2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]
EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser. Du kan även använda dig av förinställda försättsblad. INFOGA FÖRSÄTTSBLAD 1. Klicka på Försättsblad i gruppen Sidor på fliken Infoga. 2. Klicka på någon av galleriets layouter för försättsblad. När du har infogat ett försättsblad kan du ersätta exempeltexten med din egen text. 2. Byt teckensnitt på all brödtext (brödtext är den löpande texten i uppsatsen, alltså inte rubriker och bildrubriker) genom en av följande två metoder: a) Markera textavsnittet du vill ändra. b) Klicka på fliken Start. c) Välj teckensnitt i fliken Tecken. BYTA TECKENSNITT ÄNDRA SNABBFORMATUPPSÄTTNING a) Högerklicka på formatet som du vill ändra i gruppen Formatmallar på fliken Start i snabbformatsgalleriet. b) Högerklicka exempelvis på Normal. Klicka på Ändra på snabbmenyn. c) Ändra formatet på önskat sätt i dialogrutan Ändra formatmall och klicka sedan OK. d) Du kan exempelvis klicka på pilen bredvid rutan Färg under Formatering och sedan klicka på en ny teckenfärg. Alla förekomster av formatet uppdateras då automatiskt i hela dokumentet.
3. Lägg till rubriker i din text. MARKERA POSTER MED INBYGGDA FORMATMALLAR FÖR RUBRIKER 1. Markera den rubrik du vill använda en formatmall för rubriker på. 2. Klicka på det format du vill använda i gruppen Format på fliken Start. Om du t.ex. markerar text som du vill formatera som huvudrubrik klickar du på formatmallen som heter Rubrik 1 i Snabbformatsgalleriet. OBS! Om du inte ser den formatmall du vill ha klickar du på pilen för att expandera Snabbformatsgalleriet. Om den formatmall du vill ha inte visas i Snabbformatsgalleriet trycker du på CTRL+SKIFT+S för att öppna åtgärdsfönstret Använd format. Klicka på den formatmall du vill ha under Namn. 4. Infoga en innehållsförteckning. SKAPA EN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Klicka på det ställe där du vill infoga innehållsförteckningen, oftast i början av ett dokument. 2. Klicka på Infoga innehållsförteckning i gruppen Innehållsförteckning på fliken Referenser och klicka sedan på den innehållsförteckning du vill använda. OBS! Om du vill ha fler alternativ klickar du på Infoga innehållsförteckning för att öppna dialogrutan Innehållsförteckning.
5. Ändra formatmall i din text. ÄNDRA FORMATMALLAR Om du vill testa olika formatmallar för din text, klicka på Ändra format och Formatuppsättning längst till höger i fliken Format. Välj en formatuppsättning från listan. 6. Se till så att styckesjusteringen i din text är konsekvent. STYCKESJUSTERING Om du märker att du får för långt avstånd mellan rader eller stycken i ditt dokument. Som till exempel här. Markera då all din text och gå in på fliken Sidlayout och fliken Stycke. Ändra Avstånd Före och Efter till 0pt. Det kan vara en bra idé att göra detta som ett första steg i din slutredigering. 7. Infoga sidnummer och sidhuvud med namn och klass i din text. Din förstasida ska inte vara numrerad. INFOGA SIDNUMMER Sidnummer, som är kopplade till sidhuvuden och sidfötter, kan du lägga till överst eller längst ned i dokumentet eller i dokumentets marginaler. Information i sidhuvuden, sidfötter eller marginaler är gråmarkerad och går inte att ändra samtidigt som dokumentets brödtext ändras. Gör så här om du vill ändra informationen i sidhuvuden, sidfötter eller marginaler: Dubbelklicka på sidhuvudet eller sidfoten och klicka sedan på fliken Sidhuvud och sidfot under Verktyg för sidhuvud och sidfot. I ett sidnumrerat dokument kanske du inte vill att den första sidan ska numreras. Oftast har t.ex. försättsblad och titelsidor inga sidnummer.
Klicka någonstans i dokumentet. Klicka på dialogruteikonen för Utskriftsformat på fliken Sidlayout och klicka sedan på fliken Layout. Markera kryssrutan Annorlunda förstasida under Sidhuvud och sidfot och klicka sedan på OK. OBS! Förstasidans sidnummer visas igen om du avmarkerar kryssrutan Annorlunda förstasida. TA BORT SIDNUMMER I INNEHÅLLSFÖRTECKNING För att kunna ändra i sidfoten i innehållsförteckningen(där sidnumret infogas) måste innehållsförteckningen och övriga sidor tillhöra olika avsnitt. Om din innehållsförteckning har ett sidnummer som du vill ta bort, börja med att radera sidnumret. Enklast är att gå in i sidfoten, markera sidnumret och helt enkelt trycka på Delete. Skapa ett nytt avsnitt efter innehållsförteckningen genom att sätta markören efter innehållsförteckningen, längst ner på sidan. Klicka på Sidlayout och välj Brytningar. Under Avsnittsbrytning väljer du Nästa sida. Gå därefter in i sidfoten på sida tre, alltså sidan efter innehållsförteckningen. Välj Infoga och Sidnummer. Klicka på Formatera sidnummer och under rubriken Sidnumrering, välj Börja med och därefter siffran 3. Kontrollera att sidnummer nu finns på alla sidor utom titelsida och innehållsförteckning. INFOGA SIDHUVUDEN OCH SIDFÖTTER Sidhuvuden och sidfötter är områden som infogas överst, längst ned och i marginalerna på varje sida i ett dokument. Du kan infoga eller ändra text och bilder i sidhuvudena och sidfötterna. Du kan till exempel lägga till sidnummer, klockslag och datum, en företagslogotyp, dokumentrubriken, filnamnet eller författarens namn.
Om du vill ändra ett sidhuvud eller en sidfot som du har infogat kan du använda alternativen på fliken Sidhuvud och sidfot under Verktyg för sidhuvud och sidfot. Det vanligaste användningsområdet för sidhuvuden är att presentera information om författaren av uppsatsen. Du kan här alltså skriva ditt namn och din klass. 8. Infoga sidbrytningar i din text enligt instruktioner nedan. VARFÖR INFOGA EN SIDBRYTNING? Du bör infoga en sidbrytning när du vill påbörja en ny sida innan den gamla tagit slut. Se Lathund för uppsatser om du vill ha exempel på avsnitt, i till exempel en rapport, som alltid bör börja på ny sida. INFOGA MANUELL SIDBRYTNING Klicka på den plats där du vill att den nya sidan ska börja. Klicka på Sidbrytning i gruppen Sidor på fliken Infoga. FÖRHINDRA ATT EN SIDBRYTNING INFOGAS MITT I ETT STYCKE Markera det stycke som inte får sidbrytas. Klicka på dialogruteikonen för Stycke på fliken Sidlayout och klicka sedan på fliken Textflöde. Markera kryssrutan Håll ihop rader. FÖRHINDRA ATT SIDBRYTNINGAR INFOGAS MELLAN STYCKEN Markera de stycken som ska hållas ihop på en och samma sida. Klicka på dialogruteikonen för Stycke på fliken Sidlayout och klicka sedan på fliken Textflöde. Markera kryssrutan Håll ihop med nästa. INFOGA EN SIDBRYTNING FÖRE ETT STYCKE Klicka på det stycke som du vill ska följa sidbrytningen. Klicka på dialogruteikonen för Stycke på fliken Sidlayout och klicka sedan på fliken Textflöde. Markera kryssrutan Sidbrytning före. 9. Se till att citaten i texten markeras korrekt. 10. Gör en korrekt styckesindelning och styckesmarkering.
11. Kontrollera att inga förkortningar förekommer i texten.
CHECKLISTA 1. Korrekt titelsida? 2. Lämpligt teckensnitt? 3. Avstånd före och efter stycke? 4. Sidnummer (ej på förstasida eller i innehållsförteckning)? 5. Sidhuvud med namn och klass? 6. Korrekta sidbrytningar? 7. Korrekta rubriker? 8. Korrekta citat och källhänvisningar? 9. Korrekt styckesindelning? 10. Inga förkortningar?
Inledning Vad är ett vackert ord? Det är såklart en smakfråga. Alla tycker inte om samma saker. Men om man istället bortser från själva åsikten och tittar på anledningen till åsikten; hur ser då den ut? Vad är det i ordet som gör att vi tycker att det är vackert? Grundar vi vår åsikt på ordets betydelse eller ljud, eller kanske en kombination av de två? Våra åsikter om ord påverkar hur vi använder dem. Mellan två synonymer väljer vi självfallet att använda det vi tycker är finast. Därför är det viktigt att undersöka vad som påverkar våra åsikter och därigenom få ett svar på varför dagens ordförråd ser ut som det gör. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad som gör att vi uppfattar ett ord som vackert eller fult. Frågeställning Vad är det som gör att ett ord uppfattas som vackert eller fult (ljud eller betydelse)? Metod Till den här studien tänker jag använda mig av tidigare studier och omröstningar, samt göra egna intervjuer med en åldersvarierad grupp. Bakgrund En rad undersökningar och omröstningar har gjorts angående vilket ord som är vackrast. Enligt en undersökning av tidningen DN 2005 var sommarvind, solregn och dagsmeja de vackraste orden. 1 Få vetenskapliga undersökningar har gjorts i ämnet. Däremot har många privatpersoner kommit fram till egna teorier. På internetsidan North Shore Sun har en användare tagit fram kriterier som ett ord måste uppfylla för att uppfattas som vackert. Det ska bland annat vara: 1 Grünbaum 2005.
lätt att uttala, helst framställa en positiv känsla och ha många stavelser. 2 Undersökning Undersökningen gjordes genom intervjuer. Fyra personer av varierande kön och ålder ställde upp. Intervjuobjekten fick till uppgift att bedöma om sex ord, på tre olika språk (varav ett de tillfrågade inte förstod), var vackra eller fula. Orden hade betydelser som allmänt uppfattas som vackra respektive fula. Det ska dessutom uppmärksammas att ord på de tillfrågades modersmål samt ord med få stavelser hade ett tydligare resultat än de ord med samma betydelse som var på deras andraspråk och ord med fler stavelser. Resultaten blev i vissa fall övertygande och i andra fall tvetydiga. Av de fyra ord som de tillfrågade kunde förstå ansågs de två ord med allmänt vackra betydelser av en övervägande del vara vackra. De två ord med allmänt fula betydelser uppfattades främst som fula. När de tillfrågade sedan fick ge sin åsikt om ord de inte visste betydelsen på blev resultatet annorlunda. Det ord som allmänt uppfattas ha en vacker betydelse ansågs av majoriteten av de tillfrågade vara ett fult ord. Uppfattningarna om ordet med den allmänt fula betydelsen var jämnt fördelade; hälften tyckte det var vackert och hälften tyckte det var fult. Diskussion De slutsatser som kan tas efter denna undersökning är att ordets betydelse till viss eller stor del påverkar vår åsikt om det. När vi sedan ombeds bedöma ett ord med en okänd betydelse tvingas vi att endast ta hänsyn till ljudet, därför blir också vår åsikt ibland annorlunda. Ett vackert ord är alltså ett ord med främst en vacker betydelse. Detta framgår även i resultatet av den omröstning som presenterades i Inledningen, där ord som många skulle tycka har en positiv och vacker betydelse fick flest röster. Om man ser till de kriterier som presenterades i Bakgrunden stämmer de till stor del. De ord med en allmänt vacker betydelse inger också en positiv känsla och uppfattades av de tillfrågade som vackra. Ord på de tillfrågades modersmål är för dem också lättare 2 Harmon 2010.
att uttala och därför gav dessa ord ett tydligare resultat, både gällande orden med en allmänt vacker betydelse och orden med en allmänt ful betydelse. Kriteriet angående många stavelser stämde till viss del. Ord med fler stavelser fick delade omdömen av intervjuobjekten, medan ord med få stavelser fick en tydligare åsikt, både positiva och negativa. Varför är det här viktigt att veta? Som nämnes i Inledningen påverkar vår åsikt om olika ord vilka ord vi faktiskt använder. Nu när vi fått en antydan om vad det är som påverkar vår åsikt kan man också komma närmare svaret om varför just det svenska (eftersom alla som deltog i intervjun var svensktalande) språket ser ut som det gör. Svenska kan i många fall uppfattas som ett till ljudet fult språk. Anledningen till det kan vara att vi inte bryr oss lika mycket om ljudet som om betydelsen. Ord med en tydlig och användbar betydelse stannar kvar i språket, medan ord som kanske låter vackert men har en betydelse som inte används försvinner.
Litteraturförteckning Internetsidor Dagens Nyheter, http://www.dn.se/, 2011-05-13. Times Review, http://www.northshoresun.timesreview.com/, 2011-05-13. Källkritik Den första källan är en av Sveriges största tidningar. Den presenterar fakta i syfte att informera sina läsare om dagsläget i Sverige och världen. De fakta från källan som använts i den här studien består av en omröstning som källan gjorde 2005. Tidpunkten är inom en relevansgräns för den här studien och det finns ingen anledning för en tidning att ljuga om resultatet i en omröstning av det slag som använts i den här studien. Den andra källans upphovsman är en nyhetsbyrå som äger tidningar men också tillåter privatpersoner att publicera egna artiklar på internetsidan. Den artikel som använts i den här studien är skriven av just en sådan privatperson. Detta framgår dock tydligt i den här studien och sammanhanget källan används i är inte i behov av professionella framläggningar.
Bilaga Intervjufrågor Tycker du att ordet vacker är ett fint eller fult ord? Är engelskans ord för vacker (beautiful) lika fint/fult? Tycker du att ordet förskräcklig är ett fint eller fult ord? Är engelskans ord för förskräcklig (terrible) lika fint/fult? Är ordet i shëmtuar vackert eller fult? (ful-albanska) Är ordet bukur vackert eller fult? (vacker-albanska)