STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se
SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder i hälso- och sjukvården och i den verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ur medicinskt perspektiv där så är tillämpligt, samt ur ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv.
SBU:s verksamhet 1. SBU utvärderar 2. SBU Kommenterar 3. Vetenskapliga kunskapsluckor 4. SBU:s Upplysningstjänst 5. SBU kartlägger 6. STA-nätverk
Men Denna föreläsning bygger inte på SBU utvärderar eller dyl.. Andra vetenskapliga källor som referenser
Viktig kunskap Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk- och skyddsfaktorer. Vissa faktorer visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom socialtjänsten, psykiatri, förskolan/skola, BVC/MVC är än så länge begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser!
Att fokusera Två av de mest vanligt förekommande problemen hos unga: Externaliserade problem exempelvis trotsigt, aggressivt, normbrytande, kriminellt beteende, samt bruk/missbruk av alkohol och andra droger. Internaliserade problem definieras som ångestrelaterade och depressiva symtom. Båda typerna av problem är relaterade till flertalet negativa konsekvenser i vuxen ålder.
Definitioner En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. En skyddande faktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som kan minska sannolikheten för ett visst utfall. - Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.
Risk och skyddsfaktorer på samhälls-, grupp-, familje- och individnivå samverkar komplext. Många risk och skyddsfaktorer är gemensamma för utveckling av brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa. Sannolikt är ingen enskild faktor vare sig nödvändig eller tillräcklig.
Över tid sker problemspridning Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Kriminalitet Alkoholdrickande Alkoholdrickande Droger Beteendeproblem Låg skolmotivation Låga skolprestationer Droger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Familjeproblem Disciplinproblem Skolk Dålig ekonomi Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Äktenskapsproblem Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Skilsmässa Dödlighet Saknar socialt nätverk
Socioekonomisk status Föräldrakriminalitet Manligt kön Föräldrars psykiska ohälsa Trauma Låg ålder Antisociala attityder Missbruk Föräldra-barnrelation Impulsivitet ADHD vo Begåvning Kriminella vänner Impulsivitet Empati Aggressivitet Tidigare våldsbrott Social oförmåga/isolering
Riskfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem Barnfaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Uppförandeproblem, aggressivitet och trotsighet Svårhanterligt temperament Oräddhet och spänningssökande beteende Impulsivitet och hämningssvårigheter Sömnproblem Undernäring Depression
Riskfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem Föräldrafaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Föräldrars mentala hälsa Kriminalitet Alkoholmissbruk Låg IQ Låg utbildningsnivå Låg socioekonomisk status Stor familj Trångboddhet Stress Äktenskapsproblem Konflikter Separationer Våld i familjen Barn bevittnar våld Fysiska bestraffningar av barn Bristfällig tillsyn Ungt mödraskap Ensamstående föräldraskap Familjehemsplacering/ otrygg anknytning Bristfälligt föräldraskap Lågt engagemang Mödrars negativa kontroll Låg tillgivenhet
Hög IQ Skyddsfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem Barnfaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Lätthanterligt temperament Effektiv känsloreglering
Skyddsfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem föräldrafaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Positiva föräldra-barn relationer Trygg anknytning mellan föräldrar och barn Föräldrars responsivitet Föräldrars acceptans Få föräldra-barn separationer Föräldrars förmåga att tillgodose barnets behov av säkerhet och stimulans
Ledsna barn- depression, bipoläritet (Socialstyrelsen, 2010) Ärftlighet Förluster (dödsfall, separationer, flytt) Trauman, övergrepp & brister i omvårdnaden Negativa eller rigida familjemönster (ex konflikter, rutiner, regler) Psykisk sjukdom förälder (missbruk, personlighetsstörning) Ideligen avbrutna vuxenkontakter Dålig ekonomi i familjen Bristande integration Biologisk omognad Missbruk Kroppsliga sjukdomar och funktionsnedsättningar Prestationsångest Skolmisslyckanden Mobbning Utanförskap Kulturella skillnader
Skolnärvaro Skolframgång Trygg skolmiljö Trygg känslomässig anknytning Stödjande & samarbetande föräldrar Stabilt temperament Skyddsfaktorer ledsna barndepression, bipoläritet (Socialstyrelsen, 2010) Begåvning Social kompetens God självkänsla & problemlösn.förmåga Stöd från föräldrar Stöd från andra vuxna Bra kompisar Fritidsintressen
Riskfaktorer Temperament (beteendemässig hämning) Ärftlighet Inlärning Stressande livshändelser Föräldrars förhållningssätt Blyga och ängsliga barn (Socialstyrelsen, 2010) (kontrollande & överbeskyddande)
Blyga och ängsliga barn (Socialstyrelsen, 2010) Här betonas generella skyddsfaktorer för barn- och ungdomspsykiatrisk problematik; Känslomässig mognad Social kompetens Hög självkänsla & problemlösn.förmåga
Risk för senare våldsbrott: Topp 8 (Lipsey & Derzon, 1998) Riskfaktor (6-11 år) 1. Pojke 2. Debuterat med brott 3. Debuterat med alkohol/droger 4. Låg socioekonomisk status 5. Antisocialitet inom familjen 6. Aggressivt beteende 7. Rastlös och impulsiv (ADHD) 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn
Risk för senare våldsbrott: Topp 8 (Lipsey & Derzon 1998) Riskfaktor (12-14 år) 1. Bortvald av bra vänner 2. Antisociala vänner 3. Debuterat med brott 4. Pojke 5. Aggressivt beteende 6. Rastlös och impulsiv (ADHD) 7. Problem i skolarbete/anknytning till skola 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn
What we need to know about factors that protect youth from problems: a review of previous reviews (Eriksson, Cater, Andershed & Andershed, 2010) Vad skyddar mot externaliserande och internaliserande beteenden? Individen, familjen och omgivande miljön
Skyddsfaktorer- externaliserande och internaliserande problem Individen Lätthanterligt temperament En positiv social orientering Effektiv känsloreglering Hög IQ Effektiv problemlösningsförmåga Bra cooping skills Tilltro till livet Motiverad Humor Självförtroende och självkänsla Positiv attityd till skolan Familjen Att ge omsorg och skydd Trygg anknytning Minst en god relation till förälder/eller annan vuxen Bra föräldra-barn relation Auktoritativ Engagerad förälder Monitorering Rutiner i familjen Ett positivt familjeklimat Hög SES Prosociala syskon
Skyddsfaktorer- externaliserande och internaliserande problem Närmiljö/samhälle Nätverk av prosociala vuxna Prosociala vänner Välorganiserad närmiljö Lagar och normer Religion Tidiga interventioner Ekonomiska förutsättningar God hälso- och sjukvård Positiv skolmiljö Fritidsaktiviteter
Förbättringsresan Mer satsning på tidiga och förebyggande insatser för barn före skolåldern (Förslag från nationella samordnaren Cecilia Grefve) Uppdrag ska förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten (Regeringsuppdrag, 2016 till Socialstyrelsen)
Det finns kunskaper om risk- och skyddsfaktorer, används inte systematiskt - Hur kan vi använda denna kunskap i praktiken?
Lästips! Forskningsöversikt risk- och skyddsfaktorer Andershed, Andershed & Farrington (2012) www.nordicwelfare.org/tidigainsatser Kunskapsmaterial socialstyrelsen Tidiga insatser för barn och unga http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19728/20 15-2-34.pdf Riktlinjer Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting (2015)
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING