Joakim Åkesson Sistaårsstudenters syn på Verksamhetsförlagd utbildning Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola 2016
Joakim Åkesson 2016
Innehåll INNEHÅLL Rapportens struktur... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Forskning om VFU:n... 7 Metod... 10 Läsanvisningar... 12 Resultat och analys... 14 Studenternas syn på sin VFU-placering... 14 Studenternas syn på VFU:ns progression... 15 Studenternas syn på sitt arbete under VFU:n... 18 Studenternas syn på VFU:ns examinationer... 31 Studenternas syn på handledarens arbete... 34 Studenternas syn på VFU-lärarens arbete... 38 Studenternas syn på kommunikationen mellan handledare och VFU-lärare... 41 Studenternas övergripande syn på VFU:n... 42 Slutsatser... 44 Frågor att diskutera i kommande utvecklingsarbete... 47 Referenser... 49 3
Rapportens struktur Rapportens inledning omfattar bakgrunden till studien, dess syfte, samt begrepp som är viktiga att hålla konstanta genom (läsningen) av rapporten. Därefter följer en översikt över relevant forskning som har gjorts inom området fram till idag. I det därpå följande avsnittet återfinns en redogörelse för studiens metodologiska uppläggning och genomförande. Efter det finns ett avsnitt som tydliggör hur rapporten bör förstås och läsas, omfattande bland annat en beskrivning av hur studiens värderingsskalor har använts. Den därpå följande resultatredovisningen och analysen, vilka har integrerats i denna rapport, är indelad i åtta avsnitt (se innehållsförteckning). Därpå följer ett särskilt avsnitt med studiens huvudsakliga slutsatser, strukturerat i med samma delar (underrubriker) som i resultat- och analysdelen. Rapportens avslutas med ett avsnitt där det ställs ett antal frågor, utifrån resultaten och analysen, som kan vara värda att diskutera i ett kommande utvecklingsarbete med VFU:n. 4
Inledning BAKGRUND Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU 1 ) är en viktig och central del av lärarutbildningen. Det är under denna tid av sin utbildning som studenterna förväntas träna och utveckla kunskap, förmågor och färdigheter av relevans för deras kommande yrke som lärare. Men det finns frågetecken runt VFU:n. De handlar exempelvis om i vilken utsträckning de teoretiska inslagen, som främst lärs ut inom ramarna för den högskoleförlagda utbildningen, får sin tillämpning i de praktiska inslagen under VFU:n. Men även det omvända gäller, nämligen hur de erfarenheter som förvärvas genom VFU:n hanteras i den mer teoretiskt orienterade undervisningen på högskolan. Andra frågor som kretsar kring VFU:n handlar bland annat om: Vad tränar studenterna sig i när de är ute på VFU:n? Vilka färdigheter utvecklar de under VFU:n? Är studenterna på plats i partnerskolorna tillräckligt mycket? Är VFU-perioderna för långa eller för korta? Fungerar handledningen från VFU-lärarna på högskolan och handledarna på partnerskolorna? Får studenterna välgrundade och rättvisa bedömningar? Att utvärdera VFU:n på ett övergripande, kvalitativt och kontinuerligt sätt är viktigt. Detta för att skaffa kunskap om VFU:n fokus, inriktning och kvalitetet, och i förlängningen för att kunna bedriva att kvalificerat utvecklingsarbete. Denna utvärdering är beställd av Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och genomförd av fil.dr. Joakim Åkesson, lektor vid Linnéuniversitetet i Växjö. 1 Ett begrepp som används för att beteckna lärarutbildningens praktiktid. 5
SYFTE Denna studie har som syfte att analysera hur VFU:n fungerar utifrån studenternas perspektiv, sett i relation till hur den är avsedd att fungera, så som den beskrivs i de centrala styrdokumenten för VFU:n, På väg mot läraryrket (Malmö högskola 2015a), På väg mot förkolläraryrket (Malmö högskola 2015b), Handbok för VFU:n (Malmö högskola 2014), samt kursplanerna för VFU-kurserna. Studien vägleds av följande frågeställningar: 1. Hur ser studenterna på sin VFU-placering? 2. Hur ser studenterna på progressionen inom VFU:n? 3. Hur ser studenterna på sitt eget arbete under VFU:n? 4. Hur ser studenterna på examinationerna inom VFU:n? 5. Hur ser studenterna på handledarens arbete? 6. Hur ser studenterna på VFU-lärarens arbete? 7. Hur ser studenterna på kommunikationen mellan handledare och VFU-lärare? 8. Hur ser studenterna på VFU:n ur ett mer övergripande perspektiv? Viktiga begrepp Innan vi går vidare måste några begrepp klargöras: VFU-lärare VFU-lärarna är de lärare vid högskolan som har hand om studenterna under VFU:n, som handleder dem från högskolans håll, och som slutligen examinerar dem i VFU-kurserna. Handledare Handledarna är de lärare som arbetar vid partnerskolorna och som handleder studenterna från partnerskolornas sida under VFU:ns genomförande. Partnerskola Partnerskolorna är de skolor vid vilka studenterna genomför sin VFU. 6
FORSKNING OM VFU:N En av de forskare i Sverige som har bedrivit mest forskning om den verksamhetsförlagda utbildningen är Henrik Hegender. Hegender disputerade vid Linnéuniversitetet 2010 med avhandlingen Mellan akademi och profession hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning (Hegender 2010). Syftet med avhandlingen var att studera hur lärarkunskap formuleras och bedöms inom svensk lärarutbildnings verksamhetsförlagda utbildningsdelar. Avhandlingen var en sammanläggningsavhandling omfattande en kappa och tre artiklar. En av dem var Lärarutbildningens kunskapsmål för verksamhetsförlagd utbildning Ett mischmasch av teori och praktik (Hegender 2007). I denna artikel presenterar Hegender en modell för hur lärarstudenters lärande i verksamhetsförlagd utbildning kan förstås (se Figur 1) och en modell för att ytterligare problematisera lärandet i verksamhetsförlagd utbildning (Hegender 2007:202) (se Figur 2). Figur 1. Olika kunskapsformer och dess aktivitetsformer (Källa Hegender 2007:202). Påståendekunskap Procedurkunskap Kunskap-för-praktiken Analysera och verbalt uttrycka något kring egna och andra lärares handlingar i relation till pedagogiska/didaktiska teorier Handla i relation till pedagogiska/didaktiska teorier Kunskap-i-praktiken Analysera och