Överskott från tidigare räkenskapsperioder V Räkenskapsperiodens överskott C AVSÄTTNINGAR D FÖRVALTAT KAPITAL E FRÄMMANDE KAPITAL Soliditet 40,21 % 43,01 % 45,40 % Lånestock Lån euro/inv

20 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Staden Jakobstads strategiplan för åren Stadsfullmäktige godkände staden Jakobstads strategiplan för åren Under år 2004 har de olika nämnderna utarbetat delstrategier, som bygger på stadens strategiplan. Dessa delstrategier har, trots att de ännu inte godkänts av nämnderna, utgjort grunden för de målsättningar som de olika nämnderna fastslagit för sitt verksamhetsområde. Stadens verksamhetsidé bygger på de frågor som kom upp under strategiarbetet och på stadens historia och dess traditioner. STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig stad vid havet, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i jakobstadsbons identitet, som betonar våra värden tro, hopp och kärlek. STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2015 JAKOBSTAD FRAMTIDSSTADEN Jakobstad - är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med landets bäst fungerande service för alla åldersgrupper och på både svenska och finska - är den dynamiska och företagarvänliga staden I Österbotten - är barnens och ungdomens framtidsstad - är den livskraftiga motorn i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt och internationellt nätverkssamarbete 18

21 Staden Jakobstads vision för år 2015 konkretiseras i 10 strategiska mål: 1. Jakobstad har landets bästa service Jakobstadsborna får all den service de behöver. Servicen ges snabbt (korta väntetider) och effektivt (fungerande service). Servicen är av god kvalitet och serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Staden bär ansvar för att ordna servicen och den kan producera tjänsterna själv eller i samarbete med andra kommuner, som privata köptjänster eller tjänster producerade inom den tredje sektorn. Då man nationellt jämför utbudet på service och hur nöjda kunderna är med de kommunala tjänsterna, visar jämförelsen att Jakobstad hör till de bästa i landet 2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga Utvecklandet och byggandet av staden Jakobstad är en process under vilken stadsbornas gemenskap skapas och växelverkan mellan människorna förverkligas. Varje stadsbo har sin egen givna roll i processen och han/ hon har rätt och skyldighet att påverka sina levnadsförhållanden både som individ och som en del av gemenskapen. Trivsam innebär förutom estetiskt tilltalande framförallt en ständig upplevelse av delaktighet/ tillhörighet/ hemkänsla. Då kollektivet förstärks och integreringsprocessen fortgår, växer känslan av gemensamt ansvar hos jakobstadsborna. Stadsmiljön är viktig för jakobstadsbornas identitet. De offentliga rummen och trafikmiljön är gemensam egendom och deras kvalitet, snygghet och ändamålsenlighet ökar tryggheten. 3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad Utbildningen i Jakobstad är på alla nivåer av hög kvalitet och personlighetsutvecklande. Utbildningen ger studerandena de färdigheter och förutsättningar som behövs i vardagen, för fortsatta studier och i en snabbt föränderlig värld. Detta förverkligas genom ett flexibelt utbildningsutbud, genom att dra nytta av tvåspråkigheten och det rika kulturutbudet i den urbana miljö och i ett intimt samarbete med nejdens näringsliv och genom utnyttjande av internationella kontakter. Andra stadiets utbildning har förstärkts och utvecklats. Jakobstads gymnasium och musikutbildningen har ett intimt samarbete och samarbetet mellan gymnasierna och yrkesutbildningen har utökats och utvecklats. Gymnasiernas möjlighet till specialisering lockar studeranden från andra orter. För den yrkesinriktade utbildningen ansvarar samkommunerna i Jakobstad, Karleby och Vasa. Yrkesutbildningen stöder regionens näringsstruktur. Yrkeshögskoleutbildningen i Jakobstad har förstärkts och blivit mångsidigare. Tvåspråkig yrkeshögskoleutbildning ges förutom inom turism, internationell handel och pälsbranschen även för båtindustrin. Den finlandssvenska musikutbildningen är koncentrerad till Jakobstad. 19

22 Studier på universitetsnivå möjliggörs på grund av att ett rikt utbud på både svensk- och finskspråkig utbildning. Huvudansvaret för denna utbildning har Åbo Akademi och Karleby universitetscentrum. Barnpedagogiska institutionen vid Åbo Akademi stärker Jakobstads ställning som högskolestad. Jakobstad fortsätter sina gamla traditioner inom vuxenutbildningen och de utvecklas enligt principerna för ett livslångt lärande. Det finns ett rikt kulturutbud för alla åldersgrupper i Jakobstad. Utbudet återspeglas stadens långa kulturella traditioner och tvåspråkigheten. Ett gott samarbete med föreningarna har utvecklats och det har inneburit ett ökat kulturutbud, speciellt för barn och ungdom. 4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga En trygg uppväxtmiljö ger goda förutsättningar för barn och unga att växa upp till lyckliga och ansvarsmedvetna vuxna. Jakobstad erbjuder denna trygghet i en småstadsmiljö, i välfungerande daghem och skolor. En utvärdering av trygghet och andra välfärdsfaktorer visar att Jakobstad hör till de bästa i landet. 5. Jakobstads ekonomi är i balans En balanserad ekonomi innebär att staden i ett längre perspektiv med egna medel kan finansiera sin verksamhet och sina investeringar. En balanserad ekonomi är förutsättningen för att de övriga strategiska målen skall kunna uppnås. Utgifterna för verksamheten skall motsvara inkomsterna (skatter). Serviceproduktionen är kostnadseffektiv. Stadens skattebas har breddats, eftersom stadens dragningskraft förbättrats tack vare inflyttning och företagsetableringar. För att kunna hålla ekonomin i balans bör vi kunna reagera snabbt då de största inkomstkällorna förändras (skatter, statsbidrag). För detta ändamål har utarbetats verksamhetsmodeller som gör att verksamheten kan skötas även om anslagen snabbt minskar. 6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad och kunnig personal. I Jakobstad bedrivs en personalpolitik som ökar personalens trivsel. Stadens personal vill och kan arbeta effektivt för att uppnå de uppställda målen. Stadens personal är kunnig och den känner delaktighet. Personalens välbefinnande och de positiva signalerna utåt har gett Jakobstad ett rykte som en bra arbetsgivare, vilket har betydelse vid rekrytering av ny personal. Arbetsplatsen känns trygg och det finns utrymme för spontanitet och kreativitet i det dagliga arbetet. Atmosfären på arbetsplatserna är positiv och uppmuntrande och den ökar arbetsmotivationen. Typiskt för stadens arbetsplatser är att man visar respekt, är rättvis och uppskattar den enskilda människan. En fungerande arbetsplatsdemokrati är en självklarhet. 20

23 7. Jakobstads image är positiv I Jakobstad har man satsat på att skapa en verksamhetsmiljö som motsvarar invånarnas och det privata näringslivets behov så väl, att det är mer attraktivt och meningsfullt att verka och bo i Jakobstad än på någon annan ort. I Jakobstad är detta en medveten strategi för att skapa ett gott anseende (goodwill) och bidra till att bilden av Jakobstad både nationellt och internationellt är positiv. Ett av de viktigaste elementen i detta sammanhang är närhetsbegreppet. 8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga kommunerna Jakobstad är den naturliga centralorten i regionen. Staden har tillsammans med regionens övriga kommuner utarbetat en strategi för vilka ärenden som är av den naturen att en gemensam handläggning är nödvändig om regionen skall vara framgångsrik. I övrigt arbetar kommunerna självständigt och besluter om hur servicen produceras i den egna kommunen. Den regionala framgången beror på en medvetenhet om kommunernas ödesgemenskap, en insikt om att man kan lyckas endast om man samarbetar. I regionen finns olika samarbetsorgan som besluter om gemensamma projekt. Staden Jakobstad har en central roll vid marknadsföringen och förverkligandet av dessa projekt. 9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets verksamhetsförutsättningar Näringslivscentralen Concordia handhar i huvudsak kommunernas näringslivspolitik. Undantag utgör ärenden som berör endast en kommun t.ex. verksamhetsutrymmen, tomtpolitik och direkt företagsstöd. Utbildningsutbudet har breddats så att det bättre motsvarar näringslivets behov. Samarbetet mellan företag och skolor är fruktbart. Samarbetet mellan yrkeshögskoleutbildningen och universiteten är viktigt. Båt-, plast- och livsmedelsindustrin är tillsammans med skogsindustrin ekonomiområdets spjutspetsar. Jakobstad stöder även aktivt små och medelstora företag och bidrar till att utveckla dessa. 10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk Arbetet inom nätverken koncentreras på information, utveckling och intressebevakning. För de externa nätverken har utarbetats en nätverkskartläggning. Kartläggningen ger information om det kontaktnät, som de olika enheterna har skapat. Om denna kartläggning har alla som verkar inom organisationen informerats. Denna kartläggning av befintliga nätverk underlättar stadens intressebevakning bl.a. gentemot olika myndigheter. 21

24 För staden Jakobstad har utarbetats en koncernstrategi och koncernmålsättning. I koncernstrategin definieras spelreglerna, styrsystemet och målsättningarna för de samkommuner och bolag i vilka staden är en part. Där definieras också de mål som staden uppställt för de externa nätverken. STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER Kritiska framgångsfaktorer - definition De kritiska framgångsfaktorerna är härledda ur visionen och verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan, i vilka avseenden bör staden absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen. Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: effekt, förnyelse, processer och strukturer samt resurser och ekonomi. Innehållet kan definieras på följande sätt: Effekt (ur medborgarnas och de politiska beslutsfattarnas synvinkel) Effekten är de resultat man åstadkommer som befrämjar stadens grundläggande syften/ mål. Att staden producerar som tjänster och samhälleligt inflytande dessa prestationer förväntar sig a) stadsborna som röstare, skattebetalare och kunder och b) näringslivet och samfunden som nära allierade samarbetspartner. Förnyelse (ur arbetsgemenskapens och personalens synpunkt) Förnyelse innebär att staden och dess personal har förmåga att lösgöra sig från det gamla och invanda och handla på ett nytt sätt, så att staden kan uppnå den eftersträvade effekten med de resurser som står till buds. Processer och strukturer (organisationens prestationsförmåga och funktionsduglighet) En processaspekt innebär att den interna prestationsförmågan, effektiviteten och aktiviteten beaktas. Vilka är de processer, organisationer, synergieffekter och arrangemang som ger den största effektiviteten? Resurser och ekonomi (resursanvändning och ekonomi) Med resurser avses de möjligheter som garanterar den prestationsförmåga och effektivitet som möjliggör att de strategiska målen uppnås. Hur skall resurserna anskaffas, riktas och användas för att förbättra effektiviteten? 22

25 Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer EFFEKT 1. Tillgång och kvalitet på service 2. Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet 3. Aktiv näringspolitik 4. Förbättrad regional konkurrenskraft 5. Positiv image 6. Tät samhällsstruktur FÖRNYELSE 7. Målinriktat ledarskap 8. Aktiv och välmående personal 9. Förnyande av servicefunktionerna VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ PROCESSER OCH STRUKTURER 10. Effektiv och ändamålsenlig organisation 11. Smidig beslutsprocess RESURSER OCH EKONOMI 12. Balanserad ekonomi 13. Lyckad personalrekrytering 14. Ägarstyrning En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planperioden finns under varje nämnd. 23

26 DRIFTSEKONOMI STADSSTYRELSEN Stadsdirektör Mikael Jakobsson Förvaltning och ekonomi Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse Socialombudsmannaverksamhet Personalärenden It-strategi Bostadsärenden Utvecklingsenheten Stadssekreterare Kaj Andberg VERKSAMHETSOMRÅDE Stadskansliet VERKSAMHETSIDÉ Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar socialens, dagvårds- och utbildningverkets samt tekniska verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. Till stadskansliet hör även stadsjuristen, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. Socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knuten till stadskansliet FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Samordning av ärendehanteringen under pågående KSSR-process gällande social- hälsooch sjukvård underlydande den nya bastrygghetsnämnden med Jakobstads som värdkommun blir en utmaning att förverkliga under planeperioden. Staten övertar anordnandet och finansieringen av intressebevakningen och konsumentrådgivningen från 1 januari 2009 enligt lagen om kommun- och servicestrukturreformen. Centalarkivet underlyder museet från och med årsskiftet. 24

27 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Stadskansliets målsättning Inkommet ärende registreras är att handha en och vidarebefordras på den ärendehantering av hög 1:a dagen, att det bereds och kvalitet, som är snabb, förs till behandling i flexibel och stadsstyrelsen inom 1 månad kostnadseffektiv. (utlåtanden inom begärd deadline) samt att beslut fattas i ärendet i stadsfullmäktige inom 1 år. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 14,25 13,25 13,4 13,4 13,4 Socialombud Hellevi Kytölä VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialombudsmannaverksamhet VERKSAMHETSIDE Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och rättigheter som trädde i kraft år Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud, som verkar såväl inom den offentliga som inom den privata socialvården. Socialombudet ger råd och hjälper socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden och liknande handlingar. Länsstyrelsen övervakar verksamheten. Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. Prestationer / Nyckeltal Bokslut -04 Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Kontakter Årsverk Budget -09 EP -10 EP

28 Stadskamrer Marlene Byggmästar VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret VERKSAMHETSIDÉ Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Fr.o.m fungerar Jakobstad som värdkommun för regionens social- och hälsovård. Detta innebär stora utmaningar under 2009 inom ekonomiförvaltningen bl.a. när den nya budgetstrukturen för bastrygghetsnämnden skall införlivas med stadens budgetstruktur men även när det gäller arbetsfördelningen och organiseringen av ekonomiförvaltningen för hela staden (inklusive social- och hälsovården). MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Mottagning av elektroniska Av inkommande fakturor till fakturor i Finvoice-format staden kommer i Finvoiceformat vilket effektiverar 30 %-40 %-50 % verksamheten 7 Målinriktat ledarskap Årliga utvecklingssamtal 90 %-95 %-100 % med personalen 26

29 PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Planering och införande av Skall vara genomfört till aprilmaj 2009 bastrygghetsnämndens budgetstruktur i stadens budgetstruktur i enlighet med den fastställda organisationsmodellen NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken 8,7 12,32 12,5 12,1 12,1 12,1 12,1 Personalchef Rune Wiik VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor VERKSAMHETSIDÉ Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 5 Positiv image Staden presenterar sin För personal som byter positiva personalpolitik för arbetsgivare 2010 påverkas personal som berörs av inte arbetsmotivationen värdkommunarrangemanget negativt. (KSSR). 27

30 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Den anställde skall känna Kontinuerlig information om sig delaktig vid övergång processen: cirkulär, intranetinformation, till värdkommun. -diskussioner samt personalmöten 9 Förnyande av servicefunktionerna Åtgärdsprogram fastställs I slutet av året är den nya för att förverkliga den nya personalstrategin och personalstrategin. åtgärdsprogrammet välkända för de berörda. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget -09 Arbetslöshetsgrad antal, maj/juni Långtidsarbetslösa antal, maj/juni Årsverken 11,8 16,5 16,3 16, Anmärkning: I personalbyråns beräknade årsverken finns inte beaktat förändringar som värdkommunförändringen medför. EP -10 EP -11 Motiveringar Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med förberedelserna för övergång till värdkommunskapet från år HÅLLBAR UTVECKLING Personalbyråns insatser för hållbar utveckling gäller främst social hållbarhet. Målsättning i personalpolitiken är bl.a. god hälsa och allmän trivsel samt goda människoförhållanden. 28

31 Arbetarskyddschef Birgitta Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Arbetarskydd och tyky VERKSAMHETSIDÉ Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam och trivsam arbetsmiljö FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN För att år 2010 kunna samordna arbetarskydds- och tykyverksamheten med MHSO:s och grannkommunernas (social- och hälsovården) motsvarande verksamhet intensifieras samarbetet under år MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Sjukfrånvaro beroende på Belastningsskadornas andel belastningsskador (stöd- av den totala sjukfrånvaron och rörelseorgan) minskas 28 % - 26 % - 24 % från nuvarande nivå Olycksfallsfrekvensen fortsättningsvis minst 25 % lägre än på jämförbara arbetsplatser Lägre olycksfallsfrekvens 25 % - 35 % - 40 %. 29

32 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget- 08 Budget -09 EP -10 EP -11 Sjukfrånvaro, 12,4 13,9 13,7 13,0 12,8 14,0 13,8 kalenderd./anställd Olycksfall, antal ersättningsdagar Olycksfallsfrekvens, 16/27 17/28 11/ 16/ antal olycksfall/1 milj. arb.h. J:stad/jfr kommuner* * Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och under arbetsfärd samt yrkessjukdomar. IT-chef Jaakko Kaivosoja VERKSAMHETSOMRÅDE: Datatjänster VERKSAMHETSIDÉ Målet är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Målet är driftsäkra och Över en timme långa användarvänliga datasystem driftavbrott i datasystemen: färre än 10 st./färre än 5 st./inga avbrott 30

33 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Personalen kan i tillräcklig Inget deltagande i grad delta i fortbildningstillfällen för att person/5 kurser per person fortbildning/2 kurser per upprätthålla sitt personliga kunnande PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Tillgängliga samarbetspartner Samarbetspartnerna är inte när de egna tillgängliga/samarbetspartnerna personalresurserna inte används som en kompletterande räcker till resurs/tyngdpunkten ligger på användande av samarbetspartner NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken Motiveringar Övergången till värdkommunmodellen förutsätter betydande tilläggssatsningar på datatekniska lösningar redan före år 2010, då de nya datatekniska lösningarna bör vara färdiga att tas i bruk. HÅLLBAR UTVECKLING Datateknisk apparatur förnyas för att minska energikonsumtionen. 31

34 Bostadssekreterare: Anneli Blomström VERKSAMHETSOMRÅDE: Bostadsfrågor VERKSAMHETSIDÉ Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring, bevilja reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med bostadsförhållandenas utveckling i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Inga förändringar MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Bostädernas tillgång och Minskat antal tomma efterfråga i balans genom hyreslägenheter och fler att göra hyreshusen långvariga hyresgäster. attraktiva Minskat antal bostadslösa. 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Höjning av hyresboendets Ökad trivsel status.invånarnas deltagande i hyresgästsdemokratin. 32

35 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Attraktiva hyreshus. Alla Större satsning av ägarna i bostadsområden likvärdiga hyreshusens underhåll RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Kontinuerligt undehåll av Bibehållande av egendomens stadens eget värde. I gott skick varande bostadsbestånd. och trivsamma Åt varje invånare i staden en skälig bostad. Anskaffning av bostäder åt svårplacerade bostadssökande hyresbostäderi Minskat antal bostadslösa. 13 Lyckad personalrekrytering Tillräcklig personalstyrka. Ersättare vid eventuell sjukledighet NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Ledigblivna bostäder Tomma lägenheter Bostadssökande " under 25-åringar " pensionärer Bostadsbytare Bristfälligt boende och bostadslösa Årsverken 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 33

36 HÅLLBAR UTVECKLING Bostadsbyrån kopierar blanketter och och övriga handlingar i stället för att beställa dem. Andvändningen av e-post har ökat. Kontorsmaterial återanvänds så mycket som möjligt. Råvaru- och avfallsmängden minskas genom återanvändning överblivet papper. Bostads- och fastighetsbolag uppmuntras att kontinuerligt underhålla fastigheterna. Genom detta undviks omfattande och kostsamma grundförbättringar i framtiden. Bolagen uppmanas också att satsa på förbättring av byggnadernas närmiljö vilket gör bostadsområdena mer trivsamma och attraktiva. Utvecklingsdirektör: Håkan Sundqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Utveckling, anskaffning och kollektivtrafik VERKSAMHETSIDÉ Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: VERKSAMHETSMÅL Trafik Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. Matartrafiken till Kronoby fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att främja företagslivets intressen. Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med länsstyrelsen. Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch övriga aktuella frågor som gäller trafik och logistik som helhet. Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads del. Anskaffningar Enheten fungerar enligt stadsstyrelsens beslut som stadens anskaffningsenhet. Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter med anskaffningar genom sakkunskap och yrkeskunskap. Genom rationella rationaliseringar och förändringar i anskaffningsstrukturen strävar avdelningen till att nedbringa driftskostnaderna för anskaffningar. Projekthantering Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. 34

37 Externt imageskapande Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i andra former av samarbete. Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel. Extern information Genom utnyttjande av infopunkten, När-TV och andra interna och externa informationsmöjligheter höjs kommunmedlemmarnas informationsnivå vilket underlättar och stimulerar kommunmedlemmarnas deltagande i de gemensamma angelägenheterna. Förvaltningsutveckling Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen och de administrativa verktygen. Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en större andel av den totalekonomiska kakan. Utbildning av personal och förtroendevalda Personalen skall få någon form av utbildning minst en gång i året. Så långt som möjligt sker utbildningen i Jakobstad. De kunskaper som finns i förvaltningen skall utnyttjas så att den förs vidare där det är motiverat. Specialutbildning sker inom ramen för olika förvaltningsenheters egen kvot. Vid inledningen av en ny mandatperiod anordnas intensiva utbildningstillfällen för staden förtroendevalda. Målet är att genom en effektiv utbildning i samråd med övriga enheter, framförallt personalbyrån, utveckla personalens yrkeskunskap, arbetsförmåga och arbetsmotivation. På så sätt förbättras de anställdas beredskap att höja servicekvalitén och de anställda sporras att utveckla sitt eget och arbetsgemenskapens arbete. Den imagehöjande effekten är avsevärd. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En del av verksamheten ägnas åt intensifering av anskaffningsverksamhet, i synnerhet i enlighet med den pågående KSSR-verksamheten. 35

38 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Deltagande i stadens 40% / 50% / 60% projekt. Enligt direktiv. Kompetenshöjning för 60% / 80% / 95% personal och förtroendevalda. Enligt plan. Kollektivtrafik Matartrafik till samtliga tågoch flygförbindelser från Bennäs och Kronoby passagerare med VIPlinjen Anskaffningar Att fungera som stadens anskaffningsenhet. FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Kompetens- och övrig 2 dagar/3 dagar/5 dagar skolning för personalen PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Utbildad och kunnig personal. 2 dagar / 3 dagar / 5 dagar Forbildningsdagar/pers/år 36

39 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 Kollektiv trafik Antal passagerare Kompetensutveckling Antal seminarier Årsverken EP -10 EP -11 HÅLLBAR UTVECKLING Vi strävar till att anskaffningarna skall uppfylla direktiven för hållbar utveckling. Turistchef: Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar tillsammans med personalen på informationssidan också för den kommunala informationen, dvs. infopunktens verksamhet. Turistbyrån fungerar som turistinformationspunkt ansvarar för kommunikationen om och marknadsföringen av turism inom staden idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen samarbetar med medlemskommunerna i 7 Broars Skärgård r.f. och turistföretagen främjar marknadsföring, skapande av nätverk och produktutveckling tillsammans med stadens turistföretag deltar i olika försäljningstillfällen, mässor osv. 37

40 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Personal i ordinarie turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 Antalet betjänade kunder Att förbättra servicenivån och tillgången på service nuvarande antal/5 % ökning/ 10 % ökning nuvarande personalstyrka och öppethållningstider på turistbyrån och infopunkten/personalstyrkan ökas med 1 och öppethållningstiderna med 1 h/personalstyrkan ökas med 2 och öppethållningstiderna med 5 h i veckan FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Yrkesmässig och annan fortbildning för personalen 2 dgr/3 dgr/5 dgr utbildningsdagar/arbetstag are/år 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal med en gång om året/2 ggr om personalen året/4 ggr om året 8 Aktiv välmående personal Kvalitetsmätning som 1 gång om året/2 ggr om året/ omfattar personalens 4 ggr om året välmående i arbetet som en del av det officiella kvalitetssystemet 38

41 PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Utbildad och kunnig 2 dgr/3 dgr/5 dgr personal utbildningsdagar/arbetstag are/år turistbyrån och infopunkten säsongarbetare/5 + 2 Tillräcklig personalstyrka säsongarbetare/6 + 2 säsongarbetare RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Personal i ordinarie turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Kundbesök Förmedlade guidade rundturer i Jakobstad Deltagande i marknadsförings och för- säljningsevenemang Årsverken 2 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 HÅLLBAR UTVECKLING Bl.a. pappersinsamlingen och annan återvinning utvecklas och effektiveras. Vi övergår i allt större utsträckning till elektronisk kommunikation och minskar den traditionella kommunikationen på papper. Speciell uppmärksamhet fästs vid att personalen orkar och trivs i sitt arbete, bl.a. genom att man uppmuntrar personalen att utveckla sitt eget arbete. 39

42 Turistchef: Tiina Pelkonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Infopunkten VERKSAMHETSIDÉ Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar tillsammans med personalen på informationssidan också för den kommunala informationen, dvs. infopunktens verksamhet. Infopunkten - fungerar som kommunal informationspunkt - ger handledning i ärenden som berör stadens förvaltning och underlättar på så sätt arbetet för stadens övriga förvaltningsenheter sköter informationen till nyinflyttade i staden förbättrar stadsbornas kännedom om sin stad bl.a. genom stadsinfosändningarna handhar ordnandet av förhandsröstningen i Jakobstad deltar i olika informations- och marknadsföringstillfällen, mässor osv. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Personal i ordinarie turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 Antalet betjänade kunder nuvarande antal/5 % ökning/ 10 % ökning 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Kontakt med nyinflyttade 50 %/75 %/100 % Jakobstadsbor, brev åt de nyinflyttade 40

43 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Yrkesmässig och annan 2 dgr/3 dgr/5 dgr fortbildning för personalen fortbildningsdgr/arbetstagare/år 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal med en gång om året/2 ggr om personalen året/ 4 ggr om året PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Utbildad och kunnig personal 2 dgr/3 dgr/5 dgr utbildningsdagar/arbetstagare/ år Tillräcklig personalstyrka turistbyrån och infopunkten säsongarbetare/5 + 2/ RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Personal i ordinarie turistbyrån och infopunkten arbetsförhållande 4/5/6 NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Kundbesök Stadsinfosändningar Årsverken 1,6 1,6 1,6 1,

44 HÅLLBAR UTVECKLING Bl.a. pappersinsamlingen och annan återvinning utvecklas och effektiveras. Vi övergår i allt större utsträckning till elektronisk kommunikation och minskar den traditionella kommunikationen på papper. Speciell uppmärksamhet fästs vid att personalen orkar och trivs i sitt arbete, bl.a. genom att man uppmuntrar personalen att utveckla sitt eget arbete. 42

45 43

46 CENTRALVALNÄMNDEN Stadsjurist Anne Ekstrand VERKSAMHETSOMRÅDE: Statliga och kommunala val VERKSAMHETSIDÉ Nämnden sköter de praktiska arrangemangen vid statliga och kommunala val. EU-val ordnas År 2010 ordnas inga val. Riksdagsval ordnas år

47 45

48 REVISIONSNÄMNDEN Revisionsnämndens ordförande Peter Boström VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision VERKSAMHETSIDÉ Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Målsättningar bindande mot fullmäktige PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Nämnden sammanträder minst 5 gånger / arbetsår nödvändigt antal gånger Nämnden besöker förvaltningsenhet och bekantar sig med dess verksamhet OFR-revisorn avger rapporter åtminstone två förvaltningsenheter / arbetsår minst två rapporter / arbetsår Fullmäktige har valt OFR-samfundet Ab Vist Oy att årligen granska förvaltning och ekonomi under mandatperioden , med OFR Bjarne Norrgrann som ansvarig revisor. 46

49 47

50 HÄLSO- OCH SPECIALSJUKVÅRD Allmänt År 2009 kommer att bli Malmska hälso- och sjukvårdsområdets femte och sista verksamhetsår som hälso- och sjukvårdsorganisation. Föreberedelserna inför samarbetsområdet för social-, hälso- och sjukvården i Jakobstadsnejden omfattande Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre pågår aktivt. Förberedelserna kommer att kräva flera personers insatser också inom MHSO. Överföring av personalen, samordning av personalpolicyn, företagshälsovården samt miljöhälsovården, produktifiering, gemensamma ekonomi- och it-funktionerna förbereds. Målsättningen är att personalen kan känna sig trygg och delaktig i processen. Förslaget till den nya hälso- och sjukvårdslagen som stadgar både om folkhälsoarbetet och om specialsjukvården kommer till behandling i riksdagen under år Syftet med lagen, som planeras träda i kraft från början av år 2010, är att stärka primärhälsovården och att säkra enhetligt samarbete mellan primärhälsovården och specialsjukvården med patienten i centrum. MHSO:s verksamhetskoncept med primär- och specialsjukvård i samma organisation får nu stöd i den nya lagen. Lagförslaget förutsätter att det utarbetas en plan för hälsofrämjande i kommunerna och överenskommelse om arbetsfördelning inom och mellan sjukvårdsdistrikten. Dessa förutsätter aktivt deltagande också regionalt. Serviceproduktion MHSO:s verksamhet fortsätter i huvudsak i samma form och omfattning som föregående år. Antalet besök på mottagningar och polikliniker ökar med 2 % och antalet vårddagar uppskattas också öka med 2 % jämfört med det planerade för år Antalet operationer och förlossningar förväntas bli oförändrade. På grund av den försämrade läkarsituationen inom primärhälsovården och gällande sjukhusläkare planeras köptjänster för att förbättra den dagtida läkarmottagningens tillgänglighet. Eventuella merkostnader av detta finns inte medräknade i budgeten. Detta arrangemang torde öka antalet besök på distriktsmottagningarna. Personalökningar I budgeten för år 2009 finns 5,5 nya befattningar utöver befattningen för projektkoordi-natorn på vikariebanken och överläkartjänsten i geriatri. Dessa har inrättats efter föregående budgetplan. Överläkartjänsten i geriatri delbudgeteras år Till mentalvårdscentralens vuxenmottagning fås en 50 % sjukskötarbefattning till för att bättre kunna svara mot det ökade behovet av mentalvårdstjänster bland vuxna. Den tidigare projektartade verksamheten för att förebygga depression bland mammor till nyfödda permanentas med anslag både på mentalvårdscentralen och på distriktsmottagningarna. Till vikariebanken anställs den andra sjukskötaren för att verksamheten under året kan utvidgas till att omfatta också socialsektorerna i kommunerna. Demensvården i nejden förstärks inom MHSO med en expertsjukskötare till minnespolikliniken. Det allt mer aktuella arbetet för att förebygga sjukhusinfektioner får en tilläggssatsning i form av hygienskötare på heltid i stället för 50 % tidigare. 48

51 Talterapiresurserna utökas med en tredje talterapeutbefattning för att bättre motsvara behovet i nejden. En halv befattning som barnskötare finansieras med särskilda ersättningar. För att kunna anknyta den nyrekryterade veterinären till organisationen utökas deltidstjänsten med 20 %. Ökningen budgeteras inte år 2009 och kommer senare att finansieras med kundavgifter. Ekonomi Verksamhetens kostnader beräknas stiga med 6,0 % jämfört med budgeten Ökningen i lönenivån utgör 5,5 %. Övriga utgifter budgeteras till nivån motsvarande prognosen för år 2008 förutom hyror där en högre ökning är medräknad. Hyrning av en avdelning på Folkhälsan Östanlid fortsätter som förberedande åtgärd för renovering av de geriatriska avdelningarna. Den gynnsamma utvecklingen gällande övriga kommuners och försäkringsbolagens användning av MHSO beräknas fortsätta i samma omfattning som 2008, vilket gör att intäkterna från medlemskommunerna budgeteras öka med enbart 4 %. Den förordnings-enliga förhöjningen av klientavgifterna bidrar till en budgeterad ökning på 15 % på avgiftsintäkter. Investeringar Den största investeringen år 2009 är förnyelse av datortomografiutrustningen. Den nuvarande datortomografen har föråldrad teknik och är i risk för stora reparationer. Möjligheterna och kvaliteten på diagnostiken förbättras med den nya apparaten bl.a. så att vissa invasiva undersökningar kan ersättas med datortomografi. Utöver de årliga anslagen för IT-anskaffningar och fastighetsunderhåll reserveras anslag för förnyelse av sköterskealarmet på en till geriatrisk avdelning och förnyelse av brandalarm i Kållbyvägens fastighet. Renovering av geriatriska avdelningar påbörjas med planering under år 2009 och själva renoveringen planeras börja senast år De övriga investeringarna innefattar i huvudsak förnyelse av befintlig apparatur. 49

52 Malmska Hälso- och sjukvårdsområde Vasa sjukvårdsdistrikt Euro 2008 Euro 2009 Euro 2008 Euro 2009 Jouren och distriktsmottagn Egen produktion totalt Geriatrik Inremedicin och lungmedicin Kirurgi, op och anestesi, ögon, öron Vård i andra inrättningar Gememsamma betalningsndelar Neurologi och rehabilitering Totalt Gyn och förlossn, pediatrik Minskning p.g.a. psykboende inom socialen Psykiatri Totalt Tandvård Sjuktransport Medicinsk serviceenhet Miljöhälsovård Totalt BS-2007 BU 2008 BU 2009 Ökning Ökning MHSO ,76 % 10,66 % Vasa Sjukvårdsdistr ,52 % 16,85 % Pensionsutgiftsbaserad pensionspremie ,64 % 13,21 % Övrigt ,00 % -25,86 % Totalt ,83 % 12,25 % Nedskärning ,35 % Totalt ,20 % 10,51 % 50

53 51

54 MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK Räddningsdirektör Kari Koskela VERKSAMHETSOMRÅDE: Räddningsverksamhet Brandförebyggande arbete Rådgivning och upplysning Ambulanstransporttjänster Oljebekämpning VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk utgörs av städerna Kannus, Karleby och Jakobstad samt kommunerna Halsua, Himango, Kaustby, Kronoby, Kelviå, Lestijärvi, Lochteå, Larsmo, Perho, Toholampi, Ullava och Vetil. Räddningsväsendets verksamhetsidé är att ansvara för brand- och personsäkerheten i enlighet med lagstiftningen, instruktionen och verksamhetsstadgan. Räddningsväsendet utgör en väsentlig del av bastryggheten i samhället. Till räddningsväsendet hör förebyggande brandskydd samt släcknings- och övriga åtgärder i händelse av eldsvåda. Räddningsväsendet omfattar även åtgärder, som föranleds av olyckor, naturfenomen eller andra därmed jämförbara händelser och som vidtas för att rädda människor, djur eller egendom, vilka ändamålsenligt kan verkställas av räddningsväsendets myndigheter. Dessutom kan räddningsverket sörja för ambulanstransportverksamhet på uppdrag av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna. Målsättningar bindande mot fullmäktige EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Effektiv räddningsverksamhet Aktionsberedskap Brandförebyggande arbete Ambulansverksamhet Oljeskydd Lagstadgade brandsyner 100% Rådgivning 3 % Upplysning 3000 st Pro Center 500 st Vårdnivå Lagstadgad verksamhet 52

55 Prestationer / Nyckeltal Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Räddningsväsendet Sjuktransporter Brandsyner, reg. (st) Brandkårens interna utbildning (h) Utbildning på Pro-Center (st) Informationsverksamhet (st) Årsverken (ordinarie) (arb.avt) Målsättningar Målsättningen för räddningsverkets verksamhet är att med hjälp av en effektiv, välutrustad och väl utbildad organisation, skapa förutsättningarna för att trygga invånarnas liv och egendom i Mellersta Österbotten och Jakobstadsområdet. Detta förverkligas å ena sidan med en aktiv förebyggande verksamhet som inkluderar rådgivning, upplysning, brandteknisk rådgivning och övervakning, brandinspektionsverksamhet och övervakning av användning och lagring av farliga ämnen, och å andra sidan genom den operativa verksamheten, som består av släcknings- och räddningsarbetet, ambulanstransportverksamheten, oljebekämpning, skadebekämpning i efterhand och biståndsverksamhet. Ekonomi och förvaltning Karleby stad sörjer och ansvarar för räddningsverkets ekonomi. Räddningsverket är en självständig resultatenhet i Karleby stads bokföring. Avtalskommunerna delar på kostnaderna för förvaltningen, myndighetsverksamheten och kostnaderna för gemensamma utrymmen i relation till vederbörande kommuns invånarantal. Ambulanstransportens utgifter och inkomster riktas kommunvis till den brandkår, som handhar verksamheten. Förvaltningen styr räddningsväsendets kostnader till kommunerna enligt principen för förorsakande. 53

56 54

57 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljövårdschef Curt Nyman VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövården VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidén är att med hjälp av de lagstadgade befogenheter och åligganden, som tillkommer den kommunala miljövårdsmyndigheten samt med stöd av gedigen sakkunskap bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar livsmiljö för stadens invånare. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamhetens tyngdpunkt ligger på lagstadgade tillstånds- och tillsynsuppgifter. Klimatoch energiproblematiken föranleder utförande av basutredningar som grund för en klimatstrategi för nejden. Uppgörande av ett miljöbokslut för staden bör också enligt Bokföringsnämndens rekommendation utföras. Miljövårdsbyrån planerar att fungera som koordinator för uppdraget. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Stadens invånare och Nuläge /Uppdatering av företag har tillgång till miljövårdsbyråns sidor på relevant information om stadens hemsida på internet / sin livsmiljö. Aktiv information FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Yrkesförkovrande skolning. 2/4/6 Skolningsdagar/person/år 55

58 PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Behandlingstid för Tillståndsärenden 5 mån / 4 tillstånds- och mån / 3 mån anmälningsärenden Bulleranmälnngar, muddringsanmälningar 1 mån / 2 v / 1 v RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Verksamheten drivs inom Ingen överskridning / godkänd budget. utredning om nya Möjligheter till större inkomstkällor / större inkomster utreds. inkomster NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Behandlade ärenden Årsverken 2 2 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 Motiveringar Förutom ordinarie personal har i budgetförslaget reserverats medel för anställning av projektanställd person för insamling och bearbetning av data för beräkning av utsläpp av växthusgaser i staden samt för bearbetning av data för miljöbokslutet. HÅLLBAR UTVECKLING Stadens miljövårdsmyndighet beaktar principerna för hållbar utveckling i sina beslut så långt gällande lag det möjliggör. Under 2009 planeras insamling av basdata som stöd för nejdens klimatstrategi och för stadens miljöbokslut. 56

59 Ledande byggnadsinspektör Rolf Nilsson VERKSAMHETSOMRÅDE: Byggnadstillsynsbyrån VERKSAMHETSIDÉ Verksamhetsidé är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam miljö för boende och arbetande i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Antalet nya vånings- och radhus som startat under året har varit mindre än under åren innan. Om dock byggprojekt startar, som är under planering och byggandet startar i kvarter där detaljplaneändringar är under uppgörande, kommer byggandet att vara livligt trots hot om en begynnande lågkonjuktur. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Andel nöjda kunder / 50 % / 70 % / 90 % Kundenkät PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Behandlingstider av 3 mån / 2 mån / 1,5 mån tillstånd i medeltal 57

60 RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Kundernas andel i 35 % / 45 % / 90 % kostnaderna under en period av 5 år NYCKELTAL Prestationer BEVILJADE bygglov (nämnd + byggn.inspektör) byggn.insp.tillst. + Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP övr. beslut anm. ärenden färdigställda bostäder syneförrättningar Årsverken 5 6 6, HÅLLBAR UTVECKLING I samråd med övriga myndigheter samt genom inbegäran av utlåtanden före lovbehandling av miljövårdsmyndigheterna och hälsoskyddsmyndigheterna. 58

61 59

62 SOCIALNÄMNDEN Socialdirektör Peter Granholm Socialsektorns administration Äldre- och handikappomsorg Utkomstskydd Övrig social verksamhet Socialdirektör Peter Granholm VERKSAMHETSOMRÅDE: Socialcentralen VERKSAMHETSIDÉ Socialnämndens och Socialcentralens strategi (godkänd av nämnden ) baserar sig på stadens strategi sedd ur socialvårdens perspektiv: Staden Jakobstads socialvård verkar för att trygga invånarnas välfärd. Genom att arbeta förebyggande stöder och hjälper vi individen att upprätthålla sin funktionsförmåga och sociala trygghet. I växelverkan med andra aktörer deltar vi aktivt i utvecklandet av livsmiljön. Våra tjänster produceras kostnadseffektivt och med hög kvalitet på såväl svenska som finska. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Vårdstrukturen i staden har förbättrats under senare år med satsningar på öppen vård, stöd för närståendevård och satsningar på socialvårdens billigare vårdformer genom hemtagning av specialsjukvårdens klienter från bl.a. psykiatrisk långvård. Utvecklingen leder till en dyrare socialvård, men borde också betyda att sjukvården blir billigare. Staden sköter redan en större del av social- och hälsovården i socialvårdens lättare och billigare vårdformer än landets medeltal. T.ex. långvårdens klienter på MHSO:s Geriatriavdelningar är nu endast 1,5, % av 75 år fyllda för stadens del jfr med 2,4 % på bäddavdelningarna i hela landet ( ). STAKES utredning 2006 visar att staden har en relativt god struktur på sin äldreomsorg. Det finns dock enligt Stakes ett akut behov av flera tyngre vårdplatser för äldre i staden. Antalet mottagare av stöd för närståendevård i staden har ökat från 1,8 % av 65 år fyllda (2003) till 2,6 % (2006) då närståendevården i hela landet har hållits på nivån 2,2-2,3 %. 60

