Kortsvarsfrågor Nr Sida 1 (av 7) 1) Du går rond på din avdelning. Din överläkare är borta på externt möte och du har ingen att fråga till råds. Du bekymrar dig för Ture, 75 år, som inkommit med pyelonefrit och är kateterbärare. Han har nu behandlats med Cefotaxim 1 g x 3 i 4 dygn och är fortfarande febril med 39 o och har fortsatt ont i flanken. Nedan finner du två olika scenarier, som du nu ska hantera. a. Du ringer bakt.lab. och får veta att det växer Pseudomonas aeruginosa i urinodlingen, resistensmönstret är inte klart. Vad gör du? a) Byter till endera ceftazidim, imipenem/meropenem, tazocin eller kinolon. b. Du ringer bakt. lab. och får veta att det växer E. coli i urinen, fullt känsliga för cefotaxim. Vad bör Du nu misstänka och vilken åtgärd vidtar du? b) Avstängd pyelit, ultraljud urinvägar. 2) En 25-årig fotbollsspelare får ont i höger knä. Under loppet av 1 dygn svullnar det upp rejält, 39 o feber. Du finner ett svullet, rodnat, smärtande knä med sträck- och flexionsdefekt. Högfebril men i övrigt opåverkad patient. (3p) a. Vilken är Din preliminära diagnos? a) septisk arthrit b. Vilket agens är mest sannolikt? b) S. aureus c. Du utför en knäledspunktion. Nämn minst 3 analyser som du vill ha utförda på knäpunktatet. c) LPK, glukos, laktat, kristaller, odling (0,5p/rätt svar max 1p) 3) Olle 24 år, har varit på rundresa i Syd-Amerika i 4 månader. Han har under nästan hela resan haft problem med magen, ofta känt sig uppkörd och haft diarré av och till. Avföringen har inte varit blodig men lite slemmig ibland. Han har fått två antibiotikakurer av okänt slag i Bolivia senast för 2 veckor sedan men utan effekt, och han har gått ner 6 kg i vikt under resan. Han söker dig på vårdcentralen
Kortsvarsfrågor Nr Sida 2 (av 7) och du ordinerar allmän faecesodling samt Clostridium difficile odling med toxin test. Vid återbesök efter 1 vecka har han oförändrade symtom och faecesproven har besvarats negativa. a. Vad ordinerar du nu för prov? a) Faeces mikroskopi C/M b. Vilket mikrobiologiska agens är mest troligt? b) Giardia intestinalis c. Hur behandlas detta agens? c) Fasigyn (tinidazol, Flagyl (metronidazol), 4) En person som exponeras för ett smittämne kan utveckla en klinisk infektion alternativt få en subklinisk infektion. Hur kan man påvisa att en person har haft en subklinisk infektion? Serologi 5) Vad innebär begreppet opportunistisk infektion? Infektion av mikrober som har ringa patogenicitet 6) En 65-årig kvinna, sportigt aktiv, tidigare frisk, inkommer till akuten pga våldsam smärta i höger lår, som kommit inom senaste dygnet. När Du undersöker patienten tycker Du att hon ser allmänt påverkad ut. Feber 39.6 o C. I status finner du ingenting förutom en handflatestor svag rodnad mitt på höger lår, som utseendemässigt inte står i proportion till patientens smärta. BT uppmäts till 90/60. CRP=260. LPK=17.6, Hb=135. Epidemiologiskt noteras att ett barnbarn nyligen har haft ont i halsen. a) Vilken diagnos måste Du utesluta? a) Nekrotiserande fasciit b) Initial antibiotikabehandling? b) Tienam + Dalacin
Kortsvarsfrågor Nr Sida 3 (av 7) c) Annan viktig kurativ behandling? c) Kirurgi 7a)Definiera begreppet neutropen feber. Feber hos patient med neutrofila granulocyter < 0,5. 7b) Ska patienter med neutropen feber antibiotikabehandlas även om de inte är allmänpåverkade? Motivera ditt svar. (3p) Ja, risken för allvarliga bakteriella infektioner ökar betydligt vid neutropeni och immunosuppression kan leda till att det inflammatoriska svaret försvagas och symtomen blir mildare. 7c) Vid neutropen feber hos cytostatikabehandlade patienter är växt av alfahemolytiska streptokocker, E. coli, och koagulasnegativa stafylokocker (KNS) i blododling vanligt förekommande. Varifrån kommer vanligen dessa olika bakterier? Ingångsportar? Alfastreptokocker och E. coli från slemhinnan i GI-kanalen, KNS från venösa katetrar (CVK, subcutan venport) 8) Ge två exempel på patienter som alltid ska behandlas med antivirala läkemedel vid herpes zoster Immunosupprimerade(0,5p), zoster oftalmikus (0,5p) 9) Vilken är den vanligaste arbovirusinfektionen globalt respektive som oftast importeras till Sverige? Denguefeber såväl globalt som import till Sverige
Kortsvarsfrågor Nr Sida 4 (av 7) 10) Ge exempel på ett smittämne som kan ge upphov till hemorragiskt uremiskt syndrom (HUS). Vilka kemlabprover är påverkade vid detta tillstånd? (3 p) Enterohemorragiska E. coli (EHEC). Kreatininstegring, anemi och trombocytopeni. (1 p per rätt svar, max 2p) 11) Din granne berättar att han har den allvarligaste formen av malaria och att han får episoder av feber någon gång per år sedan åtta år tillbaka. Du kan med säkerhet säga att detta är fel. Motivera. (2 p) Den allvarligaste formen av malaria orsakas av P. falciparum. Inkubationstiden för denna form är som regel högst 4 veckor. Hypnozoiter av P. falciparum existerar inte varför recidiv efter behandling inte förekommer 12) Följande frågor gäller postexpositionsprofylax (PEP) efter exposition för HIV. a) Rasmus 3 år sticker sig på en kanyl i sandlådan. Risk för HIV? Ska PEP ges? a) I princip 0 risk för HIV. Ej indikation för PEP. b) Erik 42 år, anestesiolog sticker sig på en blodgasspruta efter att ha tagit en blodgasanalys på en känt HIV-positiv patient. Denne patient behandlas för sin HIV-infektion med en kombination av läkemedel och har låga nivåer av HIV RNA i plasma. Risk för HIV? Ska PEP ges? b) Mycket liten risk för HIV. Indikation för PEP. 13) Föranleder nedanstående provsvar någon behandling med antimikrobiellt medel? Om Du svarar ja, ange vilket medel Du väljer!