verbalt uttrycka något kring egna och andra lärares handlingars konsekvenser för praxis Handla i relation till beprövad erfarenhet Figur 2. Kunskapsformer och aktivitetsformer vid högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning (Källa Hegender 2007:202). HFU högskola/universitet VFU förskola/skola Påståendekunskap Muntliga/skriftliga uttalanden/analyser/ diskussioner Muntliga/skriftliga uttalanden/analyser/ diskussioner Procedurkunskap Handlingar vid övningslektioner eller i rollspel Handlingar i skola Modellerna sätter fokus på de spänningsfält som finns i utbildning avseende relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap och färdigheter. Hegender har, på egen hand och tillsammans med andra forskare, även skrivit flera artiklar rörande examinering av VFU-kurser, i vilka de bland annat har kritiserat högskolornas och universitetens förfaranden när det gäller studenters möjligheter att få nya prövningar när de ha blivit underkända i VFU-kurser (se ex. Gardesten & Hegender 2013). En annan avhandling på området lades fram av Lena Manderstedt vid Luleå tekniska universitet 2013, med titeln Växelspel med förhinder Skärningspunkter i verksamhetsförlagd svensklärarutbildning. Syftet med avhandlingen var att nå kunskap om hur VFU konstrueras i policy- och styrdokument, samt i lärarutbildares och studenters utsagor (Manderstedt 2013). I sin avhandling visade Manderstedt bland annat: (1) hur VFU:n 7
uppfattades som mindre värd i förhållande till högskoleförlagd utbildning, (2) att examinationen av VFU:n var en kritisk punkt i studenternas utbildning, samt (3) att det fortfarande fanns en spricka mellan teori och praktik som ännu inte var överbryggad. Parallellt med mer renodlad forskning på området har det genomförts en rad utvärderingar av VFU:n av olika typer av organisationer från enskilda högskolor och universitet till Universitetskanslerämbetet (UKÄ). En av de senaste rapporterna kom från UKÄ 2015 under titel Uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna (UKÄ 2015). Rapporten var en konsekvens av att UKÄ hade fått i uppdrag av regeringen 2014 att följa upp hur genomförandet av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har förändrats och utvecklats efter att de nya examensordningarna för förskollärare, grundlärare och ämneslärare trädde ikraft i januari 2011. I uppföljningen analyserades hur VFU:n organiseras och genomförs, bland annat utifrån studenters och VFU-lärares perspektiv. Uppföljningen renderade i ett antal iakttagelser rörande VFU:ns innehåll, organisation, examination och handledning. Två av dessa iakttagelser, vilka är särskilt relevanta i förhållande till föreliggande studie, var (1) att kommunikationen mellan handledare (på partnerskolorna) och VFU-lärarna var bristfällig, och (2) att studenterna bör vara i olika skolverksamheter under olika VFU-perioder. Den utvärdering du nu läser (föreliggande studie) är en fortsättning på och utveckling av en utvärdering av VFU:n som genomfördes på Malmö högskola under hösten 2014, med titeln Utvärdering av Verksamhetsförlagd utbildning för lärarutbildning vid Fakulteten för lärande och samhälle - En kartläggande studie av synen på den verksamhetsförlagda utbildningen utifrån Studenters, VFU-lärares och Handledares perspektiv (Åkesson 2015). Denna studie hade som syfte att studera den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n) vid fakulteten Lärande och samhälle vid Malmö högskola. Närmare bestämt syftar den till att belysa hur VFU:n fungerar i praktiken, ute i partnerskolorna och i samspelet mellan partnerskolorna och högskolan utifrån studenternas, VFU-lärarnas, handledarnas perspektiv. Två svagheter med denna studie, i jämförelse med föreliggande studie, var att den gav uttryck för samtliga studenters syn på VFU:n oavsett var de befann sig i utbildningen, samt att den endast fångade förskollärar- och grundlärarstudenternas perspektiv. Till skillnad från i föreliggande studie, där endast studenter som har läst samtliga VFU-kurser är inkluderade och där samtliga lärarstudentgrupper finns representerade. Föreliggande studie har omfattar dock inte handledarnas och VFU-lärarnas perspektiv som vid förra utvärderingstillfället. Även tidigare har det genomförts utvärderingar av VFU:n vid Malmö högskola. VFU:n utvärderades inom ett antal utbildningar vid högskolan 2006, och i rapporten Lärande för livet verksamhetsförlagd utbildning (Bergkvist m.fl. 2006) genomfördes bland annat en SWOT-analys som kom fram till att: (1) studenterna som regel var oförberedda för VFU:n, (2) att det fanns stora klyftor mellan flera av utbildningarnas huvudämne och studenternas erfarenheter under VFU:n, men också (3) att det i flera fall fanns adekvata handledarutbildningar och (4) att studenterna upplevde att de var till nytta på sina praktikplatser. 8
Högskolan i Gävle utvärderade sin verksamhetsförlagda utbildning i lärarutbildningen 2009 (Högskolan i Gävle 2009). Utvärderingen syftade till att utveckla och förbättra den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen ambitionen var att göra detta årligen framöver. I utvärderingen görs analyser av olika aspekter av samverkan mellan VFU:ns olika aktörer (lärosäte, studenter och praktik-skolor) och i samband med analyserna ges utvecklingsförslag. Som exempel kan nämnas att man fann att cirka en av fyra handledare på praktik-skolorna fick information om VFU:n allt för sent och att denna som regel kom från studenterna. 9
METOD Utvärderingsmetodologi Utvärderingen är i första hand uppbyggd enligt en mål-process modell (Vedung 2009) där frågor har konstruerats utifrån mål och riktlinjer för VFU:n (så som de har formulerats i styrdokument för VFU:n), som sedan har används för att få svar på om processen, i praktiken, följer dessa riktlinjer och bidrar till att målen uppfylls. Modellen är kompletterad med inslag av en intressentutvärdering då attityder för verksamhetens intressenter i form av studenter studeras. Enkätundersökning För att uppnå studiens syfte har en (elektronisk) enkätundersökning genomförts. Enkätens frågor utformades med grund i styrdokumenten för VFU:n, närmare bestämt dokumenten På väg mot läraryrket (och motsvarande dokument för förskollärarutbildningen), Handbok för VFU, samt kursplanerna för VFU-kurserna (fem stycken till antalet). Enkätundersökningen är i första hand att betrakta som en attitydundersökning som sökt fånga studenternas uppfattningar, upplevelser och värderingar av i vilken utsträckning de har tränat och utvecklat olika förmågor och färdigheter, handledarens arbete, VFU-lärarens arbete examinationer, etc. Enkäten omfattade 31 frågor, varav många av dem var matrisfrågor och hade flervalsalternativ, vilket renderade totalt 88 variabler att analysera. Enkäten var i hög grad strukturerad i meningen att de flesta frågor hade fasta svarsalternativ. Enkäten var indelad i följande teman: 1. VFU-placering 2. Progression 3. Studenternas arbete under VFU:n 4. Examinationer 5. Handledarens arbete 6. VFU-lärarens arbete 7. Kommunikationen mellan handledare och VFU-lärare 8. Övergripande om VFU:n Enkäten distribuerades via det elektroniska enkät-verktyget Sunet Survey & Report. Studenternas e-mailadresser matades in i detta verktyg, sedan sköttes utskick, påminnelser och datainsamling av verktyget. När datan från enkäten var insamlad exporterades denna till Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS v.22). I statistikprogrammet SPSS bearbetades och analyserades datan innan resultaten exporterades till Microsoft Excel där den slutgiltiga framställningen gjordes. 10
Urval Studien har uteslutande genomförts på studenter som har varit i slutet på sin utbildning och som har genomfört samtliga VFU-kurser (i de flesta fall fem stycken). Detta för att det är dessa studenter som har bäst överblick över VFU:n och på det mest insiktsfulla sättet kan uttala sig om VFU:n som helhet. Enkäten gick ut till såväl förskollärarstudenter som grundlärarstudenter, ämneslärarstudenter, yrkeslärarstudenter och KPU-studenter (KPU = Kompletterande pedagogisk utbildning). Svarsfrekvens Enkäten gick ut till totalt 672 studenter och besvarades av totalt 275 studenter, vilket ger en svarsfrekvens på 41 procent en relativt normal och i allmänhet godtagbar svarsfrekvens vid användning av e-enkäter som denna. De flesta av de svarande var förskollärarstudenter, 127 studenter. Studien omfattar därtill 49 grundlärarstudenter, 28 ämneslärarstudenter, 32 yrkeslärarstudenter, 33 KPU-studenter och sex studenter som har angett att de läser en annan utbildning (i första hand inom ULVprojektet) (se Diagram 1). Diagram 1. Studenternas svar på frågan: Vilken lärarutbildning läser/läste du? (n=275, andelar i procent) 50,0 46,2 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 17,8 10,2 11,6 12,0 2,2 Förskol- Grund- Ämnes- Yrkes- KPU- Annan 11
LÄSANVISNINGAR Värderingsskalan Enkätundersökningen är som sagt att betrakta som en attitydundersökning. Studenterna har fått värdera i vilken utsträckning de anser eller upplever olika saker. Dessa värderingar har de fått göra utifrån en fyragradig skala, från Ingen alls (0) till Mycket stor (4), och i vissa fall med ett tillkommande Vet ej alternativ (se Figur 3). Skalan saknar som synes i Figur 1 ett Varken eller alternativ, mellan Ganska liten och Ganska stor. Detta är ett medvetet val för att tvinga fram ett ställningstagande från studenternas sida. Om de absolut inte har kunna ta ställning i den ena eller den andra riktningen har de kunnat kryssa för Vet ej -alternativet. Vid analys och presentation av resultaten har ett nyckeltal beräknats baserat på studenternas svar, nämligen andelen av studenterna som anser eller upplever att något är på ett visst sätt i Stor utsträckning. För att beräkna detta nyckeltal har andelen studenter som har kryssat för Ganska stor (3) och andelen som har kryssat för Mycket stor (4) adderats, och denna andel är andelen av samtliga studenter som har besvarat den specifika frågan (se Figur 4). Användningen av detta nyckeltal i analyser och presentationer av resultaten har möjlighjort att sammanfatta och åskådliggöra stora mängder data inom ett relativt begränsat utrymme. Figur 3. Värderingsskala. Ingen alls (0) Mycket liten (1) Ganska liten (2) Ganska stor (3) Mycket stor (4) X Vet ej Figur 4. Värderingsskala beräkning av nyckeltalet Stor. Ingen alls (0) Mycket liten (1) Ganska liten (2) Ganska stor (3) Mycket stor (4) X Totalt 4% 10% 14% 44% 25% 3% 100% 69% Vet ej 12
Värderingar av andelar i rapportens formuleringar I rapporten värderas andelen av de svarande som har angivit att de anser eller upplever någonting i Stor utsträckning (nyckeltalet som redogörs för i föregående avsnitt). Detta görs på ett konsekvent sätt genom hela rapporten (se Figur 5). När formuleringen lyder att en mycket liten andel av studenterna i stor utsträckning anser eller upplever någonting, så innebär detta att upp till 29 procent av dem har angett att de anser eller upplever detta i stor (ganska stor eller mycket stor) utsträckning. Om formuleringen lyder att en liten andel av studenterna i stor utsträckning anser eller upplever någonting, så innebär detta att mellan 30 och 39 procent av dem har angett att de anser eller upplever detta i stor (ganska stor eller mycket stor) utsträckning, etc. i enlighet med Figur 5. Figur 5. Värderingar av andelar i rapportens formuleringar. Andel (i procent) av studenterna som har svarat Värdering av andel 0-29 Mycket liten 30-39 Liten 40-49 Ganska liten 50-69 Varken stor eller liten 70-79 Ganska stor 80-89 Stor 90-100 Mycket stor 13
Resultat och analys STUDENTERNAS SYN PÅ SIN VFU-PLACERING En stor andel av samtliga studenter (ca 84 procent) är i stor utsträckning nöjda med sin VFUplacering (se Diagram 2). Mest nöjda är yrkeslärar- och KPU-studenterna (ca 97 procent) minst nöjda är förskollärarstudenterna (ca 77 procent). Det kan finnas anledning att följa upp varför var femte förskollärarstudent inte är nöjd med sin VFU-placering. Diagram 2. Studenternas nöjdhet med sin VFU-placering. Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 I vilken utsträckning är du nöjd med din VFU-placering? 84,2 77,0 87,8 82,1 96,8 97,0 Förklaring till Diagram 2. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 267 Förskollärare 126 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 31 KPU-studenter 33 14
STUDENTERNAS SYN PÅ VFU:NS PROGRESSION Studenterna verkar ha svårt att se skillnader mellan de VFU-kurser de har läst under utbildningen. Endast 41 procent av studenterna upplever i stor utsträckning att det är skillnad mellan kurserna (se Diagram 3). Sett i relation till övriga studentgrupper är ämneslärarstudenterna den grupp där störst andel har märkt skillnader mellan kurserna (ca 57 procent) medan KPU-studenterna i minst utsträckning har märkt skillnader. Underligt nog upplever en större andel av studenterna att kurserna bygger vidare på varandra i progression, än andelen som upplever att det har varit skillnad mellan kurserna. Grundlärarstudenterna är de som i störst utsträckning kan se hur kurserna bygger vidare på varandra, medan ämneslärarstudenterna är de som har svårast att se det. Det kan ses som problematiskt att studenterna inte kan se uppenbara skillnader mellan VFUkurserna. Detta kan bero på otydligheter från studenternas lärare när det gäller vad som förväntas av dem i kurserna, vilka krav som finns, och hur kurserna skiljer sig från varandra. Den praktiska verksamheten i partnerskolorna kan man inte förvänta sig ska vara radikalt annorlunda mellan de olika tillfällen som studenterna möter verksamheten. Däremot är tanken att studenterna ska möta verksamheten på olika sätt i de olika kurserna. Det kan också vara så att studenterna faktiskt tar sig an VFU-perioderna på olika sätt, allt eftersom de avancerar genom utbildningen och utvecklar sig men att de är relativt blinda för sin personliga utveckling när de reflekterar över frågan om kurserna skiljer sig åt. Diagram 3. Studenternas syn på VFU:ns progression. Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. I vilken utsträckning upplever du att...... det har varit skillnad mellan de VFU-kurser du har läst under utbildningen? 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 27,3 41,1 41,7 40,8 37,5 57,1... VFU-Kurserna bygger vidare på varandra (finns det en progression)? Förklaring till Diagram 3 Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 50,0 53,1 54,5 64,7 69,3 73,5 15
Åsikterna går isär när det gäller om studenterna syn på om studenter bör vara på samma partnerskola under hela sin utbildning. Närmare hälften av studenterna tycker att de bör vara det (se Diagram 4). Förskollärarstudenterna är de som i minst utsträckning anser att de bör vara det (ca 40 procent) och yrkeslärarstudenterna är de som anser det i störst utsträckning (ca 66 procent). Det finns naturligtvis både för och nackdelar med att vara på en och samma partnerskola under hela sin utbildning och resultatet på denna fråga kan ses som en spegling av detta. Att vara på samma partnerskola ger möjligheten för studenterna att lära känna verksamheten på djupet och pröva sin kunskap och sina färdigheter inom en rad olika områden. En nackdel, jämfört med att vara på olika partnerskolor under utbildningen, är att studenterna går miste om möjligheten att se hur karaktären på verksamheten kan variera mellan olika skolor och sammanhang, exempelvis olika sociala kontexter. Här kan det också vara av värde att återknyta till UKÄ:s uppföljning från 2015 i vilken det hävdades att studenter bör vara i olika skolverksamheter under olika VFU-perioder (UKÄ 2015), med motiveringarna: (1) att det finns en risk att handledaren blir allt för lojal med studenten om de deras samvaro blir för lång, samt (2) att det är viktigt att studenterna möter skolverksamheter i olika typer av miljöer så att de blir bättre rustade för kommande läraruppdrag (UKÄ 2015:41). En fråga som kan vara intressant att diskutera är varför förskollärarstudenterna i minst utsträckning, och yrkeslärarstudenterna i störst utsträckning, tycker att studenterna ska vara på samma partnerskola under hela sin utbildning? Har detta med karaktären på ämnesinnehållet att göra? Ser lärarstudenter med hög grad av ämnesmässig specialisering inom sin lärargärning (så som ämnes- och yrkeslärarstudenter) hellre att de får vara på ett och samma ställe under längre tid för att få möjlighet att fördjupa sig inom sin ämnesdidaktik, medan lärarstudenter med större ämnesmässig bredd (och mindre djup) ser ett större värde i att pröva och utveckla sin kompetens i olika (sociala?) kontexter? Diagram 4. Studenternas svar på frågan: Anser du att studenter bör vara på samma partnerskola under hela sin utbildning? Andelar i procent. 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 Ja, jag tycker att studenter bör ha samma partnerskola under hela utbildningen 46,9 40,2 44,9 50,0 51,5 65,6 Förklaring till Diagram 4. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 16
De flesta av studenterna tycker att VFU-perioderna är lagom långa (se Diagram 5). Mest nöjda med längden på perioderna verkar yrkeslärarstudenterna vara. Väldigt få av studenterna tycker att perioderna är för långa, och cirka en av tre studenter menar att de är för korta. Ämneslärarstudenterna sticker ut i sammanhanget då hälften av dem tycker att VFUperioderna är för korta. De flesta studenter verkar alltså relativt nöjda med längden på VFUperioderna, men om man skulle pröva att förändra längden på VFU-perioderna så antyder studenternas svar att de hellre ser längre VFU-perioder är kortare, särskilt gäller detta för ämneslärarstudenterna där hälften av dem gärna hade sett längre perioder. Uppföljande fråga: Varför är det ämneslärarna som i störst utsträckning, och yrkeslärarna som i minst utsträckning tycker att VFU-perioderna är för korta? Diagram 5. Studenternas svar på frågan: Vad anser du om längden på VFU-perioderna? Andelar i procent. 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 De är för långa 6,9 0,0 0,0 3,1 0,0 12,6 De är lagom långa 49,6 50,0 58,5 65,3 66,7 81,3 De är för korta 15,6 34,5 37,8 34,7 33,3 50,0 Förklaring till Diagram 5. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 17
