Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling EEN TTI IDNING UTTGI IVVEEN AVV LLUDVVI IKA KOMMUNSS REEFFEEREENSSGRUPPPP FFÖR KOSSTT OCH EEKOLLOGI ISSKA VVAROR GRUNDAD 2006 NR 25 April 2012 MATENS PRIS om den billiga matens konsekvenser! Tisdag 8 maj kl. 15,00-16,30 och 18,00-19,30 Folkets Hus, Festsalen Ludvika. Daniel Öhman & Malin Olofsson, vinnare av Stora Journalistpriset 2011! Vet du vad du äter? Vill du veta vad du äter? Eller vill du bara att maten ska vara billig? För det är den. Superbillig. Aldrig förr har vi lagt så lite av våra pengar på mat. Bra, tycker vi förstås när vi står i matbutiken. Men baksidan är en utveckling som är på väg att få världens livsmedelsförsörjning att kollapsa. De prisbelönta Sveriges Radioreportrarna Daniel Öhman och Malin Olofsson har rest jorden runt i jakt på den billiga matens verkliga kostnader.
Genom unika rapporter från holländska växthus, danska grisgårdar, brasilianska betesmarker, vietnamesiska fiskdammar och skånska kalkonfarmer berättar de sanningen om svenskarnas nya favoritvaror. Men det finns vägar tillbaka till en sund matproduktion. "Matens pris" pekar ut riktningen och hjälper dig att göra bättre val. Kostnad: 100 kr exkl. moms, faktureras. Anmälan senast 2 maj till monika.ahras@ludvika.se 0240-86454 eller bo.staaf@ludvika.se 0240-86150 Arrangörer: Ludvika kommun: Kultur- och fritidsförvaltningen, Miljö- och byggkontoret, Social- och utbildningsförvaltningen Baljväxter minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser Pressmeddelande från SLU: Baljväxters nettoutsläpp av koldioxid och lustgas är mindre än för kvävegödslade grödor, vilket gör dem extra bra som energigröda. Erik Steen Jensen vid SLU har i en syntesartikel ställt samman den befintliga kunskapen om baljväxter. Odlingen av baljväxter innebär också mindre användning av fossil energi än kvävegödslade grödor, eftersom produktionen av kvävegödsel är mycket energikrävande. Ärt, böna, sojaböna, klöver och lucern, ger oss växtolja och fiber samt proteinrika livsmedel och foder. Samtidigt tillför sådana baljväxtgrödor kväve till agroekosystemet genom sin unika förmåga att fixera kvävgas i symbios med jordbakterier. Men bidrar baljväxter också till att reducera den människa skapte klimatförändring? En internationell forskargrupp, ledd av Erik Steen Jensen vid SLU, har samlat och syntetiserat kunskap om baljväxternas förmåga att: - minska emissionen av växthusgaserna koldioxid och lustgas (CO2 och N2O) jämfört med kvävegödslade grödors utsläpp - minska fossil energianvändning vid produktion av livsmedel och foder - bidra till fastläggning av kol i marken - bidra med biomassa till produktion av biobränslen i framtidens bioraffinaderier. Ett stort antal studier med mätningar av lustgasemission från baljväxt- respektive kvävegödslade system visade en mycket stor variation. Skillnaderna kan bero på olika kvävegödslingsnivåer, såväl som olika klimat, jord och växtodlingsåtgärder, I genomsnitt för försöksplatser och år var lustgasemissionerna från baljväxter 1,29 kg kväve per hektar, från kvävegödslade grödor och betesmarker 3,22 samt från träda1,20 kg kväve per hektar under en växtsäsong.