63 Som nyckeltalen visar är socialvårdens kostnader i Jakobstad relativt låga och ligger under landets medeltal, då de indexjusteras utgående från demografiskt försörjningsförhållande (se nyckeltal) eller utgående från det verkliga behovet. - Antalet omhändertagna barn 0-17 åringar i barnskyddet är 27 % under landsmedeltalet (2006) - Utkomststödet är 31 % under landsmedeltalet räknat i euro per invånare (2006) - Missbrukarvårdens kostnader är 8 % under landsmedeltalet räknat i euro per invånare (2006) - Kostnaderna för äldreomsorg (inklusive långvårdsklienter på Geriatrin) och handikappvård är 4 % under landsmedeltalet räknat per vårdbehövande äldre och handikappad (Källa: Stakes/SOTKANET). Under tidigare sparperioder har s.g.s all icke lagstadgad verksamhet och alla icke subjektiva rättigheter dragits in förutom stöd för närståendevård. Administrationen har koncentrerats till centralförvaltningen. För att få ner kostnaderna i verksamheten ytterligare bör köksfunktionerna och städfunktionerna sättas under en instans med möjlighet att effektivera verksamheten så att resurser kan ges till vårdverksamheten. Åldringsvård: Ändringar i befolkningsstrukturen orsakar ökat vårdbehov. Antalet äldre (85 år fyllda) i staden ökar nu dubbelt snabbare än tidigare befolkningsprognoser har visat med 6 % per år fram till år Vårdbehovet och kostnaderna ökar i samma omfattning. Staden har redan 2,5 % av sin befolkning i den mest vårdkrävande gruppen 85 år fyllda, jfr med landets medeltal 1,9 % (2007). Det åldringspolitiska programmet från år 2003 uppdaterades utgående från de nya prognoserna. En ny nationell kvalitetsrekommendation om äldreomsorgen kom Samarbetsgruppens förslag: Samarbetsgruppen i äldreomsorgen föreslog följande åtgärder för socialvårdens del för att möta det växande behovet och förbättra vårdstrukturen i enlighet med den nya rekommendationen: - Förebyggande arbete, stöd för närståendevård: För att följa rekommendationen ökas antalet anhörigvårdare med 10 per år, kostnad euro/anhörigvårdare/år, euro/år. Målsättning; stöd för närståendevård för 5 % av 75 år fyllda. Nuläget 4 %, rekommendationen 5-6 %. - Hemservice/ Demensrådgivning: 10 närvårdare till per år, euro/år, samt euro för en demenssjukskötare år Målsättning regelbunden hemvård för 13 % av 75 år fyllda. Nuläget 10 %, rekommendationen %. - Effektiverat serviceboende (med personal dygnet runt i öppenvårdsboende) samt anstaltsvård (med personal dygnet runt i sluten vård): 62 nya platser i effektiverat serviceboende, 16 platser som köptjänst och 46 platser i stadens egen regi. Samtidigt minskar antalet långvårdsplatser på MHSO/Geriatrin med 30. Kostnad euro euro, sammanlagt euro. Investeringskostnader för att bygga 46 serviceboendeplatser och större köksfunktioner vid Björkbacka. Inbesparing på Geriatrin. Eftersom processen med att bygga platser i stadens egen regi tar för lång tid, beslöt samarbetsgruppen att föreslå att samtliga 62 platser upphandlas. 16 platser kan upphandlas år 2009 och 46 platser år De nya vårdplatserna täcker behovet fram till år Björkbacka, nu anstaltsvård med 50 platser görs till effektiverat serviceboende år Inbesparing: euro/år ( jfr med BS 2007, ca euro ). 61

64 - Solbacken, nu anstaltsvård ( 27 platser ) görs till effektiverat serviceboende år 2012 om det visar sig att omvandlingen av Björkbacka har lett till inbesparingar. Inbesparing: euro/år. Stadsstyrelsen godkänner i detta skede upphandling av 16 platser effektiverat serviceboende år 2009 och tar ställning till upphandling av ytterligare 46 platser effektiverat serviceboende först då RAI-mätningarna är gjorda i hela den berörda vårdkedjan Efter alla förändringar har staden ca 2 % av 75 år fyllda i anstaltsvård mot rekommendationen 3 % och 7-8 % i effektiverat serviceboende, rekommendationen 5-6 %. Mera effektiverat serviceboende motiveras av den "tyngre" åldersstrukturen i staden med antalet 85 år fyllda på 131 % av landsmedeltalet och 90 år fyllda på 151 % av medeltalet. RÄLS-projektet upphör Projektet har bl.a. tagit fram en regional vikariepool, regional demensrådgivning och användning av RAI vårdmätning i hela åldringsvården och Geriatrin. Tack vare RAI kan man bättre än tidigare RAVA system mäta om klienten sköts på rätt trappa i vården. RAI skall kunna användas på alla nivåer i äldreomsorgen i regionen år Handikappvård: Också behoven i handikappvården ökar med ca 10 % per år i hela landet fram till år 2015 enligt statliga utredningar. Resursbehoven ökar i samma omfattning. Staden har en betydligt större andel handikappade, 6,2 % av befolkningen, än landets medeltal 5 % och regionens övriga kommuner ( 4,2-5,2 %). Utkomststöd: Antal utkomststödstagare har, efter att tidigare år ha minskat, hållits på samma nivå. Aktiveringsåtgärder via INTRO med RETRO och andra aktiverande verksamheter minskar på sikt kostnaderna för utkomststödet. Jakobstad har 30 % lägre kostnader för utkomststödet än landsmedeltalet. Barnskydd: I barnskyddet har behoven ökat i staden liksom i hela landet. Behovsökningen tycks också gälla övriga stödtjänster för barn och unga både i psykiatrin, utbildningssektorn och socialvården ( se bl.a. MHSO:s årsredovisning 2007). Barnskyddet i Jakobstad är, enligt en STAKES utredning, öppenvårdscentrerat. Satsningar har gjorts på förebyggande arbete ( Droggruppen, Fantti) och öppen vård. Det sker relativt få omhändertaganden jfr med landsmedeltalet trots att antalet omhändertagna barn har ökat under de senaste åren. 0,7 % av åldersgruppen 0-17 åringar är omhändertagna i Jakobstad, jfr med 1,2 % i hela landet och 1,5 % i urbana kommuner (2007). Däremot ligger Jakobstad högre än landsmedeltalet i statistiken för de omhändertagnas eftervård (18-20 åringar). Missbrukarvård: I missbrukarvården har behoven ökat p.g.a. landets alkoholpolitik. Missbrukarvården i staden är mycket öppenvårdscentrerad, tack vara A-klinikens verksamhet, med få intagna på anstaltsvård eller sjukhusvård. Socialcentralens kostnader för missbrukarvården ligger på landsmedeltalet. 62

65 Regeringens budgetförslag 2009: Från år 2007 till år 2008 ökade statsandelarna till social- och hälsovården i Jakobstad med 3,5 miljoner euro. Orsaken var främst att staten tidigare hade (och har) för lågt räknade kalkylerade kostnader för äldre befolkningsgrupper. De av staten behovskalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården i Jakobstad steg p.g.a. detta från 51 miljoner euro år 2007 till 61,6 miljoner euro år De nya kalkylerade kostnaderna år 2009 torde nu ligga relativt nära de verkliga kostnaderna för social- och hälsovården i staden. Statsandelsprocenten för kommunernas driftskostnader inom social- och hälsovården ökar med ytterligare 1,7 % till 34,4 % av de kalkylerade kostnaderna år 2009 enligt finansministeriets budgetförslag. De kalkylerade kostnaderna för åldersgruppen 85 år fyllda i socialvården ökar mest, från euro per 85 år fylld år 2008 till euro år Jakobstad med 2,5 % av befolkningen i åldersgruppen 85 år fyllda jfr med 1,9 % i hela landet( 2007) kommer därför att få väsentligt ökade statsandelar till socialvården också år 2009 vilket leder till att de av staten kalkylerade kostnaderna för hela social- och hälsovården torde var på samma nivå som de verkliga kostnaderna i staden år Också utgifterna i socialvården ökar. Indexjusteringar och ändrad lagstiftning leder till att kommunerna måste satsa på socialvården för att uppfylla kraven på en rättvis och lättillgänglig vård. Totalt föreslås 5912 miljoner euro i statsandelar för kommunernas driftskostnader inom social- och hälsovården år Det här är en ökning med 450 miljoner euro jämfört med budgeten år 2008, d.v.s. en ökning med 9 %. De ökade anslagen till kommunernas social- och hälsovård skall gå till socialvården som får nya uppgifter och kostnader genom ny lagstiftning fr.o.m Enligt finansministeriets behovsutredning ökar verksamheten i hela social- och hälsovården i landet närmast för stödtjänster och hemservice för äldre, stöd för närståendevård samt serviceboende för handikappade. - De nya kvalitetsrekommendationerna i äldreomsorgen ökar kommunernas utgifter. Statsandelarna höjs med 18 miljoner år 2009 för att man skall kunna öka personalen i hemvården och ge mera stödtjänster samt förebyggande hemvårdsbesök. - Underhållsstödet blir en statlig utgift fr.o.m. år En snabbutredning över en äldres vårdbehov i socialvården skall från år 2009 också göras för åringar, jfr med 80 år fyllda i dag. - Också handikappade och långtidssjuka skall få en lagstadgad snabbare behandling i socialvården. Gravt handikappade skall bl.a. få lagstadgad rätt till personlig hjälpare. Beroende på handikappservicelagens kostnadseffekter kan innehållet i budgetpropositionen påverka den kommunala ekonomin till och med negativt enligt kommunförbundet. Utvecklingsprojekt: Socialcentralen deltar i flera olika utvecklingsprojekt under år Projektkostnaderna ersätts till 75 % av staten och till 25 % av deltagande kommuner och städer. Socialcentralen drar inom äldreomsorgen det regionala RÄLS-projektet som slutar Socialcentralen drar också projektet med en utvecklingsenhet för barnskyddet i hela Österbotten ( ). Socialcentralen deltar i projekten med socialdejourering i Österbotten ( ) som fortsätter med en jourbyrå i Vasa fr.o.m och utvecklingsenheten för äldreomsorgen i Österbotten ( ). Målsättningen med samtliga projekt är bl.a. att öka samarbetet, utveckla verksamheten och höja kvaliteten på servicen. Utvecklingsenheternas framtid beror på det nya nationella KASTE-utvecklingsprogrammet i social- och hälsovården. 63

66 KSSR: KSSR processen innebär en sammanjämkning regionens social- och hälsovård fr.o.m Socialdirektörerna i regionen tillsatte i maj arbetsgrupper bestående av dem som konkret arbetar med äldreomsorgen, handikappvården, barnskyddet och utkomststödet för att planera sammanjämkningen. Socialdirektören deltar som expert i KSSR Organisationsarbetsgruppen och som medlem i Produktifieringsarbetsgruppen. Socialnämnden fungerar parallellt med bastrygghetsnämnden under MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Nöjda kunder. 90 % nöjda 2005/ 95 % nöjda 2010 / 98 % nöjda 2015 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Ett bra arbetsklimat över 3,3/3,5/4,0 på en skala 1-5. PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Klara processer. 1/2/4 processbeskrivningar enligt QPR metoden / år RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Målsättningarna skall vara i Kostnader 5 % över/landets balans med den medeltal/ 5 % under ekonomiska resurstilldeningen. Åldersindexjusterad 64

67 kostnadsjämförelse NYCKELTAL Prestationer soc.vårdskostnad/ netto/euro/inv (inkl. barndagvård). Jakobstad indexjusterat (demografiskt). Bokslut Bokslut jfr hela landet Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 Årsverken 180,25 180,92 212,6* 224,1* 234* 244* 262* * 2007 framåt uträkning enligt nytt system. Förklarar till största delen ökningen 2007, Från 2009 framåt + 10 i åldringsvården per år samt vårdare för nytt serviceboende för utvecklingshämmade EP -10 EP -11 HÅLLBAR UTVECKLING Se avdelningarna. Stadsstyrelsen förutsätter att en uppföljning av övergången till effektiverat serviceboende görs efter att systemet varit i bruk ett halvt år. Socialcentralen bör se över kriterierna för närståendevård så att alla som uppfyller kriterierna får ersättning. Avdelningschef Hannele Grankvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Äldre- och handikappomsorg VERKSAMHETSIDÉ Äldre- och handikappomsorgen har som målsättning att inom givna ekonomiska ramar trygga de äldres och handikappades förutsättningar att leva ett meningsfullt liv, utgående från deras egna resurser. Inom äldre- och handikappomsorgen prioriteras öppenvårdsinsatser med utgångspunkten att stöda de hjälpbehövande i deras normala livssituation samt att prioritera rätten att välja vård- och servicemodell. 65

68 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Äldreomsorg: - Servicen skall utgå från individens behov och motivera till aktivt deltagande. Med planering av vård- och omsorgsinsatser har man som målsättning att uppnå ett heltäckande servicenät och rätt nivåstrukturering i samarbete med andra aktörer. - Projektet Regional äldreomsorg i Jakobstadsregionen, RÄLS-ALVA startades och enligt planer skulle projektet avslutas Förlängning av projektet anhölls till och arbetet med att starta minneskliniken kunde påbörjas. För budgetåret 2009 planeras en ny befattning som minnesrådgivare (sjukskötare, arbetstid 100 %) med uppgifter främst inom den öppna vården i samarbete med MHSO minnespoliklinik. Målsättningen med RÄLS- projektet har varit att förbättra tillgången till och kvaliteten på tjänster och service inom äldreomsorgen samt att utöka samarbetet inom nejden, vilket kan kostateras att ha lyckats bra. Äldrecentrum Österbotten är ett projekt inom äldreomsorgen i Österbotten. Projektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet samt 13 deltagande österbottninska kommuner, projektet tar slut under hösten Värdkommun är Korsholm. Kaste är det Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovård som statsrådet fastställer vart fjärde år. För att få en fortsättning på arbetet med Äldrecentrum Österbotten har förberedelserna för ansökan om att delta i det nya Kaste-programmet satts igång. Korsholm har anmält intresse att stå som värdkommun även denna gång. - Stöd för närståendevård kan betalas ut till personer som vårdar anhöriga i hemmet. Utbetalningen är en frivillig stödform för kommunen och beviljas utgående från två avgiftsklasser till alla de som uppfyller de av socialnämnden uppställda kriterierna. Antalet vårdtagare har under år 2008 ökat och innebär ökade kostnader. Ett ökat anslag har beaktats för år Antalet vårdtagare är för närvarande ca. 150 personer. Stadsfullmäktige förutsätter att socialnämnden granskar kriterierna så att utlåtande av vårdansvarig läkare kan beaktas vid beslut om stöd till närståendevårdare. - Vid Björkbacka åldringshem, Solbacken och Ida & Emil finns 8 personer anställda med sysselsättningsstöd. Arbetet inom vårdsektorn är krävande och personalens vård- och omsorgsuppgifter är av den naturen att det är mer ändamålsenligt att istället anställa ordinarie närvårdare. På grund av att vård och omsorgsuppgifterna blivit mer omfattande har vårdenheterna blivit beroende av sysselsättningsanställda vilket strider mot lagen. För år 2009 skall 4 närvårdarbefattningar inrättas i stället för 4 sysselsättnigsanställda. Anställning av ordinarie närvårdare kommer att lätta upp situationen betydligt samt öka servicekvaliteten. - Antalet hemservicebesök har ökat redan en längre tid och det innebär att personalresurserna bör utökas ifall man vill upprätthålla den aktuella servicenivån. För budgetåret 2009 finns 6 närvårdarbefattningar beaktade. Härtill skall 2 hemhjälparbefattningar, arbetstid 52,28 %, omvandlas till närvårdarbefattningar. Samarbetsgruppens förslag -Under år 2008 har en samarbetsgrupp blivit tillsatt för att utreda behovet av effektiverat serviceboende inom äldreomsorgen. I arbetsgruppen ingår politiker, representant för den privata sektorn samt tjänstemän från socialcentralen och MHSO. 66

69 - På basen av samarbetsgruppens förslag kommer en offentlig upphandling för köp av vårdplatser inom äldreomsorgen att inledas under hösten Effektiverat serviceboende är kostnadseffektivare för kommunen i jämförelse med anstaltsvård platser effektiverat serviceboende upphandlas fr.om. år 2009 för att täcka det mest akuta behovet platser effektiverat serviceboende upphandlas år 2010, varav 30 platser skall ersätta vårdplatser vid geriatriska avdelningarna. I planeringen beaktas den framtida utvecklingen inom nejden. Såsom tidigare framkommit godkänner stadsstyrelsen i detta skede upphandling av 16 platser effektiverat serviceboende år 2009 och tar ställning till ytterligare 46 platser effektiverat serviceboende först då RAI-mätningarna är gjorda i hela den berörda vårdkedjan. -Björkbackas kök är fortsättningsvis i behov av sanering och planeringen av arbetet inleddes år 2007 men stannade sedan av i väntan på resultat av köksutredningen inom staden. Planerna var att renoveringen skulle påbörjas under år Köket har renoverats senast under år 1986 och utrymmena motsvarar inte längre de krav som ställs för verksamheten. Dagligen tillreds sammanlagt ca 350 portioner (morgonmål, lunch, middag och kvällsmål). Av dessa är ca st. lunch till klienter inom den öppna vården. För närvarande är köket dimensionerat för ca. 130 portioner/dag. Handikappomsorg: - Antalet klienter inom handikappomsorgen har ökat i jämn takt med en allt mer aktiv diagnostisering av barn och ungdomar samt genom att hälsovården utvecklas kontinuerligt. Handikappen är ofta mycket komplexa så att vård- och serviceplaneringen är en mycket tidskrävande process. Därmed har det uppstått ett akut behov av en socialarbetare till inom handikappomsorgen. För år 2008 har en socialarbetare anställts med arbetstid 55 %. För år 2009 bör tjänsten omvandlas till 100% för att alla de lagstadgade arbetsuppgifterna skall kunna genomföras. - Daglig verksamhet för gravt handikappade blev en subjektiv rättighet fr.o.m vilket har sin inverkan på utgiftssidan och bör beaktas inför budgetplaneperionden Kevakoti är ett serviceboende för utvecklingshämmade personer. Avlastningsvården används till 100 % och är en mycket viktig stödform för anhöriga. Nya boendeplatser för de finskspråkiga utvecklingsstörda är ett konkret behov. Under år 2008 har en person placerats permanent i enheten för korttidsvård, vilket minskar möjligheterna att erbjuda avlastning till de hemmaboende. De nya boendeplatserna uppskattas vara 6 och skall beaktas i samband med planeringen av nya serviceboedeplatser för äldre till år På grund av vårdbehovet bör 2 vårdbiträdes befattningar, arbetstid 100 %, samt en vårdbiträdesbefattning, arbetstid 52,28 %, omvandlis till närvårdarbefattningar. - Avlastningsvården som köptjänst har utökats betydligt och ökar på kostnaderna inom handikappomsorgen. - Toimintakeskus, arbetscentralen för finskspråkiga utvecklingsstörda, har kunnat använda en person med sysselsättningsstöd som tillreder måltiderna samt ger handledning till de handikappade. Det goda sysselsättningsläget har medfört att ingen lämplig person till uppgiften har funnits tillhanda. Under året 2008 har man därmed haft en anställd kokerska. Ifall inte en lämplig person med sysselsättningsstöd hittas till år 2009 måste måltiderna upphandlas. Kostnaden uppskattas då till 7 /måltid / personer. 67

70 - Långtidssjuka personer inom mentalvården som inte har behov av fortgående anstaltsvård är numera en stor grupp med behov av boendeservice och serviceboende. För att täcka behovet av boendeplatser genomfördes en offentlig upphandling under hösten 2006 och Mendis Palvelukodit Oy valdes som serviceproducent. Inom en relativt kort tid var platsenra fyllda. Placering på serviceboende ger staden stora inbesparingar inom specialsjukvården. Behovet av nya serviceboendeplatser tenderar att vara konstant. - Antal klienter med omfattande omsorgsbehov inom handikappomsorgen ökar. Speciellt kan konstateras att antalet unga personer med kontinuerligt behov av stöd- och handledning för att klara av de vardagliga sysslorna har ökat. Stöd och handledning behövs för att dessa personer skall kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service God kvalitet på service åt klienter God serviceanda inom äldre- och gentemot klienterna handikappomsorgen. Mätare: Kundrespons/subjektiv Serviceutbudet motsvarar bedömning. efterfrågan FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Personalutbildning Yrkesinriktad utbildning, Mätare: mängd och inriktning 1, 2, 4 dag/år äldreomsorg/handikappomsorg. 68

71 PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Äldreomsorg: - Öppenvård, erhålla service.. - Inom en vecka. - serviceboende, erhålla boendeplats - Inom två månader - institutionsvård, erhålla boendeplats - Inom tre månader Handikappomsorg: - Väntetid för att erhålla service - Ärendet behandlas inom en månad RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Hemservice / besök / netto 20,15 Institutionsvård / dygn /netto - Björkbacka åldringshem 95,95 - Solbacken 132,01 - Folkhälsan, köptjänst 106,63 Serviceboende Ida & Emil / dygn / netto Dagcentral, Hermangården/ besök / netto Handikappomsorg/netto Serviceboende, Kevakoti / dygn / netto Arbetscentral,Toimintakeskus / dag / netto Öppet skyddat arbete/netto 44,73 43,42 165,84 76,59 15,43 69

72 NYCKELTAL Prestationer Hemservice, antal besök. Vårddagar, institutionsvård - Björkbacka + Solbacken Servicehem - Björkbacka - Ida & Emil Personaldimensionering: Björkbacka,vårdpers. - inklusive anst.biträd. Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP * ,32 0,60 0,34 0,62 0,36 0,66 0,40 0, ,42 0, ,44 0, ,48 0,07 Solbacken,vårdpers. - inklusive anst.bitrd. 0,44 0,73 0,48 0,77 0,48 0,77 0,50 0,75 0,58 0,82 0,62 0,86 0,54 0,60 Vårddagar, institutionsvård, Folkhälsan, köptjänst Dagcentral, hermangården, antal besök Servicehem, antal platser i Jakobstad: För åldringar - Föreningsbaserade - Privata - Nya platser För psykiskt sjuka - Privata * Ändring i systemet att räkna antalet besök