STUDENTERNAS SYN PÅ SITT ARBETE UNDER VFU:N Studenternas uppskattning av omfattningen av deras arbete i tid under VFU:n Studenterna anger att de har varit på plats i genomsnitt ca 35 timmar i veckan (se Diagram 6). Skillnaderna mellan studentgrupperna är små och varierar mellan yrkeslärarstudenternas 37 timmar i veckan och KPU-studenternas 31 timmar i veckan 2. Det verkar med andra ord som att studenterna lägger rimligt med tid på plats i partnerskolorna. Möjligen kan man argumentera för att de spenderar för mycket tid där, då studenternas lärande kan stärkas av att de distanserar sig från och reflekterar över verksamheten. Diagram 6. Antalet timmar i veckan som studenterna uppger att de har varit på plats i partnerskolan. 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 Ungefär hur många timmar i veckan har du i genomsnitt varit på plats i partnerskolan under VFU-kurserna? 34,9 35,8 34,1 35,5 36,9 31,4 Förklaring till Diagram 6. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 2 Färre än hälften av Yrkeslärarstudenterna gör VFU i sin tjänst, detta kan ev. påverka resultatet. När det gäller KPU kan det ibland vara smala ämnen med få undervisningstillfällen som påverkar resultatet. 18
Hur studenterna menar att de har arbetat under VFU:n En ganska stor andel av studenterna (ca 73 procent) har i stor utsträckning dokumenterat sådant som har skett under VFU-perioderna (se Diagram 7). Förskollärarstudenterna är den studentgrupp där störst andel (ca 80 procent) har gjort så i stor utsträckning medan yrkeslärarstudenterna har minst andel (ca 63 procent) som har gjort det i stor utsträckning. Uppföljande fråga: Varför har en så liten andel av yrkeslärarstudenterna angett att de i stor utsträckning har dokumenterat sådant som har skett under VFU-perioderna? En mycket stor andel av studenterna (ca 93 procent) har i stor utsträckning reflekterat över sådant som har skett under VFU-perioderna. Skillnaderna mellan studentgrupperna är mycket små. Även om en mycket stor andel av studenterna anger att de i stor utsträckning har reflekterat över sådant som har skett under VFU-perioderna så har närmare var tionde student inte gjort detta. Är detta acceptabelt och vad kan det bero på att de inte har gjort det? En ganska stor andel av studenterna (ca 74 procent) har i stor utsträckning använt teorier från högskolan under VFU-perioderna. Störst andel av dem som har gjort det i stor utsträckning återfinns bland grundlärarstudenterna (ca 84 procent) medan minst andel som har gjort det återfinns bland KPU-studenterna (52 procent). Uppföljande fråga: Varför har så låga andelar av ämnesärarstudenterna och KPU-studenterna angett att de i stor utsträckning har använt teorier från högskolan under VFU-perioderna? En stor andel av studenterna (82 procent) har i stor utsträckning diskuterat sådant som har hänt under VFU-perioderna med sin handledare. I störst utsträckning verkar ämneslärarstudenterna ha gjort det (ca 96 procent) och i minst utsträckning verkar förskollärarstudenterna och yrkeslärarstudenterna ha gjort det (ca 75 procent). Uppföljande fråga: Hur kommer det sig att en så stor andel av ämneslärarstudenterna i stor utsträckning har diskuterat sådant som har hänt under VFU-perioderna med sin handledare? Studenterna har inte diskuterat sådant som har skett under VFU-perioderna med sina VFUlärare i samma utsträckning som de har gjort det med sina handledare. Ungefär hälften av studenterna (ca 52 procent) uppger att de i stor utsträckning har dikuterat VFU:n med sin VFU-lärare. I störst utsträckning har grundlärarstudenterna gjort det (ca 59 procent) och i minst utsträckning har yrkeslärararstudenterna gjort det (ca 25 procent) här är andelen anmärkningsvärt låg jämfört med övriga studentgrupper. Närmare hälften av studenterna menar alltså att de inte har diskuterat sådant som har skett under VFU-perioderna med sina VFU-lärare i någon större utsträckning. Detta måste ses som en uppenbar brist i VFU:n. 19
Diagram 7. Studenternas syn på hur de har arbetat under VFU-perioderna. Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. I vilken utsträckning...... har du dokumenterat sådant som har skett under VFU-perioderna? 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 73,1 79,5 69,4 67,9 62,5 69,7... har du reflekterat över sådant som har skett under VFU-perioderna? 92,7 93,7 91,8 92,9 90,6 93,9... har du använt teorier från högskolan under VFU-perioderna? 51,5 60,7 74,2 78,0 83,7 75,0... har du diskuterat sådant som har skett under VFU-perioderna tillsammans med din handledare? 82,2 74,8 89,8 96,4 75,0 90,9... har du diskuterat sådant som har skett under VFU-perioderna tillsammans med din VFU-lärare? 25,0 52,0 56,7 59,2 53,6 45,5 Förklaring till Diagram 7. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 20
Studenternas förtrogenhet med styrdokumenten för VFU:n På ett övergripande plan verkar studenterna vara väl insatta i styrdokumentet På väg mot läraryrket. Cirka 85 procent menar att de är det i stor utsträckning (se Diagram 8). Det går dock att vända på resonemanget och fråga sig hur ansvariga för VFU-organisationen på fakulteten ser på att cirka 15 procent av studenterna, när de har nått slutet av sin utbildning, fortfarande inte upplever att de i stor utsträckning känner till innehållet i dokumentet? Kännedomen om styrdokumentet Handbok för VFU är betydligt mindre. Cirka 39 procent anser i stor utsträckning att de känner till innehållet. Minst kännedom har ämneslärarstudenterna där endast en av tio studenter menar att de i stor utsträckning känner till innehållet. Om man anser att Handbok för VFU är ett viktigt dokument som studenterna bör eller ska vara förtrogna med, inte minst när de kommer till slutet av sin utbildning, bör man överväga att göra insatser för att öka förtrogenheten. Diagram 8. Studenternas förtrogenhet med VFU:ns styrdokument. Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. I vilken utsträckning...... känner du till innehållet i På väg mot läraryrket? 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 85,1 87,4 85,7 85,7 78,1 81,8... känner du till innehållet i Handbok för VFU? 10,7 37,8 39,4 32,7 46,9 51,5 Förklaring till Diagram 8. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 21