Emissionen av lustgas från baljväxtjord är alltså generellt lägre än i kvävegödslade system säger Erik Steen Jensen. Och det finns inte många studier som visar att biologisk kvävefixering i någon högre grad bidrar till den totala lustgasemissionen. Det går åt 35 60 procent mindre fossila bränslen till baljväxtgrödor och baljväxtbaserade betesmarker än till kvävegödslade spannmålsgrödor eller vall. Detta beror primärt på att det inte finns något behov kvävegödsling i baljväxter och att kvävebehovet blir mindre i efterföljande grödor i växtföljden. Dessutom resulterar produktionen av kvävegödselmedel i betydliga emissioner av CO2 och N2O. Baljväxter spelar också en central roll i att tillföra det extra organiska kväve, som krävs för att stimulera ackumulering av markkol i en omfattning som överstiger den fastläggning som sker vid kvävegödslad odling av spannmål eller vall. Det visar data från betesmarker, annuella respektive perenna odlingssystem. Baljväxternas biomassa kan användas som råvara för biodiesel eller bioetanol, men dessutom innehåller de en lång rad intressanta ämnen, som kan raffineras för användning som industriella material och kemikalier. Det unika med baljväxter som energigröda är att man inte behöver gödsla med kväve, säger han. Den stora fossila energiförbrukningen vid syntes, transport och spridning av kvävegödselmedel reducerar ofta andra energigrödors nettoinbindning av kol i marken, och därmed fördelen med dem. Det måste dock bli en kompromiss mellan att använda baljväxter till biomassa i bioraffinaderier och att låta dem bidra till markens bördighet. Baljväxternas många ekosystemtjänster, bland annat deras förmåga att reducera utsläppen av växthusgaser från jordbruket, minska användningen av fossil energi, öka kol fastläggningen i marken, samt bidra med värdefulla biomassaråvaror till bioraffinaderier gör dem viktiga för framtidens hållbara agroekosystem, sammanfattar Erik Steen Jensen. Beat - en baljväxtbaserad ingrediens Det sociala företaget Beat Food for Progress har tagit fram Beat, en helt tillsatsfri baljväxtingrediens som har höga protein- och järnvärden, innehåller långsamma kolhydrater, mycket fibrer och folsyra samt är fettfri. Beat kan berika många produkter utan att påverka smaken. Beat Food for Progress ska sälja: Beat i olika varianter som passar i färsprodukter, kolhydratbaserade produkter etc. Beatburgers, Beatbullar, Beatbiffar etc. under eget varumärke. På sikt ett bredare utbud av Beatprodukter. Varumärket Beat Food for Progress ska säljas på licens för att kunna användas som co-branding av andra aktörer som gör Beatprodukter. Ex. en Beatburger hos våra kända fastfood- och dagligvaruhandelsaktörer. Beat Food for Progress AB:s mål är en förändrad livsmedelskonsumtion till förmån för klimat och folkhälsa samt tryggad livsmedelsförsörjning i tredje världen.
Företagets vision är att arbeta för en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Fokus är att stimulera efterfrågan samt utveckla och sälja livsmedel som underlättar en hållbar utveckling lokalt och globalt för både människa och miljö. Beat Food for Progress AB vill fronta utvecklingen genom att vara ett socialt företag fullt ut enligt Mohammad Yunus definition. I ett socialt företag siktar en investerare på att hjälpa andra utan att göra finansiell vinst själv. Ett socialt företag är ett företag som behöver vara självförsörjande. Företagets gör vinst, men ingen tar vinsten. En del av det ekonomiska överskottet investeras för företagets tillväxt, en del fonderas för att täcka osäkerhet. Ett icke-förlustbringande, icke-utdelande företag, helt inriktat på att nå sitt sociala mål. Investerare får endast tillbaka det investerade beloppet på sikt. Läs mer om baljväxter på: http://www.baljvaxtakademin.se/om-oss/ Vad vet du om fisk? Testa dig själv på: http://www.gp.se/matdryck/testadigsjalv/1.826605
Experten: Foderfisket riskerar att tömma haven på fisk Professor Daniel Pauly är en av världens främsta experter på fiske. Och det han säger går på tvärs med uppgifterna från Norges laxodlare: - Ju mer lax du producerar, desto mindre fisk har du kvar i haven, säger han. FLERA STORA studier visar samma dystra sak - sedan 1950 har det industrialiserade fisket med bottentrålar och långlinor tömt haven på 9 av 10 fiskar över 50 centimeter. Det gäller tonfisk, svärdfisk och marlin, men också fiskar i våra närmaste vatten som lax, torsk och hälleflundra. Och kanske ännu allvarligare - enligt FN är 75 procent av bestånden är idag antingen utfiskade, överfiskade eller fiskade till sin biologiska maxgräns. SOM EN följd av de dystra uppgifterna om fiskebestånden har Norges industri för odlad lax fått ett enormt uppsving. Men ska vi tro Daniel Pauly är alltså inte odlad lax lösningen på havens problem - snarare tvärtom. Han är en av många som idag är oroad över det hårda foderfisket som drabbar småfisk som lodda, blåvitling, tobis och ansjovis. De fiskar som finns en nivå ner i fiskens näringskedja. - Att ta bort botten i näringskedjan är som att ta bort första våningen på ett hus. Det blir en kollaps, eftersom allt som finns högre upp - alltså de större fiskarna och fåglarna - äter den mindre fisken, förklarar professor Daniel Pauly. SLUTSATSEN att ju mer fisk du odlar, desto större blir problemen med utfiskning är svår för industrin att begripa, hävdar han. - Man producerar inte fisk. Man använder fisk för att tjäna pengar, hävdar Daniel Pauly. Reportrar: Sven Bergman och Fredrik Laurin Text: Peter Bagge (Från SVT:s hemsida) Boktips: Den flamsäkra katten" är en bok om kemikalierna i vår vardag. Författare är miljöjournalisterna Anna Froster och Roger Olsson och ekotoxikologen Magnus Hedenmark.