73 Prestationer Servicehem kommunal: Ida & Emil - Vårdpersonal - Inklusive anst.biträd Bokslut ,13 0,38 Bokslut ,26 0,45 Bokslut ,26 0,45 Budget ,42 0,45 Budget ,47 0,50 EP ,47 0,50 EP ,54 0,60 Skyddat arbete, arbetscentral, antal dagar, Kårkulla Skyddat arbete, industricentralen antal dagar, Kårkulla Skyddat arbete antal dagar, kommunal, Toimintakeskus Öppet skyddat arbete Utvecklingshämmade, institutionsvård

74 Prestationer jämförelse med andra Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Hemvårdshjälp åldringar %av år fyllda Jakobstad Hela landet 14,4% 16% 12,8% 16.40% 11,30% Hemvårdshjälp åldringar, %av år fyllda Jakobstad Hela landet 52,1% 48,2% 47,2% 46,90% 50,30% Hemvårdshjälp åldringar, % av 85 år fyllda Jakobstad Hela landet 33,5% 35,8% 40% 36,70% 38,40% Stöd för närståendevård av befolkningen Jakobstad Hela landet 7,10 5,60 7,70 5,70 7,70 Klienter som fått handikappservice, av invånarantalet; färdtjänst, serviceboende, personliga hjälpare, omändringsarbeten. Jakobstad 20,1 18,6 18,40 Hela landet 18,7 19,40 Årsverken 153,7 157,55 189,54* 200,99 210,99 220,99 238,99 * Årsverken 2007 är tagna ur löneprogrammet, det räknar med alla som har avtal under året även de personer som är moderskapslediga osv. Statistiken blir därmed missvisande. * År 2009, 6 närvårdare till hemservice, arbetstid 100% * År 2009, 4 närvårdare till Björkbacka åldringshem, Solbacken, Ida & Emil, arbetstid 100% * År 2009, Minnesrådgivare, arbetstid 100%, äldreomsorgen * År 2009, Utökning av arbetstid, socialarbetare handikappomsorg 45% * År 2010, 8 närvårdare, arbetstid 100%, äldreomsorgen * År 2010, 2 sjukskötare, arbetstid 100%, älreomsorgen * År 2011, 8 närvårdare, arbetstid 100%, äldreomsorgen * År 2011, 2 sjukskötare, arbetstid 100%, äldreomsorgen * År 2011, Nytt serviceboende för finskspråkiga handikappade 1 Föreståndare, arbetstid 100% 5 Närvårdare, arbetstid 100% 4 Närvårdare, arbetstid 75% 72

75 HÅLLBAR UTVECKLING - se verksamhetsidén ovan - långsiktig planering av verksamheten - medveten satsning på att bredda ansvaret för serviceproduktionen och samarbete med tredje sektorn - personalvård och TYKY - i samarbete med arbetarskyddet och arbetshälsan - intern fördelning av arbetsuppgifter med egna ansvarsområden - satsning på öppenvård för att undvika för tidig anstaltsplacering - strävan till normalisering: eget boende och arbete på den öppna arbetsmarknaden, en rättighet även för handikappade. - satsning på kvalitét inom äldre- och handikappomsorgen fortgår år För att detta skall lyckas bör personal inklusive ledning förbinda sig i arbetet för att utveckla en kvalitetskultur inom de olika enheterna. Tyngdpunkten kommer att vara i utvecklandet av verksamheten där även klienternas/kundernas förväntningar beaktas. - sortering av avfall och problemavfall Avdelningschef Inger Bjon VERKSAMHETSOMRÅDE: Utkomstskydd Utkomstskyddet innefattar grundläggande, kompletterande och förebyggande utkomststöd samt utkomststöd för flyktingar, arbetsmarknadsstöd och underhållsstöd VERKSAMHETSIDÉ Utkomstskyddet är stadgat i lag. Det är den ekonomiska stödform som används då en person eller familj inte kan få sin försörjning på annat sätt. Syftet att trygga en persons eller en familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Utkomststödet skall trygga minst den nödvändiga inkomst som en familj behöver för ett människovärdigt liv. Förebyggande utkomststöd är avsett att främja en persons eller familjs sociala trygghet och funktionsförmåga och att förhindra utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd. Underhållsstödet är avsett att trygga barnets rätt till ett tillräckligt underhåll även när den frånvarande föräldrerns möjlighet att försörja sitt barn är hotat eller försvårat. 73

76 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Utkomststödet utgör numera av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Kostnaderna för det grundläggande utkomsststödet delas mellan stat och kommun/50%+50%. Dit räknas kostnader för grunddelar, hyra, el, vatten, övriga boendekostnader och sjuk- och hälsovårdskostnader. Till kompletterande utkomststöd räknas ex. vårdavgifter, kostnader för arbetsresor, garantihyror, samt utgifter för barns fritidsverksamhet. Staden kan även betala förebyggande utkomststöd, vilket används för att undvika att klienterna blir långvariga utkomststödstagare. Detta borde enligt rekommendationerna vara 3,3,% av det totala utkomststödet men kan kortsiktigt dras in om man vill spara pengar. Slutresultatet blir dock säkert dyrare i slutändan. Långvarigt arbetslösa personer (>500 dagar), som aktiveras kan erhålla statsfinansierat arbetsmarknadsstöd. Ifall personerna är passiva och inte tar emot arbete, fördelas kostnaderna lika mellan staten och kommunen. År 2007 behövdes inte hela den budgeterade summan. Yngre arbetslösa hänvisas ofta till Intro, vilken är stadens gemensamma byrå tillsammans med arbetskraftsbyrån. Denna lyder ekonomiskt under personalbyrån. Utkomststödet till flyktingar hålls ungefär som tidigare. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Nöjda kunder=god service Drygt 90% Enkät ang. bemötande bland utkomststödsklienter God nåbarhet, snabb och rättvis behandling av ärenden Tid till mottagningen inom en vecka FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Ett bra arbetsklimat/ Nöjd personal undersökning 74

77 8 Aktiv välmående personal Välmående personal Frisk personal/hög närvaro PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Klara processer/ En aktuell beskrivning per Aktuella processbeskrivningar (QPR) över behand- område lingen av utkomststödsärende samt baratillsyning RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Kostnader för utkomststöd <55 /inv märkbart mindre än övriga landet/kostnadsjämförelse NYCKELTAL Prestationer Antal personer som fått utkomststöd Antal hushåll som fått utkomststöd Utkomststöd, euro per invånare Underhållsstöd för barn Familjer/fall som fått utkomststöd, % av inv.antalet: - Jakobstad - Hela landet Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP ,18 5,64 6,96 4,98 3,3 3,3 3,3 3,3 75

78 HÅLLBAR UTVECKLING Verksamhetsmål Ekologisk hållbarhet: Mycken information sparas endast i elektronisk form. Endast det nödvändigaste skrivs ut i pappersform. Vi sorterar vårt pappersavfall och återanvänder en del papper. Ekonomisk hållbarhet: Verksamheten följs upp kontinuerligt så att personalinsatser och rutiner svarar mot målsättningarna och behoven. Speciell vikt sätts vid socialt arbete, korrigerande och förebyggande insatser. Utvecklingsenheten inom barnskyddet står för kvaliteten och utvecklingen inom barnskyddet. Avdelningschef: Inger Bjon VERKSAMHETSOMRÅDE: Övrig socialvård (till vilken hör missbrukarvård, barnskydd och övrig verksamhet) VERKSAMHETSIDÉ Till kommunens uppgifter hör, att ordna missbrukarvård och barnskydd så att det motsvarar behovet på orten. Det bör finnas tillräckligt antal yrkeskunnig personal som handhar arbetet och tillräckliga resurser för köp av utomstående tjänster. Missbrukarvården och barnskyddet förutsätter att man arbetar förebyggande, vilket gör att skador och kostnader kan minimeras och i bästa fall förhindras. Ett effektivt arbete förutsätter samarbete över förvaltnings- kommungränserna.. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Barnskydd Den nya barnskyddslagen trädde i kraft den Den förutsätter vittomfattande och planmässig verksamhet inom barnskyddet. Syftet med det förebyggande arbete som utförs över förvaltningsområdesgränserna är, att tidigt varsebli problem och genom tidig stödinsats förhindra och minska behovet av individuellt barnskydd. 76

79 Kommunen förutsätts uppgöra en förvaltningsgränsöverskridande plan över både det förebyggande och det individuella barnskyddet och den skall beaktas vid den årliga budgetbehandlingen. Utvecklingsenheten för barnskyddet inom Österbotten förbereder för för tillfället en mall för hur planen kunde se ut. Barnskyddslagen orsakar även nya kostnader som staden måste beakta i sin budget. Dessa förorsakas av krav på höjd utbildningsnivå hos soc.arb. och behov av utökad personalstyrka inom barnskyddet när arbetsuppgifternas omfattning ökar. Beslut om ofrivilliga omhändertaganden inom barnskyddet fattas sedan av förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare medan övriga beslut om omhändertagande och beslut om placering utom hemmet fattas av ledande tiänsteinnehavare inom socialvården. Socialnämnden har alltså fråntagits uppgiften som beslutsfattare gällande omhändertagning inom barnskyddet. Muntliga höranden i förvaltningsdomstolen har ökat och kommer att öka arbetsbördan för socialarbetarna och stadsjuristen. Nya barnskyddslagen föreskriver att socialnämnden bör inrätta och föra ett särskilt register över gjorda barnskyddsanmälningar och likaså ett register över barn som med stöd av barnskyddslagen placerats inom dess område samt ett över barn som placerats för att fostras i enskilda hem. Utvecklingsenhet inom barnskyddet Den startade ett två-årigt samösterbottniskt utvecklingsprojekt inom barnskyddet. Avsikten är att skapa en utvecklingsenhet i Jakobstad, vars uppgift är att koordinera barnskyddsarbete och utveckla servicen, d.v.s. initialbedömning, öppen vården, servicekedjor, klientnätverken och kunskapsproduktion inom barnskyddsarbetet i hela Österbotten. Projektet dras av en projektledare med 80% arbetstid. Projektets fortsättning är beroende av hur det kan kombineras med det KASTE-initiativ som diskuteras i mellersta Finland. Staden hör alltså till miljondistriktet "mitten-finland" i fråga om hur social- och hälsovården utvecklas och statlig finansiering kan ordnas. Missbrukarvård Missbrukarvårdens resursbehov har ökat och A-kliniken klarar inte längre av att möta det vårdbehov som finns. Klienternas problem har förvärrats och allt kan inte skötas i öppen vård, därför har resurserna för anstaltsvård och rehabilitering utvidgats. Tyngre droger har ökat bland ungdomen och dessa bör skötas i ett så tidigt skede som möjligt och tillräckligt invasivt. En dagcentral har sedan länge varit ett önskemål som komplement inom öppen vården och därför söker olika församlingar i staden projektmedel från presumtiva yttre finansiärer. Jakobstads sociala samarbetsorganisation r.f. bedriver redan idag dagcenterverksamhet (1 dag/vecka) och kommer enligt uppgift att anhålla om projektanslag för utvidgning av verksamheten. Övrig socialvård Förlikningen är obligatorisk sedan den och sköts för stadens del av Vasa stad. Finansieringen sköts till största delen av länsstyrelsen. Socialjour Staden har deltagit i ett projekt gällande socialjour, vilket varit aktuellt i hela Österbotten under tiden Avsikten är att tillgodose befolkningens behov av sociala tjänster även utanför tjänstetid. År 2009 torde projektet ha övergått i permanent form och stadens egna jourturer ha dragits in. 77

80 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service God nåbarhet Tid till mottagningen inom en vecka. Förebyggande vård framom Uppgöres barnskyddsplan för omhändertagande Staden Jakobstad Minskning av antalet omhändertagningar FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Ett bra arbetsklimat och Personalhandledning, välmående personal medbestämmande, egna ansvarsområden, hög närvaroprocent 9 Förnyande av servicefunktionerna Utveckling av barnskyddet Utvecklingsenheten jobbar i enhet med sina egna målsättningar Utbetalningen av underhållsstödet flyttas till FPA Uppdelning av socialarbetarna enligt specialområden 4 socialarbetare arbetar i huvudsak med barnskydd medan 5 soc.arb. och 2½ kanslister i huvudsak arbetar med utkomststöd +underhållsstöd 78

81 PROCESSER OCH STRUKTURER 11 Smidig beslutsprocess Klar arbetsfördelning och Aktuell QPRprocessbeskrivning beslutsgång Effektivering av mötestekniken uppdateras Färre och mera effektiva möten RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Förskjutning av barnskyddskostnader från anstaltsvård till familjevård Förskjutning av missbrukarvårdens kostnader från anstaltsvård till öppen vård Anstaltsplaceringarna minskar i förhållande till öppna vården Anstaltsvårdens kostnader ner Nytt dagcenter för missbrukare arbetar i föreningsregi. 79

82 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 A-kliniken: Antal besök Antal vårdtagare, J:stad Missbrukarvårdens rehabiliteringsdagar Klienter på A-klinik och ungdomsstat. %o av inv.antal 22 23,4 25,2 22,5 22,5 22,5 22,5 Antal dagar på skyddshemmet Barnskydd: Barn och unga inom öppenvård Placerade barn och unga Barn på anstalt och familjehem, promille av alla barn och unga 0-20 år - i Jakobstad - i hela landet Andelen utom hemmet placerade 0-17-åringar/procent - i Jakobstad - i Österbotten - i hela Finland Barnskyddsbarn och unga personer i öppen vård/0-17år/% - i Jakobstad - i hela landet EP -10 EP ,7 3,8 0,5 1,1 6,3 4,9 5,1 4,4 0,87 1,2 5,6 5,4 5,2 0,7 0,5 1,2 7,8 ingen uppgift 0,9 0,7 0,7 0,7 5, Årsverken 14,55 21,37 21,07 21, ,6 20,6 HÅLLBAR UTVECKLING Verksamhetsmål Ekologisk hållbarhet: Mycken information sparas endast i elektronisk form. Endast det nödvändigaste skrivs ut i pappersform. Vi sorterar vårt pappersavfall och återanvänder en del papper. 80

83 Ekonomisk hållbarhet: Verksamheten följs upp kontinuerligt så att personalinsatser och rutiner svarar mot målsättningarna och behoven. Speciell vikt sätts vid socialt arbete, korrigerande och förebyggande insatser. Utvecklingsenheten inom barnskyddet står för kvaliteten, och utvecklingen inom barnskyddet 81

84 82

85 DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Verkchef Terhi Päivärinta Utbildningsverket Grundutbildning Dagvård Kosthåll II-stadiets utbildning Vuxenutbildning Ungdomsverksamhet Verkchef Terhi Päiväinta. VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och utbildning. Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i fostringsfrågor. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Dagvårds- och utbildningsverkets verksamhet har stabiliserats efter sammanslagningen. En gemensam ledningsgrupp har gett hela sektorn en samhörighetskänsla och ökat insikten om de olika förvaltningsgrenarnas verksamhet och behov. Dagvårds- och utbildningsverkets personal har oftare gemensamma träffar. Verket har helt klart för lite personal, olika åtgärder har vidtagits. I samband med omändringar i instruktionen beslöts att ungdomssektionen och dagvårdssektionen upphör fr.o.m. början av följande fullmäktigeperiod. 83

86 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal med 90% - 95% - 100% varje arbetstagare 8 Aktiv välmående personal Personalen trivs med sitt 80% - 90% - 95%. arbete. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation En fungerande Ansvaret för alla administration inom arbetsuppgifter är klart och dagvårds- och jämlikt. utbildningsverket. Verkchef Terhi Päivärinta. VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet, grundläggande utbildning, gymnasieundervisning. VERKSAMHETSIDÉ Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta studier i en snabbt föränderlig värld. Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. 84

87 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förskoleundervisning: All förskoleundervisning, förutom på Ruusulehto skolas elevupptagningsområde, ordnas fr.o.m på skolorna. Dagvården för förskoleeleverna ordnas på förskoleplatsen förutom gällande Itälä skola. I förskoleundervisningen deltar läsåret elever. Skolelevernas morgon- och eftermiddagsverksamhet: Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till specialundervisningen. I Jakobstad är verksamheten ordnad på så sätt att utildningsväsendet självt ordnar morgonverksamheten. Eftermiddagsverksamheten ordnas förutom i egna grupper i huvudsak av församlingen 7 grupper och Folkhälsan 1 grupp. Dessa erhåller stöd för verksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhet har ordnats åt alla som behöver. Läsåret deltar 214 barn i verksamheten. Grundläggande utbildning: Nordmans skola har stängts fr.o.m Eleverna har placerats i andra svenskspråkiga skolor. Fastigheten övergår till dagvården efter en del omarbeten. Efter den här förändringen motsvarar skolnätet (antalet skolor) utvecklingen angående antalet elever. Under det senaste året hara vi, delvis med stöd av Utbildningsstyrelsen, startat ett omfattande pedagogiskt utvecklingsarbete inom hela den grundläggande utbilddningen. Etelänummi o Oxhamns skolor deltar under åren i Undervisningsmininsteriets projekt, flexibel grundläggande utbildning (JOPO/FIX). Projektet genomförs i samarbete med ungdomsväsendet. Målsättning med projektet är att hitta alternativa arbetssätt för "högstadieelevernas" skolgång och att kunna garantera att alla elever får ett avgångsbetyg så de kan söka in till andra stadiets utbildningar. Målsättningen är att denna verksamhet blir permanent även efter det att undervisningsministeriets ekonomiska stöd upphör våren Ekonomiska resurser härtill har reserverats i budgeten för år Under år 2008 har har vi inlett ett utvecklingsarbete, KELPO-projektet, i samråd med utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet. Avsikten är att effektiviera specialundervisningen och arbetsmetoderna inom den. Projektet koordineras av en styrgupp och en projektkoordinator har anställts. Pilotskolor de tre första åren är 5 skolor (Lagmans, Itälä, Länsinummi, Etelänummi och Oxhamns skolor). De erfarenheter som fås under försökstiden kommer att utnyttjas inom hela den grundläggande utbildningen och förskolorna. Hela den grundläggande utbildningen deltar även i utvecklingen av skolornas klubbverksamhet. Utbildningstyrelsen stöder utvecklingen med projektfinansiering. Målsättningen med utvecklingsarbetet på lång sikt är att varje elev bereds möjlighet att delta i klubbverksamhet en gång per vecka under hela den grundläggande utbildningen. Det finskspråkiga utbildningsväsendet samt Språkbadsskolan deltar i TOKI-projektet, ett utvecklingsprojekt gällande det andra inhemska språket. Det svenskspråkiga utbildningsväsendet deltar i det regionala matematikprojektet Diagonalen. 85

88 Gymnasieutbildningen Pietarsaaren lukio verkar ännu i Pursisalmi skolfastighet. Placeringen är tillfällig tills en slutgiltig lösning nås på utrymmesfrågan. Både Pietarsaaren lukio och Jakobstads gymnasium utvecklar nätstudier. Jakobstads gymnasium deltar tillsammans med fem övriga gymnasier i projektet Team Nord, en del av projektet går ut på att utveckla nätstudier. Lärarna i Pietarsaaren lukio deltar tillsammans med lärarna i Evijärven lukio i en utbildning ordnad av Kokkolan yliopistokeskus, där man strävar till att utöka nätstudierna i gymnasiet. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Eleverna fortsätter till andra 95% - 98% - 100% stadiets utbildning Effektivering av specialundervisningen inom den grundläggande utbildningen Utvecklande av nätstudier i gymnasiet Behöriga lärare Uppgörande av skolvis utvecklingsplan Uppgörande av utvecklingsplan för nätstudier 90% - 95% - 100% 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Skolfastigheterna är i gott Årliga konditionsgranskningar skick. och reparationer i samråd med tekniska verket FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal med 90% - 95% - 100% personalen 86

89 8 Aktiv välmående personal Personalen deltar i Varje arbetstagare deltar minst fortbildning vartannat år. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Ökad delaktighet i En kritisk granskning av budgetprocessen. processen på olika nivåer inom förvaltningen. RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Kostnaderna per elev nära Kostnaderna per elev nära enhetspriset. enhetspriset. NYCKELTAL Prestationer Elever inom förskolundervisningen - svenskspråkiga - finskspråkiga Elever inom den grundläggande utbildningen - svenskspråkiga - finskspråkiga. Morgon- och eftermiddagsverksamhet - svenskspråkiga - finskspråkiga Gymnasieutbildning - Jakobstads gymnasium - Pietarsaaren lukio Bokslut -05 (lå 04-05) Bokslut -06 (lå 05-06) Bokslut -07 (lå 06-07) Budget -08 (lå 07-08) Budget -09 (lå 08-09) EP -10 (lå 09-10) Årsverken EP -11 (lå 10-11)