Kortsvarsfrågor Nr Sida 5 (av 7) a. Växt av jästsvamp i blododling hos patient med port-a-cath p.g.a. ett svårt malabsorptionstillstånd. Opåverkat AT. Resistensmönster ännu ej besvarat. a) Ja, fluconazol (Diflucan),alt echinocandin b. Koagulasnegativ stafylokock (KNS) i en av två blododlingar från tidigare frisk 35-åring som utreds för oklar feber. Resistent mot isoxazolylpenicilliner, känslig för klindamycin, fucidin, rifampicin och vancomycin. b) nej c. Pneumokocker i nasopharynxodling från snorigt men piggt och afebrilt 3-årigt dagis-barn. Resistensmönstret helt normalt för en pneumokock. c) nej 14) Vad skiljer Intention-to-treat (ITT)-analys från per protocol -analys av en behandlingsstudie? Svar: ITT-analys innefattar alla som randomiserats medan per protocol-analys bara omfattar dem som faktiskt genomfört behandlingen (båda måste vara rätt, vilket ger 2 poäng). 15) I en observationsstudie är du intresserad av att undersöka om kaffedrickande bidrar till att orsaka lungcancer. Du oroar dig för confounding, men vad är confounding? Ett av nedanstående diagram representerar confounding. A. B. C. D.
Kortsvarsfrågor Nr Sida 6 (av 7) a. Vilket av diagrammen representerar confounding? Lösning: a) Diagram B (1 poäng) b. I det relevanta diagrammet, vad blir effekten på pilen som markeras med? ett negativt samband (-) eller ett positivt samband (+)? b) Positivt samband (+) (1 poäng) 16) Varför är det viktigt att i en randomiserad behandlingsstudie med flera alternativa utfallsmått redan på planeringsstadiet definiera vad som är primärt utfallsmått och vad som är sekundära utfallsmått (och sedan stå fast vid det genom hela undersökningen)? Välj ett av nedanstående alternativ. a. Det primära utfallsmåttet är mera biologiskt plausibelt än de sekundära. b.de sekundära utfallsmåtten kräver en mindre samplestorlek. c.upprepade signifikansprövningar med alternativa utfallsmått ökar risken för falskt positivt resultat. d.upprepade signifikansprövningar kan introducera selektionsbias. Lösning: e.många sekundära utfallsmått kan påverka den externa validiteten. Alternativ c (2 poäng). Den statistiska analysen går ut på att bedöma hur stor sannolikheten är att om noll-hypotesen är sann och det faktiskt inte finns någon effekt av ren slump ändå få ett falskt positivt resultat som är lika extremt som, eller mer extremt än, det som erhållits. Det är det som P-värdet anger. Man vill ju ge slumpen så liten betydelse som möjligt, så P-värdet bör vara lågt. Någonstans måste man sätta en gräns där man anser att slumpen är utesluten som förklaring till det erhållna resultatet. Av konvention brukar man sätta den gränsen till 0,05 eller 5%. Det betyder att om man skulle upprepa exakt samma studie 100 gånger (och det faktiskt inte finns någon effekt) kommer man att få ett falskt positivt resultat ( statistiskt signifikant p<0,05) bara på grund av slumpen vid endast fem av dessa upprepningar. Alla som är bekanta med sannolikhetslära vet dock att ju fler försök man gör, desto större blir chansen att få ett /falskt positivt/ statistiskt signifikant resultat; det är som att kasta en tärning om du bara får hålla på att kasta din tärning tillräckligt många gånger så får du till slut upp en sexa. På samma sätt är det om man har en lång rad med olika
Kortsvarsfrågor Nr Sida 7 (av 7) varianter av utfallsmåttet och genomför multipla signifikans-test: till slut kan man få ett signifikant resultat till följd av slumpen. Därför är det viktigt att man bestämt sig för ETT primärt utfallsmått. 17) Vilka två faktorer bestämmer nivån på ett p-värde? Ange också i vilken riktning dessa faktorer påverkar p-värdet. Lösning: a) Samplestorleken. Ju större sample, desto lägre p-värde. (1 poäng) b) Styrkan på det observerade sambandet (eller effekten ). Ju starkare samband, desto lägre p- värde. (1 poäng) 18) Hur anser du att det avsnitt av kursen som den här skrivningen examinerar har ökat dina kunskaper och fört dig närmare dina mål för hela kursen? (1p för svar 0 poäng för inget svar)