Kalix går mot trenden Kalix tar tillbaka skolmaten från entreprenad och ska spara 1,2 miljon på kuppen. Hittills har journalisterna träffat på nöjda elever och nöjd personal när de besökt skolorna i kommunen. Skolmaten har länge varit omdebatterad i Kalix. Sedan nyår har kommunen tagit tillbaka matlagningen från att ha haft den utlagd på entreprenad. Från ett produktionskök till tolv skolkök ska faktiskt ge besparingar. Det mesta av maten görs på plats i skolorna, förutom halvfabrikat som färdiga köttbullar. Att personalen lagar merparten av maten, att det är mindre transporter och att det slängs mindre mat är tre av ingredienserna som ska göra att kommunen sparar 1,2 miljoner. Nöjda elever En bonus är nöjda elever. När media intervjuar barn om skolmat brukar svaren ibland vara nedslående. Men p4 Norrbottens journalister får höra nöjda tongångar från Tajna Sandberg, 10 år. Nämen, nästan allting var inte så gott. Nu är det mest ganska gott. Andra elever är glada över att såserna inte är blandade i grytorna längre, och säger att det är bra att det finns två rätter att välja på numera. Arbetsglädjen tillbaka Hanna Andersson jobbade tidigare i köket åt den privata entreprenören men är nu ute på en skola. Även hon upplever en förbättring. Arbetsglädjen har ju kommit tillbaka. Det är ju mycket roligare att påverka sin egen mat och kunna står för det som man serverar ut. Och kunna säga till barnen: det här är gott. Och verkligen mena det, säger Hanna Andersson till P4 Norrbotten Från hemsidan http://www.restaurangvarlden.se/ Tips: Laga din egna eko-ketchup Du kan laga din egna snabba ketchup, blanda: 1 dl passerade ekologiska tomater, 2 msk vinäger, ½ tsk socker salt och peppar. Tillsätt ev 1 msk raps eller olivolja. Smaka av
Mjölksyrade grönsaker nyttigare än färska. Mjölksyrning är en jäsningsprocess (fermentering) där mjölksyrebakterier omvandlar kolhydrater till mjölksyra. Mjölksyrning har en mångtusenårig tradition, och tekniken var från början ett sätt för människan att bevara råvaror dvs. en konserveringsmetod. Den viktigaste orsaken till den förbättrade hållbarheten är att mjölksyrebakterierna bildar syror, i första hand mjölksyra, som sänker livsmedlets ph-värde. Mjölksyran hämmar förruttnelsebakteriernas tillväxt. Mjölksyrebakterierna som finns på råvarorna förökar sig av sig själva, om de ges en gynnsam miljö. Man kan sedan efter en tid märka en förvandling av råvaran till en produkt som förutom en rik aromatisk smak, fått ett högre näringsvärde och att denna näring omvandlats, så att den lättare kan tas upp i kroppen. Det högre näringsvärdet består i att det bildas bl.a C-vitamin och vitamin B-12, de blir helt enkelt nyttigare än om de vore färska. Mjölksyrade grönsaker stimulerar även järnupptaget i kroppen Recept på surkål Det är kanske inte så ofta man gör sin egen surkål men det är väl värt besväret. Den här satsen räcker till en 2-litersburk. 1 sats(er) Ingredienser 1 kg vitkål 2 krm enbär, stötta 2 krm kummin, stött 1 tsk salt Tillagning 1. Strimla kålen tunt och lägg hälften i burken blandat med hälften av salt och kryddor. 2. Stöt gärna med mortelstöt så att saften kommer fram. Tillsätt resten av kål, salt och kryddor. Sista lagret täcks av stora kålblad. Det är viktigt att burken inte blir helt fylld eftersom kålen jäser och behöver utrymme. Lägg en tyngd på kålen så att allt hamnar under vätskan som bildats. 3. Ställ burken varmt de första 2-3 dagarna. Temperaturen ska vara 20-22. När jäsningen kommit igång ställs burken på sval plats två veckor. Detta för att syrningen ska ske långsamt. Temperatur runt 15. 4. Eventuellt måste tyngden spolas av och om kålen är torr tillsätt 1 dl kokt, avsvalnat vatten med 2 krm salt. Därefter ställs burken svalt, mellan 0-8. Efter ytterligare 4-6 veckor är kålen färdig för
att ätas, men den blir ännu bättre efter längre lagring. Kålen ska lukta friskt och syrligt. Luktar det inte gott kan man fått in oönskade bakterier och kålen måste kastas. 5. Det är viktigt att ta upp surkålen med rena redskap - då kan den hålla i flera månader. Visste du att... En genomsnittssvensk äter 70 ton mat och dryck under sin livstid. Det motsvarar en fullastad långtradare. Vi som jobbar med Ekomålet är Monika Ahrås, kostchef 76454 Bo Staaf, Hållbarhetssamordnare 76106 Gun-Britt Hedsten, kostsamordnare 76452 Ursula Furtig, folkhälsosamordnare 76228 Bo-Göran Fransson, livsmedelsinspektör 76365 Thommy Falk, livsmedelsinspektör 76399 Redaktör och ansvarig utgivare: Bo Staaf Hållbarhetssamordnare Tel 861 50 bo.staaf@ludvika.se
HJÄLP OSS ATT SPRIDA Eko-målet!!! Skriv ut (tvåsidigt så klart) och lägg i fikarum eller andra ställen där många kan läsa den. Vidarebefordra den per mail eller hitta på något annat klyftigt. Tidigare nummer av Eko-målet hittar du på www.ludvika.se/kost