Studenternas upplevelse av styrning och nytta under VFU:n Det är relativt stora skillnader mellan studentgrupperna när det gäller i vilken utsträckning de upplever att deras arbete har varit styrt av uppgifter från högskolan (se Diagram 9). Generellt sett menar 39 procent av studenterna att det är så i stor utsträckning. Andelarna varierar dock mellan studentgrupperna, från förskollärarstudenterna, där 51 procent upplever att arbetet styrs i stor utsträckning, till yrkeslärarstudenterna, där 16 procent upplever att det är så. De stora skillnaderna mellan studentgrupperna avseende deras upplevelser av hur styrt arbetet vid partnerskolan är av uppgifter från högkolan är anmärkningsvärda. Är dessa skillnader rimliga med tanke på att studenterna följer i stort sett samma kursplaner? Ska det gå att ha denna variation inom ramarna för samma styrdokument? De flesta av studenterna upplever att de har varit till nytta för skolverksamheten. Cirka 84 procent menar att de har varit det i stor utsträckning. Variationerna mellan studentgrupperna är små, från 87 procent för förskollärarstudenterna, till 78 procent för yrkeslärarstudenterna. Ambitionen från högskolans sida, gällande att studenterna ska vara och känna att de är till nytta för skolverkasamheten under VFU:n, verkar av dessa resultat att döma infrias i stor utsträckning. Detta verkar också vara något som håller sig relativt konstant över tid då Bergkvist m.fl., för tio år sedan konstaterade detsamma (se Bergkvist m.fl. 2006). Diagram 9. Studenternas syn på styrning från högskolan och nytta för skolverksamheten under VFU:n. Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. I vilken utsträckning upplever du att...... ditt arbete vid partnerskolan har varit styrt av uppgifter från högskolan? 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 15,6 18,2 28,6 38,9 38,8 51,2... du har varit till nytta för skolverksamheten under VFU:n? 84,4 86,6 85,7 82,1 78,1 81,8 Förklaring till Diagram 9. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 22
Studenternas upplevelser av vad de har tränat sig i under VFU:n Det finns ganska stora variationerna mellan studentgrupperna avseende vad de upplever att de har tränat sig i under VFU-perioderna. Att planera undervisning/pedagogisk verksamhet upplever cirka 50 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning (se Diagram 10). Förskollärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 54 procent) medan ämneslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 22 procent). En anmärkningsvärt liten andel av ämneslärarstudenterna upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att planera undervisning. Varför är det så och är detta acceptabelt? Att genomföra undervisning/pedagogisk verksamhet upplever en ganska liten andel av studenterna (ca 44 procent) att de har tränat i stor utsträckning. Förskollärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 54 procent) medan ämneslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 15 procent). En anmärkningsvärt liten andel av ämneslärarstudenterna, men också yrkeslärarstudenterna och KPU-studenterna, upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att genomföra undervisning. Varför är det så och är detta acceptabelt? Att utvärdera undervisning/pedagogisk verksamhet upplever cirka 58 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning. Grundärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 63 procent) medan ämneslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 44 procent). Att utveckla undervisning/pedagogisk verksamhet upplever cirka 58 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning. Förskollärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 63 procent) medan ämneslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 37 procent). Att anpassa undervisning/pedagogisk till barn/elever med olika förmågor och behov upplever cirka 58 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning. Grundärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 67 procent) medan yrkeslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 34 procent). En anmärkningsvärt liten andel av yrkeslärarstudenterna upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att anpassa undervisning/pedagogisk till barn/elever med olika förmågor och behov. Varför är det så och är detta acceptabelt? Att bedöma barn/elever upplever cirka 54 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning. KPU-studenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 79 procent) medan förskollärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 43 procent). Att ha utvecklingssamtal med barn/elever upplever en liten andel av studenterna (ca 32 procent) att de har tränat i stor utsträckning. KPU-studenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 42 procent) medan förskollärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 24 procent). En 23
anmärkningsvärt liten andel av samtliga studenter upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att ha utvecklingssamtal med barn/elever. Varför är det så och är detta acceptabelt? Att kommunicera ansvarsfullt med barn/elever upplever en stor andel av studenterna (ca 43 procent) att de har tränat i stor utsträckning (se Diagram 11). KPU-studenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 55 procent) medan yrkeslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 34 procent). En anmärkningsvärt liten andel av förskollärarstudenter och yrkeslärarstudenter upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att kommunicera ansvarsfullt med barn/elever. Varför är det så? Att agera utifrån goda ämneskunskaper upplever cirka 54 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning. Förskollärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 55 procent) medan ämneslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 