90 Dagvårdschef Enbacka Tom VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård VERKSAMHETSIDÉ Dagvården är en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. Detta uppnås genom - att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet - att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer angående dagvårdsplatsens läge, beskaffenhet m.m. - att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och -medel för att vi skall uppleva trivsel i arbetet och erhålla motiverande utmaningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Dagvården uppvisar ännu ett stigande antal barn. Det kommunala Jakobstads-tilläggets inverkan på antalet barn i dagvård har ännu inte märkts i form av minskad efterfrågan på dagvård. Bambi daghem flyttar till nya utrymmen vid Vestersundsby skola från höstterminen Satsningen på personalen i form av utökad fortbildning fortsätter. Arbetet att finna nya flexiblare verksamhetsformer intensifieras. Nordmans skola tas ibruk för dagvårdens behov under senhösten Detta innebär att dagvården helt och hållet finns inom stadens egna väggar. Dagvårdssektionen upphör från och dagvårds- och utbildningsnämnden tar över dagvårdsfrågorna helt. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Under året utförs en 80% - 90% - 95% undersökning bland nöjda eller mycket nöjda med dagvårdens användare om servicen föräldraranas erfarenheter av dagvården och dagvårdsservicen. 88

91 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Att förbättra personalens 80% - 90%-100% välmående genom av personalen genomgått fortbildning och grundutbildningen inom handledning projektet "Se barnet" PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation En första utvärdering av den nya organisationsmodellen RESURSER OCH EKONOMI 13 Lyckad personalrekrytering Antal behöriga sökanden till lediganslagna befattningar och tjänster (internt) NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 vårddagar, daghem vårddagar, fam.dgv netto/heldag, daghem 51,37 51,25 52,55 53 netto/heldag, fdgv 39,98 45,52 40, åringar år i dagv % 58% 50% 51,7 51,5 jmf hela landet % 53,2% 53,3% Årsverken 209, ,8 181* * överflyttat till kosthållet 6,75 årsverken och till tekniska verkets städenhet 2 årsverken samt minskat 5,05 årsverken inom dagvården 89

92 HÅLLBAR UTVECKLING Att fostra barn till miljömedvetna vuxna ingår som en naturlig del i dagvårdens fostringsmålsättningar. Dagvården försöker i mån av möjlighet befrämja återanvändning bl.a. genom att använda material som är möjliga att återanvända. Kosthållschef: Lisa Kniivilä VERKSAMHETSOMRÅDE: Kosthållsavdelningen VERKSAMHETSIDÉ Vi tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider till ett kostnadseffektivt pris, med fokus på nöjda kunder, kompetens och ekonomi. Våra kunder är barn i dagvården och skolever samt daghemmens och skolornas personal. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Björkbacka köket och "Toimintakeskus" flyttas under kosthållsavdelningen vid årets början Daghemmet Barnabos kök saneras. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Eleverna och barnen skall få smaklig och näringsriktig mat som är uppskattad av dem Hygienkontroll Ett digert samarbete med hälsoinspektionsbyrån / /temperaturkontroll speciellt för mattransporter Närproducerad mat - projekt, andelen halvfabrikat och frysta grönsaker minskas Kvalitetsgranskning - en uppföljning görs under våren 2009 Godkända rapporter /utlåtande från hälsoinspektörerna 60 % / 40 % / 20 % 90

93 FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal med 50 % / 70 % / 100 % kökspersonalen 8 Aktiv välmående personal Genom en kontinuerlig 80 % / 90 % / 100 % kompetensutveckling kopplad till verksamhetens behov, ansvarar vi för att tillvarata ny kunskap i det dagliga arbetet. Ger nöjda kunder samt välmående personal. PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Köksdimensionering från 2006 verkställs alltid vid naturlig avgång. Kökskapaciteten granskas tillsammans med tekniska verket för att uppnå den optimala kapaciteten /köksstrategi) Genom det nya köksstrategiprojektet skall vi nå den optimala kapaciteten /enhet Ständig uppföljning av timresurserna i samtliga kök. Köken skall ha tillräckligt med produktionskapacitet för den volym som finns idag. 12 tillrednings - 10 tillredningskök RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Portionspriset budgeterat 2,76 / 2,66 / 2,46 till 2,76 (livsmedel o.löner) 91

94 13 Lyckad personalrekrytering Personal placeras där Ansvarspersonerna i köken behovet är störst. skall ha rätt utbildning/ hygienpass krävs av samtliga medarbetare NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 Totala portionsantalet Årsverken EP -10 EP -11 Motiveringar Totala antalet portioner ökar i och med att Björkbacka köket med dess nuvarande portionsantal på ca 230 st tillförs kosthållsavdelningen. Rektor Sören Lillkung VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut VERKSAMHETSIDÉ Musikinstitutets grundutbildning skall: - ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar - ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Musikhusets andra aktörer SYH och SYI genomgår en förändring och heter i framtiden Yrkeshögskolan Novia och Yrkesakademin Ya. Kontakterna till dessa måste garanteras. Byggandet av nytt campus och konsertsal innebär förändringar i form av förbättrade utrymmen men här utreds nu hur kostnaderna kan hållas på realistisk nivå. Fördelningen måste fås rättvis. Anderssen-salen i Pedersöre ger oss en ny scen att agera från. Jakobstads Orkesters ev. utvecklandet till sinfonietta kan ha oanade positiva effekter. 92

95 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Nöjda elever samt Nöjaktig/God/Utmärkt livskraftiga ensembler. 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Mångsidiga, Minst 50 konserter varav minst gränsöverskridande och 10 utlokaliseras till intressanta konserter och medlemskommunerna projekt som berikar kulturlivet i Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. 4 Förbättrad regional konkurrenskraft Motiverade, kunniga och Personalskolning speciellt välmående lärare skapar ett inom pedagogik samt konkurrenskraftigt, kreativt fortbildning och och attraktivt musikinstitut. personalskötsel FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Systemet med rektor och Fortsatt strävan efter att alla biträdande rektor fortsätter hittar sina rätta platser i och har varit bra. En ny Musikhusets helhet så att Musikchef för hela mänskor kan göra det de är Musikhuset fås vid bäst på och finner årsskiftet. motiverande just därav. 93

96 8 Aktiv välmående personal Personalskolning och Utvecklingssamtal, fortbildning.regelbundna pedagogikskolning och och öppna samtal. personaldagar bidrar till att personalen orkar vara engagerade, entusiasmerande och att de ständigt vill utvecklas. Pilateskurser fortsätter om behov finns. 9 Förnyande av servicefunktionerna Nya hemsidor bra. Arbetet Ständig uppdatering av med att utöka hemsidorna samt uppgörande nätanvändningen av maillista till elever. Nya fortsätter. Nu även studieboken delas i år ut åt nätbaserad info till elever. alla nya studerande. Ny studiebok för detta läsår, fräscht! PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Regelbundna lärarmöten En gång i månaden samlas alla lärare för lägesgenomgång, problemlösning samt planering av nästa månads verksamhet.. 94

97 11 Smidig beslutsprocess Lärarmöten och Kollegierna bör åter aktiveras. instrumentkollegiemöten Ledningsgruppen träffas en ger förslag till gång/månad under ledning ledningsgruppen för av Musikchefen som driver på Musikhuset som besluter. I och söker yttre stimulans. större frågor går ärendena vidare till respektive styrelse eller direktion. RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Totalantalet timmar bör ej Att hålla budgeten vilket vi överskrida 390 h/vecka gör detta år. Fortsätta på och hyrorna måste hållas samma väg. på nuvarande nivå. Då uppnås ekonomisk balans. 13 Lyckad personalrekrytering De tjänster som lediganslogs Lediganslå lediga tjänster i år hittade just de aktivt så att vi hittar pedagoger vi sökte. pedagoger och musiker som Fortsatt aktiv personalpolitik kompletterar och utvecklar där lärare söks Musikhuset som helhet. noggrant och med stor radie. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 Timmar/år Elever/år Musiklekskola utan förberedelse. Totalt ( med ensembler). Årsverken 23,39 16,40 17,66 19,48 19,50 EP -10 EP

98 Motiveringar Senaste läsår var synnerligen positivt. Musikinstitutet lever och utgör en god grund för yrkesutbildningen i samma hus. Campuset börjar byggas nästa år och då får vi en ny,fin konsertsal. Hur mycket vi vågar satsa avgörs i höst. Krafter är nu igång för att Jakobstad skall kunna bli ett verkligt musikcentrum med en nyinrättad Musikchefsbefattning, en deltidsanställd sinfonietta samt en toppmodern konsertsal som genererar en mängd musik och kunskap (utbildningen tillgodo). Samarbetspartners blir bl.a Vasa Stadsorkester, West Coast Opera-Kokkola, alla muskinstitut och musikorganisationer, Wasa Teater och Vaasan Kaupunginteatteri. En scen och en utbildning där våra bästa inhemska musiker florerar och med livliga internationella kontakter. En musikutbildning och en scen med ett eget sound och en egen färg utgående från det stimulerande mötet mellan två kulturer och två språk som finns i vår nejd. HÅLLBAR UTVECKLING Vi fostrar varandra ständigt till varsamhet om miljön. Papper, el & övrigt material skall användas med måtta. Vi försöker se till att alla i Musikhuset ansvarar för att en god och hälsosam arbetsmiljö kan fås till stånd. Rektor Marie-Louise Björndahl VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. Institutet har verksamhet också i Larsmo. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Fortsatta förändringar är på gång gällande finansieringen av den fria bildningen från statligt håll. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. Kopplingen till befolkningstätheten (vilket gynnat Jakobstad i hög grad) har slopats, men ännu en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en kompensation. När denna faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till lektionsantal bör bibehållas. 96

99 Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Textillärartjänsten hålls tills vidare obesatt eftersom ämnets popularitet minskat. Språkläraren är tjänstledig fram till sommaren. Undervisningen i både textilämnen och språk sköts med timlärare, medan arbetsbördan på kansliet många gånger blir övermäktig för endast två personer (rektor, kanslist). Direktionen och rektor ser mycket allvarligt på situationen där högskoleombudets anställning inom Åbo Akademi i Jakobstad inte har förlängts efter Högskoleombudet har skött om planering och praktiska arrangemang gällande Norra Ligans öppna universitetskurser. Norra Ligans institut (Jakobstad inkl. Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby, Karleby) har det näststörsta och mest specialiserade utbudet av öppen universitetsverksamhet i svenskfinland. Det är allvarligt och oroväckande att närmare 20 års utvecklingsarbete i regionen går om intet på detta sätt pga oförståelse och utebliven marginell finansiering. En lösning bör snarast hittas (ÅA, kommunerna, Concordia, ev. övriga samarbetsparter) för att trygga ett fortsatt utbud av öppna universitetskurser i regionen. I annat fall finns det inte ekonomiska eller personella möjligheter inom instituten att fortsätta verksamheten. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Nöjda kursdeltagare ganska bra / mycket bra / utmärkt Att kunna betjäna / / kursdeltagare RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Att inom ramen för / / budgeten kunna genomföra lektioner 97

100 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 lektioner / år deltagare / år deltagare / invånare (inkl. Larsmo), % 39,43-36,6 25/28/ 30 25/28/ 30 25/28/ 30 25/28/ 30 deltagare / invånare (endast 55,23-51,96 40/43/ 45 40/43/ 45 40/43/ 45 40/43/ 45 svenskspråkiga i Jakobstad), % Årsverken ordinarie / 4 / 19 3 / 15 2 / 15 4 / 15 4 / 15 4 / 15 4 / 15 ordinarie + timlärare Totala utgifter, Totala inkomster, Netto, Statsandel, HÅLLBAR UTVECKLING Vissa kurser inom miljövård och hållbar utveckling ordnas. Institutet deltar också i stadens energisparvecka. På kansliet och i verksamheten i övrigt iakttas ett mycket miljövänligt arbetssätt. Papper, mappar, kontorsmaterial i övrigt samt möbler återanvänds så långt som möjligt. Allt avfall sorteras. Maskiner stängs av då de inte används. Inga onödiga inköp görs. Rektor Jaana Vainionpää-Tahvanainen VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut VERKSAMHETSIDÉ Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande vuxenutbildning och som erbjuder möjlighet till frivillig inlärning och utvecklande av medborgarfärdigheterna enligt principen om livslångt lärande. För att förverkliga det ovannämnda ordnar institutet utbildning inom bl.a. följande delområden: konst- och färdighetsämnen, språk, datateknik, dans och motion. Med hjälp av motion och hälsokunskap strävar vi till att upprätthålla stadsbornas fysiska och psykiska välmående och förebygga sjukdomar. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna i samhället ställer genom att erbjuda aktuella, kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring olika teman. 98

101 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Kursavgifterna har inte höjts, och det finns skäl att anta att institutets elevantal förblir åtminstone på samma nivå som år 2008, dvs. undervisningen når ca 30 % av stadens finskspråkiga befolkning. Institutet kommer också i framtiden att fungera som en viktig mötesplats för de finskspråkiga och för nyinflyttade stadsbor. Möjligheterna att ansöka om olika bidrag har försämrats, vilket betyder att institutet allt aktivare måste marknadsföra sin yrkesskicklighet och sina produkter åt olika håll, m.a.o. måste säljtjänsternas andel öka. Institutets långvariga rektor Pentti Silvennoinen har gått i pension och som ny rektor fr.o.m fungerar Jaana Vainionpää-Tahvanainen. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Nöjda kursdeltagare nöjaktig/god/utmärkt Att kunna betjäna 2400 kursdeltagare 2200 / 2400 / 2700 Regelbunden utvärdering av kurserna på skalan 1 4 Enligt kursstatistiken Deltagande i institutets undervisning Kursdeltagare/den finskspråkiga befolkningen 23 % / 26 % / 28 % Enligt kursstatistiken och befolkningsstatistiken 5 Positiv image Frågor i anslutning till institutets verksamhet lyfts 4 / 6 / 10 ggr om året fram i lokala medier Institutet går ut bland stadsborna för att presentera sin verksamhet 1 / 2 / 4 ggr om året 99

102 FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Utvecklingssamtal Med personalen i huvudsyssla en gång om året Med timlärarna vid behov 8 Aktiv välmående personal Personalen trivs i sitt En utvecklings- och arbete och gemenskapen rekreationsdag för personalen ökar varje år Kartläggning av arbetsklimatet Personalen deltar i utbildning för att främja sin yrkesskicklighet Åtminstone en gång om året 1 dag/2 dagar/4 dagar per person PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Att ordna 5100 lektioner undervisning inom budgetramen 5000/5100/5400 Kursstatistik Uppföljning av ekonomin Regelbundna personalmöten 2/4/6 ggr om året RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Att balansera ekonomin Ansökan om tänkbara genom att ansöka om specialbidrag görs specialbidrag. 100

103 NYCKELTAL Prestationer Kvantitetsmål Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Netto studerande Brutto studerande Lektioner Driftsekonomi Verksamhetsutgifter Inkomster Netto Årsverken Motiveringar År 2009 fyller Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut 100 år. Kostnaderna för jubileumsåret (evenemang + kostnader för skrivandet av en historik) kommer att belasta utgiftssidan i budgeterna för åren 2009 och 2010 med euro per år. HÅLLBAR UTVECKLING Den ekologiska aspekten För närvarande har institutet ingen kursverksamhet som direkt handlar om hållbar utveckling, men principerna för en hållbar utveckling lärs ut åt de studerande i olika sammanhang. Avsikten är att aktivera de studerandes sätt att tänka i en mer ekologisk riktning. Vi strävar efter att beakta miljöfrågorna i all verksamhet. Institutet samarbetar årligen inom ramen för stadens energisparvecka, och läsåret ordnas en föreläsningsserie om klimatförändringen. På institutet försöker man maximera återanvändningen av varor, vi använder kuvert och sanitetspapper av returpapper. Vi försöker minska användningen av papper genom att öka dubbelsidig kopiering och elektronisk kommunikation. Elektricitet försöker vi spara genom att använda bl.a. ekolampor med lång livslängd samt genom att uppmana lärarna att släcka lampor och apparater efter lektionerna. Avfallet sorteras och onödiga inköp undviks. 101

104 Den sociala aspekten Speciell uppmärksamhet fästs vid arbetsklimatet. I en arbetsgemenskap där alla är jämställda mår personalen bra och orkar motivera sig för sitt viktiga arbete med att främja människornas välmående och utveckla institutets verksamhet. Arbetarinstitutet stöder också de studerandes andliga tillväxt genom att erbjuda dem en möjlighet att skapa och upprätthålla sociala nätverk. Ungdomssekreterare Tiina Höylä-Männistö VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete VERKSAMHETSIDÉ Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet, även i skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, säkerhet, uppfostran och drogfrihet. Meningen är, att verksamheten skall stöda utvecklandet av ungdomarnas sociala beredskap samt deras självständiga uppväxt. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Ungdomsväsendet och dess ungdomssektion lyder under utbildningsverket och dagvårdsoch utbildningsnämnden. Verksamhetsmiljön är bra. Verksamhetsplatser förutom Tobaksmagasinet utgörs även av stadens högstadier (Etelänummi och Oxhamns). På högstadierna organiserar ungdomsledarna klubb- och rastverksamhet samt deltar vid behov i skolans egen verksamhet. Ifall ledarresurserna är tillräckliga, kan klubbverksamhet ordnas även i lågstadieskolorna. Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Jopo -projektet, som pågår i Etelänummi skola fram till Likaså arbetar en av ungdomsledarna på motsvarande sätt med Fix -projektet i Oxhamns skola. Verksamheten fortsätter i någon form genast efter att projektet tar slut. På sommaren ordnas klubbverksamhet för årskurserna 1-3. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, avslutar sin andra fullmäktigeperiod år Förvaltningsmässigt underlyder ungdomsfullmäktige ungdomsväsendet, men erhåller sitt verksamhetsanslag av stadsstyrelsen. På hösten ordnas val där man väljer nya ledamöter till den tredje fullmäktigeperioden. Internationell fostran kommer att betonas i ungdomsväsendets verksamhet om man får en EVS-praktikant under år

105 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Tobaksmagasinet har 6 klubbar / 9 klubbar / 12 tillräckligt med ledd klubbar klubbverksamhet för eleverna i klasserna Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Uppmuntra och leda Lyckade t.ex. Mahis - ungdomar till en målinriktad projekten 1 / 3 / 5 (hobby)verksamhet projekt/år Uppmuntra ungdomar till aktivt medborgarskap genom att delta i ungdomsfullmäktigevalet Antalet ungdomar som vill komma in i ungdomsfullmäktige 14 / 20 / 28 ungdomar Röstningsprocent i ungdomsfullmäktigevalet på högstadier och gymnasier skall vara 25% / 35% / 50% 5 Positiv image Att göra Tobaksmagasinets Frågor som hör till och ungdomsväsendets ungdomsverksamheten arbetsfält och därtill hörande framträder i lokala media 4 / frågor kända i staden 6 / 10 gånger under Utvecklande av samarbetet mellan skolorna och ungdomsväsendet året Ungdomsarbetarna besöker högstadiernas föräldrakvällar 1 / 2 / 3 Sjundeklassisterna i högstadiet besöker Tobaksmagasinet 85% / 90% / 100% 103

106 FÖRNYELSE 7 Målinriktat ledarskap Fungerande Arbetsplatsmöten ordnas 8 / arbetsplatsmöten utgör en 10 / 12 gånger per år del av personalens välmående i arbetet 9 Förnyande av servicefunktionerna Ungdomsväsendet satsar Klubbar / övriga funktioner på utvärdering och utvärderas efter att deras utvecklande av ungdomsfunktionerna. verksamhet startat. Utvärderingen görs 1 / 2 / 5 gånger per år RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Ungdomsväsendets Målsättning att söka ekonomi balanseras genom finansering för 1 / 2 / 3 anskaffande av tilläggs- projekt under året resurser via olika projekt/ projektfinansieringar NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Gruppstorlek/ ledd 9 pers/ klubb/ T grupp pers/ grupp pers/ grupp pers/ grupp Besökarantal/ mätningsvecka/t Årsverken 7,3 7,8 9,3 8 (+2) 8 (+2)

107 Motiveringar Arbetsåren omfattar vikarier för ungdomsledarna som arbetar i Jopo- och Fix-projekten. Meningen är att fortsätta arbetet när projektet tar slut, därför hålls personantalet oförändrat åren HÅLLBAR UTVECKLING Ekologiska och sociala aspekter Miljöfrågorna beaktas i all verksamhet. På Tobaksmagasinet ombesörjs både pappersinsamling och även avfallssortering. Speciell uppmärksamhet fästs vid arbetsklimatet. Det är lätt att jobba i en god arbetsgemenskap och personalen orkar satsa på sitt viktiga arbete att främja ungdomarnas välmående. På ungdomsgården har den unga möjlighet att få kontakt med vuxna och vid behov få stöd i självständighetsprocessen. 105

108 106

109 KULTURNÄMNDEN Verkchef Guy Björklund Kulturbyrån Stadsbiblioteket Stadsmuseet T.f. Kultursekreterare Päivi Rosnell VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Ge stadsborna möjlighet till mångsidig kulturservice. Organisera, främja och stöda kulturverksamheten i Jakobstad enligt lagen om kulturverksamhet i kommunerna. Ordna möjlighet för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder amatörer. Kulturbyrån slår vakt om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Verksamheten sköts tillsvidare med tillfällig personal. 107