34 procent). En anmärkningsvärt liten andel av ämneslärarstudenter, yrkeslärarstudenter och KPU-studenter upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att agera utifrån goda ämneskunskaper. Det är uppseendeväckande att de förhåller sig på detta sätt. De studentgrupper som teoretiskt sett borde träna detta i störst utsträckning är alltså de som upplever det att de har gjort det i minst utsträckning. Detta kan dock vara på det viset att just dessa studenter är särskilt medvetna av vikten av att de tränar detta och därför värderar utsträckningen i vilken de upplever att de faktiskt gör detta lågt i förhållande till vad de känner att de borde. Det är alltså möjligt att de faktiskt tränar detta i högre utsträckning än förskollärarstudenter och grundlärarstudenter, även om de värderar omfattningen lägre. Att agera utifrån didaktiska överväganden upplever cirka 53 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning. KPU-studenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 55 procent) medan ämneslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 34 procent). Även här är det alltså anmärkningsvärt att en så liten andel av ämneslärarstudenterna upplever att de i stor utsträckning har tränat sig i att agera utifrån didaktiska överväganden. Varför är det så och är detta acceptabelt? Att agera självständigt i sin yrkesroll upplever en ganska liten andel av studenterna (ca 45 procent) att de har tränat i stor utsträckning. Förskollärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 52 procent) medan yrkeslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 22 procent). En anmärkningsvärt liten andel av yrkeslärarstudenterna och ämneslärarstudenterna upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att agera självständigt i sin yrkesroll. Varför är det så och är detta acceptabelt? Att agera empatiskt i sin yrkesroll upplever en liten andel av studenterna (ca 37 procent) att de har tränat i stor utsträckning. KPU-studenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 52 procent) medan ämneslärarstudenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 18 procent). En anmärkningsvärt liten andel av ämneslärarstudenterna upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att agera empatiskt i sin yrkesroll. Varför är det så och är detta acceptabelt? 24
Att reflektera kritiskt över sitt läraruppdrag upplever en ganska liten andel av studenterna (ca 49 procent) att de har tränat i stor utsträckning. Grundlärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 63 procent) medan KPU-studenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 33 procent). En anmärkningsvärt liten andel av KPU-studenter och ämneslärarstudenter upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att reflektera kritiskt över sitt läraruppdrag. Varför är det så och är detta acceptabelt? Att reflektera över hur du kan utvecklas i din yrkesroll upplever cirka 50 procent av studenterna att de har tränat i stor utsträckning. Grundlärarstudenterna har störst andel som upplever att de har tränat detta i stor utsträckning (ca 61 procent) medan yrkeslärarstudenterna och KPU-studenterna har minst andel som upplever att de har tränat det i stor utsträckning (ca 39 procent). En anmärkningsvärt liten andel av yrkeslärarstudenter och KPU-studenter upplever alltså att de i stor utsträckning har tränat sig i att reflektera över hur du kan utvecklas i sin yrkesroll. Varför är det så och är detta acceptabelt? På ett övergripande plan är det förvånansvärt låga andelar av studenterna som anser att de i stor utsträckning har tränat de färdigheter som undersöks i denna studie, under VFU:n. Särskilt uppenbart blir detta sett i relation till vad studenterna har utvecklat under VFU:n och i vilken utsträckning de upplever att de har utvecklat detta, vilket avhandlas i det följande avsnittet. 25
Diagram 10. Studenternas syn på vad de har tränat sig i under VFU-perioderna (A). Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. I vilken utsträckning upplever du att du har fått träna dig i att... planera undervisning / pedagogisk verksamhet under VFU-kurserna? 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 22,2 43,8 49,5 54,3 50,0 54,5 genomföra undervisning / pedagogisk verksamhet under VFU-kurserna? 14,8 44,3 43,8 31,3 36,4 54,3 utvärdera undervisning / pedagogisk verksamhet under VFU-kurserna? 57,9 61,4 62,5 44,4 50,0 51,5 utveckla undervisning / pedagogisk verksamhet under VFU-kurserna? 37,0 46,9 57,9 63,0 56,3 60,6 anpassa undervisning / pedagogisk verksamhet till barn/elever med olika förmågor och behov under VFU-kurserna? 34,4 58,2 58,3 67,3 57,1 60,6 bedöma barn/elever under VFU-kurserna? 53,5 43,3 46,4 46,9 69,4 78,8 ha utvecklingssamtal med barn/elever under VFU-kurserna? 31,6 23,6 40,8 32,1 34,4 42,4 Förklaring till Diagram 10. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 26
Diagram 11. Studenternas syn på vad de har tränat sig i under VFU-perioderna (B). Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. I vilken utsträckning upplever du att du har fått träna dig i att... kommunicera ansvarsfullt med barn/elever under VFU-kurserna? 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 43,3 39,4 49,0 42,9 34,4 54,5 agera utifrån goda ämneskunskaper under VFU-kurserna? agera utifrån didaktiska överväganden under VFU-kurserna? 32,1 37,5 39,4 35,7 54,0 63,5 61,2 53,3 53,2 55,1 53,1 60,6 agera självständigt i din yrkesroll under VFU-kurserna? 25,0 21,9 45,3 51,6 49,0 48,5 agera empatiskt (ta hänsyn till andras känslor) i din yrkesroll under VFU-kurserna? 17,9 37,2 36,5 34,7 40,6 51,5 reflektera kritiskt över ditt läraruppdrag under VFU-kurserna? reflektera över hur du kan utvecklas i din yrkesroll under VFU-kurserna? Förklaring till Diagram 11. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 49,1 52,0 35,7 40,6 33,3 50,2 52,0 39,3 43,8 39,4 63,3 61,2 27