110 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Erbjuda varierande och högklassiga kulturevenemang för gammal och ung Kursverksamhet för barn och unga. Bibehålla kvalitén och nivån på Runebergsveckan Utveckla samarbetet med kulturenheterna inom staden och i närliggande region. Ordna min. 4 teaterresor under året samt höstlovs- och sportlovsprogram för barn etc. Fullsatta kurser. Utökat kursutbud. Öka deltagarantalet. Nöjda deltagare. Fortsätta samarbetet kring veteranfesten med Pedersöre kulturbyrå. Samarbete kring opera- /teaterresor. 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Öka invånarnas delaktighet i kulturella evenemang. Stöda kulturell verksamhet t.ex. inom vården. Förbättra kulturinformationen i staden. Anordna kulturprojekt för vårdinstanser, skolor och daghem. Öka antalet evenemangsarrangörer i Evenemangskalendern. En välbesökt hemsida med färsk information om kulturhändelser i staden. Aktivera föreningarna. Få föreningarna att delta och hjälpa till med olika evenemang. 5 Positiv image Kulturbyrån ska vara Positiv feedback från tillgäglig för alla. Aktiv invånarna. marknadsföring av kulturbyråns serviceutbud. 108

111 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 Årsverken EP -10 EP -11 Motiveringar Verksamhetsåret 2009 kommer liksom tidigare år att bestå av kursverksamhet och olika evenemang för barn och vuxna (sagobalett, bildkonst, sommarkurser, skrivarkurser, teater, film, musik etc.), traditionella teaterresor och transporter till konserter samt arrangemang av stadens traditionella fester. År 2009 står Jakobstads kulturbyrå i tur att organisera veteranfesten. Kulturbyrån i Pedersöre ordnade busstransport till festen. Kulturbyrån kommer också enligt gammal tradition att delta i arrangemangen kring Spotlight och Jakobs Dagar, samt fungera som mellanhand och medarrangör vid övriga kulturella evenemang i Jakobstad. Runebergsveckan ordnas Temat för veckan är : kultur - men - idrott. Detta är den 19:e Runebergsveckan i ordningen och kommer att dra en publik på närmare 5000 personer. I programutbudet finns bl.a. författarbesök, musik, teater och olika barnevenemang. Kulturbyrån kommer att öka användningen av Viktor Sunds stuga genom att organisera olika litterära evenemang, t.ex. författarbesök och skrivarkurser, i stugan. Författare och forskare kan också hyra stugan för en viss tid. Kulturbyrån utvecklar marknadsföringen, utbudet på egna hemsidor och samarbetet med olika föreningar och företag. Biblioteksdirektör Leif Storbjörk VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och rådgivningsfunktion. Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. 109

112 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN -Den virtuella sidan av biblioteket utvecklas, med kundkontakter över nätet, samarbete i datanät, webbsidor och portaler. Nya typer av biblioteksmedier, med digitalt material, databaser, e-böcker och annat elektroniskt material får allt större betydelse. -Samtidigt betonar vi den traditionella bokens betydelse och har nu fått draghjälp några år genom det landsomfattande projektet Boktalko. -Självbetjäningsfunktionerna utökas. -Regionala och/eller landsomfattande licenser behövs för att kunna bruka nödvändiga externa biblioteksresurser och databaser. -Nätbaserad referenstjänst med svar direkt genom olika former av interaktiva metoder. -Nya funktionerna i logistiken för regionala lån. -Landsomfattande lösningar för vissa delar av biblioteksservicen blir allt viktigare. -Bibliotekshusets höga användingsnivå (snart 2,5 miljoner besökare sedan 1999) sliter naturligtvis på inredningen. Stadsbiblioteket representerar staden genom att vara en offentlig byggnad mitt i absoluta centrum. Det är viktigt att intrycket av snyggt och välskött kan bevaras. - Ny byggnation i stadskärnan, i synnerhet det planerade campuset som kommer ganska nära stadsbiblioteket. Utbildningsenheterna i campuset ordnar sina bibliotekstjänster. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Hög andel aktiva låntagare 45% / 50% / 80% Många biblioteksbesök >10/inv. Bra utlåning 18/inv. Tillräcklig årlig anskaffning. ca ex. Tillräckligt med personal (mått: per 1000 inv.) min: 0,70-0,84 / real: 0,85-0,99 / max: >=1 5 Positiv image Marknadsföring och PR. Positiv respons i Synlighet på nätet. nyhetsförmedlingen, även Nöjda kunder. landsomfattande. Ett representativt hus mitt i För nyinflyttade ordnas centrum av staden Infotillfälle med rundtur på Jakobstad. biblioteket. 110

113 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Aktiv, motiverad, Behövligt antal välutbildad och kunnig utbildningsdagar personal med yrkesstolthet per personarbetsår och flexibelt tänkesätt som har möjlighet att medverka 4 / 5 / 6 vid olika biblioteksutvecklingsprojekt. 9 Förnyande av servicefunktionerna Flera interaktiva Vidareutveckla serviceformer i serviceformer och större Web 2.0 och Bibliotek beredskap för anda. självbetjäningsrutiner. Fråga bibliotekarien. Ljudfiler, MP3 Biblioteket ska verka och vara som en aktiv inspirationskälla för alla som intresserar sig för litteratur och kultur. Nya modeller för informationsförmedling tas ibruk. Den nuvarande utlåningsautomaten i ännu flitigare bruk + anskaffning av en låneautomat till. Ett tydligt synliggörande av innehållet i samlingarna och tjänsterna i huset samt händelser på gång, skall göras. (monitor, data) PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Ett slags effektivitets- och lönsamhetsindex kan uträknas enligt följande ekvation: Personalkostnader + Kostnader för medieanskaffningar / Fysiska besök + Totalutlåning Med tvåspråkigheten, urban miljö och regionala aspekter beaktade en realistisk nivå. (Statistikjämförelse: Jakobstad 1,47 Landskap Österbotten 1,41 Län Västra Finland 1,18 Hela landet 1,19) Många fysiska besök per öppettimmar Jakobstad omkring 64 medan landet i snitt har

114 RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi För en blygsam del av Ekonomiska förutsättningar kommunens driftkostnader för att föra tillhandahåller stadens biblioteksutvecklingen vidare. biblioteksväsende en grundservice som uppfyller Granska och utveckla lagens krav på de bibliotekets processer för att biblioteks- och hålla och behålla effektivitet informationstjänster som och hög standard. kommunen ska ordna. 80% av finländarna Genomföra använder bibliotekens användarundersökningar. tjänster. Användarundersökningar har visat att folk är nöjda med bibliotekens tjänster. Även andra förvaltningsenheter i staden drar nytta av att kunna använda bibliotekets service. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Utlåning Låntagare under året Fysiska besök Besök över nätet Lån/invånare 18,3 18,2 17,9 Besök(fysiska)/inv. 11,8 11,8 11,8 Årsverken 19,8 19,6 19, Motiveringar Miniminivå definierad enligt KP = Kirjastopoliittinen ohjelma ISBN och Persuspalvelut Länsi-Suomen läänissä 2006 (Västra Finlands länsstyrelses publikationer 1/2007). Att 80% av finländarna använder bibliotekens service står att läsa t.ex. i Undervisningsministeriets publikation Kirjasto on arjen luksusta. I övriga fall har använts statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen ( 112

115 Årsverkena kan komma att ändras något beroende på hur samarbetet skola - bibliotek utvecklar sig. Bibliotekets resurser räcker inte till för att täcka efterfrågan på service till skolorna. Om extra medel beviljas, ökas årsverkena med 1 under perioden , således: redan Behovet av ovanstående resursperson med kompetens från biblioteksbranschen förstärks i och med att stora boksamlingar på stadens museum genom ett samarbetsprojekt med stadsbiblioteket kommer att adb-registreras och till vissa utvalda delar även möjligen digitaliseras. Dessa behövliga tilläggsresurser (personal) för utökad verksamhet kan inte lösgöras internt, utan här behövs en konkret förhöjning av budgetanslagen. I den vanliga normala driften beräknas automationen på biblioteket under perioden fram till 2011 ge möjligheter till effektivering och ny serviceutveckling utifrån det lagstadgade uppdraget. HÅLLBAR UTVECKLING Biblioteket omfattar i sin verksamhet tanken om hållbar utveckling. En koncentration av informationskällor i tryckt eller elektronisk form till ett ställe, stadens bibliotek, möjliggör en effektiv användning av anskaffade resurser. Mesta möjliga nytta för de flesta, med samanvändning och återanvändning. Materialet kan lånas och användas om och om igen. Även en social funktion: Biblioteket är en neutral, öppen och tillgänglig plats för alla besökare. Verksamheten stäcker sig även utanför bibliotekets väggar. Grunden för bibliotekets verksamhet är hållbar, och som detaljinformation kan meddelas att vi återanvänder kuvert och förpackningar i fjärrlånetrafiken och har effektiv källsortering av avskrivet material. Övrigt Tvåspråkigheten är satt i system på stadsbiblioteket, och det kostar en hel del i lagerhållning och "dubbla" anskaffningar när många titlar måste skaffas identiskt lika både på svenska och på finska. Med hjälp av de tekniska hjälpmedel som finns inom området kan verksamheten ändå hållas både kundvänlig och förhållandevis kostnadseffektiv. 113

116 Verkchef/Museichef Guy Björklund VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads museum skall på ett mångsidigt sätt kunna berätta om vad som skett i staden och nejden av stort och smått för stadens invånare och gäster; skapa förståelse och tolerans mellan stadens invånare och ge dem en sund förankring i samhället. Museets främsta uppgift är att samla, bevara, forska och informera om stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de befintliga samlingarna av föremål och arkivalier. Museet skall vara sakkunnig i antikvariska ärenden inom museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information och utlåtanden Museiverksamheten skall vara en levande länk mellan regionens historia och framtid. Alla stadens invånare skall uppleva Jakobstads museum som sitt museum oberoende av språklig tillhörighet, politisk eller kulturell bakgrund. Museets strävan är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det gäller skeppsbygge och sjöfart i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till ett specialmuseum för hela landet inom sitt område och bli ett av de främsta i Europa. I ett framtida Jakobstad är museet en självklar aktör inom stadens kulturliv, stadsbyggandet, undervisning och historisk forskning. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Under sommaren 2008 packades Tobaksmuseets samlingar packades ner och fördes för lagring till museets centrallaget. En stor del av centrallagret fylldes och nya lagerutrymmen för de större maskinerna måste tas i bruk, vilket ökade museets lageryta. 114

117 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Tillgänglighet till museets real: besökare utställningar, evenemang, arkiv och samlingar. Öka antalet besökare: enskilda och grupper Digitalisering av museets boksamling påbörjas, ger ökad service min: 5 % av totalantal 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Upprätthålla god kontakt real: 12 utst i samproduktion med stadens och regionens max: 4 st egna utställningar invånare genom informativa utställningar, föreläsningar, artiklar, evenemang m.m. Barnevenemang Deltagande i Spotlight, Jul på Södermalm real: 1500 besökare real: 1000 besökare 5 Positiv image Fortsatt tvåspråkig museiklubbsverksamhet Utställningsverksamhet och föreläsningar utanför museet (skolor, ålderdomshem) max. varannan vecka. 115

118 FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Fortbildning och aktiv Real: 1-2 TYKY-verksamhet fortbildnings/frituftsdagar för personalen 9 Förnyande av servicefunktionerna Fortsätta koncentrera real: flytta och utveckla museets verksamhet till museets fackbibliotek Storgatan 2 och 4. Förnya basutställningarna. Hitta långsiktig lösning för Tobaksmuseet NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 Besökarantal, enskilda Besökarantal, grupper. Antal utställningar, medarrangör Antal utställningar, egna Årsverken 8 8,6 8,6 8,6 EP -10 EP -11 HÅLLBAR UTVECKLING I museiverksamhetens grundidé ingår att spara och ta tillvara, vilket gör att museet på ett naturligt sätt återanvänder kuvert, förpackningsmaterial, transport- och utställningsmaterial. I övrigt har museet en sopsortering enligt gällande principer. På det sociala planet upprätthåller museet med sin publika verksamhet och genom sitt speciella verksamhetsområde kontakter med allmänheten, som i bästa fall ger invånarna en ökad kunskap om sin hemstad och en positiv hembygdskänsla. 116

119 117

120 IDROTTSNÄMNDEN Idrottsdirektör.: Tove Jansson VERKSAMHETSOMRÅDE: Idrottsnämndens verksamhetsområde är Idrottsbyrån, Idrottsgården, Simhallen, Tellushallen, Centralidrottsplan, simstränder, friluftsleden och grus- och gräsplaner. Verksamheten ordnas i samverkan med stadens olika enheter och lokala föreningar. VERKSAMHETSIDÉ Målsättningen är att garanter möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 1. MOTIONSIDROTT Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 2. HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av hälsomotion och främja informationen om hälsobefrämjande idrott. 3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas lätttrafikleder och byggander där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 4. SKOLIDROTT Skolidrottens behov bör beaktas så att de har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och idka friluftsliv. 5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och tippidrott möjliggörs. Särskild uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar toppresultat på nationell och internationell nivå. 118

121 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Idrottsnämnden har tagit i bruk en ny gymnastiksal i Idrottsgården, Övresalen, 10 x 15 m med parkettgolv. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Förstärkning av idrottens Ökat samarbete med position i Jakobstad och föreningarna och närliggande dess omnejd. kommuner. 50 % samarbete mellan föreningar 75 % samarbete mellan föreningar och kommuner 100 % sammanslagningar av föreningar eller kommuner Nyttjandegrad av stadens idrottsanläggningar. 50 % 5 % ökning 75 % 10 % ökning 100 % 20 % ökning 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Nöjda kunder i alla åldrar 50 % 5 % av kunderna ger undersöks via enkäter. respons 75 % 10 % av kunderna ger respons 100 % 25 % av kunderna ger respons Ökat föreningssamarbete 50 % Några registrade föreningar deltar i ett möte / år som ordnas av idrottsnämnden 75 % De flesta föreningar deltar i ett möte som ordnas av idrottsnämnden 100 % Alla föreningar som söker om bidrag av staden deltar möten som ordnas va idrottsnämnden. 119

122 FÖRNYELSE 9 Förnyande av servicefunktionerna Samarbete med MHSO, 50 % inget samarbete Socialcentralen och 75 % samarbete med någon Dagvårds- och av nämnda parter Utbildningsverket 100 % samarbete med alla nämnda parter Upprätthållande av nuvarande servicenivå. 0 % indragning av servicenivån 50 % några indragning av servicenivån 100 % inga ändringar PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Detaljerad plan för 0 % ingen planering påbörjas iordningställande av 50 % planering påbörjas idrottsplatser och % planering görs och anläggningar. förverkligand påbörjas Helhetsplanering i samarbete med tekniska verket NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 SIMHALLEN användare INNEBANDYSALEN anv DANS- ÖVRESAL anv TELLUS användare FOTBOLLPLANER h FRIIDROTTSPLANER h BADSTRÄNDER anv Årsverken 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 120

123 Motiveringar Användningsstatistiken för idrottsanläggningarna har blivit mera exakt och alla användar/användningstimmar, som bokas via Idrottsbyrån, kan räknas via webbokningsprogrammet Innofactor Liikunta. Nya idrottsformer vill ha utrymmen för att idka sin idrottsform, t.ex vattenjoggning, olika gymnastikformer, kampsporter, skate, snowboard och trickcykling. Skolornas idrottsutrymmen har minskat på grund av att en gymnastiksal i gymnasiet och en i Handelsläroverket inte längre kan användas för gymnastik och motion. Detta ökar användningen av de idrottsutrymmen Idrottsbyrån handhar och hyr ut åt användare. Idrottsnämnden har tagit i bruk en ny gymnastiksal i idrottsgården, övresalen. Utrymmet är fullbokat kvällstid av föreningar. Skolorna använder dagtid övresalen och idrottsgårdens andra salar; danssalen och innebandysalen. Skolornas användning av fotbolls- och friidrottsplaner bokförs inte i statistiken.. HÅLLBAR UTVECKLING Staden Jakobstad bör trygga att invånare i alla åldrar kan utöva idrott och motion genom aktiv och sakkunnig stadsplanering. 121

124 122

125 TEKNISKA NÄMNDEN Teknisk direktör: Heimo Toiviainen Teknisk förvaltning Stads- och husplanering Husavdelningen Mätningsavdelningen Kommunalteknik Teknisk direktör Heimo Toiviainen VERKSAMHETSOMRÅDE: Tekniska verket VERKSAMHETSIDÉ Tekniska verket - bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom s.a.s. gator, leder för lätt trafik, parker och båthamnar, anläggningar och byggnader för förvaltning, utbildning, kultur, barn- och äldreomsorg, idrott, samhällsteknik m.m. samt sköter om stadens skogsbestånd - lyhört sköter stadsmiljön så att den utvecklas till ett harmoniskt komplex - utvecklar de offentliga rummen (platserna och byggnaderna) och samhällstekniken i staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Det utbildningsprojekt inom tekniska verket som omfattar hela personalen och påbörjades 2007 avslutas i början av år Projektets målsättning är att verkets samtliga enheter tar i bruk arbetsmetoder som är förankrade i strategin och baserade på en kontinuerlig utveckling och förbättring av verksamheten. Målsättningen är att förbättra tillgången och kvaliteten på tjänsterna. En utvärdering görs årligen i form av en självkritisk bedömning. 123

126 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Tillgång och kvalitet på service blir bättre. Kritisk utvärdering fortsätts och jämförs med resultatet år Min: Utvärderingsresultatet ligger på 2008 nivå. Real: Utvärderingsresultatet förbättras en aning jämfört med nivån 2008 Max: Utvärderingsresultatet förbättras klart jämfört med nivån Förbättrad regional konkurrenskraft Effektiviteten, Min: produktiviteten, tillgången Samarbetet mellan och kvalitetenpå tjänster kommunerna i nejden förblir inom tekniska verkets på nuvarande nivå och verksamhetsområde ökar i samarbetsprojekt utvecklas. nejden genom Real: gemensamma Samarbetet mellan utvecklingsprojekt och kommunerna i nejden ökar utökat samarbete mellan och något nytt gemensamt kommunerna i nejden. utvecklingsprojekt startas. Max: Samarbetet mellan nejdens kommuner ökar märkbart. 124

127 Stadsplanearkitekt Ilmari Heinonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering VERKSAMHETSIDÉ Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande om kvaliteten på stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetisk högklassigt samhälle. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Befolkningens åldersstruktur i Jakobstad kräver, att man i planeringen i ökande grad blir tvungen att beakta miljöns kvalitet ur seniorsynvinkel, till exempel när det gäller planeringen av stadens centrala delar. Samtidigt bör man genom planering bereda rum för eventuella inflyttare som skall i arbetslivet ersätta de s.k. stora årskullarna. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 6 Tät samhällsstruktur Den planmässiga min: Planreserverna hålls på beredskapen motsvarar nuvarande nivå samhällets real:planreserverna ökar under byggnadsbehov, med verksamhetsåret tillräckliga reserver för max:planläggningsverksamheten bostadsbyggandets och omfattar även planer för en närigslivets tomtbehov. väsentlig kvalitativ förbättring av stadsmiljön. 125

128 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Planeringsprocessernas Informationsaktiviteter öppenhet utvecklas utvecklas. 4 Förbättrad regional konkurrenskraft En gemensam syn på JASU-processens följande skede målsättningarna för påbörjas. markanvändningen i regionen. NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken Husbyggnadschef Rune Hagström. VERKSAMHETSOMRÅDE: Husavdelningen VERKSAMHETSIDÉ Husavdelningen - fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna byggnader eller i upphyrda utrymmen. - låter bygga, planerar, fungerar som disponent, underhåller och städar stadens verksamhetsutrymmen och byggnaderna.. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN I budgeten för år 2009 ingår en utökning av fastighetsmassan med nya Bambi daghem i anslutning till Vestersundsby skola, daghemmet blir färdigt i maj Utvecklingsarbetet med funktionerna kring fastighetsunderhåll och fastigheternas underhållande investeringar fortsätter. 126

129 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE FÖRNYELSE Hållbara tidtabeller för förverkligandet av planeringen, produktionen och servicen Tidtabellsuppföljning: 90 % av innehållet Godkänd / förverkligad PROCESSER OCH STRUKTURER Budgetdisciplin i samband med investeringsprojekt Godkända Målsättningsprisberäkningarna målsättningsprisberäkningar håller till 100 %. RESURSER OCH EKONOMI Optimal användningsgrad gällande fastigheter Uppföljning av fastighetsanvändningsgraden 90 % är uthyrd Bevarande av egendomens skick och bruksvärde Förutseende, långsiktigt Skötselprogrammet tas i bruk program för under år: 2009 fastighetsskötsel 127

130 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Bostadsbyggnader Vårdbyggnader Kontorsbyggnader Musei- och allm byggnader Undervisningsbyggna der Jordbruksbyggnader Övriga byggnader Totalt (m 2 ) Årsverken Stadsgeodet Anders Blomqvist VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning VERKSAMHETSIDÉ Mätningsavdelningen: - bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner - utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem - för stadens fastighetsregister - sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden - förvaltar stadens markegendom, sköter om markanskaffning och marköverlåtelser samt skogsbeståndet enligt en mångbruksplan. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Sammanslagningen av statens och städernas fastighetsregister (UKTJkii-projektet) och det nya systemet är i bruk. Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet binder en del av avdelningens resurser. Avdelningen har ansvar för stadens adressystem. En ny web-baserad lägesdatatillämpning är i bruk. På terrängsidan fortgår förnyelse av personal och arbetsrutiner. Mätning av terrängmodeller för kommunalteknisk planering ger hela tiden sysselsättning. 128

131 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 3 Aktiv näringspolitik Tillgång till behövligt antal Råmark köpes ha tomter för boende och under fem år, 2-3 ha/år. företagsverksamhet. Nya småhustomter erbjuds: Tomtutbudet förbättras 20 st - 25 st - 35 st RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Markpolitikens balans Inkomsterna från positiv på lång sikt markförsäljning och kapitaliserade (4 %) arrendeinkomster för granskningsårets nya kontrakt överskrider sammanlagt markköpsutgifterna under en justeringsperiod om 5-10 år. NYCKELTAL Prestationer Bokslut -05 Bokslut -06 Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Sålt mark 1000 euro Köpt mark 1000 euro Virkesinkomster euro Registrerade tomter st Registrerade allmänna områden st Årsverken Stadsstyrelsen fäster uppmärksamhet vid en fortsatt aktiv tomtpolitik för bostadsbyggandet och näringsverksamheten samt att man säkrar möjligheterna för att även etablerade företag kan utvecklas. 129

132 Motiveringar Avsikten är att inom de närmaste åren öka utbudet på tomter, vilket kräver en större insats inom markhandel och fastighetsbildning. Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma. För staden skulle det löna sig att köpa mera tomter med färdig kommunalteknik. Den tidigare höga avverkningsnivån i skogarna leder till att verksamheten numera måste inriktas på gallring och skogsvård, vilket minskar det ekonomiska utfallet. Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste framtiden bör hållas intakt. HÅLLBAR UTVECKLING Genom arrenderingspolitiken eftersträvas en styrning av markanvändningen till lämpliga områden och undvikande av förutsebara störningar. Skogsbruket bedrivs så att miljö- och rekreationsintressen beaktas och känsliga biotoper bevaras. Stadsingenjör Harri Kotimäki VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik VERKSAMHETSIDÉ Kommunaltekniska avdelningen - låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och rekreationsanläggningar - producerar och utvecklar också för verkets övriga serviceproduktion nödiga stödtjänster såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. - producerar åt staden som beställningsarbete kommunalteknikens planerings- och byggnadsarbete - administrerar parkeringsövervakningen FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN En befattning ändras i samband med pensionering till en heltidsbefattning. 130

133 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet Säkrare och smidigare Min: trafikolyckorna ökar inte stadstrafik genom ett Real: trafikolyckorna minskar långsiktigt utvecklande av Max: svåra trafikolyckor lätta trafikleder, gator och minskar trafikarrangemang. FÖRNYELSE 8 Aktiv välmående personal Personalutbildnings- eller Min: 2 dgr per person/år besöksdagar Real: 4 dgr per person/år Max: 8 dgr per person /år RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi En del av Min: analys av serviceproduktionen serviceproduktionens finansieras med avgifter kostnadsstruktur ( ex. tillstånd, Real: avgifterna justeras tillhandahållande av regelbundet trafikmärken, etc) Max: nya avgifter tas i bruk NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken

134 Motiveringar Arbetsledningen är underdimensionerad (underhåll av gator). Arbetsledningsarrangemangen för skiftesarbete (idrottsområden) medför en mindre kostnadsökning. Arbetsmängden på planeringen har också ökat. För att kunna klara av alla mindre planeringsärenden, som vanligtvis är av brådskande slag, borde vi utöka resurserna med hjälp av köptjänster. För stängningen av avstjälpningsplatsen har funnits medel reserverat i stadens balans. Denna reservering kommer inte att räcka till och nämnden bör återkomma till detta anslagsäskande då pågående förhandlingar med miljövårdsmyndigheterna slutförts. Övrigt En moderat utgiftsökning för skötsel och underhåll av gator måste göras, likaså en fortsatt upprustning av idrottsområden. Det finns fortfarande behov av tilläggsresurser för att kunna utveckla verksamheten och sköta alla nuvarande uppgifter. 132

135 133

136 AFFÄRSVERKEN 134

137 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS VATTEN Direktör Markku Kaksonen VERKSAMHETSOMRÅDE: Vattentjänster VERKSAMHETSIDÉ Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. Inom vårt eget verksamhetsområde sköter vi vattentjänsterna under alla förhållanden. Vi betjänar i mån av möjlighet även kunder utanför vårt eget verksamhetsområde samt övriga vattentjänstverk. Vi verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket stadsfullmäktige och -styrelse ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Stadens närings- och tomtpolitik förutsätter kontinuerligt nyinvesteringar och ökar egendomsmassan som verket skall hålla i skick. Även myndigheternas kommande beslut förutsätter investeringar av verket (kvävereducering vid avloppsverket, slamhantering vid vattenverket). I de fakturerade vatten- och avloppsvattenmängderna är inga stora förändringar att vänta. Inkomsfinansieringen skall således säkerställas genom avgiftsjusteringar. MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Uppdatering av Min: Planeringsarbete i gång utvecklingsplan för för bådas del vattentjänsterna samt Real: Båda är klara för justering av verkets utlåtanderundan verksamhetsområde Max: Utvecklingsplan har godkänts samt justering av verksamhetsområde har fastställts 135

138 1 Tillgång och kvalitet på service Avlägsnande av Min: Alkalitet hos det från vattenkvalitetsstörningar vattenverket utgående vattnet som förekommer i upp till värde 0,70-0,80 ledningsnätet mmol/l (processförändringar) (problemområden Real: Ytterligare effektivare Alholmen, Fäbodavägen, spolningsmetoder i bruk Lärarvägen, Staffansnäs, Max: Järnhalter som överstiger Tunvägen och Östanlid) förordningens målvärde förekommer ej mera vid kontrollundersökningar PROCESSER OCH STRUKTURER 10 Effektiv och ändamånsenlig organisation Förbättrande av Min: Planeringen slutfört och organisationens bygglov beviljat prestationsförmåga / Real: Byggnadsarbeten Verksamhetsutrymmen för påbörjat avdelningen ledningsnäten Max: Fältarbetarna på avdelningen flyttat till nya Reservvatten / Eget grundvatten utrymmen Min: Planering som strävar till ibruktagning av grundv. i gång Real: Helhetsplan klar Max: Handlingar klara för att ansöka om tillstånd för att ta vatten från en täkt RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Egenfinansiering / Min: Växer lindrigt Skuldsättning Real: Hålls som för, +/- 2 % Avgifter / Medelnivå bland verken i samma storleksklass Max: Minskar avsevärt Min: +/- 20 % Real: +/- 10 % Max: +/- 5 % 136

139 NYCKELTAL Prestationer / Nyckeltal Fakturerat vatten, m3 - eget område - andra verk Fakturerat avl.vatten, m3 - eget område Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP andra verk Längden på vattenledn.nätet, m Längden på avl.ledn.nätet, m Vattenavgift, /m3 - bruksavgift - jämförelseavgift - medelbr.avgift i landet - medeljämf.avgift i landet Avl.vattenavgift, /m3 - bruksavgift - jämförelseavgift - medelbr.avgift i landet - medeljämf.avgift i landet 1,45 1,65 1,09 1,48 1,65 1,98 1,63 1,97 1,50 1,72 1,13 1,54 1,70 2,06 1,68 2,03 1,50 1,92 1,15 1,58 1,70 2,22 1,79 2,21 Årsverken, st. 28,2 28, * mervärdesskatt ingår avgifterna VERKSAMHETSMÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Vår målsättning är att utveckla vår intäktsfinansiering, för att erhålla en investeringsreserv för att kunna förverkliga förutom löpande investeringar även de anläggnings- och miljöinvesteringar som vi har framför oss. DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) BS -06 BS -07 BU -08 RAM -09 BU -09 EP -10 EP -11 intäkter kostnader Netto Motiveringar: Budgetförslaget går utifrån att verksamhetskostnaderna ökar årligen med drygt 3-4 %. Verksamhetsintäkterna bör höjas mera för att skapa någon investeringsreserv. Olika avgifter höjs 3-10 %. Avkastningskravet är det samma som tidigare år, 5 % av grundkapitalet eller euro. 137

140 INVESTERINGAR (1 000 euro) BU -08 RAM -09 BU -09 RAM -10 EP -10 EP -11 löpande nybyggnad sanering Övriga särskilda ledningsn., stödjepunkt Peders industri Pirilö industri 45 * vattenanskaffning stamledn Åminne-Peders 225 * Avlopp fr. Åminne reningsverket 0 0 Totalt * justeringar i budget 2008 Motiveringar: löpande investeringar nybyggnad = nya tomter sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver övriga löpande investeringar = underhållande investeringar vid reningsverken, pumpstationer osv samt fordon och maskiner särskilda investeringar ledningsnäten, stödjepunkt = stödjepunkt för avdelningen ledningsnäten, euro 2009 och euro 2010 vattenanskaffning = driftsäkerhet = egna grundvattenresurser tas i bruk / råvattenbassäng utrustas matarledning Åminne-Peders och avlopp Åminne-Alheda = samprojekt med Pedersöreverken, statens vatten- och avloppsarbete, i gång ev , byggtid ca 2-3 år, som ett samprojekt blir våra kostnader avsevärt lägre än de ovan nämnda reningsverket = investering för egentlig kvävereducering torde bli aktuellt tidigast , när avloppsverkets nya miljötillstånd har vunnit laga kraft; mindre sanerings(effektiverings)behov kan dock uppstå redan tidigare, skäl att förbereda sig 138

141 139

142 140

143 141

144 142

145 143

146 144

147 145

148 146

149 HAMNSTYRELSEN Hamndirektör Kristian Hällis VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads Hamn VERKSAMHETSIDE` Hamnens mission är att utgående från näringslivets behov och efterfrågan på transportmarknaden saluföra, tillhandahålla och utveckla konkurrenskraftiga tjänster inom ramen för hamn och transporttjänster. Dimensioneringen av tjänsteutbudet och utvecklingen av hamnens infrastruktur baserar sig på den verkliga och prognostiserade efterfrågan som hamnens kunder genererar. Hamnen skall utgöra en säker och effektiv länk i varuflödet mellan producenter och kunder. Jakobstads hamns strategiska målsättningar 1) Lönsam hamnverksamhet 2) Utveckling av hamnens roll som logistisk etableringsfaktor med tanke på regionens näringsstruktur 3) Hamnens centrala uppgift som utvecklingsinstrument och befrämjare av näringslivets investeringar 4) Hållbar hamnverksamhet som baserar sig på miljö-, kvalitets- säkerhetsnormer. 5) Utveckling och framgång via interaktion mellan kunniga och utvecklingsinriktade människor. 6) En marknadsmässig verksamhetsansats utgör förutsättningen för framgångsrik verksamhet. Förändringar i verksamhetsmiljön Utvecklingen inom hamntrafiken har varit mycket god under Volymens tillväxt ser nu att avmattas under 2009, vilket måste beaktas i budgeten. Sällan har arbetet med att uppgöra budget och ekonomiplan behövt utföras under så pass oförutsägbara förhållande som hösten Så gott som dagligen förändras marknadsläget för något av de kundsegment som hamnen betjänar. Detta kan få en omedelbar effekt på hamnens omsättning via näringslivets transporter till marknader runt om i världen. Nästan dagligen under budgetarbetets gång informeras vi om hur varuströmmar byter riktning,fusioner nedläggningar och nya kundförhållanden förändrar transportmarknaden. Kreditinstitut, finansministeriet och övriga prognosinstitut skriver med sina prognoser för tillväxt och utrikeshandel. Hamnen i Jakobstad lever högst påtagligt i denna miljö. Ett dilemma i sammanhanget som speciellt i år gör sig påmind är den tidiga tidpunkten för budgetering och uppgörande av ekonomiplan i förhållande till när hamnens kunder gör sina planer för nästa år. 147

150 Träförädlingsindustrins omstrukturering är inte på långt när slutförd och kommer också att påverka hamnens strategier gällande investeringsbehov, marknadsföring och en breddning av kundunderlaget. Likaså är försörjningen av energiproduktionens råvaror vansklig att förutse. Förändringarna är både på gott och ont. Det viktiga är att hamnen förmår vara flexibel och ser de möjligheter som också föds i samband med stora omvälvningar. Detta förutsätter dock att hamnens utveckling och behovet av investeringarna i hamnen utgår från hamnens kärnverksamhet samt möjliggör en förväntad ökad avkastning och konkurrenskraft också under mindre goda förhållanden. Förlängningen av Laucko-kajen och beslutet om den djupare farleden var av avgörande betydelse för hamnens förmåga att hållas med i tävlingen. Dessa investeringar räcker dock inte för ett attraktivt och fungerande betjäningskoncept Vi måste även avhjälpa bristerna på lagerfält och lösa de landbaserade trafikproblemen. Hamnen måste alltmer kunna saluföra en helhetsprodukt. Investeringstakten i konkurrerande hamnar har snarare ökat än avtagit. Vi bör också vara medvetna om att många av hamnarna har ett försprång och ytterligare finslipar sin infrastruktur. Jakobstads hamn deltar enligt direktiven inom ramen för ikraftvarande miljötillstånd i samövervakningen av luftkvaliteten i Jakobstad och havsområden utanför Jakobstad. Likaså deltar hamnen i arbetsgruppen för övervakning av vattendrag och fiskerinäringen. Jakobstads hamn deltar också aktivt i arbetet med att utveckla ett system för miljörapportering för Finlands hamnar. För att bättre kunna hantera en föränderlig verklighet kommer Jakobstads Hamn at satsa på ett kvalitetsmässigt helhetssystem vari ingår certifierade styrsystem gällande kvalitet, miljö, och säkerhet. INVESTERINGAR I JAKOBSTADS HAMN Förlängningen av Laucko-kajen (Laucko III) Jakobstads hamn investerar under åren i förlängningen av Laucko-kajen (Laucko III) med 200 meter., sammanlagt 6,5 miljoner euro. Fördjupning av havsfarleden samt muddring av hamnbassängen Staten har beviljat budgetmedel 8 miljoner euro för fördjupning av havsfarleden in till Jakobstad. Till Sjöfartsverket hörande Västra - Finlands farledsenhet har inlett planeringsarbetena för att fördjupa farleden från nuvarande det nuvarande segligsdjupet på 9,5 meter till ett seglingsdjup på 11 meter. För projektets administration uppgörs ett samarbetsavlat med Sjöfartsverket vari, ansvarsområden, planering, tillståndsförfarande och byggande inklusive kostnader, regleras. Till hamnens ansvarsområden hör bl.a. muddringen av hamnbassängen framför Laucko-kajen och vändbassängen. Hamnens andel av kostnaderna är uppskattningsvis 4 miljoner euro, under åren

151 Lacko I fördjupning av fundamentet. Laucko I byggdes 1984 Farledsdjupet in till Jakobstad var vid den tidpunkten 9,0meter vilket användes som kriterium för kajens fundamentdjup. Då fanns inga ytterligare farledsfördjupningar i sikte, och sannolikt blev den ekonomiska investeringsbedömningen av kostnaderna avgörande. Nu drygt 20 år senare innebär detta att att Laucko I inte är tillräckligt djupt grundad med tanke på 11 meters seglingsdjup i hamnbassängen. I praktiken betyder det att fundamentet måste fördjupas och förstärkas för att åstadkomma en enhetlig lång kaj med tillhörande hanteringsområde. Den ovan nämnda vändbassängen är belägen utanför djupkajen och åtgärdas samtidigt. Den estimerade kostnaden för grundningen av Laucko I är 2,o miljoner. Kostnaden kan preciseras när arbetsmetoden och en exaktare grundundersökning förtagits. Ersättande kaj för godstrafik Hamnen överlät i samband med förändringen av stadsplanen land och vattenområden till förmån för utvecklingen av stadens näringsstruktur, närmare bestämt Baltic-projektet. I samband härmed miste hamnen förutom en kajplats för fartygstrafiken även kajplatser för lotskuttrar, hamnbogseraren, servicefartyg och i förlängningen även hamnens adminstrativa utrymmen. När projektet planerades skrevs ersättande kajutrymme för handelssjöfart in i projektplanen. Hamnen föreslår att den kompenserande kajsträckningen för den förlorade Södra Kajen; ca 150m, skulle planeras in som en tilläggsförlängning av Laucko-kajen. Estimerade kostnader för förlängningen (Laucko IV) är preliminärt 5,5 miljoner euro. Hamnens årliga investeringar för underhåll av kajer För att hamnen skall kunna bibehålla och möjligen utöka varuomsättningen måste hamnens grundförutsättningar för verksamheten säkerställas. Detta jämsides med nyinvesteringar. Hamnen behöver en viss marginal för att exempelvis snabbt kunna erbjuda fält för upplag eller asfalterade ytor för uppbevaring av gods för att kunna konkurrera om frakter. Detta har i någon mån fallit emellan vid fastställandet av hamnens investeringsramar. Eftersom hamnområdet är rätt litet till sin yta är det av största vikt att hålla infrastrukturen hel och i användbart skick samt att hela området kan utnyttjas effektivt. Särskilt med tanke på den trafikbild hamnen har idag med ett växande slitage är det avgörande för effektiviteten om hamnen förmår underhålla järrnvägsspåren, bangården, kajerna, säkerhetssystem och trafiklederna. Likaså innebär avsaknaden av asfalterade lagringsfält att varuströmmar viker av till konkurrenterna. Vi måste uppehålla en skälig beredskap för att kunna möta efterfrågen under varierande förhållanden. Hamnen uppskattar sitt löpande investeringsbehov under 2009 till euro. 149

152 INVESTERINGARNAS NYTTOEFFEKT Förlängningen av Laucko-kajen Förlängningen av Laucko-kajen (Laucko III) inleddes under hösten 2007 och projektet skall enligt planerna var klart i slutet av Infrastrukturen kring kajen, för att den skall kunna utnyttjas till fullo, förverkligas under år Som ett resultat av investeringen får hamnen ett sammanhängande kajområde på 500meter till sitt förfogande. I och med förlängningen beräknas kajens effektiva användning öka med 50 %. En större kajkapacitet möjliggör en tillväxt i hanterade ton. Samtidigt kan frekvensen på anlöpen snabbas upp och onödiga, kostsamma förflyttningar av fartyg inom hamnområdet undvikas. En längre kaj som framgent betjänas av nybyggda terminallager förbättrar varuhanteringen och hamnens serviceproduktion, vilket leder till en bättre konkurrensförmåga. Via en ökad effekt kan hamnen också hålla en konkurrenskraftig prisnivå. Under åren förväntas volymen av hanterat gods öka med ca 10 % per år. I skrivande stund kan detta förefalla optimistiskt men målsättningen bör hålla en utmanande nivå. Ifall allt går enligt förväntningarna överstiger varuvolymen via Jakobstads hamn 2 miljoner ton under Farledsfördjupning och muddring av hamnbassängen En tillräckligt djup farled kombinerad med tillgång på kajkapacitet och hamnfält för upplagring och depåverksamhet är kärnan i en kostnadseffektiv godshantering och utveckling av hamnområdets logistik. Jakobstads hamn och industrin har med sina gjorda och planerade investeringar har utgått från ett transportbehov som i och med farledsfördjupningen kan tilllfredställas lokalt. De viktigaste kunderna har tillsammans med Jakobstads hamn särskilt motiverat farledsprojektets förverkligande med att framhålla kostnadseffektivitet med tanke på import av råvirke, flis, biobränsle och kol. Tilläggsvärden står också att finna i import av kenmikalier samt sågvaruexporten. Det grunda seglingsdjupet har hittills inneburit att större fartyg med råvaror för skogsindustrin varit tvungna att lätta på lasten i Karleby förrän den kunnat angöra Jakobstads hamn. Lasten från Karleby har sedan transporterats per landsväg till Alholmen. Även större kolfartyg har inte kunnat anlöpa direkt till Jakobstad Fjärrimporten av råvirke har tagit fart igen från och med 2007 på grund av Rysslands exporttullar och den något svårbemästrade inhemska virkesmarknaden UPM- Kymmene uppskattar exempelvis att importen av råvirke via hamnen år 2010 uppgår till ca 1,85 milj m3 vara fjärrimport 0,6 0,7 milj m3. Under senaste planperiod har Alholmens Kraft importerat ca ton kol per år Kolet har hittills importerats från Ryssland och Polen med mindre fartyg från Östersjö området. Många osäkerhetsfaktorer förknippas med import av kol från Ryssland samtidigt som importen från Polen avstannat. Den djupare farleden möjliggör att oceangående fartyg kan angöra Jakobstad varvid priset för direktimport blir konkurrenskraftigt. Samtidigt ökar behovet av att kunna ta in oceangående fartyg fullastade med biobränsle vilket är speciellt viktigt för energiproduktionen vid Alholmens Kraft. Sammanfattningsvis innebär fördjupning av farleden att omsättningen ökar och ger ett bättre driftsbidrag eftersom hamnen utgår från att kostnadsnivån inte stiger i samma takt som tillväxten av hanterat gods. Fördjupningen av farleden och hamnbassängen öppnar också möjligheter till varuströmmar av helt nya varuslag. Hamnen kommer att tillsammans med hamnoperatören att intensifiera närvaron på transportmarknaden. 150