Studenterna upplever av vad de har utvecklat under VFU:n Även när det gäller vad studenterna upplever att de har utvecklat under VFU-perioderna finns det variationer mellan studentgrupperna än om skillnaderna mellan grupperna inte är lika stora som när det gäller vad de känner att de har tränat. Cirka 66 procent av studenterna upplever att de har utvecklat sin teoretiska kunskap för (förskol-)lärarrollen i stor utsträckning (se Diagram 12). Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland grundlärarstudenterna (ca 74 procent) och minst andel återfinns bland KPU-studenterna (ca 49 procent). En anmärkningsvärt liten andel av KPU-studenterna upplever alltså att de i stor utsträckning har utvecklat sin teoretiska kunskap för (förskol-)lärarrollen. Varför är det så och är detta acceptabelt? En stor andel av studenterna (ca 88 procent) upplever att de har utvecklat sina praktiska färdigheter för (förskol-)lärarrollen i stor utsträckning. Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland ämneslärarstudenterna (ca 100 procent) och minst andel återfinns bland yrkeslärarstudenterna (ca 75 procent). En anmärkningsvärt stor andel av ämneslärarstudenterna upplever alltså att de i stor utsträckning har utvecklat sina praktiska färdigheter för lärarrollen. Varför är det så och kan lärare för andra studentgrupper ta efter något här? En ganska stor andel av studenterna (ca 75 procent) upplever att de har utvecklat sin förmåga att tillämpa teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet i stor utsträckning. Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland grundlärarstudenterna (ca 84 procent) och minst andel återfinns bland KPU-studenterna (ca 67 procent). En stor andel av studenterna (ca 82 procent) upplever att de har utvecklat sin analysförmåga i stor utsträckning. Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland grundlärarstudenterna (ca 88 procent) och minst andel återfinns bland yrkeslärarstudenterna (ca 72 procent). En stor andel av studenterna (ca 87 procent) upplever att de har utvecklat sin reflektionsförmåga i stor utsträckning. Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland grundlärarstudenterna (ca 90 procent) och minst andel återfinns bland KPU-studenterna (ca 76 procent). En stor andel av studenterna (ca 80 procent) upplever att de har utvecklat sin förmåga att göra didaktiska överväganden i stor utsträckning. Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland ämneslärarstudenterna (ca 93 procent) och minst andel återfinns bland yrkeslärarstudenterna (ca 75 procent). En anmärkningsvärt stor andel av ämneslärarstudenterna upplever alltså att de i stor utsträckning har utvecklat sina praktiska färdigheter för lärarrollen. Varför är det så och kan lärare för andra studentgrupper ta efter något här? En stor andel av studenterna (ca 86 procent) upplever att de har utvecklat sin förmåga att utöva ett kommunikativt ledarskap i stor utsträckning. Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland förskollärarstudenterna (ca 88 procent) och minst andel återfinns bland yrkeslärarstudenterna (ca 78 procent). 28
En stor andel av studenterna (ca 84 procent) upplever att de har utvecklat sin förmåga att utöva ett demokratiskt ledarskap i stor utsträckning. Störst andel som upplevera att de har gjort detta i stor utsträckning återfinns bland grundlärarstudenterna (ca 90 procent) och minst andel återfinns bland yrkeslärarstudenterna (ca 72 procent). Det verkar alltså finnas avsevärda möjligheter stärka studenternas lärande avseende deras förmåga att tillämpa teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet och deras teoretiska kunskap för (förskol-)lärarrollen under VFU-kurserna. Detta är värt att understryka särskilt då tidigare forskning på området har pekat på att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller bryggan mellan praktik och teori inom såväl HFU som VFU (se ex. Hegender 2010, 2007 & Manderstedt 2013). Vid en jämförelse mellan svaren på frågorna rörande vad studenterna upplever att de har tränat respektive utvecklat kan konstateras att de i betydligt högre grad upplever att de har utvecklat än vad de upplever att de har tränat olika förmågor och färdigheter under VFU:n. En förklaring till detta kan givetvis ligga i att en betydande del av VFU:n kan handla om att gå vid sidan och observera/studera hur erfarna lärare agerar och att göra detta kan upplevas som utvecklande. En fråga som dock manar till reflektion och diskussion är dock i vilken utsträckning studenterna faktiskt får träna sina förmågor och färdigheter, i egen praktisk handling, under VFU:n och om denna omfattning är rimlig i förhållande till vad man vill åstadkomma genom VFU:n? Om vi söker förstå detta sett i relation till Hegenders modell för hur lärande i verksamhetsförlagd utbildning kan förstås (Hegender 2007) så verkar en stor del av inlärningen av procerdurkunskap ske genom att observera hur andra handlar och mindre om att lära sig genom eget handlande (se Figur 1 och Figur 2, sid. 7). 29
Diagram 12. Studenternas syn på vad de har utvecklat under VFU-perioderna. Andelar (i procent) av studenterna som har svarat Ganska stor eller Mycket stor på nedan angivna frågor. I vilken utsträckning upplever du att du har utvecklat din/dina... teoretiska kunskap för (förskol-) lärarrollen under VFU-kurserna? 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 48,5 65,8 66,1 73,5 71,4 62,5 praktiska färdigheter för (förskol-) lärarrollen under VFU-kurserna? 75,0 88,0 86,6 91,8 100,0 87,9 förmåga att tillämpa teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet under VFU-kurserna? analysförmåga under VFU-kurserna? 74,9 72,4 83,7 78,6 75,0 66,7 81,8 82,7 87,8 85,7 71,9 75,8 reflektionsförmåga under VFU-kurserna? 75,8 86,9 89,0 89,8 85,7 84,4 förmåga att göra didaktiska överväganden under VFU-kurserna? 79,6 78,7 79,6 75,0 75,8 92,9 förmåga att utöva ett kommunikativt ledarskap under VFU-kurserna? 86,2 88,2 87,8 85,7 78,1 84,8 förmåga att utöva ett demokratiskt ledarskap under VFU-kurserna? 71,9 72,7 84,4 88,2 89,8 89,3 Förklaring till Diagram 12. Studentgrupp Antal som har besvarat frågan (n) Samtliga 269 Förskollärare 127 Grundlärare 49 Ämneslärare 28 Yrkeslärare 32 KPU-studenter 33 30