153 Positiva utfall + Bättre logistik för nya produkter +Tryggande av energiproduktionen via konkurrenskraftig råvarutillförsel + Nåbarheten till marknaderna förbättras + Konkurrensförmågan för Jakobstads hamn förbättras via ett bättre logistiskt utbud på tjänster. + Betydande inbesparingar uppnås i transportkedjan + verksamhetsförutsättningarna för regionens näringsliv förbättras + Betydande tillväxt i varuströmmarna + Skogsindustrins förutsättningar att utvecklas i regionen möjliggörs + En nationellt viktig form av energiproduktion på orten säkerställs MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1. De erbjudna hamntjänsternas kvalitet och tillgång MÅLSÄTTNING AMBITIONSNIVÅ 2009 UTVÄRDERING En stark och konkurrenskraftig producent och uppehållare av hamntjänster Uppehålla och förstärka konkurrenskraften inom logistiken som helhet En väl avvägd infrastruktur Hamnens utvecklingsarbete Skapa en effektiv logistisk helhet Befrämjande av transportkorridorer Hamnens sysselsättande effekt ( ) Hamnens indirekta effekt på sysselsättningen ( ) Varumängder och varuslag ( ) Transportrutter /logistikkedjans längd Landtransporter/mängder ( ) 3. Aktiv näringspolitik MÅLSÄTTNING AMBITIONSNIVÅ 2009 UTVÄRDERING Bygga upp ett starkt nätverk mellan kunder, samarbetspartners och myndigheter Ett starkt nätverk för samarbete Transparens i tillstånds- och myndighetsfrågor Antalet kunder / Serviceavgifter och tidsåtgång 151

154 4. Förbättring av den regionala konkurrenskraften MÅLSÄTTNING AMBITIONSNIVÅ 2009 UTVÄRDERING Befrämja sjötransporter som en förmånlig länk till globala marknader för det reginala näringslivet. Förhöjd farledsstatus Delge marknaden kunskap om hamnens möjligheter Nöjda kunder/förfrågan Investeringar ( ) Marknadsutvärdering 5. Positiv bild av verksamheten MÅLSÄTTNING AMBITIONSNIVÅ 2009 UTVÄRDERING Fortgående hållbar utveckling av hamnverksamheten med tanke på miljökonsekvenser och samhällsutveckling, med utgångspunkt i ny lagstiftning och kvalitetstänkande. Ta hänsyn till miljökonsekvenser och därmed förknippade kostnader i beslutsfattandet Konkreta resultat via kvalitetsstyrning. Miljöbokslut Årliga auditeringar FÖRNYELSE 7. Målinriktat ledarskap MÅLSÄTTNING En målinriktad ekonomistyrning på alla verksamhetsnivåer. AMBITIONSNIVÅ 2009 Den ekonomisk aspekten tas alltid i beaktade i beslutsprocessen. Styrsystemen utvecklas och förstärks. UTVÄRDERING Exakthet i kostnadsberäkningar Driftekonomi Nytto/kostnadskalkyler Uppföljning 8. Välmående och utvecklingsbenägen personal MÅLSÄTTNING Jakobstads Hamn satsar på möjligheter till mera omfattande yrkeskunskap, arbetsskydd och samarbete. AMBITIONNIVÅ 2009 Förbättrat arbetsklimat Utveckling av system för arbetsskyddet. UTVÄRDERING Rapportering om avvikelser gällande säkerhet Kostnader för avvikelser 152

155 9. Uppdatering av serviccesystemet MÅLSÄTTNING AMBITIONSNIVÅ 2009 UTVÄRDERING Omarbetad marknadsstrategi Att på basen av marknadsstrategin utarbeta en marknadsföringsplan Målsättningar /resultatutfall Marknadsföringsplanen/varumängder PROCESSER OCH STRUKTURER 10. En effektiv och ändamålsenlig organisation MÅLSÄTTNING AMBITIONSNIVÅ 2009 UTVÄRDERING Framgång och utveckling som baserar sig på en kunnig personal och ett nära samarbete med näringslivet och industrin. Utnyttja utvecklingspotentialen inom organisationen Utvärdera gemensamma målsätningar Utvärdering av utbildning och inlärning, uppföljning. Kundenkät och feed back från marknaden. RESURSER OCH EKONOMI 12. En balanserad ekonomi MÅLSÄTTNING AMBITIONSNIVÅ 2009 UTVÄRDERING En effektiv tjänsteproduktion till rätt pris utgående från investeringar vid rätt tidpunkt och en väl genomtänkt utvecklingsplan Förmånliga inköp via rätta processer Aktiv utveckling av tjänsteproduktionen. Investera rätt och med framförhållning Förmånliga upphandlingar Antalet utvecklingsprojekt/kostnader Omsättning/investeringar 153

156 NYCKELTAL Prestationer Bokslut -07 Budget -08 Budget -09 EP -10 EP -11 Hamntrafik (t) Hamnens personal 7,5 7, Trafik/personal (T/pers) Omsättning/Trafik 1,51 1,56 1,52 1,54 1,53 ( /t) Omsättning/person al (E/pers) Kostnader/driften / 0,90 0,91 0,90 0,84 0,84 ( /t, ej avskrivningar) Rörelseöverskott / 0,70 0,70 0,69 0,65 0,66 Trafiken ( /t) Rörelseöverskott / personalen( /hlö) Överskott (%) 61,0% 57,0 % 60,0 % 55,0 % 55,0 % Årsverk 7,5 7, PRINCIPER FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Kvalitetstänkandet i Jakobstads hamn baserar sig på följande värderingar: Kundbaserad verksamhet, yrkes- och logistikkunskap, effektiva affärsprocesser samt en hållbar utveckling med tanke på verksamhetsmiljön. Hamnen uppnår sina kvalitetsvärderingar via tillgång på tillräckliga resurser, samt genom att satsa på personalens yrkeskunskap och inställning till kundservice. För att kunna säkerställa framtida verksamhetsförutsättningar, tillväxt och konkurrensförmåga, fästs speciell uppmärksamhet vid säkerheten och en långsiktig satsning på personalens kompetens. Den kundbaserade verksamheten utgår från att ha vetskap om kundens förväntningar och behov samt ett nära samarbete med vårt kundsegment. I verksamheten ingår en kontinuerlig utveckling av miljöfrågor samt en kvalitativ förbättring av den fysisk verksamhetsmiljön utgående från principen om hållbar utveckling. 154

157 Förverkligade och planerade investeringar i Finländska hamnar 600,00 500,00 400,00 milj. 300,00 Planerade investeringar Investeringar ,00 100,00 0,00 Jakobstad hamn Helsingfors hamn Kotka hamn Fredrikshamn Raumo hamn Karleby hamn Nådendahl hamn Björneborg hamn Hangö hamn Oleåborg hamn Kemi hamn TOTAL CARGO Import Export Total

158 156

159 157

160 STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK Verkställande direktör Ole Vikström VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads Energiverk FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN På fjärrvärmedriften har kalkylerats med nästan samma energimängd som för år Orsaken till det är att fjärrvärmeanvändningen tillsvidare är mindre än år I försäljningspriset för nästa år har beaktats förhöjningen som gäller från november Vårt inköpspris justeras två gånger per år i februari och september och i nästa års budget har kalkylerats med gällande pris för 2008 plus en liten förhöjning enligt uppgifter från Alholmens Kraft. Ifall vi får en förhöjning redan i februari måste vi ta ställning till en höjning av försäljningspriset på fjärrvärmen så fort som möjligt. Avskrivningar har beräknats enligt planen. Investeringar för fjärrvärme är i stort sett som normalt, men ifall oväntade projekt dyker upp, är vi tvungna att ändra på siffrorna p.g.a styrelsens beslut att alla som vill ha fjärrvärme skall ha rätt få anslutning. I budgeten för 2009 finns investeringar med, som tills största delen utförs i samband med tekniska verket. I planen för 2010 finns en ny pannanläggning, som eventuellt kan byggas i anslutning till avloppsreningsverket. Vi är tvungna att se till att vi har tillräckligt med reservkapacitet ifall nåt händer och dessutom vet vi ännu inte om vår nuvarande anläggning får finnas kvar vid Victor Schaumansesplanden p.g.a det nya ämbetshusbygget. På driftsidan för el har beaktats en höjning av inköpspriset till 50 /MWh och samtidigt en höjning av försäljningspriset med 0,57 cnt/kwh (0,7 cnt inkl. moms). Denna förhöjning betyder 6-10 % större fakturor, beroende på abonnenttyp. Nuvarande inköpspris ligger på nästan 44 /MWh och med tanke på olika bränsleprishöjningar och också bristen på torv p.g.a. den våta sommaren kan nästan vad som helst ske. Är det så att inköpspriset ändrar från det antagna, måste motsvarande justering ske på försäljningssidan. En ändring av inköpspriset från 44 till 50 betyder i pengar ca 1,5 miljoner euro m.a.o. kan det förekomma stora kastningar helt beroende på inköpspriset och dessutom måste ännu beaktas försäljningen till börsen och det pris som råder på marknaden. Med tanke på prisen för nästa år är vi kanske en hel del klokare i december, då vet vi ganska nära vad nästa års produktionspriser kommer att bli. Investeringar på nätet är också som tidigare med undantag för lite mera pengar för byte av mätare. De flesta punkter som finns i budgeten sker i samband med tekniska verket, Larsmo och Pedersöre kommun. En ny sky-lift med personkorg skall ersätta den som vi har idag av årsmodell 1985 och som så småningom inte fyller kraven på arbetarskyddet och personsäkerheten. Dessutom finns pengar med för ombyggnad av bastun till kontorsutrymmen för 2009 och Bastun är i sådant skick att nåt måste göras ganska fort för att undvika att den förfaller. Dessutom måste hela avloppssystemet åtgärdas för att få bort den stank som nu finns i hela huset och samtidigt måste också ventilationen totalt förnyas, vilken är under all kritik idag. För investering i aktier har samma summa tagits med i budgeten men där kan vi också räkna att oförutsedda satsningar kan dyka upp. 158

161 MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE EFFEKT 1 Tillgång och kvalitet på service Leveranssäkerhet < 5 h/avbrott/år Statistik, antal avbrott/ab. Elkvalitet, Uppfyller normerna Mätning EN50160 Fjärrvärmekvalitet Uppfyller normerna Mätning, enl. rek. Effektivitet, distribution Eff.tal >0,9 Energimarknadsverket Energimängd/MWh eldistribution, rapporter > 3 % fjärrvärme, rapporter > 1 % RESURSER OCH EKONOMI 12 Balanserad ekonomi Tillåten avkastning på 5 % placerat kapital Energimarknadsverket Räkenskapsperiodens överskott Bokföring Elpris, totalt Egnahemshus 5000 kwh Energimarknadsverket Elvärmehus kwh Energimarknadsverket Fjärrvärmepris Egnahemshus kwh Finsk energi-industri r.f. Höghus kwh Finsk energi-industri r.f. Räkenskapsperiodens överskott ska täcka driftsutgifter, investeringar och avkastning till staden Bättre än landets medeltal Bättre än landets medeltal Bättre än landets medeltal Bättre än landets medeltal NYCKELTAL Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP Årsverken

162 Nyckeltal Eldistribution- Inköp GWh Elförsäljning- Inköp GWh Fjärrvärmeförsäljning- Inköp GWh Elpris tot kwh (landets medeltal) cnt/kwh 8,42 8,90 9,38 10,10 9,81 9,97 10,18 10,57 Elpris tot kwh (JEV) cnt/kwh 7,60 8,27 8,75 9,42 9,42 9,62 9,62 9,62 Elpris tot kwh (landets medeltal) cnt/kwh 6,30 6,75 7,08 7,88 7,66 7,90 8,14 8,45 Elpris tot kwh (JEV) cnt/kwh 6,20 6,84 7,04 7,74 7,75 7,95 8,08 8,08 Fj.värmepris kwh (landets medeltal) cnt/kwh 4,05 4,25 4,21 4,38 4,46 4,89 4,99 5,20 Fj.värmepris kwh (JEV) cnt/kwh 4,45 4,45 4,45 4,07 4,65 4,69 4,91 4,91 Fj.värmepris kwh (landets medeltal) cnt/kwh 3,85 4,00 3,77 3,82 4,03 4,60 4,42 4,78 Fj.värmepris kwh (JEV) cnt/kwh 3,64 3,66 3,64 3,42 3,84 3,78 4,03 4,00 GWh Nyckeltal Årsverken 50,1 50,0 49,9 49,8 49,7 49,6 49,5 Eldistribution- Inköp Fjärrvärmeförsäljning- Inköp Elförsäljning- Inköp Årsverken 160

163 cnt/kwh Elpris 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Elpris tot kwh (landets medeltal) Elpris tot kwh (JEV) Elpris tot kwh (landets medeltal) Elpris tot kwh (JEV) cnt/kwh 6,00 Fjv.pris 5,00 4,00 3,00 2,00 Fj.värmepris kwh (landets medeltal) 1,00 Fj.värmepris kwh (JEV) 0, Fj.värmepris kwh (landets medeltal) Fj.värmepris kwh (JEV) 161

164 162

165 163

166 164

167 165

168 INVESTERINGAR 166

169 167

170 168

171 169

172 170

173 INVESTERINGAR STADSSTYRELSEN: Övriga värdepapper: Ett årligt anslag ger stadsstyrelsen möjlighet att föra en expansiv näringspolitik. En del av anslaget - 0,025 milj. euro - används till höjning av aktiekapital i stadens hyreshus för att möjliggöra kommande renoveringar och för att hålla hyrorna på en skälig nivå. Vasa centralsjukhus: Skede III i centralsjukhusets utbyggnad och sanering. Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5 år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro. Stadens totala betalningsandel för dessa investeringar är 0,063 milj. euro. RÄDDNINGSNÄMNDEN För Räddningsnämnden har anslag för följande investeringar reserverats år 2009: En tankbil (nettokostn 0,15 milj. euro) och byte av en transportbil (nettokostnad 0,003 milj. euro). År 2010 ambulans (0,123 milj. euro) samt byte av 2 ledningsbilar (nettokostnad 0,01 milj. euro). Larsmo kommun deltar med 12,6% i investeringskostnaderna. SOCIALNÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden Planering av effektiverat serviceboende för finskspråkiga utvecklingsstörda 0,05 milj. euro DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä Stadens andel av grundkapitalförhöjning som sker för att delvis finansiera Högskolecampus Chydeniusinstitutets utrymmen. Den totala grundkapitalförhöjningen uppgår till euro fördelat på sju år. Stadens andel uppgår till 13,94 % MUSEINÄMNDEN Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden IDROTTSNÄMNDEN För planering av Landskapsstafetten i Jakobstad 2011 har intagits euro år 2009 och För förnyande av Västraplans gräsmatta har intagits euro. Dessutom finns ett anslag på 5000 euro för Tellushallens vindfång respektive renovering av vandringsledernas raststugor. 171

174 För år förbättrande. har intagits 0,017 milj. euro för friluftsområden/-ledernas TEKNISKA NÄMNDEN Husbyggnad Underhållet av stadens fastigheter är eftersatt. För år finns intaget 1,05 milj. euro. Ett planeringsanslag på 0,07 milj. euro intas för att ha en beredskap att tidigarelägga investeringsprojekten p.g.a. det ekonomiska läget och läget inom byggbranschen. Projekt som kan komma i fråga är Kyrkostrands skola, Lukio och brandstationen. För Nygårds verkstads renovering finns intaget år 2009 För Björkbackas köks renovering finns intaget 0,3 milj. euro. Planeringen pågår ännu varför anslagets storlek är osäkert. För renovering av Björbackas avdelning 3 finns inget anslag intaget under planeåren. En genomgång av hela fastighetsbeståndet inom social- och hälsovården blir aktuellt under planeåren. För renovering av de sociala utrymmena vid Björkbacka finns år 2010 intaget 0,4 milj. euro. För byggande av ett daghem (Bambi) vid Vestersundsby skola finns intaget 0,5 milj. euro år 2009 eftersom byggstarten försenades och man inte hinner bli klar år Ett planeringsanslag för Ristikari skola finns intaget år För åtgärdande av ventilationen vid Kyrkostrands daghem fanns intaget 0,17 milj. euro år Åtgärderna blir dyrare varför ytterligare 0,12 milj. intas år För sanering av utdelningsköket vid Kyrkostrands daghem intas ett anslag på 0,2 milj. euro år Planeringsanslag för en brandstation finns intaget år ,02 milj. euro och år ,07 milj. euro. Planeringen av räddningsverket inleds omedelbart i början av år 2009 och förverkligandet inleds senast år Anslag för fasadrenovering av Storgatan 4 finns inte intaget under planeperioden. För ersättande byggnader till Kyrkostrand/Jungmans skola intas 2,55 milj. euro år 2010 samt ett planeringsanslag på 0,02 milj. euro år Detta innebär att förskolan blir kvar i lilla Kyrkostrands skola. För Rådmans skolas teknikbyggnad har intagits ett planeringsanslag på 0,1 milj. euro år För planering och iordningställande av finska gymnasiets fastighet har år 2009 intagits 0,02 milj. euro, år ,15 milj. euro och år milj. euro. För iordningställande av WC-utrymmen till torget har intagits 0,02 milj. euro år

175 Mätning och markanvändning En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen under den kommande 3-års perioden. Anslagen för markanskaffning motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda tomtreserven inom detaljplaneområdet; 0,2 milj euro såväl på utgifts- som på inkomstsidan. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden balanseras inom en period på 5-10 år euro av detta anslag kan användas för köp av grön- eller tomtområden genom stadsgeodetens beslut i enlighet med av stadsfullmäktige tidigare fastslagna principer. Geodetavdelningen har äskat om anslag för mätutrustning som intas år ,025 milj. euro. Kommunalteknik Ett anslag för löpande investeringar om 1,5 milj euro finns intaget åren Den detaljerade dispositionsplanen för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k löpande investeringar) fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av fullmäktige. Västra Ringvägen byggs under åren År 2009 finns reserverat 0,35 milj. euro och år ,3 milj. euro och år ,3 milj. euro. För iståndsättande av Hällvägen finns år ,13 milj. euro. Stadens understöd täcker asfalteringskostnaderna och högst 40% av de verkliga grundförbättringskostnaderna. Enligt Vägförvaltningens principer är understödet för grundförbättring 60%. Asfaltering räknas inte som grundförbättring och för dessa erhålles inte stöd från staten. För Hamnvägen finns år 2009 intaget ett planeringsanslag på euro. Åren 2010 finns ytterligare ett anslag på 0,1 milj. euro. Det totala kostnadsförslaget uppgår till 8,5 milj. euro (i 2006-års prisnivå). Vasa vägdistrikt handhar projektet och deltar i finansieringen. Om projektet framskrider under planeperioden återkommer staden till finansieringen av sin del av projektet. Case Baltic: Kajkonstruktion byggs av staden under åren Projektet har framskridit snabbare än beräknat vilket innebär att år 2008 kommer anslaget att uppgå till 3 milj. euro efter korrigering av budgeten och år 2009 intas 1 milj. euro.. I investeringsstöd från TE-centralen beräknas 18,1% totalt 0,845 milj. euro. Fr.o.m beaktas en hyresinkomst från Baltic i resultaträkningen. Case Baltic: För gatubyggnadsarbeten finns år 2010 reserverat 0,2 milj. euro. Östanpåvikens restaurering Målsättningen är att förbättra vikens rekreationsvärde. Totala kostnadsförslaget uppgår till 0,43 milj. euro. Fastighetsägarna står för 0,03 milj. euro, staden för 0,24 milj. euro och Miljövårdscentralen för 0,16 milj. euro. Stadens andel finns intaget år För iståndsättande av industritomter (Företagarvägen) finns år 2009 intaget 0,29 milj. euro För ombyggnad av infarten från Omfartsvägen till Peders finns år 2010 intaget 0,25 milj. euro. För Laukkovägens grundförbättring finns 0,095 milj. euro intaget år

176 När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en investeringsram och affärsverkena (styrelser/direktioner) själva besluter om de konkreta investeringarna. JAKOBSTADS VATTEN Den totala investeringsramen uppgår 2,6 milj. euro år 2009, 2,8 milj. euro år 2010 och 2,75 milj. euro år 2011 HAMNSTYRELSEN Den totala investeringsramen uppgår 1,1 milj. euro år 2009, 1,5 milj. euro år 2010 och 1,5 milj. euro år När det gäller muddringen av farleden och fördjupningen av fundamenten för Laukko I kan staden återkomma till anslagens storlek när kostnadsberäknigarna blir klara. ENERGIVERKSSTYRELSEN Den totala investeringsramen uppgår 3 milj. euro år 2009, 3 milj. euro år 2010 och 2,84 milj. euro år

177 175